Teknik i förskolan
-En studie om hur förskollärare uppfattar teknik och teknikundervisning
Technology in preschool
-A study of how preschool teachers perceive technology and technology teaching.
Nina Lind & Therese Kvarnlöf
Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: 15 hp
Handledare: Annelie Bodén Examinator: Ami Cooper Datum: 27/8-2021
© 2021 – Nina Lind & Therese Kvarnlöf Teknik i förskolan
Technology in preschool
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Nina Lind & Therese Kvarnlöf, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc- nd/3.0/deed.sv
II
Abstract
This study contributes knowledge about how preschool teachers perceive the concept technology and how they experience technology teaching in preschool. The collection of the empirical material has been done through interviews with six active preschool teachers and through a questionnaire that was sent out to all a municipality preschool teachers and babysitters. 25 people answered the survey. Studies material was transcribed and processed by a phenomenograpic analytical model.
The results show that the participants in the study largely have a varying understanding of what the term technology means. Some have difficulty distinguishing the technology concept from the physical concept. Participants experience of technology teaching is that the lack of materials to some extent limits the teaching of technology. It turns out that a large part of the participants does not have planned technology lessons every week. The participants also emphasize that the corona pandemic has to some extent affected the operations.
Most of the participants consider themselves to have technical competence bur that they want more continuing education in the subject.
Keywords: Preschool, Preschool teacher, Teaching technology, Technology in preschool
III
Sammanfattning
Denna studie bidrar med kunskaper om hur förskollärare uppfattar begreppet teknik och hur de upplever teknikundervisning i förskolan. Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom intervjuer med sex verksamma förskollärare samt genom en enkät som skickades ut till en kommuns samtliga förskollärare och barnskötare. 25 personer besvarade enkäten. Studiens material har transkriberats och bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell.
Resultatet visar att deltagarna i studien till stor del har varierande förståelse för vad begreppet teknik innebär. Några har svårigheter att särskilja teknik begreppet från fysikaliska begreppet. Deltagarnas upplevelse av teknikundervisningen är att bristen på material i viss utsträckning begränsar undervisningen. Det framkommer att en stor del av deltagarna inte har planerad teknikundervisning varje vecka. Deltagarna framhåller också att Coronapandemin till viss del har påverkat verksamheten. De flesta av deltagarna anser sig ha teknikkompetens men att de önskar ytterligare fortbildning i ämnet.
Nyckelord: Förskola, Förskollärare, Teknikundervisning, Teknik i förskolan
IV
Förord
I januari 2018 påbörjade vi vår resa till drömyrket på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet. Nu börjar resan lida mot sitt slut och vem hade trott att vi skulle skriva vårt examensarbete i en pandemi!
Vi vill tacka alla lärare på Karlstad universitet för alla år, och för all kunskap, reflektioner men också frustrationer ni gett. Vi vill tacka rektorer i berörd kommun för att ni gjort det möjligt för oss att genomföra vår studie trots en pandemi! Vi vill tacka all förskolepersonal som bidragit med era erfarenheter och tankar!
Ett extra tack vill vi ge till studiegruppen som vi delat denna resa med! Genom stöttning, hjälp och peppning. Men framför allt så många skratt och mycket kärlek! Ett stort tack till våra familjer och vänner som har funnits där för och stöttat oss när allt har känts hopplöst. TACK!!!
Nina Lind & Therese Kvarnlöf
V
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1REVIDERING AV FÖRSKOLANS LÄROPLAN ... 2
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 4
2.1TEKNIK I FÖRSKOLAN ... 5
3 METODANSATS & METOD ... 10
3.1FENOMENOGRAFI ... 10
3.2URVAL ... 11
3.3METOD ... 11
3.3.1 Intervju ... 13
3.3.2 Genomförande av intervjuer ... 13
3.3.3 Enkät som metod... 14
3.3.4 Genomförande av enkäter ... 15
3.4DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 15
3.4.1 Analysmetod för intervjuer ... 15
3.4.2 Analys av enkäter ... 16
3.5ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 17
3.6TILLFÖRLITLIGHET I STUDIEN ... 18
4 RESULTAT ... 19
4.1UPPFATTNINGAR OM BEGREPPET TEKNIK ... 19
4.1.1 Definitionen av begreppet teknik utifrån Digironimo ... 19
4.1.2 Teknik som fysik... 21
4.2TEKNIKUNDERVISNING ... 22
4.2.1 Coronapandemin ... 22
4.2.2 Förskolans läroplan ... 23
4.2.3 Materialets begränsningar... 25
4.2.4 Teknikkompetens och fortbildning ... 26
5.DISKUSSION ... 27
5.1RESULTATDISKUSSION ... 27
5.1.1 Uppfattningar om begreppet teknik ... 28
5.1.2 Teknikundervisning... 28
5.1.3 Upplevelser av teknikundervisningen ... 29
5.1.4 Materialets begränsningar... 30
5.1.5 Teknikkompetens och fortbildning ... 31
5.2METODDISKUSSION ... 31
5.3REKOMMENDATIONER FÖR VERKSAMHETEN ... 33
5.4FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER ... 34
VI
REFERENSER ... 35 BILAGOR ... 39
1
1 INLEDNING
Just nu lever hela världen i en pandemi som har vänt upp och ner på allt ifrån vardagliga matinköp till att skolor stänger ner på grund av Covid-19. Ingenting är sig likt och detta kan vara en av de största kriser som Sverige har upplevt.
Samhället står inför nya riktlinjer som påverkar vardagen, och vårt levnadssätt.
11 april 2020 är datumet då World Health Organization (WHO) klassificerade coronaviruset som en pandemi. Alla län i Sverige jobbar ständigt med krishantering av pandemin och hela tiden kommer nya riktlinjer som gör att både skolor och förskolor påverkas. Vi hade till en början planerat att skriva vårt examensarbete om hur tekniska artefakter används i förskolan, men på grund av den rådande pandemi som vi lever i just nu, så fick vi tänka om.
Istället har vi valt att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet teknik samt hur de upplever teknikundervisning i förskolan. Skolinspektionen (2017) har gjort en kvalitetsgranskning inom förskolan där det undersöktes hur arbetet har sett ut med att stimulera och utveckla barns lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Skolinspektionen gjorde bedömningen att alla förskolor som deltog i granskningen behövde utveckla arbetet med de undersökta ämnena. Skolinspektionen påpekar att förskolan behöver använda sig av ett målinriktat arbetssätt, för att göra matematik, naturvetenskap och teknik som en del av helheten i förskolans verksamhet. Resultatet av denna undersökning stämmer överens med tidigare granskningar som Skolinspektionen har gjort inom dessa områden. Det framkommer även i tidigare granskningar att det finns en osäkerhet i att arbeta med detta, samt att förskollärarna saknar kunskap om vad teknik innebär. På grund av att förskollärarna saknar kunskaper inom ämnet används heller inte tekniska begrepp. Skolinspektionen skriver att det saknas kompetens hos förskollärarna, på grund av detta uppstår det pedagogiska konsekvenser för barnens lärande inom ämnet teknik. Några tänkbara förklaringar menar Skolinspektionen till varför det ser ut som det gör är att det saknas ett målinriktat arbete inom ämnena, samt att förskollärarna har svårt att uppnå ett kvalitetsarbete under rektorns ledning. Skolinspektionen vill understryka att den här granskningen ska göra så att alla, såsom rektorer och förskollärare tar ansvar utifrån det ansvarsområde de besitter. Detta för att det ska skapas en förskola för varje enskild individ. Det vill säga en likvärdig förskola för alla (Skolinspektionen 2017).
