TTkanalen 1/2018. Ett långt arbetsliv kräver en bra arbetsmiljö sid 4

20  Download (0)

Full text

(1)

TT kanalen

FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN

Antibiotikaresistens – en global angelägenhet och ytterst aktuellt inom tandvården sid 10

Riktlinjer för ST och ny specialitet väcker tankar sid 8

Ett långt arbetsliv kräver

en bra arbetsmiljö sid 4

(2)

Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se

Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@dll.se Vice ordförande Andrea Gerner 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se

Carina Bergman 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se

Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se

Susanna Magnusson ombudsman

08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se

Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se

Eva Dovresjö informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88

Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se

Foto: Lasse Mellquist

Ledare ... s 3 Ett långt arbetsliv kräver en

bra arbetsmiljö ... s 4 Nya riktlinjer för ST - Den nya

specialiseringstjänstgöringen orofacial medicin väcker tankar

kring framtidens tandvård ... s 8 Antibiotikaresistens – en global

angelägenhet och ytterst aktuellt

inom tandvården ...10 Dom om engångsärmar - ett tecken på striktare hållning mot smitt-

spridning? ...s 13 TT Stockholm bjöd på tips kring lön ...s 14 Nya betalrutiner ...s 17 Notiser ...s 18 Fråga Ombudsmannen ...s 19

Omslagsfoto: iStoc kphoto Gunilla Carlsson

0705-77 12 54 gunilla.carlsson@nll.se

(3)

3

Dags för egenvård

MAN KAN BETRAKTA sin gräsmatta på olika sätt. Ett sätt är att kika över staketet och konstatera att grannens gräsmatta är grönare samtidigt som man snabbt konstaterar att det nog måste bero på att grannens jordmån är bättre. Det är alltså ingen idé att göra något särskilt åt saken, utan det är vanligt underhåll som gäller. Rensa ogräs och klippa ibland. Och om gräset vissnar får man köpa nytt där sådant säljs. Med rätt in- satser och anpassade resurser kan man även få öknar att blomstra.

Man kan se på tandvård på olika sätt också. Om personalomsättningen är hög, kan man ge sig ut till tandlä- karhögskolorna och rekrytera nyut- examinerade eller åka utomlands och försöka locka till sig personal. Att folk slutar kan inte hjälpas – det beror ju på att folk vill bo i stan eller bli sina egna.

Av omkring 12 500 tandläkare som fått en svensk tandläkarlegitima- tion utfärdad och som är i yrkesverk- sam ålder är knappt 8 000 verksam- ma inom svensk hälso- och sjukvård.

Det ska sägas att många av dessa inte är bosatta i Sverige, men den omstän- digheten att de skaffat svensk legiti- mation antyder ändå att de snuddat vid tanken på att arbeta här. I vart fall är fler än 1000 tandläkare verksamma i Sverige med annat än tandvård.

Den som vill kan säkert vrida och vända på dessa siffror och hitta mer eller mindre konstruerade förklaring- ar. För mig är det ändå uppenbart att något måste vara grundläggande fel när så många potentiellt tillgängliga

tandläkare inte är här.

Jag tror att det är dags att flytta blicken från grannens tomt och se vad som kan göras för att det egna gräset ska må bättre. Det handlar så klart om löner, årets löneöversyn står för dör- ren. Men det handlar också om att sat- sa på en attraktiv arbetsmiljö i vidare mening. Till det bör självklart räknas ergonomiska faktorer, men även rim- liga prestationskrav, respekt för kompetens och förtroende för tandläkarnas insatser. Viktigt i sammanhanget är även att låta tandläkarna få möjlighet att vara delaktiga och att få inflytande i verksamheten.

Den som vårdar sin gräsmatta har förutsätt- ningar att få ett frodigt gräs och den som vår- dar sin personal kom- mer att märka att goda arbetsförhållanden är ett konkurrensmedel i sig, med synergieffek- ter som produktions- ökningar, verksam- hetsförbättringar och förbättrad patientsä- kerhet.

Förvisso kan besök på tandläkarhögskolor och utlandsresor också vara trevliga och givan- de inslag men knappast avgörande för en stabil personalförsörjning.

TT-KANALEN

TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet.

