Fysisk aktivitet på recept – fungerar det?
En utvärdering av Östgötamodellen.
Matti Leijon
Folkhälsovetare, Msc
Folkhälsovetenskapligt centrum Doktorand, Linköping Universitet
LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer 2006
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Landstinget i Östergötland - Linköping
Stockholm
Östergötland
Sweden
I Sverige använder vi begreppet FaR!
• FaR är ett gemensamt namn för;
- motion på recept, friskvård på remiss, ordinerad fysisk aktivitet etc…
• Jmf med litteraturens begrepp:
- Exercise referral schemes, exercise referral programme, physical activity on
prescription, exercise on prescription, Prex
etc…..
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Finns det evidens för FaR – behövs det?
• Studier med olika slutsatser
- Insufficient evidence?
(US Preventive Services Task Force 2002)• Är randomiserade studier de bästa på att beskriva FaR?
• Allt fler professionella organisationer och nationella institutioner lyfter fram att FaR arbetet bör utvecklas och implementeras
• Bra sammanfattning i ACPM´s position
statement 2005.
American College of Preventive Med.
• ”ACPM
takes the position that primary careproviders should take the position that primary care provider should incorporate physical activity
counseling into routine patient visits”.
• Framgångsfaktorer;
-
träna personalen, metoder och verktyg, längre samtal = bättre resultat, använda beteendeförändrings modeller, uppföljning, patientens delaktighet, skriftliga råd,involvera flera professioner, bättre en livsstil i taget – jmf multiple behaviors, 5A…..
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Framgångsfaktorer för måluppfyllelse:
• Insatser riktas både mot samhälle och individ
• Insatser ska vara långsiktiga
• Resurser ska ställas till förfogande för implementering
• Insatser ska samordnas på nationell, regional och lokal nivå
• Insatserna ska ske i samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor
• Utvärdering och uppföljning ska fortlöpande integreras i arbetet
• Statens insatser ligger inom de politikområden som mest påverkar de samhälleliga förutsättningarna för matvanor och fysisk aktivitet
WHO´s globala strategi för goda matvanor,
fysisk aktivitet och hälsa
Socialstyrelsens kartläggning visar att:
48 % av landets vårdcentraler har rutiner/program för fysisk aktivitet (rökning 64 %)
Av dessa;
• 69 % ansvarig person
• 58 % rutinen skriftligt dokumenterad
• 71 % tydliga remissrutiner
• 96 % gav muntliga råd
• 69 % fysisk aktivitet genom recept
• 35 % hade särskild metod för anamnes
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
FaR i Östergötland
Ande l prim ärvårds e nhe te r s om ordinerar fys is k aktivitet
åren 2001-2005 i proce nt
0 20 40 60 80 100
2001 2002 2003 2004 2005
FaR enligt Östgötamodellen - ett lokalt exempel
• Lokala förutsättningar
•Lokal samverkan
•Olika yrkesgrupper och aktivitetsutbud
•Patienten delaktig
•Stöd från H&S och aktivitetsarrangören
•Patientens betalar ordinarie avgift
Egen aktivitet
Patienten
Hälso- och sjukvård
t.ex. vårdcentral, sjukhus
Friskvårdsaktör
Landstingets avtalspart
Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör
Aktivitetsarrangör
Aktivitetsarrangör
Lokal aktör
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Landstinget i Östergötland
• Folkhälsopolitiskt program 2001-2010
• Handlingsplan för hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2003-2010
• Uppdragsbeskrivningar - avtal
• Se: www.lio.se
Mål och mått i Östergötland 2004-2005
• Kvalitetsbonus till vårdcentraler
• Patientperspektiv
• Mål - tydligt formulerade målvärden
• Mått - indikatorer på god vårdkvalitet
- T.ex. telefontillgänglighet, diagnossättning, astmamottagning, rapportering till register…
- FaR, där ersättningen baseras på arbetet på 3 nivåer
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Struktur (10%)
• Samordnare
• Medverkar i förskrivarnätverk
• Samverkan utanför hälso- och sjukvården
Volym (60%)
• Antal FAR förskrivna till listade patienter med besöksorsak/diagnos
- Problem i rörelseorganen (smärta) - Psykisk ohälsa
- BMI>25
- Högt blodtryck - Höga blodfetter - Diabetes
- I förebyggande syfte (fysiskt inaktiva)
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Volym (forts)
Målvärde:
• Liten VC
(< 7 000 listade)50 recept/år
• Medel VC
(7 000-13 000)75 recept/år
• Stor VC
(> 13 000 listade)100 recept/år
Uppföljning (30%)
• Andelen patienter som fått recept/remiss, som följs upp av VC 3-4 månader efter förskrivningen
Målvärde: 80% av patienterna följs upp
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Hur mycket pengar per vårdcentral?
