• No results found

Hur ska vi kunna ha en bra fritidsverksamhet när vi inte får de rätta förutsättningarna för planeringstid

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur ska vi kunna ha en bra fritidsverksamhet när vi inte får de rätta förutsättningarna för planeringstid"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

“Hur ska vi kunna ha en bra

fritidsverksamhet när vi inte får de rätta förutsättningarna för planeringstid”

En kvalitativ studie med nio fritidslärare/pedagogers uppfattningar om förutsättningarna för sin planeringstid i fritidshem och skola

Annelen Rolandsson och Johanna Karlstorp

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020 Handledare: Lars Sandin Examinator: Anneli Hansson Kurskod:PE121G

Utbildningsprogram: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

(2)

Förord

Så var det äntligen dags att ta examen efter tre års studier på Mittuniversitetet i Sundsvall. Vi vill tacka alla våra lärare under dessa år som väglett oss och format oss till de grundlärare vi är idag. Vi har lärt oss otroligt mycket under dessa tre år som vi kommer bära med oss under vår framtida yrkesroll. Vill även tacka alla fritidslärare och fritidspedagoger som ställt upp på intervjuer till vår studie. Tack även till nära och kära som har stöttat, peppat och funnits vid vår sida under resans gång.

Ämnet vi tar upp i studien riktar in sig på fritidslärares uppfattningar kring förutsättningar till planeringstid. Under de verksamhetsförlagda utbildningar vi genomfört under utbildningen, samt tidigare arbetserfarenheter, har vi upplevt delade uppfattningar kring planeringstiden.

Uppfattningarna om en bra planeringstid har varierat hos de olika fritidslärarna vi har arbetat med och haft som handledare. Vi båda anser att det är ett viktigt ämne som är intressant att forska mer kring då en bra planeringstid är avgörande för att en verksamhet ska fungera. Genom arbetsprocessen har vi samarbetat genom att prata med varandra genom Messenger. Detta har fungerat bra och vi har satt ut deadlines för när olika delar av arbetet ska vara klart, det har blivit många kvällar och helger som vi suttit och arbetat med rapporten. Dock tycker vi att allt har gått bra även fast att vi ibland har fastnat och stampat på samma ställe. Vi har haft stor hjälp av vår handledare som har hjälpt oss på rätt väg och gett feedback snabbt. Ett sista tack vill vi rikta till vår handledare Lars Sandin som hjälpt oss genom detta och bollat idéer under resans gång, åter igen – Tack!

Annelen Rolandsson och Johanna Karlstorp

(3)

1

Abstrakt

Fritidslärare i dagens fritidshemsverksamheter har många arbetsuppgifter på sina axlar, eftersom dessa fritidslärare ska utöver att arbeta inom fritidsverksamheten även i stor del arbeta inom skolverksamheten under dagarna. Tidigare forskning visar att planeringstiden för fritidslärarna inte är en prioriterad del i deras vardag, trots att fritidslärare i dagens verksamheter ofta har en dubbel yrkesroll i och med att de är utbildad inom ett estetiskt skolämne. Planeringstiden uppfattas olika beroende på hur förutsättningarna ser ut och det påverkar även mängden planeringstid som tilldelas.

Syftet med studien är att studera och tolka fritidslärarnas uppfattningar om förutsättningarna för planeringstid utifrån den kvalitativa metoden. Detta för att få en mer beskrivande bild av respondenternas uttryck. Respondenterna i studien är nio utbildade fritidslärare/fritidspedagoger.

Resultat visar på växlande uttryck av fritidslärarna om sin planeringstid. Mängden planeringstid och sammanhängande tid för planering är några uttryck som framkommit av fritidslärarna. Analysen av resultatet genomfördes utifrån att vi tagit del av bland annat Brymans (2018), Kvales och Brinkmanns (2009) analysmetoder. Utifrån hermeneutikens tolkningsprocess tolkade vi den data som vi samlat in.

Det som framkommer utifrån fritidslärarnas uttryck är hur betydelsefull de anser planeringstiden kan vara för att kunna skapa en verksamhet av kvalité. För framtida forskning vore det intressant att studera fritidsverksamheter som har samma förutsättningar för planeringstid.

Nyckelord: Arbetslag, fritidshem, fritidslärare, förutsättningar, pedagog, planeringstid, samverkan, schema, skola.

(4)

2

Innehållsförteckning

Inledning ... 4

Begrepp ... 6

Bakgrund ... 6

Styrdokument ... 6

Litteraturbakgrund ... 7

Undervisning i fritidshem ... 7

Samverkan – skola och fritidshem ... 7

Förutsättningar för planering ... 8

Summering ... 9

Syfte ... 11

Metod ... 12

Ansats ... 12

Datainsamlingsmetod ... 12

Urval ... 13

Genomförande ... 14

Dataanalys ... 14

Forskningsetiska överväganden ... 15

Metoddiskussion ... 15

Validitet och tillförlitlighet ... 15

Resultat... 17

Vilka förutsättningar uppfattar fritidslärarna som nödvändiga för att planeringstiden ska fungera? ... 17

Betydelsen av personalschemat så att fritidsläraren får ut sin planeringstid ... 17

Vikten av personalens utbildning ... 18

Hur samarbetet mellan skola och fritidshem kan påverka planeringstiden ... 18

Hur uppfattar fritidslärarna att förutsättningarna finns för att få en kvalitativ planering ... 19

Tiden är tillräcklig för planering ... 19

Det är svårt att hitta sammanhängande tid för planering ... 20

Problem med att planera i arbetslag ... 20

Vilken betydelse uppfattar fritidslärarna att planeringstiden har för fritidshemsverksamheten? ... 21

Betydelsen av utebliven planering ... 21

Hur viktig uppfattas fritidshemmets planering för verksamheten ... 22

Vad uppfattar fritidsläraren att hen ska utföra på sin planeringstid? ... 23

Ansvarsområden ... 23

Summering ... 24

Diskussion... 25

Vilka förutsättningar uppfattar fritidslärarna som nödvändiga för att planeringstiden ska fungera? ... 25

Hur uppfattar fritidslärarna att förutsättningarna finns för att få en kvalitativ planering? ... 26

(5)

3

Vilken betydelse uppfattar fritidslärarna att planeringstiden har för fritidshemsverksamheten? ... 27

Vad uppfattar fritidslärarna att hen ska utföra på sin planeringstid? ... 28

Hur fritidslärarna uppfattar sina förutsättningar för planering ... 28

Pedagogiska betydelser för fritidshemmet ... 29

Framtida studier ... 30

Referenser ... 31

Bilaga 1 ... 33

Bilaga 2 ... 34

(6)

4

Inledning

Dagens fritidslärare som blir utexaminerade runt om i landet har förutom att arbeta i fritidshemsverksamhet även en utbildning inom ett specifikt ämne som idrott, bild eller musik. Därmed får dessa lärare en yrkesroll där de ska jobba inom både skolverksamhet och fritidsverksamhet menar Ackesjö, Nordänger, och Lindqvist (2016). Utifrån yrkesrollen som fritidsläraren får ska de planera två verksamheter, den ena är fritidsverksamheten och den andra är skolverksamheten med att undervisa i ett eget ämne. Undervisning i fritidshemmet innebär ett lärande som utgår från att vara situationsstyrt, grupporienterat och intressebaserat. Skolverket uttrycker att undervisningen ska stimulera elevernas lärande och utveckling och ge dem en meningsfull fritid (Skolverket, 2017). För att fritidslärarna ska kunna ge detta till sina elever behöver fritidslärare i de olika verksamheterna tid till att planera sin undervisning så att arbetet bedrivs med utgångspunkt ur läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem (Skolverket, 2014). En del av professionen och verksamhetens mål är att jobba utifrån läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem uttrycker Skolverket (2017). I skollagen står det att fritidshemmet ska komplettera skola, förskoleklass och grundsärskola på det sätt som läroplanen uppger Utbildningsdepartementet (2010). Utifrån detta har vi valt att forska kring fritidslärares uppfattningar om förutsättningarna för planeringstid inom både fritids- och skolverksamheten. År 2011 fick fritidshemmet ett eget kapitel i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem där det beskrivs att verksamheten ska bedriva undervisning. Inom skolverksamheten är undervisning kopplat till planeringstid, vilket det även bör vara inom fritidshemsverksamheten anser vi.

