Öppna frågans argument
• Avser visa a2 ”godhet” inte kan definieras
• Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt
George Edward Moore
• 1873 – 1958
• Professor i filosofi vid Cambridge 1925-‐39.
• Principia Ethica (1903)
• Icke-‐naturalist
Det naturalis:ska misstaget
• A2 tro a2 moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras :ll någon uppsä2ning icke-‐
moraliska egenskaper är a2 begå det naturalis:ska misstaget
Det naturalis:ska misstaget
• A2 tro a2 moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras :ll någon uppsä2ning icke-‐
moraliska egenskaper är a2 begå det naturalis:ska misstaget
• ”Godhet är en enkel, icke definierbar, icke naturlig egenskap” (Moore)
Öppna frågans argument
• Ska bevisa a2 ”godhet” inte går a2 definiera.
• Dis:nk:on mellan ”Slutna” och ”öppna”
frågor
• Sluten fråga: svaret ges av ingående termers betydelse.
• Öppen fråga: svaret ges inte av ingåentermers betydelse.
Öppna frågans argument
• ”Kalle är ogi9, men är han ungkarl?”
Öppna frågans argument
• ”Kalle är ogi9, men är han ungkarl?”
• ”Kalle är ogi9, men är han olycklig?”
Öppna frågans argument
• ”Kalle är ogi9, men är han ungkarl?”
Sluten fråga
• ”Kalle är ogi9, men är han olycklig?”
Öppen fråga
Öppna frågans argument
• Anta a2 ”godhet” kan definieras i termer av någon beskrivning N, dvs ”Godhet = N”
• Då borde frågan: ”x är N, men är x go2?” vara sluten.
• Men det är den inte, enligt Moore, den är all:d öppen, oavse2 vilket N vi väljer.
Öppna frågans argument
Exempel:
• Anta def: ”Godhet = njutning” (Hedonis:sk naturalism)
• ”x maximerar njutning, men är x go2?”
• Moore: öppen fråga
• Alltså kan vi inte definiera godhet som njutning
Öppna frågans argument
Exempel:
• Anta def: ”Godhet = vadhelst Gud har befallt”
• ”Gud har befallt x, men är x go2?”
• Moore: öppen fråga
• Alltså kan vi inte definiera godhet som vadhelst Gud har befallt.
Öppna frågans argument
• De2a gäller alla tänkbara försök a2 definiera
”Godhet”.
• ”Godhet” kan inte definieras.
• ”Good is good and that is the end of the ma2er”, säger Moore.
Öppna frågans argument
1. Om godhet kan definieras som N så är frågan
”x är N, men är x go2?” sluten.
2. För alla N gäller a2 frågan ”x är N, men är x go2?” är öppen.
_______________________________________
Slutsats: Godhet kan inte definieras som N
Öppna frågans argument
• Den som tror a2 godhet kan definieras begår det naturalis:ska misstaget
• Notera: beteckningen ”Det naturalis:ska
misstaget” egentligen missvisande. Inte bara försök a2 definiera godhet i naturalis:ska
termer, utan alla försök a2 definiera godhet utgör naturalis:ska misstag, enligt Moore.
Öppna frågans argument
• Notera även skillnaden på 1) ”Godhet = N” (defini:on)
2) ”För alla x, x är go2 omm x är N”
(Universell generalisering)
• Moore förnekar a2 (a) kan vara sann, men inte a2 (b) kan vara sann.
Öppna frågans argument
• Är ÖFA övertygande?
• Problem?
Problem med ÖFA
1. Förutsä2er vad som ska bevisas
Problem med ÖFA
1. Förutsä2er vad som ska bevisas
• Anta a2 någon definierar ”godhet” som N och därmed anser a2 frågan ”x är N, men är x
go2” är sluten.
Problem med ÖFA
1. Förutsä2er vad som ska bevisas
• Anta a2 någon definierar ”godhet” som N och därmed anser a2 frågan ”x är N, men är x
go2” är sluten.
• Moores ”argument”: hävdar a2 frågan är öppen.
Problem med ÖFA
1. Förutsä2er vad som ska bevisas
• Anta a2 någon definierar ”godhet” som N och därmed hävdar a2 frågan ”x är N, men är x go2”
är sluten.
• Moores ”argument”: hävdar bara a2 frågan är öppen.
• William Frankena: ÖFA e2 ”genialiskt trick”
• Ifrågasä2er premiss 2 i ÖFA.
Problem med ÖFA
2. Informa:va analyser
• Kan en begreppsanalys ge ny informa:on
• Analys: bryta ner e2 begrepp i dess beståndsdelar
-‐ måste redan känna :ll begreppens betydelser för a2 kunna göra analysen
Problem med ÖFA
2. Informa:va analyser
• Om ÖFA är korrekt så är informa:va begreppsanalyser omöjliga
• Men informa:va analyser är möjliga
• Alltså är ÖFA inte korrekt
Problem med ÖFA
2. Informa:va analyser
• Hur kan en informa:v analys vara möjlig?