2
1.1 Revidering av förskolans läroplan
2016 gjordes några mindre revideringar av läroplanen, som handlade om samverkan mellan förskolan, skolan och hemmet. Tallberg-Broman (2017) nämner i sin bok att när revideringen skedde 2018 så blev kraven på förskolan tydligare. Numer ska förskolan ses som en utbildning där betoningen ligger på kunskapsbidraget. Genom revideringen av förskolans läroplan (2018) så sker ett förtydligande av förskollärarens ansvar. Detta innebär bland annat att undervisningen ska ske som en målstyrd process. Ett av de kunskapsuppdrag som fått förtydligande i förskolans läroplan är teknikämnet. I förskolans läroplan står det att alla barn ska få förutsättningar till att utforska, samtala och ställa frågor om ämnet teknik. De ska även få möjlighet att utforska vardagsteknik och med hjälp av olika material bygga, konstruera och skapa inom ämnet teknik (Skolverket,2018).
Utifrån läroplansmålen kan vi se att teknikämnet har fått en större plats i förskolans läroplan. Eftersom Skolinspektionen (2017) uttrycker att de har sett att förskollärare har bristande kunskaper i ämnet teknik, blir det extra intressant att undersöka hur förskollärarna upplever teknikundervisningen, samt hur de uppfattar begreppet teknik. Vi har själva stött på många förskollärare som upplever teknik som ett skrämmande och svårt ämne att undervisa i. Kan det vara så att det härstammar från tidigare erfarenheter där de betraktat teknik som något negativt? Förskolans läroplan (2018) är ett av de styrdokument som är grunden i förskolans verksamhet. I läroplanen framgår förskollärares ansvar och uppdrag för barnens möjligheter till lärande och utveckling. Förskolans läroplan lyfter vikten av att förskollärare ska ha rätt kompetenser för att ge barnen likvärdiga grunder i sitt lärande och utveckling. I läroplanen står det att
”Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande” (2018, s.7). Det framgår även att rektorn har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, med det menas att utbildningen ska riktas mot de internationella målen. Rektorn har det övergripande ansvaret att ge förskollärarna det material som behövs för att kunna bedriva undervisning i verksamheten.
3
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om teknik och teknikundervisning i förskolan.
• Hur uppfattar förskollärare begreppet teknik?
• Hur upplever förskollärare teknikundervisning i förskolan?
• Vilka uppfattningar har förskollärare om sin kompetens för att undervisa i ämnet teknik?
4
2 LITTERATURGENOMGÅNG
I denna litteraturgenomgång kommer sammanfattningar av tidigare forskning som är relevant för vårt undersökningsområde att presenteras. Genom tidigare forskning kommer vi att lyfta fram aspekter som är viktiga för vår studie.
I Elvstrand m.fl. (2018) artikel undersöks förskolepedagogers uppfattning om teknik och erfarenheter av teknikundervisning i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagogerna egentligen kan om ämnet teknik och vilken inställning de har. Elvstrand m.fl. såg att kompetensen hos pedagogerna var högre där det fanns en no/teknikpedagog som ansvarade för undervisningen. Det som framkom generellt hos pedagogerna var att de saknade begrepp och hade svårt att förklara vad teknik innebar. Detta medförde att pedagogerna tyckte att teknikämnet blev skrämmande och svårt, då de saknade kunskap om ämnets innebörd. Det Elvstrand m.fl. kunde tyda av resultatet var att flera av pedagogerna hade dåliga erfarenheter med sig av ämnet no/teknik. I resultatet kunde även tydas att alla pedagoger såg barnen som det kompetenta barnet och pedagogerna såg sitt uppdrag i att fånga barnen i det direkta ögonblicket. Något som alla medverkande i undersökningen saknade var mer utbildning i ämnet teknik, det framgick även att deltagarna hade fått viss vidareutbildning i ämnet men den ansåg pedagogerna som begränsad och inte särskilt djup.
Några forskare som också undersökt pedagogers tankar om teknik är Hellberg och Elvstrand (2013). I analysen kunde de genom pedagogernas svar tyda 3 teman om vad pedagogerna anser att teknik är. Det första temat var problemlösning, här kunde man antyda att pedagoger ansåg att barn ska lära sig färdigheter för att lösa tekniska problem. I det andra temat något som finns överallt i vardagen pratar pedagogerna allmänt om vilken vardagsteknik de ser i förskolans miljö. Det tredje temat var verktyg, såsom tekniska artefakter. I analysen såg Hellberg och Elvstrand samma resultat som bland annat Sundqvist m.fl. (2015) sett i sin forskning att förskollärarnas förståelse för teknik är begränsad, och att de önskade mer kunskaper inom ämnet.
Sundqvist m.fl. (2015) undersöker i sin studie vad förskollärare anser att teknik är generellt, och hur de beskriver begreppet teknik. Resultat som Sundqvist m.fl. såg var att de medverkande i studien tycker att det var svårt att skilja på naturvetenskap och teknik. Förskollärarna tycker det är svårt att skilja på vad som hör till vilket område. Sundqvist m.fl. kunde se att förskollärare hade mer kompetens inom ämnet än vad barnskötarna hade. Sundqvist m.fl. menar att det är viktigt att personalen börjar prata om skillnaderna på områdena, även tillsammans med barnen. Det ger barnen en chans att börja bearbeta och
5
särskilja på ämnena. Sundqvist m.fl. har även i sin forskning försökt definiera vad begreppet teknik innebär, genom etablerade forskare och filosofer såsom DiGironimo, Karl Mitcham, Thomas J, Misa och Leo Marx. Genom deras studier har Sundqvist m.fl. kommit fram till att det inte finns någon exakt definition av vad begreppet teknik egentligen innebär. Genom de etablerade forskarnas och filosofernas olika undersökningar framkommer det flera olika perspektiv på vart begreppet teknik kommer ifrån, och vad innebörden är till dagens samtida teknikbegrepp. Då det generellt verkar vara svårt att beskriva och definiera begreppet teknik, har DiGironimo (2011) skapat fem dimensioner baserat på tidigare forskningsresultat, från både filosofin, historia och didaktiken. DiGironimo menar på att om man förstått innebörden av dessa dimensioner så har man en förståelse för teknikbegreppets karaktär.
1. Teknik som artefakt: Det är saker skapade av människan för människan tillexempel digitala verktyg, hushållsmaskiner, hjälpmedel som förenklar och hjälper oss i vardagen. Här menar DiGironimo även att tekniska system ingår.
2. Teknik som skapandeprocess
Genom denna dimension menar DiGironimo att det handlar om processen hur artefakter skapas. Med skapandeprocess menar hon från människors kunskaper genom verktygen till processens slutprodukt.
3. Teknik som mänsklig verksamhet innebär vilken individ som är involverad i skapandeprocessen. DiGironimo menar att vi besitter olika erfarenheter som färgar processen.
4. Teknikens historia
DiGironimo anser att det handlar om att vi människor skapar produkter utifrån våra behov. I takt med att människans behov ökar, desto mer avancerade produkter klarar människan att skapa och förstå sig på.
5. Teknikens roll idag
DiGironimo skriver att tekniken passar människor på olika sätt, vi alla har olika relation till tekniken och dess roll i samhället. Tekniken är i ständig utveckling och förändring.
2.1 Teknik i förskolan
Cecilia Axell (2013) framhåller hur viktigt det är att låta barnen komma i kontakt med teknik i tidig ålder, då detta bidrar till ett mer rättvist och jämställt samhälle med likvärdiga kunskaper. Axell skriver i sin avhandling att teknik är mer ett mansdominerat ämne samt att det i tidig ålder syns vilken inställning
6
barnen har till ämnet teknik. Axell menar på att genom att erbjuda barnen teknikundervisning tidigt hinner barnen skaffa sig en egen uppfattning och bygger upp ett självförtroende. Det kommer att göra att barnen vågar fortsätta med sitt intresse. Genom att erbjuda detta kan det bidra till att så småningom få bort stämpeln om att teknik är ett mansdominerat ämne. Axell nämner hur viktigt det är att förskollärarna har den kompetens som krävs för att ge barnen kunskaper i ämnet teknik. Hon ser i undersökningens resultat att förskollärare tycker att de inte har den kompetens som krävs, och önskar mer utbildning inom ämnet. Axell anser att om kompetensen inte finns kan pedagogerna inte nämna vardagliga begrepp och ge barnen det som krävs för ett bra och utvecklande lärande. Hon lyfter också problemet om att förskollärarna har olika syn på teknik, vilket gör att förskollärarna blir förvirrade och fastnar då de tycker det är svårt att urskilja teknik och naturvetenskap. Axell hävdar att det gör att barnens lärande om teknik försämras, eftersom pedagogerna inte har kompetensen, som i sin tur leder till att det blir didaktiska och pedagogiska konsekvenser.