Läsåret 18/19 tar Skolverket (2019) upp att det var ca 489 900 elever inskriva på fritidshem. Cirka 347 009 elever var inskriva i fritidshem runt om i Sverige år 2010 uppger Skolinspektionen (2010) och elevantalet på fritidshem har tredubblats sedan 1990. Samtidigt som eleverna ökar på fritidshem så sjunker antalet utbildade och behöriga lärare i fritidshem enligt Skolverket (2019). De stora barngrupperna som finns i dagens fritidshem är även det som försvårar fritidslärarnas arbete menar både Löfdahl (2010) och Skolinspektionen (2010). En förutsättning enligt Skolverket (2015) är att ledningen ger de rätta förutsättningarna så som att utbildade fritidslärare finns, lämpliga storlekar på barngrupper och lokaler för att fritidshemmets fulla kapacitet ska komma till fullo. Även att det finns en grundad pedagogisk tanke med verksamheten och att en strukturerad planering med saker som görs finns uttrycker Skolverket (2015). Majoriteten av personalen i landets fritidshem har en planeringstid på under tre timmar i veckan, vilket är betydligt mindre än skollärarnas tolv timmar i veckan, då inte tid för samtal är inräknat (Fredriksson & Casson, 2018). Syftet med rapporten av Fredriksson och Casson som utgår från enkäter och intervjuer av hivudmän, rektorer och fritidspersonal, var att undersöka varför fritidspersonal inte får förutsättningarna till att lyckas med att jobba utifrån läroplanen. Det visade att den bristande tiden för planering är en avgörande faktor för att personalen inte kan planera och genomföra sitt arbete så som det står i läroplanen menar Fredriksson och Casson (2018). Många anställda i fritidshem tar upp att tiden för planering ofta sker i korridoren när de möts för att planera fritidsverksamheten på eftermiddagen (Skolinspektionen, 2010).

Skolinspektionens rapport från 2010 visar att 35% av personalen i deras granskning har en högskoleutbildning som krävs inom fritidshemmet. Därmed försvinner det mycket av lärandet för eleverna i vissa fritidshem för att personalen som jobbar inte har kunskap om fritidshempedagogiken anser Skolinspektionen (2010). I och med att det finns så få utbildade fritidlärare inom verksamheterna

(7)

5

beskriver Haglund (2018) utifrån sin narrativa studie att all planering och utveckling hamnar i knät på de som har en högskoleutbildning.

Eftersom skola och fritidshem ska vara likvärdiga var du än bor i landet kräver det i praktiken att fritidshem får samma förutsättningar för att lyckas. För elevernas utvecklande och lärande i ett långsiktigt perspektiv är samverkan mellan förskoleklass, fritidshemmet och skolan viktigt (Skolverket, 2017). Samverkan mellan fritidshem och skolverksamhet ses ofta genom att fritidspersonal jobbar inom skolverksamhet under skoldagen. Många gånger är fritidsläraren kopplad till en klass som den jobbar mot, och eleverna blir sedda från morgon till kväll (Rohlin, 2011). För att samverkan mellan fritidslärare och klasslärare ska fungera och kunna planera verksamheten är en faktor att få planeringstid.

Perselli och Hörnell (2019) menar att en fungerande planeringstid bidrar till ett gott samarbete mellan fritidshem och skola. Ett annat perspektiv utifrån tiden enligt Närvänen och Elvstrand är att mycket tid försvinner i och med att fritidslärarna är resurslärare i klasser under skoldagen. På grund av detta försvinner planeringstid och chans till att utveckla fritidshemmet (Närvänen & Elvstrand 2014).

Effekten av att fritidslärarnas planeringstid inte anses räcka till för det den är till för är, bidrar till att de flesta verksamheter går på rutin och eftermiddagarna ser lika ut från dag till dag och innehållet blir lidande anser Skolinspektionen (2010). Yrkesrollen som fritidslärare är i dagens skola ofta knytet till att vara resurs under skoltid, men deras huvuduppdrag är på fritidshemmet sedan och ska där följa olika styrdokument.

Under vår treåriga utbildning till grundlärare i fritidshem har vår syn och uppfattningar kring vad fritidshem kan betyda och bidra för elevernas lärande ändrats. Där undervisning på fritidshemmet är så mycket mer än bara barnpassning eller frilek som många har en uppfattning om att fritidshemmet är. Vi har kunnat se ett socialt lärande mellan eleverna där de lär av varandra samt att de lär sig att leka och ha ett samspel tillsammans med andra. Vi har under egna arbetserfarenheter och verksamhetsförlagda utbildningar bevittnat hur planeringstiden för en fritidslärare kan se ut och att det kan skilja sig mycket i förutsättningarna för olika skolor. Denna studie kommer att utgå enbart från ett lärarperspektiv eftersom det är lärarnas uppfattningar på sin planering som vi vill beskriva och tolka.

Tidigare forskning säger en del om hur verkligheten ser ut på fritidshemmen och vilka förutsättningar som ska finnas. Vi finner detta ämne som intressant eftersom fritidslärarna ska jobba efter skollagen och styrdokumenten, dock måste man ta i beaktning att fritidshemmet inte är obligatoriskt. Litteraturen visar två sidor om hur planeringstiden kan användas där uppfattningarna skiljer sig om vad planeringstiden är till för. Som vi skrivit ovan visar vår egen erfarenhet att det kan skilja sig beroende på vart man jobbar och det är därför vi vill forska kring planeringsfrågan på grund av att vår erfarenhet och litteraturen påpekar hur det ska vara enligt styrdokumenten, men även hur det kan se ut i verksamheten. Vårt forskningsbidrag är att vi vill lyfta vad fritidslärarna har för uppfattning om förutsättningarna för planeringstiden de har i sitt arbete och göra deras röster hörda. Vi märker att det finns en kunskapslucka om vilka uppfattningar fritidslärarna har om förutsättningarna till planeringstid utifrån tidigare forskning. Tidigare forskning beskriver mer vad planeringen ska bidra med i verksamheterna och vad man ska göra på den tiden. Vi vill synliggöra och lyfta fritidslärarens uppfattningar om förutsättningarna för planeringstiden och tydliggöra vad de har för uppfattningar om vad den kan bidra med till fritidshem och skolverksamhet.

(8)

6

Begrepp

I denna rapport kommer fritidslärare vara det begrepp som använts istället för fritidspedagog. Vi anser att fritidslärare-begreppet får en större tyngd eftersom dagens utbildningar heter Grundlärare mot fritidshem. Vi nämner även begrepp som resurs och lärarassistent. I dessa fall är fritidsläraren ett extra stöd i klass mot klassläraren. Det är klassläraren som har huvudansvar och resursen eller lärarassistenten hoppar in och stöttar där klassläraren önskar och behöver hjälp. Ett annat begrepp som tas upp är läroplan som heter Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet. Läroplanen kan även förkortas med Lgr11. Det är det material som skolan och fritidshemmets verksamheter jobbar mot och efter. Begreppet personalschema är en beskrivning av det personliga schemat varje fritidslärare arbetar efter. Även lovlapp benämns i studien och är ett informationsbrev hem till vårdnadshavare som till exempel fritidsverksamheten kan skicka ut inför skollov då skolan är stängd men fritidshemmet håller öppet. I brevet kan det vara schema att fylla i för vårdnadshavare, en planering på tänkta aktiviteter för lovet eller annan viktig information som bör kännas till för vårdnadshavarna.

Bakgrund

Detta kapitel börjar med en sammanfattning av vad styrdokumenten uttrycker för tanke med fritidshemmet för att sedan övergå till vad tidigare forskning har redovisat. Vi har valt att rikta in oss på tre forskningsområden för att få en förståelse för hur det är att arbeta i dagens fritidshemsverksamheter. Utifrån tidigare forskning som har genomförts har vi nedan gjort en litteraturgenomgång som är indelad i olika områden. Under varje avsnitt beskrivs det kortfattat vad de står för. Dessa tre områden är fritidsundervisning på fritidshem, samverkan mellan skola och fritids och förutsättningar för planering.

Styrdokument

De nya reformerna av Skolverket (2017) kan tolkas som att de vill lyfta fram lärandet på fritidshemmet tydligare än i föregående läroplaner, och undervisning nämns som verksamhetens lärandeuppdrag och barnen nämns därmed som elever. I dagens fritidshem så har det skett en förändring från att tidigare enbart riktat in sig på fostran och omsorg. Fritidsverksamheten ska idag även bedriva undervisning som benämns som utbildning i skollagen ”stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov” (SFS 2010:800 14 kap § 2). Undervisningen ska utgå från elevernas intressen, behov och erfarenheter men också att de ska utmanas till att inspireras till att göra nya upptäckter. En variation av arbetssätt, lärmiljöer och uttrycksätt erbjuds till eleverna som ger omsorg och lärande. Genom att erbjuda lek får eleverna möjlighet att bearbeta intryck, utveckla och pröva olika identiteter samt förmågan att kommunicera och samarbeta med skolan anser Skolverket (2017). Rektorernas uppdrag kan enligt Skolverket (2014) tolkas som att det är rektorns arbete att skapa tid och utrymme för personalen på fritidshemmet för att enskilt men även tillsammans i arbetslaget planera, följa upp och utvärdera verksamheten för att se att utbildningen håller bra kvalité för eleverna.