• 6 000 listade max 80 000kr
• 10 000 listade max 133 000 kr
• 19 000 listade max 250 000 kr
Rapport 2006
Fysisk aktivitet på recept -fungerar det?
En utvärdering av Östgötamodellen.
Matti Leijon
Magdalena Jacobson
Folkhälsovetenskapligt Centrum Rapport 2006:2
www.lio.se/fhvc
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Antal medverkande enheter samt individer vid
förskrivningen och uppföljninge efter tre och tolv månader
I Östergötland finns 42 VC
I Östergötland finns 42 vårdcentraler
37 vårdcentraler medverkade i studien
Antal ordinationer under 2004 var 3344
36 enheter genomförde uppföljning efter 3 månader
(n=3233)
27 vårdcentraler genomförde uppföljning efter 12 månader
(n=2461)
5 enheter ingick inte i uppföljningen. 2 vårdcentraler
arbetade inte med FaR 3 enheter avstod medverkan
Resultat
• Totalt förskrevs 3344 recept under 2004
• Medelåldern för patienter som ordinerats fysisk aktivitet var 55 år (12-92 år)
• Kvinnor ordineras fysisk aktivitet i större omfattningen än män (66 procent)
• Problem i rörelseorganen och BMI >25 var de vanligaste förskrivningsorsakerna
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Antal ordinationer 2004 fördelat på åldersgrupper i procent (n= 3286)
0 5 10 15 20 25 30 35
-20 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71-80 81-
Ålder
Procent
Medelåldern var 54 år för kvinnor och 55 år för män.
Huvudorsaker/diagnoser till att patienten ordinerats fysisk aktivitet under 2004
% Kvinnor/män % Problem i rörelseorganen
(inkl. smärta) 35 40/25
BMI >25 35 35/34
Högt blodtryck 23 20/28
Diabetes 22 18/31
I förebyggande syfte (inaktiv) 14 7/29
Psykisk ohälsa 8 8/7
Höga blodfetter 7 6/9
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
forts. resultat…
• Läkare är den yrkesgrupp som ordinerat mest följt av sjuksköterska och sjukgymnast
• Drygt hälften av ordinationerna var till en aktivitetsarrangör
• Nästan hälften av ordinationerna var till
promenader och en fjärdedel till vattengympa
• Vanligaste orsakerna till avbrott var sjukdom och låg motivation
Yrkesgrupper som har ordinerat fysisk aktivitet under 2004 (n=3253)
% av alla ordinationer
Variation inom olika yrkesgrupper på olika vc
Läkare 38
31 15 4 2 2 8 Sjuksköterska
4-93 4-93 2-66 1-20 1-15 1-13 Sjukgymnast
Dietist
Beteendevetare Arbetsterapeut
Annan yrkesgrupp 1-60
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Fördelningen av ordinationer till egen aktivitet och aktivitetsarrangörer under 2004 (n=3263)
Aktivitet %
Aktivitetsarrangör 52
Egen aktivitet 37
Egen aktivitet i kombination med
aktivitetsarrangör 11
Procentuell f
Procentuell föördelning av ordinationer till aktiviteter under 2004rdelning av ordinationer till aktiviteter under 2004
(Summan > 100 procent. Varje patient kan ha angivit mer än en aktivitet)
% Kvinnor/män %
Promenader 45 40/54
Vattengymnastik 23 29/12
Styrketräning 17 16/20
Gympa 13 14/10
Stavgång 11 14/7
Simning 5 4/6
Löpning 0,8 0,5/1,6
Boll/racket 0,6 0,3/1,2
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Huvudorsak till avbrott 2004 i procent
3 månader 1 år
Sjukdom 19 23
Låg motivation 18 24
Smärta 14 13
Tidsbrist 12 14
Ekonomi 5 6
Annan och en kombination av
ovanstående anledningar 32 20
forts. resultat…
• 56 % följer FaR efter tre månader
• 18 % aktiva i annan aktivitet efter tre månader
• 49 % följer FaR efter 1 år
• 21 % aktiva i annan aktivitet efter 1 år
• Mer än hälften uppger att deras symtom och
hälsotillstånd blivit bättre efter tre månader ökat än mer efter 1 år.