Andersson och Gullberg (2012) har i sin åtgärdsforskning problematiserat och synliggjort varför man ska ha naturvetenskaplig undervisning i förskolan. De har även undersökt förskollärares kompetenser som krävs och behövs för att undervisa naturvetenskapliga ämnen. Undersökningen är grundad på fem förskollärare och grundskollärare. Undersökningen har gjorts genom två epistemologiska perspektiv. De har valt att undersöka flera naturvetenskapliga aktiviteter genom dessa två perspektiv. Detta genom att samla in empiriskt material genom stimulerad återkallelse. I det första perspektivet lades fokus på utvecklingen av barns konceptuella förståelse. Det andra perspektivet studerades genom att läraren skulle ha ett feministiskt tillvägagångssätt i undervisningen. Den feministiska undervisningen innebar att lärarna ska vara närvarande och vara i nuet och upptäcka tillsammans med barnen. Syftet med det perspektivet var att bland annat främja inkludering hos barnen.
Åtgärdsforskningen gjordes för att förbättra lärarnas undervisningsmetoder och kunskaper, samt att synliggöra barnens lärande för att kunna utmana barnen vidare. I resultatet framgår det att i det första perspektivet med fokus på konceptuella förståelse, upplever barnen att de misslyckades då de inte hade någon förståelse eller kunskap om begrepp. Läraren lyckades alltså inte att stötta barnen i deras konceptuella lärande. Resultatet visar på att när det feministiska tillvägagångssätt tillämpas i undervisningen så upplever barnen att de har en makt över sitt lärande, och att de fick en positiv känsla som bekräftades av närvarande pedagoger. En viktig aspekt som framgår i resultatet är att det ställs höga krav på förskollärarna att ha kunskaper om naturvetenskapliga ämnen. Men genom att vara en närvarande pedagog och utforska tillsammans med barnen menar Andersson och Gullberg att det inte
7
ställs lika höga krav på förskollärarnas ämneskunskaper. De kan istället utforska tillsammans med barnen och fokuset på förskollärares bristande ämneskunskaper minskar skriver Andersson och Gullberg.
Gustavsson och Thulins (2017) forskningsstudie bygger på en kompetensutvecklingsinsats. Målet med studien är att stärka arbetslagets arbete kring naturvetenskap och teknik i förskolan. I början av studien undersöktes lärarnas kunskaper av naturvetenskap som lärande objekt, samt naturvetenskap som undervisningsmetod. Gustavsson och Thulin lyfter hur viktigt det är att pedagogerna tar till vara på de naturvetenskapliga fenomenen som finns i den vardagliga verksamheten. Om man har den kunskap som krävs för att skilja på de naturvetenskapliga ämnena så finns naturvetenskap överallt.
Gustavsson och Thulin framhåller vikten av att använda naturvetenskapliga begrepp i vardagen med barnen. I undersökningen har det setts att pedagoger väljer att förenkla begreppen i stället för att förklara innebörden för barnen.
Genom dessa förenklingar missgynnas barnens begreppsbildning. Resultatet som framkommer av denna kompetensutvecklingsinsats är att de har sett att lärarnas kunskaper om naturvetenskap både som metod och som lärande objekt har förbättrats efter studien. Lärarna påpekar även vikten av att ha goda kunskaper och att vara förberedd på de uppdrag de har genom förskolans läroplan.
Sundqvist (2016) har forskat om tekniken i förskolan och syftet var att ta reda på vilka kunskaper samt vilken syn förskolepersonalen har på ämnet. Hennes studie bygger på fyra delstudier, gjorda av henne själv tillsammans med andra forskare. Teknikundervisningen undersöks genom de didaktiska grundfrågorna, vad hur och varför. Varje delstudie har egna frågeställningar som besvaras i studien. Den första delen handlar om förskolepersonalens uppfattningar, och frågeställningen lyder följande Hur beskriver förskolepersonal vad teknik är? Hur påverkar olika bakgrundsfaktorer beskrivningar av teknik? I den andra delstudien så kommer förskolepersonalen svara på vad de inkluderar i teknikämnet och hur ämnet undervisas. Frågorna lyder inkluderar förskolepersonal i förskolans teknikämne med avseende på vad som kan/bör undervisas och hur det kan/bör undervisas? Den tredje delstudien besvarar förskolepersonalen varför det ska undervisas i teknik på förskolan. Där frågeställningen är hur beskriver förskolepersonal syftet med att undervisa teknik i förskolan? I den fjärde och sista delstudien har Sundqvist genom intervjuer gjort en fördjupning av frågorna vad och hur.
Frågeställningen är följande Hur beskriver förskolepersonal den förekommande teknikundervisningen på den egna förskolan? Hon använde enkäter i delstudie 1 till 3 och intervju i delstudie 4 för att få svar på sina frågeställningar. Intervjupersonerna valdes ut genom enkäten där hon ställt
8
frågan om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Studien riktar sig till både barnskötare och förskollärare. Det resultat man kunde tyda i delstudie 1 var att det fanns stor variation i hur frågan, vad är teknik? hade besvarats.
Några kunde inte svara något alls på frågan, medan några kunde svara men på ett mer begränsat sätt, medans några gav mer utvecklande svar på frågan vilket visar på en god kunskap inom ämnet menar Sundqvist. I delstudie 2 kunde resultatet tydas att artefakter har en central roll i förskolans teknikundervisning. Resultatet visar även på vikten av att kunna erbjuda material som barnen får möjlighet att skapa och utforska med. I resultatet framgår det även att aktiviteter med problemlösning var något som förskolepersonalen använde, barn fick alltså lösa problem med olika artefakter.
Resultatet som framgår i delstudie 3 är att de flesta som deltog i studien hänvisade till läroplanens riktlinjer kring ämnet teknik i förskolan. Där det nämns att personalen ska väcka intresse för teknik hos barnen, samt att göra dem medvetna om den teknik som finns runt omkring dem. De ska även skapa en förståelse för vad tekniken har för funktion och hjälpa barnen att bli förberedda för framtiden menar Sundqvist. I delstudie fyra var svaren på frågeställningen varierande, där några kunde beskriva hur de kan utmana barnen inom ämnet teknik, medan några gav begränsade och ytliga svar om teknikundervisningen. Resultatet visar på att de som har goda kunskaper inom ämnet teknik är de som formulerar sig bra och med säkerhet. Det är också de som kan erbjuda barnen de aktiviteter som utmanar dem att lära om ämnet teknik på djupet. Beskrivningen av att vara en närvarande pedagog varierar också menar Sundqvist.
Hallström m.fl. (2015) har forskat om ämnet teknik i förskolan, syftet var att undersöka hur pedagogerna utmanar och uppmuntrar barnen till ämnet teknik på förskolan. Metoden de använde för att undersöka detta var informella samtal med barn och pedagoger, samt observationer som spelades in. Resultatet visar att båda förskolorna som studien genomfördes på erbjuder rikligt med byggmaterial som exempelvis lego. Detta bjuder in barnen till att använda sig av ämnet teknik. Det framkom även att barnen hela tiden använder sig av teknik i sina liv, både i den fria leken men även i styrda aktiviteter. Inomhus kunde man se att det centrala för just teknik var att bygga och konstruera av olika slag. I resultatet framgick även att pedagogerna utmanade barnen i ämnet teknik på olika sätt. Pedagogerna var ibland aktiva och satt med barnen och lekte med tillexempel tågbanan. Under lekens gång diskuterades tillsammans hur de skulle göra och hur de skulle ta sig vidare. Det förekom också att pedagogen var passiva och stod bakom, så när barnen bad om hjälp så gav pedagogerna tips och utmanande frågor, så att de tillsammans kunde lösa problemet som uppstått. De gav alltså inte barnen raka svar. Hallström m.fl.
nämner att en viktig aspekt som kom fram i resultatet var tiden, man behöver
9
få tid för att utforska. Trots att de två avdelningarna erbjöd samma material kunde man ändå se skillnad, då den ena förskolan var mer fri. Barnen fick röra sig hur de ville. Men på den andra skulle man stanna i det rummet man valt att leka i en viss tid. Detta menar Hallström m.fl. kan rubba barnen då rummet kanske inte erbjuder någon teknik som lockar barnen.
