• No results found

Öppna  frågans  argument

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Öppna  frågans  argument"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Öppna  frågans  argument  

 

•  Avser  visa  a2  ”godhet”  inte  kan  definieras  

•  Anses  o9a  som  den  moderna  metae:kens   startpunkt  

(2)

George  Edward  Moore  

•  1873  –  1958  

•  Professor  i  filosofi  vid   Cambridge  1925-­‐39.  

•  Principia  Ethica  (1903)  

•  Icke-­‐naturalist    

(3)

Det  naturalis:ska  misstaget  

•  A2  tro  a2  moraliska  egenskaper,  som  godhet,   kan  reduceras  :ll  någon  uppsä2ning  icke-­‐

moraliska  egenskaper  är  a2  begå  det   naturalis:ska  misstaget  

(4)

Det  naturalis:ska  misstaget  

•  A2  tro  a2  moraliska  egenskaper,  som  godhet,   kan  reduceras  :ll  någon  uppsä2ning  icke-­‐

moraliska  egenskaper  är  a2  begå  det   naturalis:ska  misstaget  

•  ”Godhet  är  en  enkel,  icke  definierbar,  icke   naturlig  egenskap”  (Moore)  

 

(5)

Öppna  frågans  argument  

•  Ska  bevisa  a2  ”godhet”  inte  går  a2  definiera.  

•  Dis:nk:on  mellan  ”Slutna”  och  ”öppna”  

frågor  

•  Sluten  fråga:  svaret  ges  av  ingående  termers   betydelse.  

•  Öppen  fråga:  svaret  ges  inte  av  ingåentermers   betydelse.  

(6)

Öppna  frågans  argument  

•  ”Kalle  är  ogi9,  men  är  han  ungkarl?”  

 

(7)

Öppna  frågans  argument  

•  ”Kalle  är  ogi9,  men  är  han  ungkarl?”  

 

•  ”Kalle  är  ogi9,  men  är  han  olycklig?”  

(8)

Öppna  frågans  argument  

•  ”Kalle  är  ogi9,  men  är  han  ungkarl?”  

 Sluten  fråga    

•  ”Kalle  är  ogi9,  men  är  han  olycklig?”  

Öppen  fråga    

(9)

Öppna  frågans  argument  

•  Anta  a2  ”godhet”  kan  definieras  i  termer  av   någon  beskrivning  N,  dvs  ”Godhet  =  N”  

•  Då  borde  frågan:  ”x  är  N,  men  är  x  go2?”  vara   sluten.  

•  Men  det  är  den  inte,  enligt  Moore,  den  är   all:d  öppen,  oavse2  vilket  N  vi  väljer.  

(10)

Öppna  frågans  argument  

Exempel:  

•  Anta  def:  ”Godhet  =  njutning”  (Hedonis:sk   naturalism)    

•  ”x  maximerar  njutning,  men  är  x  go2?”    

•  Moore:  öppen  fråga  

•  Alltså  kan  vi  inte  definiera  godhet  som   njutning  

(11)

Öppna  frågans  argument  

Exempel:  

•  Anta  def:  ”Godhet  =  vadhelst  Gud  har  befallt”    

•  ”Gud  har  befallt  x,  men  är  x  go2?”  

•  Moore:  öppen  fråga  

•  Alltså  kan  vi  inte  definiera  godhet  som   vadhelst  Gud  har  befallt.  

(12)

Öppna  frågans  argument  

•  De2a  gäller  alla  tänkbara  försök  a2  definiera  

”Godhet”.    

•  ”Godhet”  kan  inte  definieras.  

•  ”Good  is  good  and  that  is  the  end  of  the   ma2er”,  säger  Moore.  

(13)

Öppna  frågans  argument  

1.  Om  godhet  kan  definieras  som  N  så  är  frågan  

”x  är  N,  men  är  x  go2?”  sluten.  