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Procentuell andel patienter som uppger att de följer sin FaR-ordination 2004
Efter 3
månader Efter 1 år Följer FaR
Är aktiv men i annan aktivitet än FaR
Följer inte FaR
56 49
18 21
26 30
Andel individer som uppger att de är aktiva 30 minuter/dag 0-1 dagar i veckan
0 10 20 30 40 50 60
Ordinationstillfälle 3 månader 1 år
procent
Senaste veckan Normal vecka
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Andel individer som uppger att de är fysiskt aktiva 30 minuter/dag 5-7 dagar i veckan
0 10 20 30 40 50 60
Ordinationstillfälle 3 månader 1 år
Procent
Senaste veckan Normal vecka
Fysisk aktivitetsnivå en normal vecka efter ett år för de individer som vid ordinationstillfället uppgav sig vara fysiskt aktiva 30 minuter 0 dagar
respektive 1 dag i veckan (n= 682 respektive 256)
0%
20%
40%
60%
80%
100%
0 dagar med 30 minuter fysisk aktivitet vid
1 dag med 30 minuter fysisk aktivitet vid
7 dagar 6 dagar 5 dagar 4 dagar 3 dagar 2 dagar 1 dag 0 dagar
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Ett recept om dagen!
• Om varje Vårdcentral i Östergötland skriver ut i snitt 1 recept på fysisk aktivitet om dagen, dvs 260 recept per år.
• Så skulle det för länets 42 VC medföra 10920 recept per år.
• Med en följsamhet på 70% innebär det att 7644 inaktiva individer per år blir fysiskt aktiva!
Far i Östergötland 2005
• Något färre ordinationer – 2956 (3334)
• Samma könsfördelning och medelålder
• Något fler sjukgymnaster som ordinerar
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Enheternas syn på mål & måttsatsningen – Har det trängt undan annat förebyggande arbetet?
• 2005 - 60 % av enheterna ansåg att arbetet med FaR hade påverkats av mål & mått.
• 2006 – anser 76 % av enheterna som ordinerar FaR att FaR-arbetet har haft god hjälp av mål & måttsatsningen
• 2006 - anser 5 % av enheterna att satsningen på FaR gjort att andra livsstilsområden fått stå tillbaka
• 2006 – anser 45 % av enheterna att arbetet med FaR gett draghjälp åt arbetet med andra livsstilsområden
FaR utan Mål & Mått 2006
Jämfört med 2005 har:
• NSÖ minskat med 57 %
• NSV minskat med 47 % (1 enhet ökat med 20 %)
• NSC minskat med 65%
Orsaker
• Resurskrävande
• Ingen kompensation ges
• FaR-samordnare inte finns att tillgå
• Möjligheterna för FaR inte de bästa i området, remisspart saknas
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
FaR & tobak i mål & mått 2007
• Under rubriken ”Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete”
• Varje enhet gör en
- Nulägesbeskrivning - Målsättning
- Handlingsplan, som antas i enhetens ledningsgrupp
• Vi vill att enheterna ska arbeta med FaR för
sin egen skull!
Framtiden?
• Trots att det är bäst effekt att på individnivå arbeta med en livsstil i taget så…
- Är det en förutsättning för att lyckas implementera arbetet inom hälso- och sjukvården att de olika livsstilsområdena integreras i en gemensam struktur.
- Varje område kan inte köra sitt eget race!