(9)

7

Samverkan mellan förskoleklass, fritidshemmet och skolan beskrivs av Skolverket (2017) som viktig för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Fritidshemmet, förskoleklass och skolan kompletterar varandra. Fritidshemmet bidrar till elevernas måluppfyllelse enligt Skolverket (2014) genom att jobba utforskande, laborativt och grupporienterat.

Litteraturbakgrund

Undervisning i fritidshem

Under detta avsnitt beskriver litteraturen hur fritidslärarna kan bedriva sin undervisning på fritidshemmet.

Fritidslärarna har inte klassundervisning så som en klasslärare har utom riktar mer in sig på hela gruppen, detta för att fritidslärarna arbetar mer utifrån att erbjuda olika lärmiljöer för att fånga varje elev. Undervisning i fritidshem kräver professionella lärare som tar didaktiska val om bland annat innehåll, metoder och mål (Hansen Orwehag, 2013). De didaktiska frågorna är vad som ska läras ut, varför eleverna ska lära sig detta och hur det ska gå till. Dessa frågor är en stor del i ett genomtänkt planeringsarbete. Men även verktyg för läraren i verksamheten. Genom att fritidshemmets ingår i det målstyrda systemet ska personalen ha en professionell syn på hur en meningsfull fritid, rekreation och vila är samt att man uppnår läroplanens syfte menar Pihlgren (2017). Barn gör inte som vi säger, de gör som vi vuxna gör. Därför är det viktigt att vi som vuxna är en god förebild och skapar goda förutsättningar för eleverna utifrån fritidshemmets möjligheter att stimulera lärande och social utveckling. Fritidslärarnas uppdrag utifrån läroplanen är att komplettera skolans arbete med lärandet.

Därmed ska fritidsläraren ge eleverna aktiviteter utifrån deras behov som till exempel tränar motorik och läsning. Informationen om varje barns behov och förutsättningar ska ges till fritidsläraren från arbetslaget och därmed planeras på fritidshemmet så barnets behov tillgodoses på bästa sätt (Holmberg, 2011).

Undervisning i fritidshemmet är en helhet av utveckling, omsorg och lek, där leken är i fokus. I Lager (2018) fallstudie där hon observerat fritidslärarnas undervisning, visade resultatet att lärarna planerar utifrån barnens behov. När det visade sig att det var mycket spring i barngruppen och många elever hade svårt för att leka skapade lärarna i fritidshemmet leklådor för att hjälpa eleverna att komma igång med lek och samtidigt skapa ett lugnare klimat i elevgruppen. Utifrån leklådeplaneringen som lärarna hade gjort blev resultatet en trygg miljö för eleverna och lärarna skapade förutsättningar för samspel mellan eleverna. Exemplet i studien visar en sida vad fritidslärarna använder sin planeringstid till, och i detta fall för att kunna skapa trygga miljöer där elever lär (Lager, 2018).

Samverkan – skola och fritidshem

I detta avsnitt beskrivs det utifrån tidigare forskning hur samverkan med skolan kan se ut, men även hur den nya yrkesrollen för fritidsläraren ser ut med den nya utbildningen som dagens fritidslärare har

(10)

8

med att vara behörig i ett skolämne och den förändrade yrkesrollen det innebär att ha undervisning i ett specifikt ämne.

Samverkan är en form av samarbete som sker mellan verksamheterna skola och fritids. Tidigare hade fritidshemmet som uppgift att komplettera endast hemmet med barnomsorg före och efter skolan. Idag har fritidshemmet även fått i uppdrag att komplettera skolan allt mer och delar även nu samma läroplan som grundskolan (Saar, Löfdahl, & Hjalmarsson, 2012 ). Samverkan kan ses när fritidspersonal arbetar inom skolverksamheten under skoldagen tillsammans med klassläraren. Genom det kan fritids och skola samarbeta både genom att fritids kompletterar skolan på eftermiddagen och kan arbeta efter samma tema, men även för att barnen blir sedda från morgon till kväll (Rohlin, 2011).

I och med den nya utbildningen som råder nu är fritidslärare även behörig i ett estetiskt ämne så som bild, idrott eller musik. I och med detta förväntas fritidslärarna att sätta omdömen och betyg i årskurs sex. Fritidsläraren får därmed en dubbel yrkesroll och två uppdrag – arbete i fritidshem samt att vara ämneslärare inom grundskolans verksamhet (Ackesjö, Nordänger, & Lindqvist, 2016). 2014 inledde Ackesjö, Nordänger och Lindqvist ett forskningsprojekt som pågick under fem år. Där 48 studenter strax före sin examen samt ett halvår efter sin examen fick svara på två olika enkäter som berörde studenternas känslor och tankar inför att komma ut i arbetslivet respektive hur de uppfattat sin första tid i arbetslivet i jämförelse mot vad de föreställde sig innan. Det som framkom i resultatet var att studenterna upplevde att de fick ansvar för två olika verksamheter där det var en balansgång för att det ena uppdraget inte skulle ta över det andra. Studenterna tar upp att de vill arbeta som lärare i sitt ämne men samtidigt vara en engagerad pedagog i fritidshemmet. De dubbla yrkesrollerna kan utgöra en länk mellan fritidshemmet och skola eftersom fritidsläraren rör sig i båda arenorna (Ackesjö, Nordänger, &

Lindqvist, 2016).

Utifrån Perselli och Hörnells studie där de använde en webbenkät som metod så framkom det av de frågorna om fritidshemsverksamhet att samarbetet mellan skola och fritidshemmet kan fungera genom att fritidslärarna är knutna till en specifik klass under skoldagen, och därmed samverkar och planerar verksamheten med klasslärare eller arbetslag. Genom denna samverkan bidrar fritidsläraren och klassläraren med sina spetskunskaper och kompletterar varandra i elevernas undervisning. Genom att de båda lärarna har detta samarbete bedrivs en god samverkan mellan fritidshem och skola. Dock finns det exempel där samarbetet inte fungerar då faktorn oftast är bristen på tid. Det saknas då tid för planeringsmöten mellan de olika lärarna. Det kan också bero på att rektorer och lärare visar ointresse för fritidspedagogiken och anser att fritidsläraren ska fungera som hjälplärare (Perselli & Hörnell, 2019).

Förutsättningar för planering

Detta avsnitt beskriver hur förutsättningarna för fritidslärarna att ha planeringstid kan se ut genom tidigare forskning. Avsnitten beskriver även hur fritidslärarna ser på sin planeringstid utifrån forskningen.

En förutsättning till att kunna genomföra planering för att få en god kvalitet i fritidshemmet är att ha barngrupper som inte är allt för stora anser Löfdahl (2010). I sin studie tar Löfdahl med hjälp av statistik från skolverket upp att skolverket kontinuerligt kommer med riktlinjer och uppmaningar om att det är

(11)

9

allt för stora barngrupper i jämförelse till personaltäthet i många av landets fritidshem (Löfdahl, 2010).

En etnografiinspirerad studie som Haglund (2018) gjort på ett fritidshem med en ensam utbildad fritidslärare visar hur allt ansvar läggs på de utbildade inom verksamheten. All planering och utveckling ska göras utifrån de förutsättningar som läraren får av skollledningen. Det visar sig genom strukturen som ledningen ger till fritidslärarna att det blir barnpassning på fritidshemmet för den långsiktiga planeringen uteblir (Haglund, 2018).

I Närvänen och Elvstrand (2014) aktionsforskningsprojekt utgick de från tre svenska skolor och åtta fritidshemsavdelningar. Det framkom i resultatet av projektet att pedagogerna anser att de fått dubbla yrkesroller genom att de är resurslärare i klasserna under skoldagen. I och med detta så har tiden för planering och utveckling av fritidshemmets dagliga arbete samt aktiviteter på eftermiddagarna blivit allt mindre. De tar upp den gemensamma planeringstiden mellan pedagogerna som en viktig förutsättning för utvecklingen av fritidshemmets verksamhet. Idag finns det få tillfällen för till exempel grovplanering eller att göra utvärderingar av fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Den planeringstid som finns används för att planera veckans aktiviteter eller om eleverna. Framkommer även att många fritidslärare används till att täcka för en lärare i skolan och måste avstå sin planering (Närvänen & Elvstrand, 2014). I Andersson (2014) kvalitativa intervjustudie där tjugotre fritidspedagoger på fyra skolor ingick, framgår det att pedagogerna anser att planeringstiden är för liten och att den domineras av arbete till deras uppdrag under skoldagen.

Rollfördelningen är viktig mellan personal och skolledare anser (Pihlgren, 2017). Detta eftersom ramarna och de lokala målen för verksamheten sätts av skolledningen. Därmed måste skolledningen tillhandahålla bra ramar inom personaltäthet, utbildningsnivå, storlekar på elevgrupper, lokaler och ekonomi. Detta styr vilken kvalité på måluppfyllelsen som nås. Det är skolledningens uppgift att följa upp kvalitén och det är personalgruppens uppgift att visa sina resultat, behov och önskemål för sin verksamhet (Pihlgren 2017).