Björklid (2005) har sammanfattat en kunskapsöversikt över olika forskningsprojekt, som handlar om miljön i förskolan, för att påvisa vilka stora potentialer som finns för utomhusmiljön som ska bidra till barns lärande och utveckling. ”Syftet med denna kunskapsöversikt är att dokumentera den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser, som de i huvudsak behandlas i olika forskningsprojekt” (2005, s.10). Björklid menar att miljön sänder tydliga budskap om man är välkommen eller inte. Miljöestetiken det vill säga miljöns utformning enligt Björklid har betydelse för barnens psykiska och fysiska välbefinnande och på så sätt påverkar det lärandets möjligheter hos barnet.
Björklid menar på att utemiljön har stor betydelse för barns lärande, men att den också behöver vara inbjudande och rolig för barnen. Björklid menar på att ofta är utemiljöerna tråkiga och innehållslösa, därför bedriver vi ofta undervisning i inomhusmiljön.
Pramling-Samuelsson m.fl. (2020) har undersökt hur Corona pandemin har påverkat barnen och dess lärande i förskolan. Undersökningen har gjorts i Sverige, Norge och en stat i USA. Pramling-Samuelsson m.fl. såg skäl i att undersöka coronapandemins påverkan hos barnen och deras lärande, eftersom annan tidigare forskning har visat på hur viktig förskolan är för barnen i tidig ålder för utveckling och lärande. Det var när pandemin började sprida sig i hela världen och förskolor började stänga, som Pramling-Samuelsson m.fl. började fundera på effekter av en pandemi på förskolor. Pramling-Samuelsson m.fl.
såg genom undersökningen att det har påverkat barnens lärande och utveckling, men det är fortfarande oklart hur mycket det har påverkat.
Förskolor i Sverige förblev öppna med mindre förändringar, som tillexempel att plocka bort leksaker, bli hårdare med handhygien, större fokus på hälsa, och lägga största delen av undervisningen ute. Den största förändringen som egentligen gjordes var att föräldrar inte fick gå in och lämna eller hämta barnen, det skulle ske utomhus.
Öckert (2021) nämner att tidigare forskning har visat på att förskolan har en betydande roll för barns utveckling och lärande, därför är det viktigt att barnen får vara på förskolan så länge de är symtomfria. Öckert skriver i sin rapport om förskollärarnas ökade frånvaro på grund av Corona pandemins biverkningar. Öckert poängterar att om förskollärarna blir frånvarande från förskolans verksamhet, försvinner undervisningen helt för barnen. Enligt
10
Öckert upplever förskollärarna mycket högre arbetsbelastning sedan pandemin kom.
3 METODANSATS & METOD
Under denna rubrik kommer det att redogöras för vilka metoder som har valts för att möjliggöra studiens syfte, samt för urval, datainsamling och genomförande. Analysmetod och de etiska överväganden som har tagits i studien kommer att presenteras. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar teknik och hur de upplever teknikundervisningen i förskolan.
3.1 Fenomenografi
I den här studien väljs metodansatsen fenomenografi. Då detta är en metodansats där man undersöker ett fenomen genom pedagogers uppfattningar och tolkningar (Dahlgren & Johansson, 2019). Dahlgren och Johansson menar att denna metodansats riktar sig mot att undersöka enskilda människors tankar och erfarenheter. Enligt Marton (1981) innebär fenomenografi olika sätt för den enskilda människan att se på omvärlden. Hur människor uppfattar någonting beror på vilka erfarenheter och vilket lärande en människa har menar Dahlgren och Johansson. Fenomenografi menar Dahlgren och Johansson inriktar sig på hur människor på olika sätt tolkar omvärlden. Metodansatsen är utvecklad för att analysera data som kommer från enskilda individer, detta sker ofta genom halvstrukturerade intervjuer. För att vi ska kunna skapa en förståelse av det fenomen vi undersöker i vår studie måste vi tolka de olika tankesätt deltagarna har bidragit med i studien och försöka att se skillnaderna i deras tolkningar kring fenomenet. I vår studie blir fenomenet att undersöka vilka uppfattningar informanterna och respondenterna har kring ämnet teknik.
Genom att vi undersöker detta fenomen, undersöker vi människans tolkningar och sätt att se på omvärlden, deras egna livsvärldar. Genom att vi analyserar de inkomna svaren får vi människors olika tolkningar av begreppet teknik. För att få en djupare och klarare förståelse för vad fenomenografi är så vände vi oss till Ference Marton (1981) som är grundare för fenomenografin. Marton beskriver världen genom första och andra ordningens perspektiv, men fenomenografins intresse riktar sig mot andra ordningens perspektiv. Första perspektivet riktar sig mot fenomenologi, Skillnaden på första och andra perspektivet är att i fenomenologin vill man ha raka svar som visar på vad som är verklighet och inte är. I fenomenografin vill man undersöka hur varje enskild individ tolkar omvärlden. Som i vårat fall blir hur deltagarna i studien tolkar begreppet teknik. Marton anser att syftet med fenomenografiska studier är att
11
hitta den grupp människor där fenomenet är socialt betydelsefullt. I vårat fall blir det förskollärare eftersom det är viktigt att vi förstår teknikbegreppets innebörd för att kunna undervisa ämnet teknik i förskolan. Vi använde två metoder för datainsamlingen, intervjuer och enkäter. Det ska ge flera perspektiv samt ge en kvalitet av både informanter och respondenter. Genom de frågeställningar vår studie har krävs en lämplig urvalsgrupp för att möjliggöra en tillförlitlighet i undersökningen, i vårt fall förskollärare. Genom att förskollärarna besitter den kompetensen som undersöks i vår studie, så finns möjligheten att få en djupare förståelse av fenomenet. Dahlgren och Johansson menar på att den enskilda individen tolkar den omgivande världen på olika sätt.
De anser att det behövs flera perspektiv för att försöka få en förståelse för fenomenet som undersöks. Vår studie genomförs på flera förskolor, i en och samma kommun. Detta görs för att få flera perspektiv och tolkningar på informanternas och respondenternas svar. Den tanken har vi tagit med oss och därför har vi valt att använda två metoder.
3.2 Urval
Utifrån vår studie har det valts två olika urvalsstrategier, strategiskt homogent urval och snöbollsurval. Homogent urval menar Christoffersen och Johannessen (2015) handlar om en liten variation med utpekande påvisande kännetecken. I vår studie blir det homogena urvalet att informanterna och respondenterna har samma yrkestitel. Då vår studie baseras på förskollärare kommer deras ålder och yrkesverksamma år, automatiskt att variera i den undersökande kommunen. Det homogena urvalet har valts för att få ett bredare perspektiv, på vårt undersökande fenomen genom förskollärarnas tankar och erfarenheter. Christoffersen och Johannessen menar med snöbollsmetoden att som forskare rekrytera informanter och respondenter genom en person som är insatt, i vår undersökning gällde det förskollärarnas kunskaper. Därför kontaktade vi rektor för den berörda kommunen i Sverige. Av rektor fick vi tänkta informanter och respondenter och ett godkännande att genomföra studien. Vi rekryterade de tänkta informanterna genom personlig kontakt. Den här studien utförs på kommunens alla förskollärare. Ålder på dessa är allt från 20-70 år, och där de verksamma åren är mycket varierande.