- En av flera tänkbara modeller för arbetet, som sparar tid och ger en bra struktur är 5A………..
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
5A – assess – advise-agree-assist- arrange
• Assess - Mäta/bedöma: Fråga om fysisk aktivitetsnivå samt bedöma patientens förändringsbenägenhet.
• Advise – Hälsovägleda: Ge information och individanpassade råd utifrån patientens behov och motivation till förändring. Hänsyn bör tas till; ålder, kön, etnicitet, BMI,
sjukdomshistoria, aktivitetserfarenhet, tidigare försök att förändra livsstil etc. Rådet kan vara såväl muntligt som skriftligt.
• Agree – Överenskomma: Kommunicera i en anda av partnerskap genom att
använda patientcentrerade tekniker och finna aktiviteter som patienten är intresserad av och har möjlighet att genomföra – sätta upp realistiska mål.
• Assist - Stödja: Använda olika tekniker för att öka patientens motivation och självförtroende samt att hantera omgivande miljö
• Arrange - Möjliggöra: Planera uppföljning och eventuella återbesök samt slussa patienten vidare till aktivitetsarrangör om detta är aktuellt.
Litteraturtips – Whitlock et al. Evaluating primary care behavioral conseling intervention – an evidence-based approach. Am J Prev Med. 2002;22
Ny skrift på gång! Prel. december
Fysisk aktivitet på recept (FaR) – en vägledning för implementering.
- Om; rollfördelning, ansvar, kvalitet och utveckling..
Statens Folkhälsoinstitut och Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet (YFA) - med stöd från den nationella samrådsgruppen för FaR.
Huvudförfattare: Johan Faskunger, Agneta Ståhle, Matti Leijon & Peter Lamming
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Tack för mig!
Rapporten finns på;
www.lio.se/fhvc
www.lio.se/templates/Pag e.aspx?id=12426
Ni når mig på,
Recept/ ordinations blankett
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Tillfällen att vara aktiv
• Aktiv transport (promenad och cykel)
• Fysisk aktivitet i arbetet
• Fysisk aktivitet i anslutning till hemmet (gå, bära, lyfta)
• Fritiden (motion, träning, friluftsliv)
Provinsialläkarinstruktion 1822, § 8
Utom denna skyldighet, att biträda de sjuka inom
distriktet, som hans hjälp anlita, bör provinsialläkaren även fästa uppmärksamhet på allt som kan bidra till att bibehålla innevånarnas hälsa, samt på allt, som för hälsan kan medför skadliga följder.
Han bör för detta ändamål:
Taga kännedom om sitt distrikt till dess medicinskt topografiska beskaffenhet, särskilt folkkynne och levnadssätt, allmogens boningshus, dess barns
fysiska uppfostran, allmänt brukliga huskurer, m m … Vara uppmärksam på beskaffenheten av allmogens dryck
och födoämnen …
Anmäla förhållandet (vid risk för farsoter och skada) hos
landshövdingen, för att genom dess åtgärd och allmänna
Hamar 8-9 november 2006, Matti Leijon Folkhälsovetenskapligt centrum
Vinster (kr) med fysisk aktivitet
• En svensk översiktsstudie visar att interventioner för att främja fysisk aktivitet kan vara kostnadseffektivt samt leda till minskade sjukvårdskostnader och
produktionsbortfall. (Hagberg & Lindholm, 2006)
• En dansk rapport visar att individen kan ha flera levnadsår att vinna och samhället stora pengar att spara om fler män och kvinnor blir fysiskt aktiva.
(Sörensen et al, 2005)
Vinster av fysisk aktivitet
(Sörensen et al, 2005)
• En 30-årig fysisk inaktiv kvinna som övergår till måttlig fysisk aktivitet vinner 4,6 år
• En 30-årig fysisk inaktiv man som övergår till måttlig fysisk aktivitet vinner 2,8 år
• En 30-årig fysisk inaktiv kvinna som övergår till att bli mycket fysisk aktiv vinner 7,3 år
• En 30-årig fysisk inaktiv man som övergår till att bli mycket fysisk aktiv vinner 7,8 år