Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

(1)

Statens jordbruksverks författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöstöd;

beslutade den 18 december 2002

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 1 kap. 10, 12, 13, 15 och 33 §§ förordningen (1997:1336) om miljöstöd och efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket, följande.

SJVFS 2002:92

Utkom från trycket den 27 december 2002

1 kap. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Inledande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter gäller nedanstående miljöstöd.

A. Stöd till bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden:

1. Bevarande av slåtterängar.

2. Bevarande av betesmarker.

3. Återskapande av slåtterängar.

4. Bevarande av ett öppet odlingslandskap.

B. Stöd till miljökänsliga områden:

5. Anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten.

6. Anläggning av extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag.

7. Sådd av fånggrödor.

8. Flerårig vallodling.

9. Traditionell odling av bruna bönor på Öland.

10. Bevarande av utrotningshotade husdjursraser.

11. Resurshushållande konventionellt jordbruk.

C. Stöd till ekologisk odling:

12. Ekologisk odling.

1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034).

(2)

2 § Grundläggande bestämmelser om miljöstöd finns i

1. rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven²,

2. kommissionens förordning (EG) nr 746/96 av den 24 april 1996 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2078/92 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljö- skydds- och naturvårdskraven³,

3. lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landbygden, samt

4. förordningen (1997:1336) om miljöstöd (miljöstödsförordningen).

Grundläggande bestämmelser om kontroll av miljöstöd finns i

1. rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen⁴, samt

2. kommissionens förordning (EEG) nr 2419/2001 av den 11 december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödordningar⁵ som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (IAKS-förordningen).

2 a § Bestämmelser om hur ansökan om utbetalning av stöd skall göras finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:93) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och anmälan av foderareal.

3 § Vad som i dessa föreskrifter sägs om jordbrukare skall såvitt avser miljöstöd för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten i stället gälla markägare.

Definitioner

4 § I denna författning förstås med

brukningscentrum: det block eller det närbelägna block där de för jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna är belägna,

dammäng: slåtteräng som periodvis läggs under vatten genom däm- ning,

det svenska miljöprogrammet: det program med namnet "det svenska miljöprogrammet för jordbruket" som regeringen utarbetat 1995 i enlig het med rådets förordning (EEG) nr 2078/92,

2 EGT L 215, 3.7.1992, s. 85 (Celex 31992R2078).

3 EGT L 102, 25.4.1996, s. 19 (Celex 31996R0746).

4 EGT L 355, 5.12.1992, s. 1 (Celex 31992R3508).

5 EGT L 327, 12.12.2001, s. 11 (Celex 32001R2419).

(3)

ekologiskt odlat foder: foder från egen produktion framställt i enlig het med denna författning eller foder som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan,

ekologisk odling: odling som sker i enlighet med denna författning eller odling som godkänts av ett godkänt kontrollorgan,

extensiv djurhållning: produktionssystem, som inte är definierade som intensiv djurproduktion, och där djurtätheten dels följer av artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 746/96, vad avser betesdjur, samt dels följer av 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket, för övriga djur; antalet djur per hektar av för företaget tillgänglig areal, får inte vara högre än följande:

kalvar under 6 månader 5,8 djur/hektar,

nötkreatur från 6 månader upp till 2 år 3,3 djur/hektar,

kor med tillhörande kalvar under 6 månader, tjurar samt andra nöt- kreatur från 2 år och däröver 2 djur/hektar,

tackor med tillhörande lamm samt andra får 13,3 djur/hektar, getter med tillhörande killingar samt andra getter 13,3 djur/hektar, suggor i produktion 2,2 djur/hektar,

slaktsvin 10,5 djur/hektar, värphöns 100 djur/hektar, unghöns 250 djur/hektar, slaktkycklingar 470 djur/hektar,

kalkoner, ankor och gäss 140 djur/hektar,

ston med tillhörande föl under 6 månader och andra hästar 2 djur/hektar,

förökningsmaterial: utsäde eller plantor av ettåriga eller fleråriga växter avsedda för att producera växter eller växtprodukter,

genbanksbesättning: besättning vars ägare förbundit sig att följa de bestämmelser som fastställts av respektive rasförening i så kallade gen- bankskontrakt vars utformning är godkända av Statens jordbruksverk,

genetiskt modifierad organism: en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom par- ning eller naturlig rekombination,

godkänt kontrollorgan: ett, enligt förordning (1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter, av Jordbruksverket utsett kontrollorgan,

grovfoder: hö, halm, ensilage, bete, grönfoder, löv, bark, rotfrukter, betmassa eller potatis,

intensiv djurproduktion: produktion av burhöns, pälsdjur i bur, speci- aliserad inomhusproduktion av nöt i spaltgolvsboxar eller specialiserad slaktsvinsproduktion, undantaget slaktsvinsproduktion i ströbäddsboxar;

allt under förutsättning att produktionen inte är egen,

kemiska bekämpningsmedel: av Kemikalieinspektionen godkända bekämpningsmedel,

lantbruksspruta: trepunktskopplad, bogserad eller självgående utrust- ning, bestående av tank för bekämpningsvätska och spridare som används

(4)

för bred- eller bandspridning av kemiska bekämpningsmedel på jordbruksmark i ett jordbruksföretag, dock ej fläktspruta avsedd för använd- ning i fruktodling,

lövtäktsträd: lövträd med en diameter större än 25 cm i brösthöjd som tagits i bruk för foderproduktion genom lövtäkt,

officiell husdjurskontroll: husdjurskontroll övervakad av Jordbruks- verket med stöd av lagen (1985:342) om kontroll av husdjur,

patogener: samlingsterm för sjukdomsframkallande organismer såsom bakterier, virus, svampar, mykoplasma, protozoer etc.,

produkter som står bekämpningsmedlen nära: produkter som står be- kämpningsmedlen nära enligt 14 kap. 1 § Kemikalieinspektionens före- skrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer,

siläng: slåtteräng som genom anläggningar med fördämningar och fåror eller diken periodvis översilas av vatten,

vall: en gröda som består av vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av vallgräs och vallbaljväxter,

växtskadegörare: virus, bakterie, svamp, nematod, insekt, kvalster, mykoplasma och annan organism ur växt - eller djurriket som kan föror- saka sjukdom eller annan skada på växt eller växtodling, samt

överlåtelse av jordbruksföretag i sin helhet: det faktum att ledningen för produktionsenheterna i fråga övergår från en part till en annan.

Ansökan om miljöstödsåtagande

5 § För miljöstödsåtaganden som avser anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten börjar stödperioden löpa den 1 januari det år anläggningen godkänns vid slutbesiktning.

Kontroll

6 § Vid kontroll av miljöstöd skall den riskanalys som avses i artikel 18.1-2 i IAKS-förordningen för stöd som avses i 1 § 1 och 2 även innehålla uppgifter om jordbruksskiftenas värdeklass.

7 § För varje kontrollbesök skall den rapport som avses i artikel 20 i IAKS-förordningen även innehålla

1. i förekommande fall de landskapselement som finns på jordbruks- skiftena, samt

2. vilka skötselvillkor och andra villkor som kontrollerats och resul- tatet av kontrollerna.

Undantag

8 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel.