2.  För  alla  N  gäller  a2  frågan  ”x  är  N,  men  är  x   go2?”  är  öppen.  

_______________________________________  

Slutsats:  Godhet  kan  inte  definieras  som  N  

(14)

Öppna  frågans  argument  

•  Den  som  tror  a2  godhet  kan  definieras  begår   det  naturalis:ska  misstaget  

•  Notera:  beteckningen  ”Det  naturalis:ska  

misstaget”  egentligen  missvisande.  Inte  bara   försök  a2  definiera  godhet  i  naturalis:ska  

termer,  utan  alla  försök  a2  definiera  godhet   utgör  naturalis:ska  misstag,  enligt  Moore.  

(15)

Öppna  frågans  argument  

•  Notera  även  skillnaden  på   1)  ”Godhet  =  N”  (defini:on)  

2)  ”För    alla    x,  x  är  go2  omm  x  är  N”    

(Universell    generalisering)    

•  Moore  förnekar  a2  (a)  kan  vara  sann,  men   inte  a2  (b)  kan  vara  sann.    

(16)

Öppna  frågans  argument  

•  Är  ÖFA  övertygande?  

•  Problem?  

(17)

Problem  med  ÖFA  

1.  Förutsä2er  vad  som  ska  bevisas  

(18)

Problem  med  ÖFA  

1.  Förutsä2er  vad  som  ska  bevisas  

•  Anta  a2  någon  definierar  ”godhet”  som  N  och   därmed  anser  a2  frågan  ”x  är  N,  men  är  x  

go2”  är  sluten.  

(19)

Problem  med  ÖFA  

1.  Förutsä2er  vad  som  ska  bevisas  

•  Anta  a2  någon  definierar  ”godhet”  som  N  och   därmed  anser  a2  frågan  ”x  är  N,  men  är  x  

go2”  är  sluten.  

•  Moores  ”argument”:  hävdar  a2  frågan  är   öppen.  

(20)

Problem  med  ÖFA  

1.  Förutsä2er  vad  som  ska  bevisas  

•  Anta  a2  någon  definierar  ”godhet”  som  N  och   därmed  hävdar  a2  frågan  ”x  är  N,  men  är  x  go2”  

är  sluten.  

•  Moores  ”argument”:  hävdar  bara  a2  frågan  är   öppen.  

•  William  Frankena:  ÖFA  e2  ”genialiskt  trick”  

•  Ifrågasä2er  premiss  2  i  ÖFA.  

(21)

Problem  med  ÖFA  

2.  Informa:va  analyser  

•  Kan  en  begreppsanalys  ge  ny  informa:on  

•  Analys:  bryta  ner  e2  begrepp  i  dess   beståndsdelar  

-­‐  måste  redan  känna  :ll  begreppens   betydelser  för  a2  kunna  göra  analysen  

(22)

Problem  med  ÖFA  

2.  Informa:va  analyser  

•  Om  ÖFA  är  korrekt  så  är  informa:va   begreppsanalyser  omöjliga  

•  Men  informa:va  analyser  är  möjliga  

•  Alltså  är  ÖFA  inte  korrekt    

(23)

Problem  med  ÖFA  

2.  Informa:va  analyser  

•  Hur  kan  en  informa:v  analys  vara  möjlig?  

•  Fischer:  det  som  krävs  för  en  begreppsanalys   är  a2  vi  vet  hur  begreppen  används,  men  

kunskapen  behöver  inte  vara  ar:kulerad  (jmf   gramma:k)  

•  Ifrågasä2er  premiss  1    

(24)

Problem  med  ÖFA  

3.  Synte:ska  defini:oner  

•  Exempel:  ”va2en”  definieras  som  ”H20”.  

•  Vi  kan  förstå  innebörden  av  ”va2en”  och  

”H20”  utan  a2  veta  a2  va2en  är  H20.  

•  Frågan  ”x  är  H20,  men  är  x  va2en”  förefaller   öppen.    