Layout Eva Dovresjö Tryck Rätt Grafiska AB

Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se

(4)
(5)

5

Pension

Ett långt arbetsliv kräver en bra

arbetsmiljö

DET ÄR NOG FÅ som inte har uppfattat budskapet om att medellivslängden i Sverige ökar och att vi där- för ska förmås att arbeta längre innan vi går i pen- sion. Många utredningar har gjorts och görs inom detta område och i december var det dags för Soci- aldepartementet att presentera ”Pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner”.

Överenskommelsen innehåller inget författnings- förslag utan är riktlinjer i det fortsatta berednings- arbetet. Trots att något beslut ännu inte är fattat finns ändå olika tidpunkter med om när bland an- nat förslaget om ändrade åldrar för att kunna ta ut pension ska börja gälla. Andra områden som be- handlas är bland annat förstärkt grundskydd, refor-

mering av premiepensionssystemet och arbetsmil- jö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett håll- bart arbetsliv.

RÖRLIG PENSIONSÅLDER

Idag finns en rörlig pensionsålder vilket innebär att den som vill kan börja ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder. Rätten att vara kvar i sin anställ- ning är idag till och med utgången av den måna- den hen fyller 67 år. Den allmänna pensionen kan i och för sig tas ut på både hel- och deltid och det går att arbeta och ta ut den pensionen samtidigt men rätten att gå ned i arbetstid styr arbetsgivaren över. För att kunna bli deltidsarbetande pensionär krävs således ett medgivande från arbetsgivaren om att få minska sin arbetstid. Inget i det aktuella för- Strax före jul förra året ingicks en blocköverskridande överenskommelse om en höjning av

pensionsåldern. Riksdagen har ännu inte fattat ett beslut i frågan men går beslutet igenom skjuts bland annat möjligheten att ta ut pension vid 61 års ålder fram samtidigt som den som vill får möjlighet att arbeta längre.

Foto: iStockphoto

(6)

slaget berör dock den delen. Det är också viktigt att notera att förändringarna i detta förslag avseen- de möjligheten att ta ut pension enbart gäller den allmänna pensionen. Lägsta ålder för att ta ut tjäns- tepension berörs således inte av nedanstående för- slag. Däremot är pensionsgruppen överens om att vid fortsatt översyn bland annat se över den lägsta uttagsåldern för tjänstepension som idag är 55 år.

De förändringar som nu föreslås gällande pensions- ålder är följande:

År som det

genomförs Föreslagen ändring

2020 lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs till 62 år, rätten att kvarstå i anställning höjs till 68 år

2023 lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs till 63 år, rätten att kvarstå i anställning höjs till 69 år

2026 lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs till 64 år

De personer som berörs av ändring av vid vilken ålder det är möjligt att gå i pension är således de som är födda 1959 eller senare.

En höjning av pensionsåldern har diskuterats länge och något som måste arbetas vidare med är de konsekvenser som följer av en höjd pensionsålder.

Redan i dagsläget finns det många konsekvenser över att flera system inte anpassats för den rörliga pensionsålder vi har nu. Som exempel kan nämnas att det bara går att få a-kassa till 65 år och att regler- na för att erhålla ersättning från sjukförsäkringssys- temet förändras efter 65 år. Många delar i samhället som t ex socialförsäkringen och andra olika försäk- ringar måste således ses över då vi sedan flera år till- baka inte längre har kvar en fast pensionsålder vid 65 år. Man föreslår därför i denna överenskommelse införandet av en riktålder som rent praktiskt ska ut- göra den åldersgräns som gäller för garantipension och för andra förmåner i kringliggande offentliga trygghetssystem som t ex sjukpenning, sjukersätt- ning, arbetsskadelivränta, och arbetslöshetsförsäk- ring. Syftet med riktåldern ska vara att pensions- åldrarna automatiskt anpassas i syfte att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upprätthållas.

Ytterligare en viktig aspekt kring ett längre arbets- liv är frågan om hur arbetstagaren ska orka arbeta längre? De höga sjuktalen som idag finns är natur- ligtvis oroväckande i diskussionen om ett allt läng- re arbetsliv. Här anser Pensionsgruppen bland annat För att fler ska kunna arbeta längre är det viktigt att kunna anpassa arbetsmiljön till den anställdes ålder och arbetssituation.

Foto: iStockphoto

(7)

7 Susanna Magnusson

Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de par- tier som står bakom pensionsöverenskommelsen (regeringspartierna och M, L, C och KD), med socialminister Annika Strandhäll som ordförande.