Planeringstiden för personalen på fritidshemmet är ofta för kort för att fördelas mellan skola och fritidshem anser Skolinspektionen (2010). Det framkommer även att planeringstiden mellan olika pedagoger är väldigt olika. Det kan variera mellan 1 timme och 8 timmar per vecka mellan pedagogerna. Planeringstiden ska användas till att planera både skolan och fritidshemmets verksamheter, men även till att sitta ner och diskutera och utvärdera verksamheten med arbetsgruppen.

Granskningen visar att många fritidshem går mycket på rutin på eftermiddagarna för det har inte hunnit förberetts (Skolinspektionen, 2010).

Summering

Forskningen visar två olika sidor av fritidslärarens förutsättningar till planering. En sida visar stora barngrupper, outbildade lärare i fritidshem, en samverkan med skolan som leder till dubbla yrkesroller för fritidsläraren. Den dubbla yrkesrollen medför att kvalitén på fritidsverksamheten blir sämre när

(12)

10

lärarna får vara hjälplärare i klassrum istället för att få tid till att planera undervisning till sin verksamhet. Fritidslärarna har en uppfattning att fritidsverksamheten ofta går på rutin där aktiviteter upprepar sig från dag till dag istället för att ge ett lärande, flera uttrycker att de tycker att deras uppdrag blir barnpassning istället för undervisning när planeringstiden uteblir. Den andra sidan visar att när samverkan mellan skola och fritidshem fungerar går det att ha bra utbyten av varandra genom att fritidspedagogiken bidrar till att arbeta tematiskt och gruppstärkande. När lärare och fritidslärare samarbetar och planerar upp undervisningen fångar de upp elever och utvecklar dess lärande utifrån olika lärmiljöer och lärprocesser. Fritidslärarna använder sin planeringstid bland annat till att planera dessa olika lärmiljöer för att kunna fånga elevernas intressen och behov. Även för att planera upp sin del i de olika temaarbeten med skolan för att arbete utifrån läroplanens del ett och två. Fritidshemmet är en viktig del för elevernas måluppfyllelse eftersom eleven blir sedd från morgon till kväll, och fritidslärarna ger eleverna en bredare inlärningsmöjlighet med sin pedagogik genom att jobba med det informella lärandet som är det lärandet som ofta sker på fritidshemmet.

(13)

11

Syfte

Vårt syfte med denna undersökning är att tolka hur några fritidslärare uppfattar sin planeringstid utifrån fritidshem- och skolverksamhet. Vilka förutsättningar uppfattar fritidsläraren spelar in för att få en planering av kvalité som tillgodoser arbetet i fritidshemmet och skolan.

Frågeställningar

 Vilka förutsättningar uppfattar fritidslärarna som nödvändiga för att planeringstiden ska fungera?

 Hur uppfattar fritidslärarna att förutsättningarna finns för att få en kvalitativ planering?

 Vilken betydelse uppfattar fritidslärarna att planeringstiden har för fritidshemsverksamheten?

 Vad uppfattar fritidslärarna att hen ska utföra på sin planeringstid?

(14)

12

Metod

Ansats

Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie. Med det får vi en möjlighet till att tolka och beskriva fritidslärarnas uppfattningar i intervjuerna och därför har vi valt kvalitativa intervjuer som metodval.

Genom att vi har valt att göra kvalitativa intervjuer och därmed tolka respondenternas uppfattningar kan vår studie ses både som hermeneutisk och fenomenologisk. Fenomenologin är en vetenskapsriktning och tillhör det human- och samhällsvetenskapliga och skiljer sig från naturvetenskap. Fenomenologin, som har sitt ursprung från 1800-talet, räknas in till det kvalitativa forskningsperspektivet och ska med största möjliga mån beskriva ett fenomen snarare än att förklara det. Ett annat forskningsperspektiv som liknar fenomenologin är hermeneutiken. De båda teorierna har samma grund i att tolka, skillnaden är i huvudsak att hermeneutiken även ser till historien och tar till sig den, medan fenomenologin lever här och nu. I vår studie visar sig hermeneutiken och fenomenologin genom att vi tolkar det som respondenterna uppfattar. Inom hermeneutiken kopplar man delar till helhet och helhet till delar. Vi har utifrån en tolkningsprocess tolkat delar ur de olika respondenternas uppfattningar och satt ihop till en helhet för att kunna få en förståelse för det som uppfattas. Brinkkjaer & Höyen beskriver att genom fenomenologin skildras fenomenet planeringstid utifrån hur fritidslärarna uppfattar fenomenet, och genom hermeneutiken tolkas fritidslärarnas uppfattningar (Brinkkjaer & Höyen, 2013).

Datainsamlingsmetod

Att vi har valt att göra kvalitativa forskningsintervjuer kan beskrivas med att vi valt en metod där vi lär av situationen och att intervjun blir mer som ett vardagligt samtal där respondenterna förmedlar sina känslor och upplevelser, och att vi som intervjuare tolkar dem. Det ska dock inte föras som ett vanligt samtal utan välformulerade frågar ska finnas till hands och ett upplägg där vi som intervjuare för samtalet som Kvale och Brinkmann (2009) beskriver den kvalitativa metoden. Intervjumanualen (se bilaga 1) som utformades utgick ifrån studiens frågeställningar och syfte men även för att underlätta analysprocessen senare. Inom kvalitativ forskning finns det olika intervjuformer. Vi har valt en semistrukturerad intervjuform istället för en strukturerad. Detta på grund av att den semistrukturerade låter intervjupersonen utforma svaren på sitt eget sätt och svaren hamnar inte i specifika fack. Vi som intervjuare får då chans till att ställa följdfrågor utifrån det intervjupersonen sagt menar Bryman (2018), men kan ändå utgå från den ursprungliga intervjuguiden.

Grunden till att vi valde en kvalitativ forskningsmetod istället för en kvantitativ forskningsmetod är att vi vill få en djupare förståelse för hur intervjupersonerna uppfattar och tolkar fenomenet. Den kvantitativa metoden menar Bryman (2018) är att generera svar som ska kodas och bearbetas. Hade vårt syfte med studien varit att beskriva ett fenomen hade en enkät varit en bra metod, men utifrån att vi vill få en djupare förståelse av respondenternas uppfattningar så passade den kvalitativa metoden bättre för studiens syfte.

(15)

13

Urval

Det första som gjordes var att utforma ett missiv (se bilaga 2) som skickades ut till alla skolor i en mellanstor kommun i mellersta Sverige för att hitta utbildade fritidslärare/pedagoger. Detta för att komma utanför våra egna kommuner för att vara så objektiva som möjligt och få en bild av hur fritidspersonal uppfattar sin planeringstid. Vi valde att endast söka efter utbildad personal för att vi är av den uppfattningen att dessa utbildade lärare har mer planeringstid än vad en outbildad har och är därför mer insatt och kan svara på våra frågor mer ingående. Vi hittade åtta skolor i den utvalda kommunen och skickade därefter ut mejl till rektorerna för skolorna. Dessa skolor och rektorers mailadresser hittade vi genom att gå in på kommunens hemsida där det fanns en sida för alla kommunens skolor samlade. Dock fick vi inget svar från någon av dessa skolor eller rektorer. För att få tag i respondenter skickade vi därför ut en förfrågan på sociala mediet Facebook inom grupperna:

”fritidshem – tips på aktiviteter inne och ute”, ”fritidspedagog – världens bästa yrke!” och ”fritidshem, tips och idéer”. Vi fick endast två respondenter från Facebookgrupperna. Efter att vi gjort påminnelser på Facebook valde vi med vår handledares tillåtelse att söka efter utbildade fritidslärare/pedagoger även i våra hemkommuner med olika många verksamhetsår och tjänster inom fritidshemmet för att få tag i respondenter. Genom den rådande Covid19 pandemin som råder i Sverige nu så är vårt urval därför ett bekvämlighetsurval. Bryman (2018) beskriver att bekvämlighetsurvalet kallas för detta på grund av att personer som deltar råkade vara tillgängliga just för tillfället för oss som forskare. Därmed fick vi tag i sju respondenter från våra hemkommuner genom att vi skickade ut förfrågan till personer vi visste är utbildade fritidslärare/pedagoger och som idag arbetar på olika fritidshem.