(5)

2 kap. STÖD TILL BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOGISKA MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN Bevarande av slåtterängar

1 § För att slåtterängar skall klassificeras som slåtteräng av värdeklass A respektive B skall följande förutsättningar vara uppfyllda.

Värdeklass A:

− förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig slåtterhävd,

− mindre än en fjärdedel saknar grässvål,

− avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling, kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med långvarig slåtterhävd en andel mindre än en fjärdedel.

Värdeklass B:

− förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig slåtterhävd,

− avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling, kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med långvarig slåtterhävd en andel mindre än hälften.

I ett jordbruksskifte som redovisas som slåtteräng inom någon av ovanstående värdeklasser får det inte ingå sådana inslag av imp ediment som saknar ett naturligt sammanhang med slåtterängshävden.

2 § Inom slåtterängar är det inte tillåtet att

1. sprida gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel, 2. konstbevattna,

3. plantera träd, 4. kalka,

5. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet, eller 6. utfodra betesdjur med tillskottsfoder.

3 § Slåtterängen skall hävdas med slåtter alternativt slåtter och efterbetning. Slåtterängen skall årligen städas från fjolårslöv och nedfallna kvistar och grenar under våren samt slås under eftersommaren. Skörden skall föras bort inom två veckor. Vid slåtter får endast klippande eller skärande redskap användas.

Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort när behov av detta föreligger.

(6)

4 § I stödbeslutet skall vid behov föreskrivas

1. inom vilka tidsintervall åtgärder enligt 3 § årligen skall vara ut- förda,

2. vilken typ av klippande eller skärande redskap som skall användas vid slåttern,

3. att maskinslåtter skall ersättas med lieslåtter,

4. att återväxt efter slåttern skall tillvaratas med efterbetning och inom vilka tidsintervall efterbete skall ske,

5. hur ofta och på vilket sätt lövtäkt på lövtäktsträd skall utföras, 6. vilket utseende grässvålen årligen skall ha vid vegetationsperiodens slut, samt

7. att brukaren skall föra anteckningar om utförda åtgärder.

För att villkor skall kunna ställas om lövtäkt måste det inom en slåtteräng finnas minst fem lövtäktsträd lämpliga för uthållig lövtäkt per hektar.

5 § Stödmottagaren skall under minst en dag i stödperioden delta i sådan utbildning eller individuell rådgivning som anordnas inom ramen för det svenska miljöprogrammet. Stödmottagaren skall delta senast vid det tillfälle för vilket denne tillställs en personlig kallelse.

Bevarande av betesmarker

6 § För sådana betesmarker som nämns i 7 § tredje stycket skall den areal som täcks av grässvål anges i hektar med två decimalers noggrannhet.

7 § För att betesmarker skall klassificeras som betesmark av värdeklass A, B respektive C skall följande förutsättningar vara uppfyllda.

Värdeklass A:

− förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd,

− avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling, kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med långvarig slåtter- eller beteshävd en andel mindre än en fjärdedel.

Värdeklass A, alvarbete:

− lågproducerande mark med tunt jordtäcke på kalkstensunderlag inom Ölands eller Gotlands alvarmarker,

− påtaglig andel bär grässvål,

− ingen påverkan av gödsling eller kalkning,

(7)

− ingen påverkan av maskinell dikning, täkt av jord eller sten eller insådd av arter utan samband med långvarig slåtter- eller beteshävd.

Värdeklass B:

− avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling, kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med långvarig slåtter- eller beteshävd en andel mindre än hälften.

Värdeklass B, fäbodbete:

− marken ingår som betesmark vid fäbodar,

− påtaglig andel bär grässvål,

− ingen påverkan av täkt av jord eller sten.

Värdeklass C:

− mindre än en fjärdedel saknar grässvål.

I ett jordbruksskifte som redovisas som betesmark inom värde- klasserna A, B eller C får det inte ingå sådana inslag av impediment som saknar ett naturligt sammanhang med betesdriften.

Även den areal grässvål inom en betesmark där den del av betes - marken som saknar grässvål består av impediment, såsom myr, sand, sten, block eller hällmark i en sådan omfattning att mer än en fjärdedel saknar grässvål, uppfyller förutsättningar för värdeklass A, om grässvålen uppfyller övriga krav för värdeklass A.

För betesmarker i klass C med fornlämningar får länsstyrelsen efterge det ovanstående kravet på lägsta andel grässvål om en påtaglig andel av jordbruksskiftet bär grässvål.

8 § Inom betesmark är det inte tillåtet att

1. sprida gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel, 2. konstbevattna,

3. kalka, eller

4. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet.

9 § Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort när behov av detta föreligger.

Grässvålen skall vid betessäsongens slut vara väl avbetad.

10 § I stödbeslutet skall vid behov föreskrivas följande.

För värdeklasserna A−C inom område med fornlämningar:

1. förbud mot hästbete, samt 2. förbud mot bete vintertid.

För värdeklasserna A och B:

1. vilket utseende grässvålen årligen skall ha vid vegetationsperiodens slut,

2. förbud mot bete med vissa djurslag,

(8)

3. förbud mot slåtter, samt

4. att brukaren skall föra anteckningar om utförda åtgärder.

För värdeklass A:

1. förbud mot bete vintertid,

2. förbud mot tillskottsutfodring, samt 3. inom vilka tidsintervall bete skall ske.

För att villkor skall kunna ställas om lövtäkt måste det inom en betesmark finnas minst fem lövtäktsträd lämpliga för uthållig lövtäkt per hektar.

11 § Stödmottagaren skall under minst en dag i stödperioden delta i sådan utbildning eller individuell rådgivning som anordnas inom ramen för det svenska miljöprogrammet. Stödmottagaren skall delta senast vid det tillfälle för vilket denne tillställs en personlig kallelse.

12 § För mark i värdeklass B som ingår som betesmark vid fäbodar gäller även att stöd lämnas för högst fyra hektar betesmark per djurenhet som vistas vid fäboden under hela betessäsongen.

Återskapande av slåtterängar

13 § Marker som skall restaureras till slåtterängar skall vara igenvuxna eller ohävdade. På andra marker än marker som skall restaureras till våtslåtterängar skall det finnas rester av grässvål med slåttergynnade arter. På marker som skall restaureras till träd- och buskbärande ängar skall det även finnas rester av ett hävdpräglat träd- och buskskikt.

14 § Stöd lämnas i första hand för de jordbruksskiften som har de bästa förutsättningarna att återskapas till slåtterängar.

15 § Stödmottagaren skall upprätta en femårig plan för restaureringen. I planen skall stödmottagaren ange följande:

1. vilka åtgärder som skall vidtas för restaurering av markvegetationen,

2. vilka åtgärder som skall vidtas för restaurering och skötsel av hävdpräglade träd och buskar för restaurering av träd- och buskbärande slåtterängar,

3. vilka åtgärder som skall vidtas för restaurering och underhåll av diken och fördämningar för restaurering av damm- eller silängar,

4. en tidsplan för åtgärdernas färdigställande, samt

5. hur villkoren enligt 2 kap. 7 § miljöstödsförordningen är uppfyllda.

16 § Stöd för återskapande av slåtterängar lämnas inte för åtgärder som utförts innan beslut om stöd har fattats.