3.3 Metod
Vi har valt att använda oss av två datainsamlingsmetoder, enkäter och interjuver. Bryman (2011) beskriver mixed methods, det innebär att två metoder används för att samla in data till undersökningen som görs. Bryman menar att när man använder mixed methods används två metoder, en kvantitativ och en kvalitativ. I vår undersökning kommer vi att använda oss av två kvalitativa metoder, interjuver och enkät. Detta kommer vi att göra för att
12
bland annat få flera deltagare i vår studie. I interjuver kommer en direkt kommunikation ske mellan intervjuare och informant, och detta menar Christoffersen och Johannessen (2015) kan påverka svaren, genom att informanten kan bli påverkad av den personliga kontakten med intervjuaren.
Till vår studie och den valda kommunen där studien genomförs, hade vi redan från studiens start, vetskap om att personlig kontakt fanns mellan oss och informanterna, och att detta kunde komma att påverka svaren. Därför valdes en ytterligare metod, enkäter. Genom att respondenterna svarade på enkäten via mail, fanns ingen direkt kommunikation med oss, det blev istället en envägskommunikation. Detta gör att vi inte kan påverka respondenternas svar.
I enkäten var respondenterna anonyma, detta gav respondenterna möjlighet till att fritt ge sina uppfattningar och tankar kring de frågor vi ställt. Insamlingen av datamaterialet kommer ske parallellt, men analyseras var för sig. Resultatet från varje metod kommer sedan jämföras för att undersöka om de styrker varandra. Vi kommer genom de valda metoderna samla in empiriskt material, genom respondenternas och informanternas svar utifrån deras uppfattningar och livsvärldar som tolkar fenomenet som undersöks. Genom att vi ställer dessa frågor undersöker vi fenomenet teknik ur ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån forskningar och tidigare egna erfarenheter hade vi kunskapen om att teknikämnet upplevs som allmänt svårt och skrämmande, det var en av orsakerna till varför vi valde två metoder som datainsamlingsmetoder.
Dahlgren och Johannessen menar att i kvalitativa intervjuer är det möjligt att få fylliga och detaljerade svar. Denna metod beskrivs även som flexibel då den kan användas och genomföras nästan överallt. Kvalitativa intervjuer står för ett strukturerat samtal mellan informant och forskare, där målet är att uppnå ett syfte. Resultatet av intervjuerna kan leda till att vi får en större förståelse för varandras olika livsvärld och tankesätt. Dahlgren och Johannessen menar på att det är viktigt att få så innehållsrika och detaljerade svar som möjligt på de frågor som forskaren ställer. Genom att man använder sig av semistrukturerade intervjuer ger man informanten möjlighet till mer frihet att besvara och formulera svaren på frågorna. Christoffersen och Johannessen menar på att personliga intervjuer bidrar till att skärpa informanternas uppmärksamhet, att de måste vara i nuet, detta är en fördel om det är komplicerade teman eller problematiska frågor i intervjun. Anledningen till att vi använde oss av enkäterna också var för att nå en större grupp individer, samt att vi ville se om det blev någon skillnad på svaren när vi hade personlig kontakt gentemot att deltagaren fick vara anonym.
Enkäter valde vi för att i den tid vi lever just nu är det lätt att fylla i en enkät via mail var än man befinner sig. Vi valde att enkäten inte skulle innehålla för många frågor att besvara, för att minska risken om det Bryman (2011)
13
beskriver om enkättrötthet. Det innebär att om det är för många frågor riskerar det att respondenten struntar i att svara alls. En annan orsak till varför vi inte valde allt för många frågor är med hänsyn till den tidsbrist förskollärarna arbetar under just nu.
3.3.1 Intervju
För att försöka få svar på studiens syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Detta för att få en större inblick i förskollärarnas uppfattningar om teknikbegreppet och teknikundervisning. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) så innebär semistrukturerade intervjuer att frågorna är öppna för att ge utrymme för informantens tankar och erfarenheter. På så sätt har forskaren mindre inverkan på deras svar, och informanten kan ge fylligare svar än om intervjufrågorna varit slutna. I vår undersökning har de slutna frågorna fasta svarsalternativ, där de enbart kan ge raka svar, tillexempel ja, nej eller ett årtal. I de öppna frågorna i vår undersökning kan informanterna ge friare och fylligare svar. Genom informanternas tankar och åsikter får vi inblick i deras egna livsvärld. Detta kan vi koppla till den fenomenografiska metodansats som vi använt i vår studie. Christoffersen och Johannessen menar att fenomenografin handlar just om att se och uppfatta omvärlden genom människor. I vår studie vill vi genom de öppna och slutna frågorna få en inblick i deltagarnas egna livsvärldar. Våra intervjufrågor blir fenomenografiska eftersom vi med de öppna frågorna får fram egna tolkningar från deltagarna.
3.3.2 Genomförande av intervjuer
Först kontaktades rektor i berörd kommun för att undersöka möjligheterna till att få genomföra studien. Då presenterades studiens syfte och frågeställning.
Med godkännande från rektor kunde undersökningen påbörjas. Vid denna kontakt gav rektorn förslag på tänkta informanter som skulle passa. Utifrån syfte och frågeställning har det utformats intervjufrågor (bilaga 1) med hjälp av Christoffersen och Johannessen (2015) intervjuguide. Vi utformade frågorna så att vi skulle få in så många egna tolkningar som möjligt. Vi hade även i åtanke att ställa frågor för att se om de kanske kan mer än de säger att de kan. Tillexempel som när vi frågade om deras miljö inkluderar vardagsteknik. Syftet med undersökningen var inte att undersöka Corona pandemin, men eftersom den präglar hela vår vardag just nu, var det ett gyllene tillfälle i undersökningen att ha med Corona pandemin för att se om den påverkat i förskolan. Därför kommer det att förekomma viss Corona pandemi kopplingar i studien. Efter att intervjufrågorna utformades, skapades ett informationsblad (bilaga 3), där det framgick information kring deltagande i studien. Samtyckesblanketten (bilaga 4) gjordes samtidigt. För att kunna informera informanterna om intervjuns tidsram genomfördes två test
14
interjuver. När alla förberedelser inför datainsamlingen var klara kontaktades sex tänkta informanter. Efter ett godkännande att delta i studien fick informanterna bestämma tid och datum inom ramen av 3 veckor. När tid hade bestämt skickades ett mail med informationsbrev (bilaga 3), samtyckesblankett (bilaga 4) och zoomlänk ut via vår studentmail. Intervjuerna varade ungefärligen i 20 minuter. På grund av pågående pandemi var intervjuerna tvungna att ske över zoom. Vid intervjutillfällena hälsades informant välkommen och vi gav en kort introduktion till studien och vi frågade om informanten tyckte det var okej att vi båda satt med, samt vilken roll vi skulle ha under intervjun. En frågade intervjufrågorna och den andra antecknade informantens svar. Vi frågade om intervjun kunde spelas in, för att sedan kunna transkribera materialet mer noggrant. När inspelningen börjat gav informanten sitt samtycke till att delta. När intervjun var färdig tackade vi för ett deltagande.
Efter att samtliga sex interjuver var genomförda påbörjades analysarbetet av det insamlade materialet.
3.3.3 Enkät som metod
Den andra metoden som har använts var enkäter. Metoden enkäter är en kompletterande metod som användes som ett komplement till våra intervjuer.