• Fischer: det som krävs för en begreppsanalys är a2 vi vet hur begreppen används, men
kunskapen behöver inte vara ar:kulerad (jmf gramma:k)
• Ifrågasä2er premiss 1
Problem med ÖFA
3. Synte:ska defini:oner
• Exempel: ”va2en” definieras som ”H20”.
• Vi kan förstå innebörden av ”va2en” och
”H20” utan a2 veta a2 va2en är H20.
• Frågan ”x är H20, men är x va2en” förefaller öppen.
• Ifrågasä2er premiss 1
Öppna frågans argument
Varför är argumentet ändå betydelsefullt
• många filosofer har anse2 a2 Moore var något vik:gt på spåren
• frågor som genereras ifrån olika defini:oner förefaller öppna, kanske u:från e2 tyst
antagande a2 moraliska omdömen ska vara mo:verande (mo:vinternalism)
• Pekar i så fall mot non-‐kogni:vism
Emo:vism
• Alfred Jules Ayer, 1910 – 1989
• Language, Truth, and Logic (1936)
• Logisk empirist
• Verifika:onsprincipen
Emo:vism
Verifika:onsprincipen:
• Påståenden endast meningsfulla om de är an:ngen
a) empiriskt verifierbara, eller b) analy:skt sanna
Emo:vism
Verifika:onsprincipen:
• ”Alla ungkarlar är ogi9a.”
• ”Eiffeltornet är 500 meter högt.”
• ”Gud är god.”
Emo:vism
Verifika:onsprincipen:
• ”Alla ungkarlar är ogi9a.”
Meningsfull, analy?skt sann
• ”Eiffeltornet är 500 meter högt.”
Meningsfull, empiriskt verifierbar
• ”Gud är god.”
Nonsens
Emo:vism
• Moraliska utsagor?
• Ayer: anta (för argumentets skull) a2
moraliska utsagor u2rycker trosföreställningar om världen. Två möjligheter:
1. Beskriver naturliga egenskaper
2. Beskriver icke-‐naturliga egenskaper
Emo:vism
• Ayer förkastar 1 med hänvisning :ll ÖFA.
• Han förkastar 2 med hänvisning :ll
verifika:onsprincipen: om moraliska utsagor utger sig för a2 beskriva icke-‐naturliga
egenskaper så är de varken analy:ska eller empiriskt verifierbara – alltså meningslösa.
• Leder honom a2 förkasta kogni:vismen:
moraliska utsagor u2rycker inte trosföreställningar
Emo:vism
• Om moraliska utsagor inte u2rycker trosföreställningar, vad är de då?
• Ayer: u2ryck för känslor av gillande eller ogillande
• OBS: de u"rycker känslor, de påstår inte a2 talaren har dessa känslor
Emo:vism
• Moraliska utsagor fungerar annorlunda än
andra utsagor, även om de gramma:skt tycks likadant uppbyggda.
Exempel:
• ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag.”
• ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt.”
Emo:vism
• ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag” u2alar något om världen, nämligen a2 våldtäkt har
egenskapen a2 vara förbjudet enligt lag.
• ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt” säger inget om världen. Ger u2ryck för känsla av
ogillande:
• ”Fy för våldtäkt!”
Emo:vism
• ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag” u2alar något om världen, nämligen a2 våldtäkt har
egenskapen a2 vara förbjudet enligt lag.
• ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt” säger inget om världen. Ger u2ryck för känsla av
ogillande:
• ”Fy för våldtäkt!”
• Moraliska utsagor saknar sanningsvärde.
Emo:vism
• Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet:
Emo:vism
• Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet:
• Om Kalle säger a2 det är fel a2 äta kö2 och
Lisa a2 det inte är fel a2 äta kö2, så föreligger ingen oenighet i sak, e9ersom de inte u2alar sig om fakta.
Emo:vism
• Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet:
• Om Kalle säger a2 det är fel a2 äta kö2 och
Lisa a2 det inte är fel a2 äta kö2, så föreligger ingen oenighet i sak, e9ersom de inte u2alar sig om fakta.
• Kalle: ”Usch för a2 äta kö2.”
Emo:vism
• Ayer: de flesta fall av vad som tycks vara moralisk oenighet är inte oenighet om moraliska fakta, utan oenighet om icke-‐
moraliska fakta.
• Exempel: Kalle och Lisa är kanske oeniga om i vilken utsträckning djur känner och tänker, hur djurskyddet fungerar, och hur vik:gt kö2et är för oss.
Emo:vism
• Senare non-‐kogni:vister har menat a2 Ayer har fel när det gäller moralisk oenighet, och framhållit non-‐kogni:vism som en
förutsä2ning för genuin moralisk oenighet.
Fördelar med emo:vism
• Enkelhet: förutsä2er inte existens av
moraliska egenskaper och slipper därmed komplicerad förklaring av vad moraliska egenskaper är för något
• Tydlig koppling :ll handlingsmo:va:on
Problem med emo:vism
• Verfika:onsprincipen klarar inte verifika:onsprincipen!
”Om e2 påstående varken är analy:skt sant
eller empiriskt verifierbart är det meningslöst.”
• Är de2a påstående analy:skt sant? Empiriskt verifierbart?