22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW
Till Socialdepartementet
För rehabilitering med hälsan i fokus
Vägar till sjukskrivning
Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över pro- memorior1 som kort sammanfattar de kollektiva risker som påverkar medlemmarnas hälsa.
Sedan dess har det tillkommit flera rapporter2 som skildrar arbetssjukdomar och allvarliga arbetsskador, som under de senaste två åren lett till ökningar i sjukfrånvaron. I rapporterna framgår tydligt att vård- och omsorgsarbetare i synnerhet och kvinnodominerade yrkesgrup- per i allmänhet löper större risker för ohälsa som orsakas av villkor och förhållande i arbetet.
Vård och omsorgsanställda står för ökningen av anmälda arbetssjukdomar och för det största antalet anmälningar av allvarliga arbetsolyckor, både enligt Arbetsmiljöverket3 och enligt AFA Försäkring.4 Belastningsskador för kvinnor förekommer också vanligast inom vård och omsorg. Även det arbetsre- laterade våldet som är ett växande problem drabbar främst kvinnodominerade arbetsplatser, enligt bl.a.
Arbetsmiljöverket3. Kvinnors utsatthet för fysiskt våld har ökat mer än mäns utsatthet för det samma under de senaste decennierna och hög arbetsbelastning, otrygga anställningar och oreglerade arbets- villkor är faktorer som anses ligga bakom ökat våld, hot och trakasserier3.
1PM: a15-0371 Dags för ett jämställt och friskt arbetsliv, 8 sidor, PM: a15-0372 Sjuknärvaro i vård och omsorg, 3 sidor.
2 Se: fotnoter 3 och 4 samt Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:1. Arbetsskador 2014.
3 Arbetsmiljöverket (2015). Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet.
4 AFA Försäkring. Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro-2015.
Vård- omsorgsarbetet är relationsbaserat och emotionsskapande. Arbetsmomenten består av olika gra- der av kroppsliga och psykologiska kontakter mellan anställd och vård- och omsorgstagare. Anställda måste även interagera med vård- och omsorgstagares anhöriga, med sina kolleger och chefer. Vid varje arbetsmoment måste anställda hantera emotioner, riktlinjer och beslut som kan vara motstridiga i relation till varandra. Ekonomiskt rationella beslut och riktlinjer som bestämmer verksamhetens bud- get kan strida mot den enskilde vård- omsorgstagares förväntningar eller mot samhällets övergripande värderingar. Detta kan skapa otillräcklighet och samvetsstress hos de anställda, men även konflikter i olika led. I organisationer som saknar strategier för att förebygga dessa risker kan anställda utsättas för fysiskt våld, direkt eller indirekt kränkning och mobbning. Konsekvenserna av sådana förhållanden kan vara allvarlig psykisk ohälsa som, till exempel ångest och depression. Kommunal har tidigare beskrivit det emotionella arbetets risker i en djupintervjuundersökning av arbetsmiljön för medlemmar med utländsk bakgrund5.
Vägar till frisknärvaro
Riskfaktorer i arbetet kan leda antingen till sjukfrånvaro (kort eller lång) eller till sjuknärvaro.
Båda fenomenen beskriver individens hälsotillstånd. Sjuknärvaro betyder närvaro i arbete trots besvärande hälsotillstånd eller ohälsa som, enligt den sjuknärvarandes egen bedömning, skulle ha krävt sjukfrånvaro och vila6. Forskningsstudier har visat att upprepad sjuknärvaro bidrar till sämre allmän hälsa, fysiska besvär, försämrad psykisk hälsa och nedsatt arbetsför- måga samt sjukfrånvaro 7.
5 Wondmeneh (2013). Det räcker inte att göra rätt.
6 Aronsson G och Gustavsson A (2002). Sjukfrånvaro- förekomst och utvecklingstendenser.
7Gustafsson & Marklund (2011). Consequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability: a Swedish prospective cohort study.
Figuren illustrerar närvarotriangeln i arbetslivet och de olika rörelser som beskriver riktning- arna mellan triangelns tre hörn. De olika riksfaktorer i arbetet kan förstärkas av, till exempel, minskade resurser i offentliga verksamheter i kombination med bristande riskanalys och kan genom direkt eller indirekt inverkan på anställdas hälsa leda bort ifrån frisknärvaro till sjuk- närvaro eller till sjukfrånvaro. Pilarna som är märkta med riskspår beskriver dessa rörelser.