•  Ifrågasä2er  premiss  1  

(25)

Öppna  frågans  argument  

Varför  är  argumentet  ändå  betydelsefullt  

•  många  filosofer  har  anse2  a2  Moore  var   något  vik:gt  på  spåren  

•  frågor  som  genereras  ifrån  olika  defini:oner   förefaller  öppna,  kanske  u:från  e2  tyst  

antagande  a2  moraliska  omdömen  ska  vara   mo:verande  (mo:vinternalism)  

•  Pekar  i  så  fall  mot  non-­‐kogni:vism    

(26)

Emo:vism  

•  Alfred  Jules  Ayer,     1910  –  1989  

•  Language,  Truth,  and  Logic   (1936)  

•  Logisk  empirist  

•  Verifika:onsprincipen  

(27)

Emo:vism  

Verifika:onsprincipen:  

•  Påståenden  endast  meningsfulla  om  de  är   an:ngen  

a)  empiriskt  verifierbara,  eller   b)  analy:skt  sanna  

 

(28)

Emo:vism  

Verifika:onsprincipen:  

•  ”Alla  ungkarlar  är  ogi9a.”  

           

•  ”Eiffeltornet  är  500  meter  högt.”  

           

•  ”Gud  är  god.”  

       

(29)

Emo:vism  

Verifika:onsprincipen:  

•  ”Alla  ungkarlar  är  ogi9a.”  

         Meningsfull,  analy?skt  sann  

•  ”Eiffeltornet  är  500  meter  högt.”  

         Meningsfull,  empiriskt  verifierbar  

•  ”Gud  är  god.”  

         Nonsens  

(30)

Emo:vism  

•  Moraliska  utsagor?    

•  Ayer:  anta  (för  argumentets  skull)  a2  

moraliska  utsagor  u2rycker  trosföreställningar   om  världen.  Två  möjligheter:  

1.  Beskriver  naturliga  egenskaper  

2.  Beskriver  icke-­‐naturliga  egenskaper  

(31)

Emo:vism  

•  Ayer  förkastar  1  med  hänvisning  :ll  ÖFA.  

•  Han  förkastar  2  med  hänvisning  :ll  

verifika:onsprincipen:  om  moraliska  utsagor   utger  sig  för  a2  beskriva  icke-­‐naturliga  

egenskaper  så  är  de  varken  analy:ska  eller   empiriskt  verifierbara  –  alltså  meningslösa.  

•  Leder  honom  a2  förkasta  kogni:vismen:  

moraliska  utsagor  u2rycker  inte   trosföreställningar  

(32)

Emo:vism  

•  Om  moraliska  utsagor  inte  u2rycker   trosföreställningar,  vad  är  de  då?  

•  Ayer:  u2ryck  för  känslor  av  gillande  eller   ogillande  

•  OBS:  de  u"rycker  känslor,  de  påstår  inte  a2   talaren  har  dessa  känslor  

(33)

Emo:vism  

•  Moraliska  utsagor  fungerar  annorlunda  än  

andra  utsagor,  även  om  de  gramma:skt  tycks   likadant  uppbyggda.  

 

Exempel:  

•  ”Våldtäkt  är  förbjudet  enligt  lag.”  

•  ”Våldtäkt  är  moraliskt  förkastligt.”  

(34)

Emo:vism  

•  ”Våldtäkt  är  förbjudet  enligt  lag”  u2alar  något   om  världen,  nämligen  a2  våldtäkt  har  

egenskapen  a2  vara  förbjudet  enligt  lag.  

•   ”Våldtäkt  är  moraliskt  förkastligt”  säger  inget   om  världen.  Ger  u2ryck  för  känsla  av  

ogillande:  

•  ”Fy  för  våldtäkt!”  

(35)

Emo:vism  

•  ”Våldtäkt  är  förbjudet  enligt  lag”  u2alar  något   om  världen,  nämligen  a2  våldtäkt  har  

egenskapen  a2  vara  förbjudet  enligt  lag.  

•   ”Våldtäkt  är  moraliskt  förkastligt”  säger  inget   om  världen.  Ger  u2ryck  för  känsla  av  

ogillande:  

•  ”Fy  för  våldtäkt!”  