Utifrån detta urval har vi nio olika fritidspedagoger/fritidslärare där de olika pedagogerna har en yrkeserfarenhet mellan 1 – 35 år. I studien kommer vi att ge dessa lärare fiktiva namn. Vi anger inte vart de arbetar för det är inte relevant för vår studie, utan det är deras uppfattningar som är syftet med studien. Nedan finns en tabell av de nio respondenterna:

Namn Yrkesverksamma

år

Utbildning Ansvarsområden

Lisa 10 år Fritidspedagog Arbetslagsledare

Skolämne

Ines 16 år på fritids

14 år som rektor

Fritidspedagog

Erika 35 år Fritidspedagog Skolämne

Alva 22 år Fritidspedagog Arbetslagsledare

Sara 15 år Fritidspedagog Arbetslagsledare

Eva 1 år Fritidslärare Skolämne

Annika 30 år Fritidspedagog Arbetslagsledare

Josefin 25 år Fritidspedagog Resurs i skola

Kalle 1 år Fritidslärare Skolämne

(16)

14

Genomförande

Innan vi började med det självständiga arbetet fick vi möjligheten att genomföra en pilotstudie för att hjälpa oss att se om vårt metodval inför självständiga arbetet var genomförbart. Utifrån intervjufrågorna vi skapade till pilotstudien fick vi en insyn på vad som behövde ändras och struktureras om för att uppnå det vi ville komma åt. Efter pilotstudien bestämde vi oss för att hålla oss kvar till intervjuer. Vi valde att göra en semistrukturerad intervjuguide (bilaga1). Intervjuguiden följdes men efter intervjuernas gång ändrades frågornas följd på grund av respondenternas svar (Bryman, 2018). Vi tog även hänsyn till rådande covid19 kris och erbjöd i missivet (se bilaga 2) att genomföra intervjun över telefon eller videolänk via webbprogrammet Zoom. Fyra utav nio pedagoger/lärare valde att träffa oss och genomföra intervjun fysiskt. Dessa fysiska intervjuer gjorde vi uppdelat så endast en av oss deltog under intervjuerna. De resterande fem respondenterna valde att genomföra intervjun via telefon trots att vi erbjöd att genomföra intervjun via Zoommöte. I dessa fall använde vi oss utav högtalarfunktionen på telefonen för att kunna spela in intervjun på en annan enhet på sidan av. Intervjuerna tog mellan 20 – 45 minuter att genomföra.

Efter vi genomfört samtliga intervjuer transkriberade vi dem till text för att lättare se resultatet i intervjuerna. Transkriberingen utfördes enskilt, efteråt skrevs intervjuerna ut för att läsas igenom enskilt och sedan tillsammans för att få en tydligare bild av det insamlade empiriska materialet.

Dataanalys

I det första stadiet av dataanalysen satt vi ensamma och transkriberade intervjuerna genom att vi hade delat upp dem mellan oss. Det gjorde vi på grund av att vi ansåg att det var lättare och mer effektivt att sitta ensam och utföra arbetet. Kvale och Brinkmann menar att genom att bara skriva ner det som intervjupersonerna berättar sker ingen tolkning av materialet i detta stadium (Kvale & Brinkmann, 2009). Därför valde vi att skriva ner alla ord som intervjupersonerna använder, även dialekt och tankepauser. Dock ändras vissa dialektord om för att bli begripliga i texten. I transkriberingen skriver vi ner alla ord, även ”öhm”, ”uhm” och ”mmm”. I citaten som sedan kommer i resultaten valde vi att ta bort dessa ord för att få ett bättre flyt i texten. Efter transkriberingarna läste vi igenom materialet ensamma, och försökte få en deskriptiv bild av innehållet utifrån det insamlade intervjumaterialet.

Ingenting noterades eller försökte tolkas första gången materialet lästes igenom. Intervjuerna lästes igenom två omgångar för att bedöma om materialet var användbart. Sedan gavs intervjupersonerna fiktiva namn.

Szklarski menar att man genom att bryta ned text i mindre delar kan upptäcka skiftningar i meningsinnehållet (Szklarski, 2015). Utifrån detta påbörjades steg två i analysen där vi började läsa varje transkribering mer detaljerat och bröt ner det i mindre delar för att upptäcka skiftningar i innehållet.

Genom att göra så kunde vi hitta skillnader och likheter om fenomenet. Efter att vi hittat skillnader och likheter började vi med att bryta ner data i beståndsdelar, för Bryman (2018) skriver att genom att använda sig av denna metod underlättar det till att hitta begrepp för att sedan skapa kategorier. Vi valde att använda oss av kategorier, för enligt Kvale och Brinkmann (2009) blir beskrivningen av fenomenet tydligare då. Vi använde oss av olika färger i kodningen för att bättre identifiera skillnader

(17)

15

och likheter. Efter kodningen ansåg vi att vi nått en punkt där vi hade tillräckligt mycket data och att behovet av mer material inte fanns. Kategorierna utforskades och minskades ner till färre i antal, eftersom många av kategorierna gick in i varandra. Rennstam och Wästerfors (2015) tar upp att syftet med detta är för att skapa en bra representation av materialet som betyder att du som forskare ska reducera ditt material, allt material kan inte visas upp utan forskaren ska välja den del av materialet som är väsentligt och ge en rättvis bild. Kategorierna bildades sedan av det material som vi valde att ha kvar utifrån de olika skillnaderna och likheterna för att vi ansåg att dessa kategorier visar en bra bild av det insamlade materialet.

Forskningsetiska överväganden

Genom vår forskningsprocess har vi tagit hänsyn till fyra forsknings principer som innefattar informationskravet där man informerar berörda respondenter om syftet med undersökningen, Samtyckeskrav som betyder att deltagare bestämmer över sin medverkan och där barn upp till 15 år behöver vårdnadshavares godkännanden. Enligt Bryman (2018) är konfidentialitetskravet till för att skydda respondenternas identitet och nyttjandekravet som står för att empirin som samlas in får endast användas till studien den är avsedd för. När vi utformade vårt missiv (se bilaga 2) informerade vi om att det var frivilligt att delta och att samtycket kunde tas tillbaka när som helst utan förklaring under studiens gång. Missivet skickades ut till alla respondenterna så de skulle veta vårt syfte med studien och deras rättigheter. Före intervjuerna frågade vi om godkännande till att spela in intervjuerna. Vi informerade även innan varje intervju om att materialet som spelades in enbart kommer att användas för vårt självständiga arbete för att säkerställa att informanterna förstod syftet med studien.

Metoddiskussion

Nedan diskuterar vi studiens trovärdighet, tillförlitlighet och validitet. Trovärdighet och tillförlitlighet är begrepp som handlar om hur noggrann och systematisk man har varit under studiens process. Där datainsamling och analysen beskrivs och hur trovärdigt och tillförlitligt resultatet är (Thorberg & Fejes, 2015). Validitet är ett begrepp som används för att visa hur giltiga resultaten är, att man undersökt det man ska utifrån studiens syfte (Brinkkjaer & Höyen, 2013).

Validitet och tillförlitlighet

Valet av metod uppfyller studiens syfte anser vi. Detta på grund av att vi vill veta hur fritidspersonal uppfattar fenomenet. Vår ambition i början av denna studie var att kunna utföra intervjuer fysiskt med respondenterna i skolor i den kommun vi skickade ut förfrågan till först. Fördelen med att genomföra fysiska intervjuer är att man kan ta del utav kroppsspråk och ansiktsuttryck på ett annat sätt som kan bidra till känsla och gör det lättare att tolka svaren sedan anser Kvale & Brinkmann (2009).

Vi anser att genom vår metod att genomföra kvalitativa intervjuer ökar studiens trovärdighet och validitet genom att vi vill veta hur fritidslärarna uppfattar förutsättningarna för planeringstid. Vårt syfte är att få höra lärarnas perspektiv och tolkningar på fenomenet planeringstid. Från att vi bestämde oss för kvalitativa intervjuer och började forma intervjuguiden (bilaga 2) med hjälp av våra tidigare erfarenheter av pilotstudien kom pandemin covid19 till Sverige och ställde allt på sin spets. Detta

(18)

16

medförde att det var svårt att få tag i respondenter och vissa skolor införde besöksförbud. Därför minimerades vår chans till fysiska intervjuer och även svårigheter till att hitta respondenter tillkom. Vi fick därför använda oss av Facebook grupper, samt framförallt vända oss till skolor i vår närhet vilket gör att studien inte är helt objektiv eftersom vi har personlig kontakt med vissa av respondenterna.

Detta kan påverka studiens resultat eftersom det är svårt att vara neutral i sitt tolkande när vi vet vilka respondenterna är. Eftersom vi båda har jobbat inom fritidshemsverksamheten i några år och sett olika verksamheter är det också svårt att vara helt neutrala, detta är vi medveten om. Vi tror att studiens trovärdighet hade varit större om inte covid19 pandemin hade kommit, för då hade vi hållit oss till vår första tanke att få tag i respondenter som ingen av oss har några personliga kontakter med genom tidigare jobb och VFU. Båda våra kommuner är små vilket gör att personal på skolorna vet vilka alla är.

Från första till sista intervjun förbättrades vår intervjuteknik genom att vi ställde fler följdfrågor och att de sista intervjuerna blev mer innehållsrika. Som vi nämnt ovan hade vi svårt att få tag på respondenter, vilket gjorde att när vi väl fick kontakt med några stycken ville vi genomföra dessa så snart som möjligt.

Alla intervjuer genomfördes därför under en veckas tid för att inte mista dessa respondenter utifall det skulle komma fler restriktioner gällande covid19, eller att någon av oss skulle bli sjuk.