Som tidigare nämnt kan sjuknärvaro leda till sjukfrånvaro7. Men rörelse kan även ske från sjukfrånvaro till sjuknärvaro, om åtgärder som riktas till att minska höga nivåer av sjukfrån- varo oavsiktligt skapar press och leder till ”tvingande” återgång till arbete. Detta framgår av ohälsospåret, pilen från sjuknärvaro i riktning mot sjuknärvaro.
Förebyggande
Rörelser kan också ske från sjuknärvaro mot frisknärvaro genom både individ- och gruppin- riktade insatser som förebygger risker, förebyggandespåret i figuren. Framgångar i sådana satsningar skulle kräva en djupare insikt om arbetsmiljöns och arbetsvillkorens betydelse för hälsan och ett större fokus, engagemang och ansvarstagande för att skapa jämlika förutsätt-
Frisknärvaro
Sjukfrånvaro
Sjuknärvaro Ohälsospår
Närvarotriangeln i arbetslivet
© Wondmeneh Y. 2015
ningar för anställda. Kommunal anser att ett sådant tänk bakom riskförebyggande är nödvän- digt om kvinnor ska ha lika förutsättningar för ett friskt arbetsliv och friskt liv. Riskförebyg- gande är också den effektivaste vägen att begränsa sjukfrånvaron.
Förslag om rehabilitering med hälsa och frisknärvaro i fokus
Hälsokonsekvenserna av dåliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö kan vara allvarliga och livshotande för medlemmar i Kommunal. Vård- och omsorgsanställda tillhör de grupper som, bland annat är ut- satta för en högre risk att drabbas av arbetsrelaterad hjärt-kärlsjukdom som en följd av hög exponering av job-strain och skiftarbete3. Deltider, skiftarbete, visstider, timanställningar, delade turer och olika former av långa pass är vanliga arbetstidsformer i vård och omsorg, och de är riskfaktorer som bidrar till obalans och till bristande kontroll, som i sin tur har negativ påverkan på hälsan och kan leda till kort- eller långvarig sjukfrånvaro.
För Kommunal är det av störst vikt att hälsan sätts i fokus vid utformning av rehabiliterings- modeller. I sådana modeller förväntas finnas en djup medvetenhet om de faktorer som kan ligga bakom varje sjukskrivning: fysiska, organisatoriska, psykologiska och sociala belast- ningar som kan ha pågått i flera år. Vid återgång till arbete bör då fråga ställas om riskfak- torerna som legat bakom individers ohälsa är undanröjda eller om de är kvar? Hur var förhål- landena på arbetsplatsen innan sjukskrivningen? Hur ser det ut vid tiden för återgång? Svar på dessa frågor har betydelse för den sjukskrivnes hälsa. Kommer återgången att leda till en frisknärvaro eller sjuknärvaro?
Hårda regler för att korta ner sjukfrånvarons längd eller för att minska antalet sjukskrivna kan lyckas nå sina mål, men förändrar inte de förhållanden som skapar ojämlika förutsättningar och förhindrar frisknärvaro i arbetet. Sådana regler kan skapa återgång till arbetet längst ohäl- sospåret i figuren, från sjukfrånvaro till sjuknärvaro. Men som tidigare i denna text nämnts är sjuknärvaro en ohälsofaktor som på sikt kan leda till sjukfrånvaro.
Kommunal föreslår att:
Rehabiliteringsåtgärder utformas med fokus på den försäkrades hälsa. Detta kan upp- nås om åtgärder analyseras och konsekvensbedömas utifrån ohälsospåret mellan sjuk- frånvaro och sjuknärvaro innan de verkställs.
Erfarenheter från bra rehabiliteringsmodeller analyseras närmare med fokus på de för-säkrades hälsa. Ett bra exempel är projektet Hållbar Rehabilitering KL vars grundidé och struktur bygger runt ”individen i centrum”.
Möjlighet till ökad tillgång till företagshälsovård med fördjupad kunskap om riskfaktorer i re-lationsbaserade yrken/kontaktyrken analyseras.
Det förebyggande arbetet säkerställs genom helhetstänkande. Ett helhetsgrepp om arbetsliv och hälsa förutsätter effektiva strukturer för samarbete mellan myndigheter som ansavarar för förvärvsarbetandes arbetsvillkor, arbetsmiljö, hälsa, sjukvård och sjukförsäkring.
Med vänlig hälsning
Svenska Kommunalarbetareförbundet
Yeshiwork Wondmeneh Utredare