(9)

17 § Restaureringen skall följa den tidsplan som avses i 15 § och vara helt genomförd senast under stö dperiodens femte år.

18 § Befintlig grässvål skall hävdas med slåtter alternativt slåtter och efterbetning. Ytor med grässvål skall årligen städas från fjolårslöv, nedfallna kvistar och grenar under våren samt slås under efter-sommaren.

Avslagen markvegetation skall föras bort från jordbruksskiftet senast två veckor efter avslagningen. Vid slåtter av hävdbetingad markvegetation får endast klippande eller skärande redskap användas.

Vid slåtter av våtslåtterängar får även rotorslåtteraggregat användas.

19 § I stödbeslutet skall länsstyrelsen vid behov besluta om

1. inom vilka tidsintervall åtgärder enligt 18 § årligen skall vara ut- förda,

2. att maskinslåtter skall ersättas med lieslåtter,

3. att återväxt efter slåttern skall tillvaratas med efterbete och inom vilka tidsintervall efterbete skall ske,

4. i vilken utsträckning och hur rotorslåtteraggregat får användas vid slåtter av våtslåtterängar, samt

5. hur dikesrensning skall utföras om sådant behov föreligger ur beva- randesynpunkt.

20 § Inom den mark som restaureras till slåtteräng är det inte tillåtet att 1. sprida gödselmedel, kalk eller kemiska bekämpningsmedel,

2. jordbearbeta eller så in arter eller sorter som saknar samband med den lokala slåtterängshävden,

3. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet, 4. utfodra betesdjur med tillskottsfoder,

5. konstbevattna eller utföra dikning förutom då det är nödvändigt för traditionell hävd av damm- eller silängar och dispens eller tillstånd beviljats enligt miljöbalken.

21 § Vid nystängsling för efterbetning skall uttjänt stängselmaterial som saknar kulturhistoriskt värde tas bort.

22 § Stubb- och rotskott som uppkommer efter avverkning och röjning skall tas bort. Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort när behov av detta föreligger. Avverknings- och röjningsavfall skall föras bort eller brännas på lämplig plats. Stående träd som har dött eller är döende före stödperiodens början och som är värdefulla från naturvårdssynpunkt får inte tas bort.

(10)

Bevarande av ett öppet odlingslandskap

23 § För företag med jordbruksmark inom mer än ett stödområde, om företagets vall- och betesmark är stödberättigande, beräknas stödet proportionellt efter det område inom vilket vall- och betesmarksareal är belägen.

För företag med jordbruksmark inom flera av områdena 1, 2 a, 2 b och 3 lämnas inte stöd för större areal än högst det antal hektar vall eller betesmark per djurenhet för vilken stöd kan lämnas i det stödområde där företagets brukningscentrum är beläget.

För företag med jordbruksmark inom både område 3 och 4, i fråga om de skötselvillkor som gäller för den stödberättigande arealen, stödbeloppets nivå och eventuellt krav på innehav av djur, tillämpas de bestämmelser som gäller för det område inom vilket företagets brukningscentrum är beläget.

24 § Jordbrukare med mark i stödområde 1-3 enligt bilaga 1 till miljö- stödsförordningen och som ansöker om utbetalning av stöd för bevarande av ett öppet odlingslandskap skall anmäla djurinnehav. Av anmälan skall de djur som utgör grund för stödet framgå. Anmälan skall göras på Jordbruksverkets blankett ”Anmälan av djur – Miljöstöd för Öppet odlingslandskap 2003” och ha kommit in till länsstyrelsen senast den 20 mars 2003. Av anmälan om djurinnehav skall djurinnehavet den 15 juli 2002, den 15 november 2002 och den 15 februari 2003 framgå.

En jordbrukare som ger in sin anmälan före den 15 februari 2003 skall anmäla djurinnehavet den 15 juli 2002, den 15 november 2002 och den 15 januari 2003.

En jordbrukare som nyetablerat djurhållningen efter den 15 juli 2002 skall anmäla djurinnehavet den 15 november 2002, den 15 januari 2003 och den 15 februari 2003.

En jordbrukare, som köper, hyr eller på annat sätt införskaffar djur vid ett räkningstillfälle, får inte ange ifrågavarande djur i sin anmälan om djurinnehav om djuren anges i någon annan jordbrukares anmälan vid samma räkningstillfälle.

De djur som anges i anmälan skall ha hållits inom område 1-3 enligt bilaga 1 till miljöstödsförordningen under en period av minst fyra måna- der i direkt anslutning till de tre räkningstillfällena. Antalet djurenheter enligt denna paragraf utgörs av medeltalet av antalet djurenheter vid de tre räkningstillfällena.

En jordbrukare som haft onormalt lågt djurinnehav vid någon av de tidpunkter som anges i första, andra eller tredje stycket får anmäla det djurinnehav som utgör grund för stöd vid tre av de tidpunkter som anges i nämnda stycken om länsstyrelsen medger det och avvikelsen beror på

1. att jordbrukaren inte varit arbetsför under en längre tid,

2. att en väsentlig del av den jordbruksareal som jordbrukaren brukar påverkats av expropriation eller naturkatastrof,

(11)

3. att djurstallar förstörts av olyckshändelse,

4. att djurbesättningen drabbats av epizootisk sjukdom, eller 5. annan o förutsedd händelse.

25 § Med tacka menas, för stöd som avses i 1 kap. 1 § 4, hondjur som har lammat eller är äldre än ett år. Med get menas hondjur som har killat eller är äldre än ett år.

26 § För områdena 1-3 enligt bilaga 1 i miljöstödsförordningen gäller följande.

Inom betesmarker är det inte tillåtet att gödsla, kalka eller sprida kemiska bekämpningsmedel. Skiftena skall årligen betas.

Inom betes- och slåttervallar är det inte tillåtet att sprida kemiska be- kämpningsmedel. Vallen skall årligen betas eller slås och skörden skall föras bort.

27 § För områdena 4 och 5 och öar utan fast landförbindelse enligt bilaga 1 till miljöstödsförordningen gäller följande.

På betesmarker får spridning av gödselmedel eller kemiska bekämp - ningsmedel inte ske. Konstbevattning eller kalkning är inte tillåten.

Grässvålen skall vid betessäsongens slut vara väl avbetad. Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort. Inom fornminnesområden kan bete vintertid och bete med häst förbjudas.

Inom betes- och slåttervallar är det inte tillåtet att sprida kemiska be- kämpningsmedel. Vallen skall årligen betas eller slås och skörden skall föras bort.

3 kap. STÖD TILL MILJÖKÄNSLIGA OMRÅDEN Anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten

1 § Stöd för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten lämnas inte för åtgärder som utförts innan beslut har fattats som innebär att anläggning eller återställande kan påbörjas.

2 § Stöd lämnas inte för anläggningar där det krävs dammvallar runt hela eller större delen av vattensamlingen eller våtmarken. I de fall dammvall anläggs skall den utformas så att den inte framträder tydligt.

3 § Åtgärden skall vara förenlig med tillämpliga bestämmelser i miljö- balken (1998:808).

4 § Slutbesiktning av anläggningen skall ske innan utbetalning av stöd kan ske.

Arealen fastställs genom slutbesiktningen.

(12)

5 § Inom våtmark eller småvatten är det inte tillåtet att sprida gödselmedel, kalk eller bekämpningsmedel.