Detta gjorde vi för att vi av erfarenhet vet att teknik är ett svårt ämne, och därför ville vi vara säkra på att vi kunde få in nog med svar. Därför valde vi att använda två metoder. Enkäter har valts för att få en större kvalitet i undersökningen. När enkäten har utformats har det tagits stöd från Hjalmarssons (2014) kapitel: Enkät till förskollärare (s.157). Hjalmarsson menar att utgångspunkten för undersökningen är att ta reda på vad man vill undersöka. Hjalmarsson förklarar enkätkonstruktion genom att enkäter utformas utifrån studiens syfte. De öppna frågorna menar Hjalmarsson lämpar sig när man vill ha respondenternas svar som egna ord och reflektioner, samt områden som är outforskade. Slutna frågor menar hon lämpar sig för att få fram rena fakta. Hjalmarsson betonar vikten av att utforma enkätens frågor så att de blir relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Vår studie består av tre slutna och tolv öppna frågor. I vår studie innebär slutna frågor att det är fasta svarsalternativ, och de öppna frågorna är för att respondenterna ska kunna ge sina tolkningar och fylligare svar. Vi är medvetna om den höga arbetsbelastningen och tidsbrist som förskollärarna arbetar under, och med detta i åtanke har vi använt några slutna frågor för att minska svarstiden på enkäten. Det är dock genom de öppna frågorna som respondenternas erfarenheter och tankar kommer fram, vilket är relevant för att försöka besvara studiens syfte och frågeställning. Genom att kombinera öppna och slutna frågor fördjupar frågorna varandra. Våra enkätfrågor blir fenomenografiska eftersom vi med de öppna frågorna ger deltagarna utrymme till att skriva sina egna tolkningar om fenomenet som vi undersöker.
15
3.3.4 Genomförande av enkäter
Samtidigt som vi hade kontakt med rektor om att få utföra intervjuer godkändes även att skicka ut enkäter till respondenter via deras intranät. Detta valde vi att göra som en kompletterande metod till våra intervjuer, för att skapa en större kvalitet i studien. Enkäten utformades på programmet Survey Reports, från Karlstads Universitet. Enkätfrågorna utformades utifrån intervjufrågorna, vi valde att göra dem ganska lika då vi ville se om vi kunde få in annorlunda svar när deltagarna kunde vara anonyma. Även här valde vi att vinkla frågorna för att se om de kunde mer än de säger. När vi hade utformat frågorna och fått godkännande från vår handledare så skickades enkäten till rektorn, som sedan skickade ut till kommunens alla förskollärare och barnskötare. I enkäten fanns informationsbrev (bilaga 3) och samtyckesblankett (bilaga 4) som var det första som kom upp när de öppnade enkäten. Totalt skickades enkäten ut till 96 respondenter, och 25 svar kom in varav fyra svar var från barnskötare. Enkäten kunde besvaras i en och en halv vecka. Eftersom barnskötare inte var relevanta för vår studie, fick vi föra över enkäterna i Excel där vi sedan kunde plocka bort barnskötarnas svar. Efter detta kunde analysarbetet av materialet påbörjas.
3.4 Databearbetning och analysmetod
Nedan kommer vi att presentera analysmodellen som har använts samt hur vi gått tillväga för att transkribera och analysera det insamlade materialet.
3.4.1 Analysmetod för intervjuer
Den fenomenografiska analysmodellen som Dahlgren och Johansson (2019) beskriver, är den analysmodell som studien utgår ifrån. Analysmodellen grundar sig i sju steg.
Steg 1- ”Att bekanta sig med materialet” detta steg handlar om att sätta sig in i och läsa det insamlade materialet, det vill säga att se på de inspelade intervjuerna, och komplettera anteckningar som gjordes vid intervjutillfället.
Detta görs för att få en helhetsbild av intervjuerna, på detta sätt kan irrelevanta fakta till studien sorteras bort.
Steg 2” kondensation” i detta steg börjar analysprocessen av det insamlade materialet. Här har intervjuanteckningarna som antecknats med viktiga fakta från filmerna kompletterats. Sedan skrevs anteckningarna ut i pappersform då Dahlgren och Johansson anser att det är lättare att analysera i pappersform.
Detta analysarbete gjordes för att kunna urskilja det mest betydelsefulla och signifikanta för vår studie.
16
Steg 3” jämförelse” handlar om att kunna urskilja likheter och skillnader.
Genom vårt utskrivna och transkriberade material kunde likheter och skillnader i informanternas svar analyseras. Varje informant fick en egen färg för att inte blanda ihop svaren, det vill säga vilken informant som hade sagt vad. Detta gällde samtliga frågor. Steg 4 ”gruppering” i detta steg handlar det om att kunna sortera de redan funna skillnader och likheter i informanternas svar. Likheter och skillnader grupperades i kategorier var för sig, detta för att kunna få en överblick över vårt material. Steg 5 ”artikulera kategorierna” i detta steg menar Dahlgren och Johansson att kategorierna artikuleras. Detta innebär att framhäva likheter i informanternas svar, det vill säga kärnan av likheter. Dahlgren och Johansson menar på att det svåra i detta blir att veta var gränsen ska dras mellan olika uppfattningar, tillexempel när en variation blir en ny kategori. I vår studie kommer DiGironimos (2011) fem dimensioner hjälpa till att avgöra var gränsen går för informanternas och respondenternas olika uppfattningar om teknikbegreppet. Vi har valt att använda oss av DiGironimos fem dimensioner eftersom att många forskare som bland annat Sundqvist påpekat att det är svårt att definiera dagens teknikbegrepp. Då har de tagit DiGironimo till hjälp för att försöka förstå begreppet. Med denna vetskapen valde vi också att utgå från hennes dimensioner för att försöka få en förståelse för teknik begreppet. Steg 6” namnge kategorierna” här namnges kategorierna med korta relevanta rubriker, för att lätt kunna överskåda samt att få en känsla för vad kategorin innefattar. Våra kategorier blir relevanta gentemot vårt syfte och frågeställningar. Dessa kategorier analyseras för att få ett resultat i studien. Steg 7 ”kontrastiv fas” här menar Dahlgren och Johansson att alla kategorier granskas för att se om de skulle platsa i en annan kategori.
Enligt Dahlgren och Johansson så kontrasterar kategorierna mot de andra kategorierna, detta görs för att se om en kategori är exklusiv. De redan utvalda kategorierna i vår studie kontrollerades ytterligare en gång för att se om svaren eventuellt platsar bättre under en annan relevant kategori.
3.4.2 Analys av enkäter
När vi hade stängt enkäten gjordes först en rapport i Survey reports där vi fick en översikt på alla svar som hade inkommit. Eftersom några av de svar vi fått kom från barnskötare fick vi konvertera vår enkät till excel. Där vi sedan kunde ta bort barnskötarnas svar som inte var relevanta för vår studie. Vår enkät är utformad för att respondenterna ska kunna ge fördjupade svar. Enkäten är utskickad till en stor mängd respondenter, detta gör att vi upplever att de inkomna svaren får en högre svarsfrekvens än informanternas. På så sätt kan vi få en större trovärdighet i det insamlade materialet. Vi skrev ut alla enkätsvar i pappersform för att kunna klippa isär svaren och kategorisera dem i kategorier som utformades redan vid transkribering av intervjuerna. För att inte blanda ihop enkätsvaren med intervjusvaren markerades varje respondents svar tydligt
17
av färgpennor. Varje respondent fick en egen färg och symbol så att vi tydligt kunde se vilket svar som hörde till vilken respondent.
