Ledningsstöd
Gunnar Blomquist 2013-10-09
Viktiga frågor om regionbildning
1. Uppdragets omfattning
Regionkommunens uppdrag regleras formellt i tre lagrum – Lag om Reg- ionalt utvecklingsansvar i vissa län, Lag om samverkansorgan i länen samt Lag om kollektivtrafik. Nedan ses valda utdrag ur dessa lagrum som regle- rar uppdragen.
Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.
Lagens tillämpningsområde och definitioner
1 § I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om läns- planer för regional transportinfrastruktur i Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.
2 § Med regionalt tillväxtarbete avses i denna lag insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling.
Regionalt tillväxtarbete
5 § De landsting som avses i denna lag ska
1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna in- satser för genomförandet av strategin,
2. trots 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (1991:900) besluta om an- vändningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och
3. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.
6 § De landsting som avses i denna lag får utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.
Transportinfrastruktur
7 § De landsting som avses i denna lag ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.
Samverkan och samråd
8 § De landsting som avses i denna lag ska samverka med 1. länets kommuner, och
2. länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter.
9 § De landsting som avses i denna lag ska samråda med företrädare för be- rörda organisationer och näringslivet i länet.
Statliga myndigheter
10 § Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den strategi som fastställts för länets utveckling.
Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhets- områden lämna de landsting som avses i denna lag det biträde som de behö- ver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering.
De ska också löpande informera de landsting som avses i denna lag om på- gående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.
Lag om samverkansorgan i länen;
Samverkansorgan 1 §
Med samverkansorgan avses i denna lag en kommunal beslutande försam- ling
inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet.
Uppgifter 3 §
Ett samverkansorgan har till uppgift att:
1. utarbeta program för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter,
2. samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet, 3. besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen,
4. besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur m.m. vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur,
5. ta emot och bereda ansökningar om bidrag från EG:s strukturfonder avse- ende
mål 1 och mål 2,
6. följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet,
7. lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen.
Bildandet av samverkansorgan 5 §
Samverkansorganet skall vid utarbetande av utvecklingsprogram enligt 3 § 1 och upprättande av länsplaner för regional infrastruktur enligt 3 § 4, samråda med de statliga myndigheter som berörs.
6 §
Samverkansorganet i länet skall samverka med länets kommuner och landstinget.
7 §
Samverkansorganet bör samråda och samverka med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.
8 §
Ett av samverkansorganet fastställt program för länets utveckling skall, om det inte finns särskilda skäl, beaktas av alla statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet.
Statliga myndigheter skall inom sina verksamhetsområden lämna samver- kansorganet det biträde som det behöver för det regionala utvecklingsar- betet.
De skall också löpande informera samverkansorganet om pågående och pla- nerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.
Lag (2010:1065) om kollektivtrafik
2 kap. Regional kollektivtrafik
Den regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar
8 §
Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikför- sörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Pro- grammet ska vid behov uppdateras.
Närmare om innehållet i regionala trafikförsörjningsprogram
10 § Ett regionalt trafikförsörjningsprogram ska innehålla en redovisning av 1. behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikför- sörjningen,
2. alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt,
3. åtgärder för att skydda miljön,
4. tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hän- syn till behov hos personer med funktionsnedsättning,
5. de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenä- rer, samt
6. omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den reg- ionala kollektivtrafikmyndigheten.
2. Valkretsindelning och representation
Landstinget har idag en valkretsindelning som garanterar en representation i fullmäktige från de olika delarna i länet. Valkretsindelningen leder dock till att representationen i fullmäktige inte alltid motsvarar befolkningens vilja, trots utjämningsmandat.
Skulle minska ner antalet valkretsar till endast en blir resultatet det motsatta.
Valresultatet speglas alltid i mandatfördelningen men representationen från länets olika delar vilar då helt på partiernas interna arbete med vallistorna.