6 § Växtlighet, som avses i 3 kap. 2 § miljöstödsförordningen, och som slås av under perioden den 15 januari − 31 augusti får inte användas i produktion. Avslagen växtlighet skall föras bort från våtmarken.

Anläggning av extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag 7 § I ansökan om utbetalning av miljöstöd för anläggning av extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag skall stödmottagaren redovisa jordbruksskiften där extensiv vall anlagts och jordbruksskiften där skyddszoner utmed vattendrag anlagts som olika jordbruksskiften.

8 § Anlagd extensiv vall eller skyddszon skall finnas på samma skifte under hela stödperioden.

9 § Följande områden, med undantag av areal i de områden som anges i bilaga 1 till miljöstödsförordningen, är undantagna från bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 5 § andra stycket miljöstödsförordningen:

- alla kommuner i Hallands län utom Kungsbacka kommun,

- alla kommuner i Skåne län utom Hässleholms, Höör och Hörby kommuner, samt

- Sölvesborgs kommun i Blekinge län.

10 § Marken skall sås senast under våren det första året av stödperioden.

Utsädet vid sådd av vall skall bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Utsädet vid sådd av skyddszon skall bestå av vallgräs eller fleråriga örter.

Sådden skall ske med en för arten och syftet normal utsädesmängd.

Vall som redan är etablerad vid stödperiodens början omfattas inte av kravet på sådd.

11 § Kemiska bekämpningsmedel eller annat gödselmedel än stallgödsel får inte spridas på vall. Högst 150 kg totalkväve per hektar och år får tillföras i form av stallgödsel. Stallgödsel får inte spridas inom ett sex meter brett område utmed sjö eller vattendrag.

12 § Inom skyddszoner är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel.

(13)

13 § Jordbearbetning får ske tidigast den 1 september det sista året i stödperioden i Dalarnas län, den 20 september det sista året i stödperioden i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, den 10 oktober det sista året i stödperioden i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands län och tidigast den 20 oktober det sista året i stödperioden i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Areal för vilken stöd lämnas får dock skördas tidigast den 15 juli.

Växtligheten får inte användas till utsädesproduktion.

Marken får betas.

Sådd av fånggrödor

14 § Fånggrödan skall vara sådd senast den 1 augusti varje år under stödperioden.

15 § Utsädet skall utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med perenna vallbaljväxter. Minst 50 viktprocent av utsädet skall utgöras av rajgräs. Högst 10 viktprocent får utgöras av perenna vallbaljväxter.

Fånggrödan skall sås med en för arten och syftet normal utsädes - mängd.

16 § Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller någon annan produktion. Gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel får inte spridas i fånggrödan efter skörd av huvudgrödan fram till den 15 februari året efter skörd.

Jordbearbetning får ske tidigast den 15 februari året efter sådd.

Flerårig vallodling

17 § Vallen skall ligga obruten minst två vintrar i rad. Vallen skall årligen betas eller slås och skörden skall föras bort.

18 § Den tidpunkt som vallen tidigast får brytas skall vara följande 1. den 1 juli för vall som skall följas av höstsådd gröda eller av energiskog som etableras det följande året, eller

2. den 1 juni om höstsådd av oljeväxter kommer att ske enligt upprättat kontrakt för aktuellt jordbruksskifte och skiftet ligger i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas eller Gävleborgs län eller i skördeområde 821 i Kalmar län, eller

3. den 1 september i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämt - lands, Västerbottens och Norrbottens län, den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands län samt den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands

(14)

län, för vall som inte skall följas av höstsådd gröda eller av energiskog som etableras det följande året.

Användning av totalbekämpningsmedel före de datum som gäller för vallbrott enligt första stycket är förbjuden.

Traditionell odling av bruna bönor på Öland

19 § Kemiska bekämp ningsmedel mot insekter eller svamp får inte an- vändas. Högst 30 kg kväve per hektar och år får tillföras i form av gödselmedel.

20 § Odling skall ske i rader med sådant radavstånd att mekanisk ogräsbekämpning kan utföras.

Jordbearbetning före den 1 december får ske endast vid sådd av en höstsådd gröda samma år som bruna bönor har skördats.

Bevarande av utrotningshotade husdjursraser

21 § Med vuxet djur av får och get menas, för stöd som avses i 1 kap. 1 § 10, djur som satts in i avel. Svin skall vara minst 6 månader gamla för att berättiga till stöd.

22 § Endast sådana djur är stödberättigande vars rastillhörighet kan styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på officiell husdjurskontroll. För djur av raser som inte omfattas av sådan kontroll skall rastillhörigheten styrkas med genbanksintyg eller kunna styrkas av för rasen genbanksansvarig förening.

23 § Nötkreatur, får och getter skall under hela stödperioden vara anslutna till officiell husdjurskontroll avseende på härstamningsuppgifter.

Svin skall under hela stödperioden vara anslutna till genbanksverksamhet.

24 § Under stödperioden får stödberättigande hondjur och hondjur med dominerande inslag av stödberättigande ras endast paras med handjur av samma ras som dominerar hos hondjuret i fråga.

25 § Ett djur som utgör grund för stöd får bytas ut mot ett eller flera djur om bytet genomförs inom 20 dagar och om antalet djurenheter inte mins- kas i förhållande till de i ansökan om utbetalning av stöd redovisade djurenheterna.

(15)

Resurshushållande konventionellt jordbruk

Allmänt

26 § Samtliga villkor för stödet måste följas för all åkermark inom hela jordbruksföretaget varje år i stödperioden med undantag för

1. skiften för vilka miljöstödsåtagande söks för ekologisk odling eller skiften för vilka miljöstödsåtaganden finns för sådana stöd som avses i 1 kap. 1 § 6 och 12,

2. arealer som godkänts av länsstyrelsen vid slutbesiktning av stöd som avses i 1 kap. 1 § 5,

3. skiften på uttagen areal som odlas med fleråriga industri- eller energigrödor enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:139) om arealersättning till jordbrukare som odlar ersättningsberät- tigande grödor och om foderareal, samt

4. anläggningar som genomförts och godkänts för utbetalning av bidrag enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:21) om bidrag för anläggning och skötsel av lövskog eller buskar på åkermark i slättområden.

Utbildning

27 § Driftsansvarig för växtodlingen och heltidsanställda som deltar i arbetet med spridning av växtnäring p å jordbruksföretaget skall deltaga i en tvådagars grundutbildning och därefter i två endagars fortbildningar.

Grundutbildningen kan genomföras tidigast ett år före stödperiodens början och skall vara genomförd senast under det tredje året i stödperio- den. De två endagars fortbildningarna skall genomföras under stödperio - den. Driftsansvarig och heltidsanställda skall deltaga senast vid det till- fälle för vilket stödmottagaren tillställs en personlig kallelse.

28 § Grundutbildning och fortbildning skall organiseras inom

"Länsprogrammen för utbildning, information och demonstrations- projekt" inom det svenska miljöprogrammet.

Utbildningen skall följa en av Jordbruksverket fastställd kursplan.

29 § Driftsansvarig för växtodlingen skall, senast det tredje året i stödperioden, inneha godkänd behörighet för att få använda bekämpningsmedel klass 2 inom bekämpningsområde A enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:59) om kunskapskrav och tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel.