Pensionsgruppens uppgift är att värna pensionsöver- enskommelsen och att vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer.

Pensionsgruppen ska samråda om frågor som gäller pensionsreformen och vid behov ta initiativ till juster- ingar i pensionssystemet.

Pensionsöverenskommelsen omfattar hela ålderp- ensionssystemet (inkomstpension, premiepension och garantipension) och är en helhet där varje parti står bakom helheten. För att kunna ändra något i pensionssystemet utan att bryta överenskommelsen krävs att samtliga sex partier står bakom förändrin- gen.

Det finns ingen samlad fullständig sammanställning av pensionsöverenskommelsen. Överenskommelsen utgörs i stället av de propositioner och utskotts- betänkanden som riksdagen beslutat om samt de underliggande betänkanden som Pensionsgrup- pen står bakom. Förändringar som görs i systemet där alla partier står bakom blir samtidigt en del av överenskommelsen. Pensionsöverenskommelsen är därmed föränderlig över tid.

Källa: www.regeringen.se

att tillgången till en högkvalitativ företagshälsovård och rehabiliteringsinsatserna vid sjukdom behöver fortsatt förbättras.

För Tjänstetandläkarnas del har en omfattande del av den fackliga verksamheten alltid ägnats åt att ar- beta med frågor som rör arbetsmiljön och att ar- betsförhållandena ska anordnas så att den anställde kan ha ett fysiskt och psykiskt hållbart yrkesliv. De senaste åren har en stor del av detta arbete inriktats mot den organisatoriska och psykosociala arbets- miljön då många av Tjänstetandläkarnas medlem- mar tycker att detta är ett område som varit sär- skilt utsatt.

Förnärvarande ägnas mycket tid åt att diskutera arbetets organisation och arbetstidens förläggning.

Inom kommun- och landstingssektorn har arbets- givar- och arbetstagarparterna gemensamt utar- betat plattformen Suntarbetsliv. Syftet med den är att ge chefer och skyddsombud möjlighet att ska- pa hållbara arbetsvillkor och god

hälsa i arbetslivet, så att verksam- heten blir en attraktiv och ef- fektiv arbetsplats. Gå gärna in och titta på det material som finns på

www.suntarbetsliv.se

Har vi rätt uppgifter till dig?

Har du flyttat, bytt arbetsgivare eller ändrat efternamn?

Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter. Det gör du enkelt genom att logga in på dina sidor på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se.

Användarnamnet är ditt medlemsnummer, det finns tex på din faktura eller kontakta kansliet om du inte hittar det.

Lösenordet är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

(8)

I samband med att den nya specialistinriktningen orofacial medicin inrättas ses även formalise- ringen för samtliga specialiseringstjänstgöringar för tandläkare över.

NYA FÖRESKRIFTER OCH ALL- MÄNNA RÅD om utbild- ningarna har presen- terats av Socialstyrel- sen, vilket bland annat innebär att specialise- ringstjänstgöringen i högre grad ska standar- diseras.

T j ä n s t e t a n d l ä k a r n a har följt processen ge- nom styrelseledamo- ten Gunilla Carlsson, själv specialist i orto-

donti, som samtidigt bevakat frågan för Tand- läkarförbundets räkning. Tjänstetandläkarnas styrelse har diskuterat kring mallen för for- maliseringen som har hämtats från läkarvår- den och sett att det kan behövas anpassningar för att rent praktiskt kunna överföra den till tandvården.

”De nya riktlinjerna för specialiseringstjänst- göringen för tandläkare liksom för läkare är målstyrda och jag bedömer att de är anpassade till tandvården. De olika specialistföreningarna har tillsammans med Socialstyrelsen utformat de ämnesspecifika målbeskrivningarna. I det arbetet har förstås även föreningen för orofa- cial medicin deltagit”, berättar Gunilla. Hon

Nya riktlinjer för ST

Den nya specialiserings- tjänstgöringen orofacial medicin väcker tankar

kring framtidens tandvård

Gunilla Carlsson

(9)

9 Eva Dovresjö

konstaterar att det säkert kommer att uppstå vis- sa inkörningsproblem med de nya föreskrifterna, men så är det ju också med det mesta som är nytt.