3.5 Etiska överväganden
Enligt vetenskapsrådet (2017) förväntas forskare att göra sitt allra bästa för att utföra en forskning av hög kvalitet. Redan i början diskuterades de etiska ställningstagande som vi kunde tänkas att stöta på, under studiens gång. I dataskyddsförordningen GDPR på Karlstad universitets hemsida finns grundläggande principer om behandling som vi har sett till att uppfylla. Detta för att skydda informanters personuppgifter. Vetenskapsrådet (2002) nämner i sin rapport fyra huvudkrav för att på bästa möjliga sätt uppfylla individskyddskravet. Dessa krav har studerats och tillgodosetts i den här studien. Det första kravet enligt Vetenskapsrådet (2002), är informationskravet, detta innebär att informanterna ska informeras om studiens syfte och frågeställning samt vad som gäller för deras deltagande. I vår studie har informanterna informerats via en informationsblankett (bilaga 3), där det framgår vad studien handlar om. Samt att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta när de vill, utan någon anledning. Det andra kravet, samtyckeskravet, innebär menar Vetenskapsrådet (2002) att forskaren ska hämta samtycke hos undersökningsdeltagaren innan undersökning, deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Det sammanställdes en samtyckesblankett (bilaga,4) som har gått ut till samtliga undersökningsdeltagare via mail tillsammans med informationsbrevet (bilaga 3). Dessa blanketter uppfyller kraven enligt Vetenskapsrådets krav. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet enligt Vetenskapsrådet (2002) och innebär att inga personuppgifter ska kunna röjas ur studien, inga utomstående individer ska på något sätt komma åt uppgifter. De personuppgifter som har samlats in i vår undersökning, är ålder, yrkestitel samt verksamma år inom yrket, dessa personuppgifter kan inte röjas då det varken nämns könstillhörigheter, förskolor eller kommun. Enligt Vetenskapsrådet så bör personuppgifter lagras på ett ställe så att ingen obehörig kan komma åt det. Undersökningens enkäter har lagrats via en säker enkätserver via Karlstad Universitet. Videoinspelat material med interjuver kommer att lagras på egen dator utan molntjänst.
Vetenskapsrådet benämner det sista kravet, nyttjande kravet. Kravet innebär att de insamlade uppgifterna, endast får användas till studiens syfte.
Informanterna och respondenterna informerades i informationsbrevet, om studiens syfte samt att det insamlade materialet ska endast användas till att får svar på studiens frågeställning. I informationsbrevet står följande
” personuppgifterna kommer att bevaras tills dess att examensarbetet har godkänts och betyget har registrerats i Karlstad universitets studieregister sedan kommer alla personuppgifter att förstöras” (bilaga 3).
18
3.6 Tillförlitlighet i studien
Reliabilitet handlar enligt Christoffersen och Johannessen (2015), om hur trovärdiga datan inom studien är. Genom att vi fått liknande svar av både informanter och respondenter, kan man konstatera hög reliabilitet.
Utifrån vår metodansats, fenomengrafi, anser vi att vår studie har hög reliabilitet, då informanterna och respondenterna besvarat enkäter och intervjufrågor utifrån sina tankar och erfarenheter. Informanterna har besvarat intervjufrågor och respondenter enkäter i den verklighet vi lever i just nu, det vill säga en pandemi, som gör att det ställs stora krav på förskollärarna, bland annat en stor tidsbrist. Denna tidsbrist bör tas med i studiens tillförlighet då informanterna och respondenter har med stor sannolikhet besvarat frågorna under tidsbrist, som kan ha påverkat svaren. Då denna tidsbrist är allmänt känd, har vi behövt använda vårt personliga kontaktnät för nå informanter till intervjufrågor. Detta bör även tas med i tillförligheten i studien, då informanterna inte är anonyma utan personligt utvalda till intervjuer. Detta kan påverka informanternas svar utifrån deras välvilja att tillgodose de svar informanterna tror behövs till studien. Enligt Thornberg och Fejes (2019) handlar validitet om hur data representerar fenomenet, det vill säga hur relevant datan är för studien. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att data i sig själv inte beskriver verkligheten utan är representationer av den.
Genom intervjuerna och enkäterna har informanternas och respondenternas verklighet framkommit i studien. Genom deras svar har studiens frågeställning och syfte blivit besvarat. Christoffersen och Johannessen menar på att de svar vi får från informanterna påverkas beroende på hur relationen mellan informant och intervjuare är. Med detta i beaktning såg vi till att vid intervjutillfället inbringa en god välkommande stämning, presentera oss samt poängtera att det finns inga svar som rätt eller fel på frågorna. Detta gjordes då vi upplevde att informanterna hade en viss tvekan om att ställa upp på intervju eftersom ämnet var teknik. När man använder sig av digitala enkäter får man tänka på att de lättare kan glömmas eller prioriteras bort. Detta bör tas med i studiens tillförlitlighet då vi har en låg procentuell svarsfrekvens hos respondenterna. Christoffersen och Johannessen menar på att informanter och respondenter ställer upp på enkäter och interjuver så länge som ämnet känns bekvämt. Genom påvisad forskning i litteraturgenomgången ovan är det bevisat att teknikämnet upplevs skrämmande och svårt för förskollärarna.
Detta hade vi åtanke när vi skulle genomföra studien, att det kunde bli svårt att få informanter till att ställa upp på interjuver. Och därför valde vi en kompletterande metod, enkäter. Fejes och Thornberg (2019) beskriver att genom att använda flera metoder av datainsamling, kan man få en djupare och bredare förståelse av det sammanhang och fenomen som ska studeras i studien.
19
4 RESULTAT
Här kommer resultaten som framkommit genom analys och bearbetning av vårt insamlade datamaterial att redovisas. Genom att den fenomenografiska analysmodellen har följts så har materialet transkriberats i fem grupper.
Resultat i varje grupp redovisas under dessa rubriker. Första gruppen kommer att analyseras genom DiGironimos (2011) fem dimensioner. Resultatet av enkäterna kommer att redovisas i grupp som respondenter och som enskilda svar, respondent. De sex intervjuernas resultat kommer att redovisas i grupp som informanter och som enskilda svar, informant. Utifrån informanternas och respondenternas svar genom det transkriberade materialet, analyseras ett resultat med utgångspunkt från vårt syfte och frågeställningar.
4.1 Uppfattningar om begreppet teknik
Genom att vi ställde frågan vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet teknik, har vi med hjälp av enkäter och intervjuer kunnat tolka att uppfattningarna är olika. Med hjälp av DiGironimos fem dimensioner har vi kunnat tolka att teknikämnet uppfattas som svårt, men vi har även kunnat se att några hade goda kunskaper om ämnet och dess innebörd. Vi har valt att separera informanterna från respondenterna för att tydligt kunna se om det finns några skillnader i deras svar. Detta har vi gjort eftersom vi har en personlig kontakt med informanterna, så vill vi se om det påverkar svaren på något vis.
4.1.1 Definitionen av begreppet teknik utifrån Digironimo
Den största delen av informanterna som deltagit i intervjuerna uttalar sig om att de upplever att teknikbegreppet är svårt att definiera. Det vi kan se är att endast en informant utvecklande benämner begreppet teknik. Det liknar de benämningar som finns i våra läroböcker på förskollärarutbildningen.
Begreppet betyder något människan har skapat för att underlätta för oss människor i vardagen (Lärare 4)
DiGironimos fem dimensioner kommer användas för att definiera begreppet teknik, benämner informanten DiGironimos (2011) första dimension teknik som artefakt. Informanten visar god förståelse för att vi människor skapar artefakter som ska underlätta för oss i vardagen. Vi kan även se att informanten har förståelse för dimension två, teknik som skapandeprocess. Informanten benämner ordet skapande och genom detta ser vi att informanten har förståelse
20
för att artefakter måste skapas. Genom att informanten benämner ordet skapat tillsammans med ordet människa kan vi se att informanten har förståelse för att människan måste vara involverad i skapandeprocessen. Informanten visar på förståelsen för teknikens historia som DiGironimo benämner som dimension fyra, genom att informanten poängterar att vi människor har behov i vardagen som behöver underlättas. Genom 4 dimensioner kan vi då analysera att informanten har en förståelse för begreppet teknik, men enligt DiGironimo bör man förstå alla fem dimensioner för att ha förståelse för teknik. Genom informantens svar tolkar vi ändå att informanten har förståelse för innebörden i begreppet teknik.
Fem av informanterna uppger dock att teknikbegreppet är svårt att förklara, men visar ändå på en viss förståelse, men enligt dimensionerna mycket begränsat. De benämner begreppet genom vardagsteknik på olika vis.
Nedanstående citat visar på att begreppet upplevs svårt men en del av informanterna beskriver ändå teknik som finns på förskolan.