Första stycket gäller inte för de stödmottagare som i ansökan om stöd åtagit sig att under hela stödperioden avstå från att använda kemiska bekämpningsmedel och produkter som står bekämpningsmedlen nära inom sitt jordbruksföretag, under förutsättning att åtagandet följs.

(16)

Odling m.m.

30 § Jordbrukaren skall årligen dokumentera företagets miljöstatus i en av Jordbruksverket godkänd checklista. I de fall det finns brister i företagets miljöstatus skall förslag till åtgärder dokumenteras.

31 § All åkermark inom jordbruksföretaget skall vara markkarterad. För godkänd markkartering ställs följande krav:

1. Markkarteringen får inte vara äldre än sju år. En markkartering som är äldre än sju år godkänns om en linjekartering eller ytkartering utförts senast under det åttonde året och därefter kontinuerligt följts upp av en linjekartering minst vart tredje år eller ytkartering minst vart femte år.

2. Markkarteringen skall göras med en provtäthet av minst ett prov per hektar åkermark.

3. Vid ytkartering får ett prov högst representera sex hektar. Delpro- verna skall vara jämnt fördelade över den areal samlingsprovet repre- senterar.

4. Vid linjekartering får linjen högst representera 15 hektar.

5. Samtliga prover skall vara jämnt fördelade över hela jordbruks- företagets åkermark.

6. Provplatserna skall vara utmärkta på en karta över jordbruksföre- taget. Kartan ska vara tydlig och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja resultaten från jordprovtagningen.

7. Provtagningen skall göras till matjordsdjup.

8. En jordanalys skall utföras. Jordanalysen skall omfatta minst pH- värde, P-AL (lättlöslig fosfor) och K-AL (lättlöslig kalium).

Länsstyrelsen får godkänna användning av andra provtagningsmetoder än de som anges i punkt 2 - 4 om de bedöms som likvärdiga.

32 § Jordbruksföretag som inte har en godkänd markkartering enligt 31 § vid stödperiodens början skall genomföra en sådan senast under det tredje året i stödperioden.

33 § En växtnäringsbalans skall upprättas en gång under femårsperioden, men inte senare än under tredje stödåret. En växtnäringsbalans som är upprättad senast två år före stödperiodens början godkänns om den är utförd enligt kraven i 34 §. Vid ändrad driftsinriktning på jordbruksföre- taget från icke djurhållning till djurhållning som motsvarar minst 10 djurenheter skall en ny växtnäringsbalans upprättas. Begreppet djurenheter har här samma betydelse som i förordningen (1998:899) om miljö- farlig verksamhet och miljöskydd.

34 § Växtnäringsbalansen skall innehålla uppgifter om alla produkter som innehåller kväve, fosfor eller kalium och som har förts in i och bort från jordbruksföretagets produktion. Skillnaden mellan tillförda och bortförda växtnäringsämnen skall beräknas samt även balansen per hektar brukad åkermark. Utnyttjad växtnäring i förhållande till tillförd

(17)

växtnäring i produktionen skall beräknas (effektiviteten). Produkternas halt av kväve, fosfor eller kalium skall överensstämma med vedertagna värden eller grundas på värden från en dokumenterad analys.

35 § En växtodlingsplan skall upprättas före växtodlingssäsongens början varje år under stödperioden. Första året i stödperioden skall en växtodlingsplan upprättas senast den 1 maj.

36 § Växtodlingsplanen skall innehålla en redovisning av jordbruksföretagets samtliga åkermarksskiften. Samma skiftesredovisning som anges i ansökan om utbetalning av stöd skall användas. För varje skifte skall redovisas:

- förfrukt, årets gröda samt sort,

- behov av fosfor och kalium grundat på markkartering enligt 31 §, - beräknat behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, andel baljväxter och proteinhalt i brödvete,

- planerad tillförsel av kväve, kalium och fosfor i mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel.

I de fall markkartering ännu inte har utförts får en bedömning av behovet av fosfor och kalium ligga till grund för växtodlingsplanen.

Användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel skall dokumenteras kontinuerligt beträffande tidpunkt för spridning, gödsel- slag och tillförd mängd per hektar.

Efter skörd skall skördad mängd av grödan dokumenteras.

Kemisk bekämpning m.m.

37 § Kemiska bekämpningsmedel och produkter som står bekämpnings- medlen nära och som inte godkänts av Kemikalieinspektionen får inte förvaras på gården efter det datum då användningsförbud råder för medlet, enligt vad Kemikalieinspektionen fastställt i samband med att godkännandet upphört, utan skall lämnas till destruktion.

38 § Kemiska bekämpningsmedel och produkter som står bekämpningsmedlen nära skall förvaras inlåsta i ett säkert utrymme avsett för förvaring av bekämpningsmedel.

39 § Biobädd eller tät platta med uppsamling skall anläggas senast det första året i stödperioden på jordbruksföretag som innehar lantbruksspruta.

40 § All påfyllning av lantbruksspruta och annan utrustning som används för spridning av bekämpningsmedel i fält skall ske på biobädd, på tät platta med uppsamling eller på det skifte där sprutningen skall påbörjas. I det sistnämnda fallet skall mobil påfyllningsutrustning med låsbart förvaringsutrymme avsett för bekämpningsmedel och tank för vatten användas vid påfyllningen.

(18)

Rengöring av lantbruksspruta och annan utrustning som används för spridning av bekämpningsmedel i fält skall ske i det behandlade fältet, på biobädd eller på tät platta med uppsamling.

Om annat företag utför sprutningen skall det företaget uppfylla villkoren för påfyllning och rengöring enligt första och andra styckena.

41 § Biobädden skall ha en yta som är större än lantbrukssprutans bredd och längd i transportläge. Biobädden skall vara så utformad att biologisk nedbrytning av kemikaliespill kan ske. Biobäddens yta skall vara bevuxen. Under ytan skall ett lager av en blandning av matjord och organiskt material finnas. Biobädden skall avskiljas i botten från underliggande mark av ett lager med låg genomsläpplighet. Biobädden skall i inledningsskedet vara minst 50 cm djup exklusive lagret med låg genomsläpplighet. Påfyllning av lagret med blandningen av matjord och organiskt material skall ske senast då detta lager sjunkit 10 cm.

42 § En tät platta med uppsamling skall ha en yta som är större än lantbrukssprutans bredd och längd i transportläge. Uppsamling av spill- och spolvatten skall göras i en tät behållare. Vid tömning av behållaren skall innehållet i behållaren spridas på åkermark.

43 § Lantbruksspruta skall testas med högst två års mellanrum enligt av Jordbruksverket fastställda riktlinjer eller därmed likvärdiga regler som uppfyller kravnivån i nämnda riktlinjer. Lantbruksspruta som inte testats året före ansökan om stöd skall testas senast under det första året i stödperioden. Testet skall genomföras med godkänt resultat.

Genomförs testet enligt andra regler än de av Jordbruksverket fastställda riktlinjerna skall stödmottagaren vid anmodan uppvisa dokumentation som visar att testförfarandet uppfyller de föreskrivna kraven.