När vi transkriberade våra intervjuer spelade vi upp korta bitar av ljudinspelningen och skrev ner dem i ett dokument. Vi fick flera gånger backa tillbaka i inspelningen för att verkligen vara säker på att allt som sades kom med. Detta gjorde vi på varsitt håll, men hade kontakt under förloppets gång för att stämma av och bolla tankar med varandra. Det har också varit till hjälp att ha intervjuerna inspelade för att kunna gå tillbaka och lyssna igen om det är något i den transkriberade texten som är oklart. Det som varit svårt med transkriberingen är när respondenterna pratat grov dialekt. Då har det varit extra betydelsefullt att ha intervjun att luta sig mot och kunna gå tillbaka och spela upp dem igen. I resultatet har vi infogat citat från transkriberingarna för att få fram respondenternas egna uppfattningar. Därmed ökar studiens tillförlitlighet genom att citat lyfts fram i resultatet med fritidslärarnas egna uttryck (Brinkkjaer & Höyen, 2013).

(19)

17

Resultat

Studiens syfte är att tolka och förstå fritidslärarnas uppfattningar om förutsättningarna för sin planeringstid utifrån fritidshem- och skolverksamhet. Här nedanför redogörs deras olika uppfattningar om förutsättningarna för planeringstid genom underkategorier som kommit fram i intervjuerna.

Vilka förutsättningar uppfattar fritidslärarna som nödvändiga för att planeringstiden ska fungera?

Fritidslärarnas uppfattningar om förutsättningarna som krävs för planeringstid kan delas in i följande kategorier:

Betydelsen av personalschemat så att fritidsläraren får ut sin planeringstid Vikten av personalens utbildning

Hur samarbetet mellan skola och fritidshem kan påverka planeringstiden

Betydelsen av personalschemat så att fritidsläraren får ut sin planeringstid

Uppfattningar om hur personalschemat utformas uttrycks som en stor del av förutsättningarna för att fritidslärarna ska få ut sin planeringstid. Där schemaläggningen inte fungerar riskerar planeringstiden att bli mer uppdelad i små korta pass som citatet nedan visar:

Ja men en bra planering är ju också att man hinner slutföra sin planering så att man kanske har en liten längre stund någon dag i veckan, för att kunna göra en bra planering för någon aktivitet eller så. Så det inte bara blir en halvtimme eller tjugo minuter här och tjugo minuter där. Då hinner man aldrig slutföra någonting. Så det är en dålig planering när det blir det där hackiga som kan bli i schemat med en kvart där och här. Så hellre en hel förmiddag. (Annika).

Hur utformningen av schemat är uttrycks av Annika som en stor förutsättning för att personalen ska få en bra planeringstid som ger möjlighet till ett längre planeringstillfälle. Annika menar att om schemat endast ger utrymme till kortare pass av planeringstid blir det en sämre planering där arbetet aldrig blir slutfört. Även Josefin uttrycker att hon inte hinner färdigställa sitt arbete på de små korta passen av planeringstid som är utspridd här och där. En annan form av schemaläggning är hur samarbetet med skolan och klasslärare ser ut. Kalle uttrycker att förutsättningarna för ett bra schema mellan fritidslärare och klasslärare blir sämre om fritidslärarens schema anpassas efter skolan i citatet nedan:

Förutsättningarna är ju att jag inte behöver vara i klassrum till exempel, det är en förutsättning, det jag har märkt nu när jag har jobbat att det har varit jobbigt för att det är klasslärare som blivit irriterade när de märker att vi tar från klassrumstid för att ha planering och vi ska försöka göra ett nytt upplägg till nästa termin att vi istället lägger vårt schema först istället för att anpassa vårt schema efter klasslärarnas schema. Så det är en förutsättning att vi har möjligheterna att vi inte måste vara i klassrum under den tiden som vi hade kunnat vara. En annan förutsättning är att den sker på förmiddagen, vi kan inte ha planeringstid på eftermiddagen. Det är inte helt självklart. Jag trodde det vore helt givet eftersom fritidsverksamheten sker på eftermiddagen men där jag jobbar är det inte självklart för man skulle lika gärna kunna få planeringstid på eftermiddagen vilket är helt befängt, för det funkar inte. (Kalle).

(20)

18

Kalles uttryck kan tolkas som att fritidshemmet och skolan måste samarbeta så att förutsättningarna finns för både skola och fritidshemmet att få ut sin planeringstid. Kalles uppfattning är att fritidshemmet och skolan måste få till ett bättre samarbete så att planeringstid för både skola och fritidshem är möjlig, han uttrycker en önskan om att fritidslärarens schema anpassas efter fritidsverksamhetens schema istället för skolans verksamhet. Att samarbetet fungerar oavsett när fritidsläraren har sin planeringstid för att schemat är genomtänkt att passa de båda verksamheterna, men framförallt fritidshemsverksamheten. Erika beskriver upplägget av sitt schema som ”Vi lägger liksom starttid och sluttid, sen lägger ju jag in mina egna tider”(Erika). Här uttrycker Erika utifrån sin arbetsplats en positiv bild av sitt schema, för att de i första hand tänker på fritidsverksamheten för att sedan tänka på skolan. Hon påpekar att hon tror det fungerar för att de får göra sitt eget schema själva så de får in det de ska, plus att de är bara i klass när hon har skolämnet hon är ansvarig för.

Vikten av personalens utbildning

Uppfattningar om bristen av högskoleutbildad personal inom fritidshem påverkar förutsättningarna för att få en gemensam planering av kvalité där man har ett utbyte av varandra. Ines uttrycker vikten av att ha utbildad personal i verksamheten som en stor förutsättning för att få de kollegiala samtalen och en utveckling av verksamheten. Det är en betydelsefull del enligt Ines. Alva uttrycker liknande tankar som Ines och uppfattar att hon ofta kan känna sig ensam i sitt pedagogiska tänkande i och med bristen av utbildad personal på hennes arbetsplats. Alva framhäver att för henne blir kvalitén på verksamheten högre om hon skulle ha kollegor med pedagogisk utbildning att bolla sina tankar och idéer med och uttrycker sig på följande sätt:

Det är viktigt att arbeta med likasinnade personal med samma utbildning, gemensamt arbetssätt, förhållningssätt och struktur. Om det brister så blir det svårjobbat och även att ledningen och rektorn är insatt i fritidsverksamheten. (Alva).

Ur citatet går att tolka att högskoleutbildad personal är en bristvara på många skolor och verksamma fritidslärare, som Ines och Alva, uttrycker att de vill ha mer utbildade kollegor för att kunna bolla tankar och idéer. Ines märker stor skillnad med att arbeta med en outbildad eller utbildad kollega. Hon berättar att idag har hon turen att arbeta på ett fritidshem med många utbildade kollegor och dessa kollegiala samtal är en stor del av deras verksamhet idag där de lär ifrån varandra. Denna skillnad är stor uttrycker Ines för hon poängterar skillnaden att jobba med någon som bara är där för att passa barn eller om de är där för elevernas lärande som det tyvärr kan bli av att arbeta med outbildade kollegor.

Hur samarbetet mellan skola och fritidshem kan påverka planeringstiden

Samarbetet mellan skola och fritidshem som beskrivs kan betraktas ur olika perspektiv – hjälplärare i klass eller undervisande lärare med eget skolämne. Det som skiljer de båda perspektiven åt är hur fritidslärarens arbete uppfattas och hur den planeras. Sara uttrycker utifrån sin arbetsplats att hon ofta känner att skolan tar tid av Sara och hennes fritidskollegor, och att denna tid sällan kommer tillbaka från skolans håll. Utifrån Saras arbetsplats har de lagt ett schema där fritidslärarna går som resurs och hjälplärare under skoldagen och ska täcka upp för skolan, istället för att fritidslärarna håller i egna lektioner under dagarna. Sara känner en frustration över att ”vi går inte in och tar lektioner, utan vi är resurser i klass” (Sara). Hon anser att hon blir mer en hjälplärare för skolan än en undervisande lärare i eget ämne eller utifrån fritidshemspedagogiken. Arbetssättet de arbetar utifrån hennes arbetsplats bidrar till att uppfattningarna för fritidslärare blir till att vara hjälplärare eller resurser upplever Sara.

(21)

19

Uppfattningarna att vara fritidslärare med ansvar för ett eller flera skolämnen uppfattas vara tudelad.

Lisa påpekar uppdelningen av de olika uppdragen som delvis problematiskt, hon beskriver att hon själv får ta ansvar för att planera bild, musik och fritidshemsverksamhet. Lisa ska även hinna med sin arbetslagsledarroll där de dagliga rutinerna ska planeras upp. Lisa uttrycker att hon skulle ha bättre förutsättningar om det fanns mer tid i schemat och uppstrukturerad planeringstid. Med det menar Lisa att hon skulle föredra att ha sin ämnesplanering och arbetslagsledaruppdragen mer synlig i schemat för att få mer struktur och synliggöra de olika uppdragens planering. Eva beskriver utifrån sin arbetsplats där hon anser att planeringen fungerar bra genom att de gör en terminsplanering för varje ämne.

