• No results found

Att (ut)bilda ett folkNationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866 − 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att (ut)bilda ett folkNationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866 − 2016"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Örebro Studies in Education 57 I

ÖREBRO 2018 ÖREBRO STUDIES IN EDUCATION 57 2018

LIN

A SP

JU

T

Att (

ut)

bil

da e

tt f

olk

Att (ut)bilda ett folk

Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och

Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk-

och grundskola åren 1866 − 2016

LINA SPJUT

Pedagogik

lina spjut (f. 1978) är doktorand i pedagogik, men är

även examinerad lärare i historia, geografi, samhällskun-skap, religionskunskap och trä- och metallslöjd. Lina inne-har också lärarexamen för förskola och förskoleklass. Efter tio år i läraryrket deltog hon i en nationell forskarskola vilken resulterade i en filosofie licentiatexamen i historia. Detta är Linas doktorsavhandling i pedagogik.

Har läromedel och läroböcker någon annan roll än att erbjuda fakta i sitt skolämne? Ja, menar Lina Spjut. Läroböcker har flera syften, bland annat att fostra elever till olika gemenskaper i syfte att skapa en föreställning av enhetliga nationella folk.

I avhandlingen Att (ut)bilda ett folk studeras svenskspråkiga folk- och grundskoleläroböcker i historia, geografi och samhällskunskap/samhällslära från Sverige och Finland åren 1866-2016. Fokus är läroböckers tolkning av det förflutna rörande beskrivningar av svenskt och finskt, samt relationerna till grannlandet.

Avhandlingen visar att läroböcker har en roll i fostran till gemenskaper, främst nationella eller etniska gemenskaper. Svenska läroböcker tenderar att icke-bruka och ignorera den gamla östra rikshalvan, det vill säga dagens Fin-land, ur stora delar av den 650-åriga gemensamma historien. Historia berät-tas utifrån dagens geografiska gränser, en slags nationell projicering av tiden före nationalstatsbildandet. Ofta är den nationella gemenskapen i svenska läroböcker exkluderande och villkorad till svenskt språk och svensk kultur. Finlandssvenska läroböcker varierar mellan att påbjuda finländsk nationell eller finlandssvensk språkligt-etnisk gemenskap till eleverna. Samtidigt som det nationellt finländska lyfts fram, finns ett parallellt spår av betoning på det finlandssvenska.

Det finns också tydliga exempel på hur samtidens behov påverkar tolkning-arna av det förflutna i läroböckerna, detta i båda kontexterna. Exempelvis transformeras ett tydligt förmedlande av rasbiologi i svenska geografiläro-böcker före 1940 mot en implicit nationalism i lärogeografiläro-böcker efter 1960.

Båda traditionerna visar på en god självbild av svenskhet och lyfter det svenska (skandinaviska) språket som nyckeln till nordisk gemenskap.

issn 1404-9570 isbn 978-91-7529-245-8

Doktorsavhandling

LIN

A SP

JU

T

Att (

ut)

bil

da e

tt f

olk

References

Related documents

Det förekommer dock att genus inte kopplas till andra faktorer, eller att vissa fenomen, exempelvis kvinnlig könsstympning inte förklaras utifrån tradition, kultur eller område

Föräldrarna bör vara de som tar sig tid för samtalet och ge sina egna värderingar och kulturella uppfattningar om döden, till sina egna barn, till exempel om det finns ett liv

Därför infördes en särskild kategori för dessa enklare frågor (10). Att skapa relevanta kategorier för att beskriva uppgifternas krav på hantering av representationer, symboler

The remote diagnosis system will consist of a C200 application, new functionality on the server side, usage of the Scania communication library component (SCOMM), a script

Differently expressed genes (gray boxes) in peckers com- pared with controls or victims in the present study that have pos- sible associations with diseases or

Till studien tillförs också manöverkrigföringens teori om Firepower (eldkraft) (Lind, 1985, p. 19) och dess betydelse i kombination med rörelse, vilken har som syfte att skapa

Skolverket (2008) menar även att skolan ska bidra till att elever inte enbart ska kunna relatera till det svenska, nordiska och europeiska men också andra delar av världen vilket

I denna bok finns arbetsgång för att referera. Det finns också en punktlista med krav som kan ställas på referat. Uppgifterna är mer av informerande karaktär än