44 § Vid kemisk ogräsbekämpning i stråsäd skall bekämpningsbehovet fastställas med hjälp av för ändamålet framtagna dosnycklar och dokumenteras skiftesvis innan bekämpning påbörjas. Behovet av bekämp ning av löss, bladfläcksvampar och stråknäckare i höstvete samt bomullsmögel i våroljeväxter skall dokumenteras skiftesvis med hjälp av för ändamålet framtagna hjälpmedel innan bekämpning påbörjas.

45 § Bestämmelserna i 39–44 §§ gäller inte för de stödmo ttagare som i ansökan om miljöstödsåtagande åtagit sig att under hela stödperioden avstå från att använda kemiska bekämpningsmedel och produkter som står bekämpningsmedlen nära inom sitt jordbruksföretag, under förutsättning att åtagandet följs.

(19)

Skyddszoner och obesprutade kantzoner

46 § I ansökan om utbetalning av miljöstöd för resurshushållande konventionellt jordbruk skall jordbrukaren redovisa längden på de skydds- zoner som avses i 3 kap. 20 § miljöstödsförordningen.

47 § På den av Jordbruksverket eller länsstyrelsen tillhandahållna blockkartan ”Blockkarta för skiftesredovisning 2003” som skall bifogas ansökan om utbetalning, skall jordbrukaren med en linje markera skyddszoner och obesprutade kantzoner.

Vad som sägs i första stycket om obesprutade kantzoner gäller inte för de stödmottagare som i ansökan om miljöstödsåtagande åtagit sig att under hela stödperioden avstå från att använda kemiska bekämpningsmedel och produkter som står bekämpningsmedlen nära inom sitt jordbruksföretag, under förutsättning att åtagandet följs.

48 § Skyddszon som avses i 3 kap. 20 § miljöstödsförordningen skall anläggas på åkermark utmed vattendrag och sjöar som är utmärkta på den topografiska kartan.

49 § Inom skyddszoner är det inte tillåtet att sprida gödselmedel, kemiska bekämpningsmedel eller produkter som står bekämpningsmedlen nära.

50 § Skyddszon skall sås senast under våren det första året i stödperioden på åkermark som ingår i jordbruksföretaget. På åkermark som tillkommer under stödperioden skall skyddszon sås senast under den första våren i stödperioden som denna åkermark ingår i jordbruksföretaget.

Utsädet skall bestå av vallgräs eller fleråriga örter. Sådden skall ske med en för arten och syftet normal utsädesmängd. På skiften som såtts med höstgröda under hösten 1997 skall skyddszon sås senast under våren 1999.

Skyddszon som är etablerad vid stödperiodens början omfattas inte av kravet på sådd.

51 § Jordbearbetning på skyddszoner får ske tidigast den 1 september det sista året i stödperioden eller det sista året åkermarken ingår i jordbruksföretaget i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län, den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län samt den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Skyddszonen får skördas tidigast den 15 juli. Växtligheten får inte användas till utsädesproduktion.

Marken får betas.

(20)

52 § Längs skifteskanten i stråsädesodling skall det varje år finnas en obesprutad kantzon. Inom den obesprutade kantzonen är det inte tillåtet att sprida kemiska bekämpningsmedel eller produkter som står bekämpningsmedlen nära. Den obesprutade kantzonen skall vara minst sex meter bred och den sammanlagda längden skall vara minst 20 meter per hektar stråsäd, dock högst skiftets totala omkrets.

Resurshushållande odling av sockerbetor på Gotland

53 § Stöd till resurshushållande odling av sockerbetor på Gotland lämnas endast till brukare som också har beviljats miljöstöd för resurshushållande konventionellt jordbruk.

54 § Sockerbetsblasten skall brukas ned eller föras bort från skiftet senast en vecka efter skörd.

55 § Växtskyddsåtgärder skall vara behovsanpassade efter förekomst av växtskadegörare i fält. Förekomst av växtskadegörare skall dokumenteras.

56 § Högst 1,5 kg aktiv substans av kemiska bekämpningsmedel för ogräsbekämpning får tillföras per hektar och år.

57 § Kemiska bekämpningsmedel får inte användas efter den 1 augusti varje år i stödperioden.

4 kap. EKOLOGISK ODLING

Odling

1 § De jordbruksskiften som odlas i enlighet med denna författning skall vara klart avskiljda från skiften som inte odlas ekologiskt.

2 § Den ekologiska odlingen skall finnas på samma skiften under hela stödperioden.

3 § De växter som odlas enligt denna författning får inte vara genetiskt modifierade.

4 § Om potatis eller grönsaker odlas på ett skifte kan stöd lämnas även för vändtegar som hör till skiftet. Med vändteg avses del av jordbruksskifte som inte odlas och vars bredd uppgår till högst 10 meter från jordbruksskiftets odlade kant.

5 § Vid kontroll skall brukaren kunna lämna uppgifter om följande 1. växtföljder för de skiften som odlas i enlighet med denna författ- ning,

2. ursprung på och behandling av förökningsmaterial som används,

(21)

3. datum för spridning av, ursprunget på och mängden av tillförda gödsel- eller jordförbättringsmedel,

4. datum för spridning av, ursprunget på och mängden av tillfö rda bekämpningsmedel, samt

5. andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen.

6 § Markens bördighet och biologiska aktivitet skall bibehållas eller höjas genom en eller flera av följande åtgärder

1. odling i lämplig växtföljd, 2. odling av baljväxtrika vallar,

3. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor, 4. odling av växter med djupt rotsystem,

5. nedbrukning av organiskt material från ekologisk odling, samt 6. tillförsel av gödsel eller biprodukter från ekologiskt hållna djur.

I den mån näringstillförsel enligt första stycket inte är tillräcklig för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga, eller hålla marken i god kondition, får de gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 1 användas, dock endast på de villkor som där anges.

Andra gödsel- eller jordförbättringsmedel än de som anges i första stycket eller i bilaga 1 får inte användas.

7 § Jordbrukare som inte är anslutna till ett godkänt kontrollorgan och som vill använda sådana gödsel- eller jordförbättringsmedel för vilka, enligt bilaga 1, behovsprövning krävs skall ansöka om förhandsprövning för att få behovet av användning av sådana gödsel- eller jordför- bättringsmedel konstaterat. Ansökan skall ges in till länsstyrelsen på av Jordbruksverket fastställd blankett.

Jordbrukare som är anslutna till ett godkänt kontrollorgan och som under odlingsåret har använt sådana gödsel- eller jordförbättringsmedel för vilka, enligt bilaga 1, behovsprövning krävs skall vid kontroll kunna visa att ett behov har funnits att under odlingsåret använda dessa gödsel- eller jordförbättringsmedel.

Jordbrukare som använder stallgödsel från egna ej ekologiskt hållna djur skall vid kontroll kunna visa att behov har funnits av att under odlingsåret använda sådan gödsel.

8 § Växtnäringstillförseln får inte i något fall överstiga den mängd som länsstyrelsen rekommenderar.

9 § Produkter som innehåller mikroorganismer eller växter får användas för stimulering av kompostering. För detta ändamål får även användas biodynamiska preparat framställda av stenmjöl, stallgödsel eller växter.

Produkterna eller preparaten får inte innehålla genetiskt modifierade organismer.