Regionfullmäktige utses idag genom indirekta val. Landstinget utser 32 le- damöter och kommunerna 32. Antalet representanter från kommunerna för- delas efter folkmängd i respektive kommun. Konsekvenserna av denna mo- dell innebär att länets kommuner garanteras representation. Majoritetsför- hållandet speglar i denna modell inte alltid valresultatet som helhet.
Vid bildandet av en Regionkommun kommer valkretsindelningen till reg- ionfullmäktige att få konsekvenser även på de regionala utvecklingsfrå- gorna. Om man väljer att endast ha en valkrets kommer partierna att få an- svara för den lokala spridningen genom sitt nomineringsarbete.
Kommunernas delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet kan också re- gleras genom formell representation i beredningsgrupper och liknande under regionfullmäktige.
En översyn av valkretsindelningen i landstinget har skett av demokratibe- redningen. Något förslag till förändring av nuvarande indelning har man inte lagt fram inför valet 2014. Man vill avvakta förestående förändringar i vall- agen.
Vallagskommittén har lagt fram ett förslag om ändring av vallagen (SOU 2012:94). Förslaget innebär att man vill ta bort kravet på att det måste finnas minst två valkretsar inför val till landstinget. Huvudregeln föreslås i stället bli en valkrets men med möjlighet att ha fler.
Detta innebär att en ändring av valkretsindelningen i Värmland inte kommer att ske förrän tidigast inför valet 2018.
3. Samverkan mellan primärkommunerna och lands- ting/regionkommun och primärkommunerna internt
Hur samverkan mellan kommunerna ska utformas efter en regionkommun- bildning kan variera. Inom vissa regionkommuner har man bildat ett sam- verkansforum mellan kommunerna och regionkommunen. Detta kan vara både av formell karaktär som beredningsgrupp inför beslut i regionsty- relse/fullmäktige eller som ett informellt samverkanorgan.Kommunspecifika frågor kan hanteras även i denna grupp men då utan reg- ionkommunens representanter.
Andra regioner har valt att behålla ett kommunalförbund för att hantera kommunspecifika ärenden och frågor. Man kan också i det fallet överlåta driftansvar inom vissa områden till kommunalförbundet.
Oavsett vilken modell man väljer är det av vikt att samverkan sker både på politisk och på tjänstemannanivå.
4. Kommunala inflytandet och delaktigheten
Det kommunala inflytandet regleras på flera olika sätt och i olika nivåer.
Det sker, som ovan nämnts, genom valkretsindelning, vid utformning av be- rednings/samordningsorgan samt genom det sätt man väljer samverkan på tjänstemannanivå. Arbetet inom ramen för ”Nya perspektiv” är ett utmärkt exempel på informell samverkan liksom de möten som initieras av Region Värmland för kommunstyrelse- och landstingsstyrelseordföranden samt för kommun- och landstingsdirektörer. En framgångsfaktor är att samverkan sker på både politisk och tjänstemannanivå.
5. Kollektivtrafikens organisering och finansiering
Vid bildandet av en regionkommun i Värmland kan kollektivtrafikmyndig- heten övergå till regionen eller drivas i kommunalförbund med landsting och samtliga kommuner som ägare.Väljer man att lägga in kollektivtrafikmyndigheten i regionkommunen sker finansieringen genom skatteväxling med kommunerna. I lösningen med kommunalförbund sker finansieringen genom ägarbidrag på samma sätt som idag.
6. Val av organisationsstruktur och beslutsstruktur
Vid val av organisationsform är det två huvudfrågor man behöver fundera extra över;- Hur säkerställer man att de regionala utvecklingsfrågorna inte ”drunknar” i hälso- och sjukvårdsfrågor?
- Hur säkerställer man kommunernas inflytande och delaktighet i de region- ala utvecklingsfrågorna?
När det gäller att säkerställa utrymmet för de regionala utvecklingsfrågorna har flera landsting valt en nämndorganisation med en egen nämnd, direkt under regionstyrelsen, för regional utveckling inklusive kollektivtrafiken.
Kommunernas inflytande har man säkrat upp genom olika typer av bered- nings- eller samverkansorgan med representation från samtliga kommuner.
Landstinget i Värmland
Hans Karlsson Landstingsdirektör