Hennes uppfattning är att genom att och de gör en grovplanering över terminen är det endast detaljerna inför varje lektionstillfälle som behöver planeras sedan. Förklaringen till att Evas upplägg fungerar anser Eva är för att hon får förutsättningen till att göra grovplaneringen av sin rektor och ligger därför steget före. Lisa beskriver betydelsen hennes rektor har för fritidsverksamheten i citatet nedan:

Jaa det är stor skillnad sen vi fick vår nuvarande rektor som är fritidspedagog. Att hon har en väldigt stor förståelse för att fritidsverksamheten kräver planering och att det inte bara är något man gör, utan att vi har, hon har förståelse att vi har en tanke med vår fritidsverksamhet och vi planerar och har mål och vill följa upp läroplanen. Det känner jag att hon har lyft sen hon började jobba här som faktiskt är fritidspedagog själv. Så joo det har hon stor förståelse för i alla fall. (Lisa).

I citatet uppfattas skolledningen vara en stor del av förutsättningarna för de dubbla ansvarsområdena ska fungera i praktiken. Lisa uttrycker utifrån hennes arbetsplats att det finns en förståelse och en empati för fritidslärarens arbete och uppdrag och att hon inte behöver förklara fritidshemmets uppdrag för sin rektor.

Hur uppfattar fritidslärarna att förutsättningarna finns för att få en kvalitativ planering

Uppfattningar om förutsättningarna finns för att få en kvalitativ planering kan delas in i följande kategorier:

Tiden är tillräcklig för planering

Det är svårt att hitta sammanhängande tid för planering Problem med att planera i arbetslag

Tiden är tillräcklig för planering

I de uttryck som pedagogerna gjorde angående mängden planeringstid de fått framkom det positiva uppfattningar om strukturen av planeringstiden. Exempel där fritidsläraren är nöjd med den tid hon har fått kan tolkas av Lisas uppfattningar där hon menar att mängden planeringstid kan ses från bägge håll och att lika som att en för liten mängd planeringstid missgynnar arbetet, så kan även en för stor mängd planeringstid bidra till ineffektivitet. Lisas uppfattningar går att tolka som att rätt mängd planeringstid ger en högre effektivitet och kan leda till att personalen inte använder planeringstiden till oväsentliga delar. Som svar på frågan om Lisas uppfattningar av en bra planeringstid får vi svaret “Det har jag märkt att när man har för mycket tid så blir det en massa annat. Det är bättre att man måste fokusera på det här just nu” (Lisa). Lisas tankar om planeringstidens mängd delas av Josefin som även hon lyfter fram vikten av att vara effektiv och att använda sin planeringstid väl och till rätt ändamål. Josefin lyfter

(22)

20

även upp dilemmat om ställtid, den tid som kan läggas ut i schemat mellan två lektioner och aktiviteter för att förbereda nästkommande verksamhet eller aktivitet, och menar att på olika arbetsplatser hon arbetat på har denna ställtid räknats in i mängden planeringstid vilket gjort att den totala mängden av sammansatt planeringstid har minskat. Ställtiden i Josefins beskrivning handlade om 20 minuter. På hennes nuvarande arbetsplats räknades ställtiden ej in som planeringstid vilket gav bättre förutsättningar för arbetet som ska utföras på planeringstiden. Josefins svar kan tolkas som att även hon värdesätter en planering med varken för lång eller för kort tid utlagd i schemat.

Det är svårt att hitta sammanhängande tid för planering

En annan sida av planeringstiden som uttrycks är när planeringstiden inte är sammanhängande eller genomtänkt som Kalle ger uttryck för och säger att han tror att hans planeringstid hade känts som en bra mängd planeringstid om den varit sammanhängande. I dagsläget har Kalle ansvar för skolämnet musik, samt att han ska planera för fritids på eftermiddagen. För att planera upp dessa två verkamheter har Kalle tilldelats fyra timmar planeringstid i veckan som är utspridd i korta pass under veckans alla dagar. Enligt Kalle är det ej optimalt att ha planeringstiden tudelad för han anser att han ej hinner påbörja och färdigställa sin planering när han endast har en kvart här och en kvart där. Han skulle hellre vilja ha en mer sammanhängande planering på en timme eller två för att kunna sitta ner och ha bra planeringstid. Detta för han anser att idag har han inte möjlighet att utvärdera eller planera fritidshemmet för han känner att ska vara i klassrummet med eleverna och klassläraren. Sara uttrycker att de har en timmes planeringstid en gång i veckan på hennes arbetsplats, utöver detta har hon endast korta pass med planeringstid. Sara är arbetslagsledare inom fritidsverksamheten och har sammanlagt tre timmar utspridd planeringstid i veckan då hon ska planera både för fritids- och skolverksamhet.

Detta upplägg är något som Sara känner påverkar kvalitén i de bägge verksamheterna. Exempel på där de har tillgång till sammanhängande planeringstid ger Annika uttryck för. Hon beskriver att hon har tillgång till flera sammanhängande pass i veckan där hon verkligen kan sitta ner och planera upp verksamheten. För hon anser att om man bara har en halvtimme eller tjugo minuter här och där så hinner man inte slutföra någonting. Hon fortsätter med att berätta att det sett olika ut för henne under årens gång med planeringstiden, men i år har hon fått till ett bra schema som ger möjligheter till längre pass planeringstid även om hon ibland känner att den äts upp av olika anledningar och att andra arbetsuppgifter dykt upp.

Problem med att planera i arbetslag

Skolverket (2014) skriver att personalen ska tillsammans planera upp verksamheten. I pedagogernas uppfattningar var inte denna riktlinje alltid självklar och Kalle beskriver detta som ett fenomen som han och hans kollegor eftersträvar men har svårt att fullfölja. Genom det beskriver Kalle en känsla av att han och de två andra kollegorna alltid befinner sig på olika nivåer i verksamheten och får föra kommunikationen när de möts i till exempel korridorerna. På Kalles arbetsplats har de avsatt 40 minuter till gemensam planering då de enligt Kalle ska planera för hela veckan, något som han ser näst intill omöjligt. Kalles svar kan tolkas som att den gemensamma planeringstiden har en stor och betydande roll som förutsättning för att verksamheten ska få ett bra och fungerande innehåll. Kalles beskriver att planeringen och samrådet med övriga kollegor endast sker i förbifarten, ”Vi ses i korridoren och bestämmer

(23)

21

där och då vad vi ska erbjuda för eleverna på eftermiddagen”(Kalle). Detta anser Kalle är tråkigt för de vill planera tillsammans men de kan inte. Detta avspeglar sedan på verksamheten berättar kalle för han och hans kollegor är därmed på olika nivåer hela tiden för de hinner inte diskutera med varandra. Dock ger Kalle en uppfattning om att hans arbetsplats försöker och jobbar för att en gemensam planeringstid ska bli möjlighet i framtiden.

Då Kalle ger en relativt negativ bild av förutsättningen för en gemensam planeringstid från sin arbetsplats, så beskriver Alva sin arbetsplats mer positiv där den gemensamma planeringstiden är prioriterad och fungerande. Alva berättar att upplägget för den gemensamma planeringstiden är att de har tillgång till två timmar gemensam planeringstid och använder halva tiden till att diskutera fritids gemensamt, sådant som är av vikt och sådant som behöver planeras ihop. Efter halva tiden delar de på sig avdelningsvis och planerar tillsammans bara den fritidsavdelningen som de jobbar på. Genom detta anser Alva att tiden används mer effektivt, samt att de har gjort en strukturerad tidsplan för att alla de delar de känner är av vikt ska få ventilerasav och med kollegor. Även Lisa uppfattar samplaneringen som en positiv del på hennes arbetsplats och beskriver att den är utlagd en gång i veckan och varar i två timmar varje gång. Lisa markerar att denna tid som är avsatt för gemensam planeringstid är inget som de tummar på, utan det är viktigt att alla som arbetar på fritids närvarar där och då. Både Lisa och Alva uttrycker en positiv bild av en fungerande samplanering där alla pedagoger ska vara delaktiga och fritidsverksamheten uppfattas därigenom som viktig, även strukturen uppfattas som en viktig del så att fritidslärarna kan planera sina verksamheter.

Vilken betydelse uppfattar fritidslärarna att planeringstiden har för fritidshemsverksamheten?