(22)

Växtskydd

10 § För att förebygga skadlig inverkan i odlingen av växtskadegörare, sjukdomar och ogräs får en eller flera av följande åtgärder vidtas

1. val av lämpliga arter och sorter, 2. odling i lämplig växtföljd, 3. mekanisk bearbetning, 4. flamning,

5. utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller antagonister, samt

6. användning av fällor o ch fångstanordningar.

I den mån växtskyddsåtgärderna enligt första stycket inte är tillräck- liga för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga får de produkter som anges i bilaga 2 användas. Kemiska och biologiska bekämpningsmedel skall vara godkända av Kemikalieinspektionen eller vara undantagna från ett sådant godkännande.

Andra åtgärder eller preparat än de som anges i första stycket eller i bilaga 2 får inte användas.

Förökningsmaterial

11 § Förökningsmaterial skall vara ekologiskt odlat. Ettårigt förök- ningsmaterial skall dessutom härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i åtminstone en generation. Förökningsmaterial av fleråriga växter skall härstamma från en föregående generation som odlats ekolo- giskt i åtminstone två odlingssäsonger.

I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå gäller Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:47) om godkännande av utsäde och vegetativt förökningsmaterial för framställning av ekologiska jordbruksprodukter.

12 § För att en fruktodling skall vara stödberättigande skall den ha minst 400 träd per hektar äppel (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.).

För att en bärodling skall vara stödberättigande, skall den ha minst 1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca), lingon (Vaccinium vitis idaea) eller åkerbär (Rubus arctica),

2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa),

3. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus sp p.),

4. 3 000 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides),

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva- crispa), blåbär (Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.) eller aronia (Aronia spp.), eller

6. 1 000 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

13 § Frukt- och bärodling skall skötas yrkesmässigt. I odlingen skall åtgärder vidtas mot ogräs. Fruktträd skall årligen beskäras.

(23)

Ekologisk djurhållning

14 § Stöd för ekologisk djurhållning beviljas endast för areal för vilken stöd för ekologisk odling beviljas.

15 § Minst det antal djur, med undantag för vad som anges i 4 kap. 3 § sista stycket miljöstödsförordningen, omräknat till antal hektar vall och grönfoder i beslut om stöd skall hållas ekologiskt under hela stöd- perioden.

Beslut om stöd baseras på de djur som redovisas i ansökan om utbe- talning av stöd första året i stödperioden.

16 § I stöd som avses i 1 kap. 1 § 12 menas med tacka hondjur som lammat eller är äldre än ett år och med get hondjur som killat eller är äldre än ett år.

17 § Ett djur i ansökan om utbetalning får bytas ut mot ett annat om utbytet genomförs inom 20 dagar och om antalet djur omräknat i hektar vall och grönfoder inte minskar. För att ett ersättningsdjur skall räknas som stödberättigande skall det ha fått avkomma eller vara betäckt.

18 § Alla djur inom respektive djurslag skall skötas enligt de regler som anges i denna författning. Om följande förutsättningar är uppfyllda har dock brukaren rätt att hålla bara en del av djuren ekologiskt:

1. De ekologiskt och de konventionellt hållna djuren vistas inte tillsammans. Undantag gäller om de ekologiskt hållna djuren är lätt åtskilj- bara från de konventionellt hållna djuren och samtliga djur utfodras i enlighet med denna författning.

2. Utrymmen för förvaring av foder är tydligt skilda åt.

3. Det finns en noggrann dokumentation av djuren och foderhante- ringen.

Djurmiljö

19 § Djuren skall hållas på ett sådant sätt att de kan bete sig naturligt.

20 § Moderdjur skall ges möjlighet till avskildhet vid förlossning.

21 § Kalvar, lamm och killingar skall dia under åtminstone hela rå- mjölksperioden och därefter huvudsakligen födas upp på det egna djur- slagets helmjölk till 10 (kalv), 8 (lamm) respektive 6 (killing) veckors ålder.

22 § Avvänjning av smågrisar får inte ske tidigare än vid 7 veckors ålder.

23 § Grisar skall ges möjlighet att böka. Under den varma årstiden skall grisarna ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka.

(24)

24 § Nötkreatur får hållas inne under den kalla årstiden. Övriga djurslags möjlighet till utevistelse under den kalla årstiden får endast begränsas

1. vid för djuren otjänlig väderlek,

2. om det finns risk för utlakning av växtnäring, eller

3. om marken har blivit så upptrampad att hygienproblem uppstår.

Djurens möjlighet till utevistelse under övriga årstider får endast be- gränsas av veterinärmedicinska skäl.

25 § Djur får inte hållas uppbundna, med undantag för nötkreatur över 6 månader som får hållas uppbundna vid innevistelse.

Vid nybyggnation eller omfattande till- eller ombyggnad skall lös- ningar väljas som garanterar daglig motion.

Foder

26 § Fodermängder beräknas i kg torrsubstans.

27 § Fodret får inte innehålla genetiskt modifierade organismer eller produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer.

28 § Självförsörjningsgraden på foder skall vara minst 50 procent räknat på årligt foderintag.

29 § För idisslare skall minst 90 procent av fodret, räknat på årligt foderintag, vara ekologiskt odlat foder. För grisar skall motsvarande andel ekologiskt odlat foder uppgå till minst 80 procent.

Under de två första åren efter omläggning till ekologisk djurhållning får dock jordbrukaren använda upp till 20 procent konventionellt odlat foder, räknat på årligt foderintag, under förutsättning att maximalt 10 procent utgörs av inköpt konventionellt odlat foder.

Avfall och biprodukter från matberedning får användas som foder och får då utgöra en högre andel än 20 procent.

30 § Minst 70 procent av det dagliga foderintaget skall vara ekologiskt odlat foder.

31 § Grovfoder skall ges i fri tillgång.

32 § Andelen kraftfoder i foderstaten får för idisslare per dygn högst uppgå till följande:

(25)

1. Getter a) mjölkande djur 60 procent b) ej mjölkande djur 40 procent 2. Idisslare utom

getter

a) mjölkande djur b) ej mjölkande djur

50 procent 30 procent 33 § Animaliska fodermedel, med undantag för mjölk och mjölkbipro- dukter, får bara ges till grisar.

34 § Fodret får inte kompletteras med andra tillsatser än koksalt, snäck- skal, spårämnen, vitaminer och mineraler.

35 § Andra kemiska foderkonserveringsmedel än myrsyra, propionsyra och ättiksyra får inte användas. Bakteriepreparat och enzymer är däremot tillåtna som ensileringsmedel.

36 § Mjölkersättningsmedel får endast användas i de fall moderdjuret av veterinärmedicinska skäl inte kan eller bör ge di.

37 § En väsentlig del av idisslarnas foder skall utgöras av bete under en period av minst 4 månader i Blekinge, Skåne och Hallands län, under minst 3 månader i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönkö- pings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, samt under minst 2 månader i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Betesperioden skall vara sammanhängande och infalla under tiden den 1 maj - 1 oktober.

Hälso- och sjukvård

38 § Djur som visar tecken på sjukdom eller skada skall omgående tas om hand och ges erforderlig vård. Brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring som kan ha orsakat hälsostörningar skall omedelbart åtgärdas.

39 § Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel får inte utföras. När det är påkallat av vete- rinärmedicinska skäl är dock behandling med vaccin eller bedövnings- medel tillåten.