Teknik är svårt, men ja … på förskolan bygger och konstruerar barnen, med olika material såsom kappla och lego (Lärare 2)
Teknik det är ett svårt ord, svårt med teknik i vardagen vad det är för något, men bestick och lampknappar (Lärare 1)
Jaaru, teknik är svårt, men teknik går lite i varann för mig, teknik är vatten, dator, vad vi gör i sandlådan, ljusbord, bygger, hur vi rör oss, motorik på olika sätt, olika sorters teknik hur vi äter, hur vi håller bestick (Lärare 5)
Genom informanterna svar påvisas en viss förståelse för teknik men att de generellt har svårt för att beskriva teknikbegreppets innebörd. Det vi kan se är att informanterna har förståelse för att teknik är saker i vardagen. Genom att informanterna benämner saker tolkar vi det som artefakter. Informanterna visar på förståelse som uppfyller dimension ett, som handlar om att artefakter är skapade av människan för människan. Enligt DiGironimos dimensioner visar informanterna en viss förståelse för teknikbegreppets innebörd. Utifrån informanternas citat ovan kan vi se att de inte uppfyller de andra fyra dimensionerna.
I enkäterna från respondenterna så framkommer det att endast några få framhåller att teknikbegreppet upplevs som svårt att definiera. Den största delen av respondenterna beskriver teknikbegreppet på ett utvecklande sätt.
Detta visar på förståelse för de fem dimensioner som DiGironimo menar att människan behöver för att förstå teknik.
21
Teknik är för mig sådana saker som människan har uppfunnit, bland annat för att underlätta vardagen, undersöka omgivningen och roa sig (Respondent 14)
Teknik är allt som är uppfunnet/tillverkat för att lösa ett problem (Respondent 17)
Teknik är något vi människor skapat, saker som ska underlätta i vardagen och i livet (Respondent 9)
Genom dessa utvalda citat visar respondenterna på en djupare förståelse för begreppet teknik. Respondenterna visar på förståelse för alla fem dimensioner.
De har förståelse för saker, det vill säga artefakter som är skapade för att underlätta för oss människor av oss människor, därför visar de på förståelse för dimension ett. Respondenterna visar förståelse för processen att artefakter skapas, genom att de benämner uppfunnit, tillverkat och skapat. detta genom dimension två. Respondenterna visar förståelse för att människan måste vara delaktig i skapandeprocessen av artefakter, det påvisar respondenterna genom att benämna att människan är involverad i både uppfinningen och skapandet, det vill säga dimension tre. Respondenterna visar förståelse för att artefakterna vi skapar är efter våra behov, detta genom att de nämner människor, livet och vardagen det vill säga dimension fyra. Respondenterna visar på förståelse för att vi människor har olika behov och därför kräver olika artefakter, detta nämner de genom livet och att roa sig, det vill säga dimension fem. Enligt DiGironimos dimensioner har den största delen av respondenterna en god förståelse för teknikbegreppet.
Den största skillnaden vi kan se i resultatet är att respondenterna visar på en större förståelse för teknik begreppet än informanterna. Endast en liten del av respondenterna säger att de uppfattar teknikbegreppet som svårt. Den största delen av informanterna tycker att det är svårt, kan detta bero på den personliga kontakten, att de säger vad de tror vi vill höra utifrån frågornas utformningar.
Sen får man ha i åtanke att hos respondenterna inkommer flera svar och därför blir deras svar flera än informanternas.
4.1.2 Teknik som fysik
När vi analyserade resultatet kunde vi se att några av respondenterna har använt sig av fysikaliska begrepp när de har skrivit sina uppfattningar om begreppet teknik. Detta tolkar vi som att de har svårt att särskilja på naturvetenskapliga ämnen och teknik. Detta kan bli ett problem i förskolan och därför anser vi att det är en viktig aspekt att ta med.
För mig betyder teknik fysikaliska begrepp (Respondent 7)
22
Vi har jobbat med teknik, så som flyta sjunka och friktion (Respondent 19)
Vi gör teknik synligt för barnen genom att beskriva densitet och friktion (Respondent 3)
Genom dessa citat framgår det att en viss del av respondenterna har svårt att skilja på naturvetenskapliga ämnen och teknik. Detta är något som Sundqvist m.fl. (2015) även har sett i sin forskning. Eftersom Sundqvist m.fl har sett detta i sin forskning är det viktigt att det lyfts och att åtgärder vidtas, för att vi förskollärare inte ska lära ut fel saker i förskolan. Det kanske är många som tycker att det är svårt och då är det viktigt att vi tar tag i det och börjar särskilja på ämena. Här kan vi tolka det som att vidareutbildning blir extra viktig.
Eftersom dessa citat inte uppfyller några av de fem dimensioner som DiGironimo (2011) menar behövs för att ha en förståelse för begreppet teknik, så påvisar det att dessa tre respondenter saknar sådan förståelse.
4.2 Teknikundervisning
Under denna rubrik presenteras ett resultat som visar hur förskollärare upplever teknikundervisning. Eftersom undersökningen gjordes under pågående Corona pandemi genomsyrar det också här deras tankar och åsikter.
Genom att vi ställde frågan hur förskollärare upplever teknikundervisningen har vi kunnat tolka det som att upplevelserna av teknikundervisningen är varierande.
4.2.1 Coronapandemin
Eftersom vi gjorde vår undersökning under Corona pandemin kan vi inte undgå att det på ett eller annat vis har påverkat. Men det hade inte påverkat i så stor grad som vi först trodde. Informanterna framhåller att Corona pandemin har påverkat verksamheten. De påverkningar som samtliga informanter benämner är de allmänna restriktionerna. Informanterna betonar att restriktionerna från folkhälsomyndigheten (2020) har medfört att det blivit personalbrist.
Informanterna vidhåller att det är för att restriktionerna inneburit att personal ska stanna hemma vid minsta symtom och att vikarier i verksamheten ska undvikas.
Det har påverkat, då vi haft en hög frånvaro på personal (Lärare 3) Det som har påverkats är att personal kanske blivit sjuka (Lärare 4)
23
Till största del betonar respondenterna att verksamheten har påverkats av rådande restriktioner på ett eller annat sätt. Påverkningar som respondenterna framhåller är att barn behövt hämtas och lämnas ute, möten har blivit inställda samt personalbrist.
Resultatet påvisar att både informanter och till största del respondenter anser att verksamheten som helhet blivit påverkad. Det framgår samtidigt av både informanter och respondenter att själva teknikundervisningen inte har påverkats av Corona pandemins restriktioner, mer än att teknikundervisningen bör bedrivas utomhus för att minska smittspridningen. Citaten nedan påvisar detta.
Ja, eftersom vi ska vara ute hela dagarna (Respondent 1)
Just nu är det svårt för alla planerade aktiviteter ska göras utomhus (Respondent 20)
Det vi kan se genom resultatet är att verksamheten i stort har påverkats av rådande restriktioner. Men teknikundervisningen har inte påverkats av coronapandemin, informanterna och respondenterna påvisar att det som har ändrats är förutsättningar för genomförandet av all undervisning och i detta fall teknikundervisningen i förskolan.
4.2.2 Förskolans läroplan
Förskolans läroplan reviderades 2018 vilket innebar att teknikmålen blev tydligare. Samtliga informanter besvarade frågan om de upplever att det nu är svårare att uppnå de ny reviderade läroplansmålen i ämnet teknik. Informanter upplever inte att kraven blivit högre utan de anser att det har blivit ett förtydligande av målen. Genom detta menar informanterna på att det har blivit lättare att tolka och uppfatta teknikämnet.
Inte högre krav utan mer tydligt på vad som ska inkluderas i teknikämnet (Lärare 4)
Nej det tycker jag inte, men man måste tänka till mer i sin planering och man behöver hitta andra vägar (Lärare 6)
Respondenterna tycker till stor del att det inte har blivit svårare att uppnå läroplansmålen, men de nämner vikten av att vara flexibel att kunna vända och vrida på målen så att de passar den berörda barngruppen.
Jag behöver vara flexibel i min roll som förskollärare, och kunna anpassa teknikämnet för min barngrupp (Respondent 21)