Uppfattningar om vilken betydelse planeringstiden har för fritidshemsverksamheten kan delas in i följande kategorier:

Betydelsen av utebliven planering

Hur viktig uppfattas fritidshemmets planering för verksamheten

Betydelsen av utebliven planering

I de flesta fall uttrycktes en stor oro för fritidshemsverksamheten när planeringen uteblir och samtidigt uttrycktes det även en insikt av att det är eleverna som drabbas när planeringen för fritidslärarna försvinner. Kalles uppfattningar kring problemet med utebliven planeringstid är att det bland annat råder stor personalbrist inom skolor och fritidshem i Sverige, och i synnerhet utbildad personal. I och med det känner Kalle att han ofta får ta av sin tid till att stötta upp i skolans verksamhet, och på så sätt uteblir planeringstiden för honom själv. Han känner en stor skillnad i verksamheten de gånger han kan genomföra sin planering och de gånger planeringen uteblir. Han beskriver att när han får till sin planering så kan han och hans kollegor bygga upp fritidsverksamheten på ett bra sätt och arbeta målstyrt, samt att det blir roligt och givande arbete med eleverna. De gånger planeringstiden uteblir märker Kalle det i sitt arbete på följande vis “När jag inte får det så märker man att. Det är många elever som

(24)

22

är så där att de har inget att göra typ. Ja jag vet och då måste man hitta på något på plats” (Kalle). Det går att tolka en oro och stress i Kalles svar om utebliven planeringstid och som han även kopplar till att eleverna drabbas hårt när det målstyrda och de planerade aktiviteterna försvinner.

Ines är inne på samma uppfattning som Kalle och menar att kvalitén på verksamheten blir lidande med utebliven planering. Ines förklarar även att på hennes arbetsplats har de en kultur där rektor aldrig sätter in fritidspersonal i skolan under dagarna om det fattas personal, detta för att rektor förstår vikten av att fritidspersonalen behöver sin utsatta planeringstid och att det inte finns någon möjlighet för fritidslärarna att ta igen den vid något annat tillfälle. Ines lyfter även in ännu en uppfattning som rör utebliven planering för kollegor i citatet nedan:

Så det kan vara så att min kollega är sjuk eller har varit på semester och så och det har man varit med om och då märker man direkt att man saknar det. Verksamheten flyter inte på lika bra eller vi får inte det lärandet. Verksamheten flyter ju på för vi har ofta en grovplanering men du får inte det lärandet. Du får inte det. Du behöver sitta ner och fundera på vad som hände där och hur kan vi gå vidare och gör vi rätt. (Ines).

Uttrycket visar att det blir mycket arbetserfarenhet som får hjälpa pedagogerna i verksamheten. Det blir ingen genomtänkt verksamhet och lärandet försvinner för eleverna. Fritidslärarnas uppfattningar är att kvalitén blir sämre på deras arbete och eleverna är bara där utan att ha något att göra.

Hur viktig uppfattas fritidshemmets planering för verksamheten

Vikten av att ha planering för verksamheten uttrycktes inte på samma sätt bland respondenterna. Det som framkommer utifrån uttrycken är att en genomtänkt planering ses som viktig för verksamheten.

Josefine beskriver nedan:

Ja alltså skulle man inte ha planeringen ja då skulle man få köra allt på en höft. Utifrån, ja alltså oplanerat. Ja men ändå allt det här praktiska man gör. Ställa iordning material och så och sådana grejer. Det blir ju svårt då. (Josefine)

Uppfattningen Josefine har är att utan planering skulle verksamhetens alla praktiska delar bli drabbad eftersom man ej har tid för det innan fritidsverksamheten drar igång. En annan pedagog beskriver att utan planeringstid blir det svårt att uppnå målen som finns för verksamheten. Kalle är tydlig med att han vill ha en kvalité på sin planeringstid och göra endast det som den är avsedd för. Han framför att det förmodligen finns de kollegor runt om i landet som dricker kaffe och pratar bort hela sin planeringstid, men så är inte fallet hos Kalle. Han uppfattar sin planering som viktig eftersom det är under dessa tillfällen han har chans att göra en målstyrd planering samt att följa upp och utvärdera de aktiviteter de gör. På så vis blir planeringstiden oerhört viktig menar Kalle och att det annars blir en planlös verksamhet där pedagogerna mest bara plockar fram spel och Ipads och verksamheten går på

(25)

23

rutin. Kalle poängterar vikten av planeringstid genom att de då kan få en målstyrd verksamhet, som de eftersträvar på hans arbetsplats. Han avslutar svaret på frågan med att “Jag tycker att planeringstiden är otroligt viktig för att överhuvudtaget kunna bedriva en seriös fritidsverksamhet” (Kalle). Att jobba målstyrt och kunna bedriva en seriös fritidsverksamhet kräver sin planeringstid. Eleverna får långtråkigt när det inte erbjuds målstyrda aktiviteter på grund av missad samt för lite planeringstid anser Kalle. Även Sara styrker det Kalle säger om vikten av planeringstid och att utan planeringen går verksamheten på rutin.

Hon uttrycker att hennes planeringstid är viktig för att kunna planera för en lärofylld verksamhet där eleverna kan utvecklas och får använda sin nyfikenhet. Sara uttrycker här att det blir svårt att inspirera eleverna fullt ut och verksamheten hamnar i någon form av ekorrhjul där aktiviteterna varvas och kommer på nytt om det inte finns en tanke bakom dom.

Vad uppfattar fritidsläraren att hen ska utföra på sin planeringstid?

Uppfattningar om vad fritidslärarens planeringstid ska innehålla delas in i följande kategori:

Ansvarsområden

Ansvarsområden

I de uppfattningar som pedagogen ger uttryck för om vad de ska utföra för arbetsuppgifter på sin planeringstid framgick det att många delar av arbetet ska ingå i planeringstiden. Allt ifrån att förbereda mellanmål till att planera och strukturera upp barnscheman för skollov. Lisa beskriver svårigheterna med detta eftersom hon utöver fritids även ska planera för bild- och musikundervisningen. Lisa anser att hennes ansvarsområden kräver en uppdelad planeringstid där varje skolämne samt fritidsverksamheten har sin egen tid i hennes planeringsschema. Har inte Lisa en delad planeringstid mellan dessa olika verksamheter upplever hon att kvalitén på hennes ansvarsområden försämras. Detta är även något som Kalle lyfter och förklarar att han endast har musikundervisningen inom skolverksamheten och inget särskilt ansvarsområde inom fritidshemsverksamheten. Han har sin planeringstid till musikundervisningen, men mer än så räcker det inte till påpekar han. Kalle lyfter även ett exempel på sin arbetsplats där en fritidskollega har fått ytterligare ett ansvarsområde som innefattar att ansvara för rastverksamheterna, men att det inte var en självklarhet att denna kollega till en början fick utöka sin planeringstid, utan detta var något som hen fick kämpa för hos rektorn. Både Lisa och Kalle tar upp skolämnen som en stor del av att deras planeringstid inte alltid går ihop. Mycket ska planeras samtidigt och fungera i praktiken uttrycker de. Kalle tar även upp ledningen som en del av problematiken när den inte ger planeringstid efter arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Uppfattningar om vad ansvarsområden innebär uttrycks av Sara som en uppdelning av verksamhetens alla sysslor mellan kollegorna. I Saras fall ansvarar hon för pappersarbetet, barnscheman och lovlappar med mera. Medan hennes kollega har mer det praktiska som att göra iordning mellanmål och handla när det behövs. Sara poängterar att den andra delen, alltså fritids innehåll sköter de tillsammans och planerar för som ett gemensamt ansvarsområde. Sara lyfter en viktig del enligt henne är att när det är få inom personalgruppen är det av vikt att alla kan allas ansvarsområden. Annars är det lätt att allt står

References

Related documents

Om det krävs att eleven skall anpassa sin inre värld och verklighet till de vuxnas krav och förväntningar leder detta till att eleven går in för att lära för andra och blir

folkrättsliga kriterier, att de jure-erkännande ges till en permanent stat som inte har använt sig utav folkrättsbrott för att nå fram till makten, att icke-erkännande av en

Det framkommer också att en högre balans i förmågor, både när det gäller samtliga förmågor och enbart kognitiva, ökar sannolikheten att vara egenföretagare.. Individer som har

Valexperterna menar dock att val- fusket inte har varit tillräckligt utbrett för att kunna ha en avgörande roll för legimiteten av valresultaten.. Omgivningen har höga

Detta stämmer överens med Thedin Jakobssons (2004) studie där hon diskuterar att lärare verkar sätta detta som en hög prioritet. Eleverna ser inte idrotten som ett tillfälle där

Tidigare i resultat beskrivs respondenternas uppfattningar av att lokaler och personal är förutsättningar som har påverkan i arbete mot målen utifrån styrdokumenten. Samtliga

Dessa underbara tofsar eller duskor på kuddar och dynor och vackert utsmyckade trasfranskanter, som alla är tillverkade av alldeles för små bitar som varit bra att ha.. Några

Du ska känna till skillnaderna mellan ryggradslösa och ryggradsdjur Kunna några abiotiska (icke-levande) faktorer som påverkar livet i ett ekosystem.. Kunna namnge några