40 § Andra operativa ingrepp än märkning, nosringning av tjurar, kastrering och avhorning är inte tillåtna om de inte är påkallade av veterinärmedicinska skäl.

Kastrering är bara tillåten på kalvar före 8 veckors ålder och grisar före 2 veckors ålder. Kalvar skall vara bedövade vid ingreppet.

Avhorning får inte göras på annat sätt än genom bränning före 8 veckors ålder.

(26)

41 § Hälsojournal skall föras över alla skador och sjukdomar, deras behandling och behandlingsresultat. Även förebyggande behandlingar skall dokumenteras. Uppgifter om slakt, levandedjursbesiktning och mjölkbedömning skall journalföras. I hälsojournalen skall alla djur eller djurgrupper kunna identifieras.

---

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 15 januari 2003 då Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:10) om miljöstöd upphör att gälla. Den upphävda författningen gäller fortfarande i ärenden som väckts före utgången av år 2000.

MATS PERSSON

Lena Söderman

(Miljö - och regionalstödsenheten)

(27)

Bilaga 1 Gödsel- eller jordförbättringsmedel

Allmänna villkor för alla produkter:

- får endast användas enligt bestämmelserna i denna författning, samt - får endast användas enligt svenska bestämmelser om gödselmedel.

Produkter som är samman satta av eller endast innehåller det som anges nedan

Beskrivning av produkten, krav på sammansättningen och villkor för användning Stallgödsel från djur som inte är

ekologiskt hållna

Produkt som består av en blandning av exkrement från djur och vegetabiliskt material.

Endast stallgödsel från extensiv djurhållning är tillåten.

Behovet skall vara konstaterat av ett godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen⁶.

Torkad stallgödsel från djur som inte är ekologiskt hållna inklusive torkad fjäderfägödsel

Endast stallgödsel från extensiv djurhållning är tillåten.

Komposterat exkrement från djur som inte är ekolo gis kt hållna

Gödsel från intensiv

djurproduktion får inte användas.

Flytande exkrement från djur som inte är ekologiskt hållna

Gödsel från intensiv

djurproduktion får inte användas.

6 Förhandsprövning krävs ej för gödsel från egen djurhållning.

(28)

Komposterat hushållsavfall Kompost av källsorterat hushållsavfall.

Endast vegetabiliskt och animaliskt avfall.

Producerat i ett slutet och kontrollerat insamlingssystem som godtagits av medlemsstaten. Högsta tillåtna koncentra- tion i mg/kg torrsubstans: kadmium 0,7, koppar 70, nickel 25, bly 45, zink 200, kvicksilver 0,4, krom (total) 70, krom (VI) 0 (detektionsgräns). Endast under en period som löper ut den 31 mars år 2002.

Behovet skall vara konstaterat av ett godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen.

Torv Får endast användas till trädgårdsgrödor

som är avsedda för frilandsodling på åkermark.

Leror T.ex. perlit, vermikulit.

Avfall från svampodling som inte är ekologisk

Det ursprungliga odlingssubstratet får endast bestå av de produkter som finns upptagna i denna bilaga.

Exkrement från maskar (maskkompost) och insekter

Guano Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen.

Komposterad blandning av vegetabiliskt material som inte är ekologiskt producerat

Produkter eller biprodukter av animaliskt ursprung från djur som inte är ekologiskt hål lna

Blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, avfettat benmjöl, benkol, fiskmjöl, köttmjöl, fjäder-, hår- och "chiquette" - mjöl, ull, päls, hår, mjölkprodukter. För päls är högsta tillåtna halt krom (VI) i mg/kg torrsubstans 0 (detektionsgräns).

Produkter och biprodukter av vegetabiliskt ursprung

Produkter och biprodukter som inte är ekologiskt producerade, t.ex. malda kakor från oljeväxter, skal från kakaobönor, maltgroddar, äppelrester.

(29)

Alger och därav beredda produkter Får endast användas om det framställts genom:

1. fysisk bearbetning, t.ex.

torkning, frysning, malning, 2. extraktion med vatten eller utspädda syror eller alka liska lösningar,

3. fermentation.

Sågspån och träflis Får endast användas om det kommer från trä eller virke som inte behandlats kemiskt efter avverkningen.

Komposterad bark Får endast användas om det kommer från trä eller virke som inte behandlats kemiskt efter avverkningen.

Träaska Får endast användas om det

kommer från trä eller virke som inte behandlats kemiskt efter avverkningen.

Råfosfater Får inte innehålla mer kadmium

än 90 g/ton fosfor.

Aluminiumkalciumfosfat Får inte innehålla mer kadmium än 90 g/ton fosfor.

Får endast användas på basiska jordar (pH > 7,5).

Basiskt slagg T.ex. Thomasfosfat och

Thomasslagg.

Oraffinerade kaliumsalter T.ex. kainit, sylvinit.

(30)

Kaliumsulfat innehållande magnesiumsalt

Framställt av oraffinerade kaliumsalter.

Vinasse och vinasseextrakt Vinasse från salmiakproduktion är inte tillåtet.

Naturligt förekommande kalciumkarbonater

T.ex. krita, märgel, pulveriserad kalksten, algkalk, fosfathaltig krita.

Naturligt förekommande kalcium- och magnesiumkarbonater

T.ex. dolomitkalk, pulveriserad magnesiumhaltig kalksten.

(31)

Magnesiumsulfat T.ex. kieserit.

Kalciumklorid Lösning av kalciumklorid. För

behandling av blad på äppelträd efter konstaterad kalciumbrist.

Behovet skall vara konstaterat av ett godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen.

Naturligt förekommande kalciumsulfat T.ex. gips.

Kalk från sockerframställning Behovet skall vara konstaterat av ett godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen.

Endast under en period som löper ut den 31 mars 2002.

Rent svavel Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen.

Spårämnen Bor, kobolt, koppar, järn, mangan,

molybden, zink.

länsstyrelsen.

Natriumklorid Endast stensalt är tillåtet.

länsstyrelsen.

Stenmjöl

(32)

Bilaga 2

Produkter för bekämpning av växtskadegörare

Produkter som undantagsvis får användas för bekämpning av växtskade- görare. Produkterna skall vara godkända av Kemikalieinspektionen eller vara undantagna från ett sådant godkännande för att få användas. Prepa- raten får inte innehålla genetiskt modifierade organismer.

Preparat baserade på pyretriner utvunna ur Chrysanthemum cinerariae- folium, eventuellt innehållande synergist (piperonylbutoxid)

Preparat baserade på Derris eliptica

Preparat baserade på Quassia amara (kvassia) Preparat baserade på Azadirachta indica (nim) Propolis (kittvax)

Diatomisk jord (diatomit) Stenmjöl

Preparat baserade på metaldehyd innehållande ämne med frånstötande effekt mot högre djurarter för användning i fällor

Feromoner Svavel Svavelkalk

Natriumsilikat (vattenglas) Natriumvätekarbonat (bikarbonat) Kaliumbaserade fettsyror (såpor) Kaliumpermanganat

Preparat innehållande naturligt förekommande patogener hos växtskade- görare, såsom Bacillus thuringiensis, Grandulosis virus, etc.

Vegetabiliska och animaliska oljor Paraffinolja

Lecitin Gelatin