•  Moraliska  utsagor  saknar  sanningsvärde.  

(36)

Emo:vism  

•  Enligt  Ayer  finns  inga  moraliska  sanningar  och   ingen  moralisk  oenighet:  

(37)

Emo:vism  

•  Enligt  Ayer  finns  inga  moraliska  sanningar  och   ingen  moralisk  oenighet:  

•  Om  Kalle  säger  a2  det  är  fel  a2  äta  kö2  och  

Lisa  a2  det  inte  är  fel  a2  äta  kö2,  så  föreligger   ingen  oenighet  i  sak,  e9ersom  de  inte  u2alar   sig  om  fakta.  

(38)

Emo:vism  

•  Enligt  Ayer  finns  inga  moraliska  sanningar  och   ingen  moralisk  oenighet:  

•  Om  Kalle  säger  a2  det  är  fel  a2  äta  kö2  och  

Lisa  a2  det  inte  är  fel  a2  äta  kö2,  så  föreligger   ingen  oenighet  i  sak,  e9ersom  de  inte  u2alar   sig  om  fakta.  

•  Kalle:  ”Usch  för  a2  äta  kö2.”  

(39)

Emo:vism  

•  Ayer:  de  flesta  fall  av  vad  som  tycks  vara   moralisk  oenighet  är  inte  oenighet  om   moraliska  fakta,  utan  oenighet  om  icke-­‐

moraliska  fakta.  

•  Exempel:  Kalle  och  Lisa  är  kanske  oeniga  om  i   vilken  utsträckning  djur  känner  och  tänker,   hur  djurskyddet  fungerar,  och  hur  vik:gt   kö2et  är  för  oss.  

(40)

Emo:vism  

•  Senare  non-­‐kogni:vister  har  menat  a2  Ayer   har  fel  när  det  gäller  moralisk  oenighet,  och   framhållit  non-­‐kogni:vism  som  en  

förutsä2ning  för  genuin  moralisk  oenighet.  

(41)

Fördelar  med  emo:vism  

•  Enkelhet:  förutsä2er  inte  existens  av  

moraliska  egenskaper  och  slipper  därmed   komplicerad  förklaring  av  vad  moraliska   egenskaper  är  för  något  

 

•  Tydlig  koppling  :ll  handlingsmo:va:on  

(42)

Problem  med  emo:vism  

•  Verfika:onsprincipen  klarar  inte   verifika:onsprincipen!  

”Om  e2  påstående  varken  är  analy:skt  sant  

eller  empiriskt  verifierbart  är  det  meningslöst.”  

•  Är  de2a  påstående  analy:skt  sant?  Empiriskt   verifierbart?  

References

Related documents

The following error analysis will focus on errors in the assignment of argument relations and relate these errors to morphosyntac- tic properties of the arguments, the set of which

Det är en ytterligt svår uppgift att sammanfatta resultat och pågående arbete på ett forskningsfält som är nyöppnat och som är kontroversiellt och där

In general, research on service innovation in product firms takes the perspective on service-led growth as a process, from basic product lifecycle services to more

Enhetschefen anser att nyckeln till att få hälsofrämjande arbete verksamt på en arbetsplats är motivationsarbete, det vill säga uppmuntring idéer som kommer från

För en del områden inom Sverige kan det vara möjligt att skapa en approximativ bild av vilka vägar som används för dessa transporter och också att se vilket gods som

Up until 2010, the body fossil evidence from elpistostegids and Devonian tetrapods appeared to combine almost seam- lessly into a coherent picture of the fish–tetrapod

En god service till allmänheten menade många cirklar vara en förutsättning för att arbetet skall kännas meningsfullt.. Man menade också att de rationalise- ringsvinster som

Extra tydlig blir användandet av ”we are like you” i andra annonsen (bilaga 2) som kom ut efter att Oatly förlorat i Marknadsdomstolen: ”Det är inte bara en käftsmäll mot