I samband med att den nya specialiteten för oro- facial medicin inrättas väcks även frågan om hur framtidens tandvård kommer att se ut. Det görs stora framsteg inom vårdtekniken och det är inte omöjligt att tänka sig att det inom en överskådlig framtid kommer att påverka den fysiska patient- närvaron. En vanlig undersökning sköts kanske på distans. Samtidigt som befolkningens behov av omfattande tandvård minskar, ökar behovet av vård hos den åldrande sköra patienten, till exem- pel vid demens. Därmed kan det vara motiverat att fler tandläkare förbereder sig på att det är där de äldre sjuka patienterna finns som också tand- vård kommer att utföras i stor utsträckning, kan- ske framförallt på sjukhusen och i olika boenden.

”Det är spännande att fundera på hur framti- dens tandvård kommer att se ut. Jag tror att den uppsökande verksamheten också måste utvecklas

och man måste få igång ett bra samarbete med hälso- och sjukvården. Den förebyggande vården är jätteviktig här”, säger Gunilla. ”Det är fortfa- rande inom allmäntandvården som det stora fler- talet patienter kommer att behandlas, men med den nya teknikens hjälp kan man tänka sig att de sköra äldre som inte kan flyttas istället får en un- dersökning av en allmäntandläkare som har med sig en specialist via videolänk. Distanskonsulta- tion kommer nog att bli mycket vanligare.”

Här återkommer Gunilla till rollen för specia- listerna inom orofacial medicin. ”De kommer i hög utsträckning att fungera som remissinstans och konsultering för allmäntandläkarna. En vik- tig del i arbetet blir också att ansvara för utbild- ningen på området för tandläkare och övrig per- sonal i teamet runt dessa patienter.”

Mentorprogrammet – är du den vi söker?

I vår startar ett nytt mentorår!

Vi söker nu färdigutbildade

tandläkare och tandläkarstudenter som vill delta i vårt mentorprogram för ny professionell utveckling.

Läs mer på www.tandlakar- forbundet.se eller kontakta mentoransvarig Elina Johansson på e-post mentorprogrammet@

tandlakarforbundet.se.

Anmäl dig senast 1 april!

Från vänster Carolina Frimannsson, tandläkare/mentor, Jasmine Axelsson, student/adept.

halvsida_TLT_mentorskap.indd 1 2017-07-04 13:04:39

Tishana Persson

(10)

I OCH MED ATT VI inte längre kan behandla patienter i förebyggande syfte på samma sätt som tidigare när förskrivningen av antibiotika inte var lika restrik- tiv ökar behovet av striktare kontroll för att hin- dra bakterieöverföring. Det kan vi bland annat se i att det krävs mer omfattande hygienrutiner och skyddsutrustning inom tandvården.

Tandläkare utgör kanske i större utsträckning än någon yrkesgrupp kontaktyta för bakterieöverfö- ring genom det stora patientflödet. För allmän- tandläkarna, som är den kategori som normalt sett träffar flest patienter på en dag, är det kanske mest

Inom vården har arbetet med att hindra smittspridning alltid varit närvarande, men på senare tid har ämnet kommit att segla upp på agendan allt oftare i samband med den ökade antibiotika- resistensen.

Patientsäkerhet och arbetsrutiner

Antibiotikaresistens –

en global angelägenhet och ytterst aktuellt inom tandvården

påtagligt. Andrea Gerner, vice ordfö- rande i Tjänstetand- läkarna och allmän- tandläkare samt kli- nikchef inom folk- tandvården i Skåne, berättar hur det har påverkat arbetet i all- mäntandvården.

”Vi har fått allt mer rigorösa hygienfö-

reskrifter och job- Andrea Gerner

(11)

11

bar hårt för att hela tiden uppdatera och kontrol- lera våra hygienrutiner. Både aseptik-rutinerna och skyddsutrustningen har blivit mer omfattande och det beror delvis på antibiotikaresistensen men ock- så på att det finns fler bakterie- och virussjukdo- mar i omlopp. Med goda rutiner upplever jag dock inte att det blivit mer belastande för vårt arbete,”

säger Andrea.

Den ökande antibiotikaresistensen påverkar vården på många olika sätt och det är viktigt att Tjänste- tandläkarna finns med i diskussionerna kring hur smittspridningen inom vården ska hanteras. Lena

Rignell, styrelseledamot i Tjänstetandläkarna samt klinikchef för specialistkliniken för pedodonti och sjukhustandvård Mölndal, har bevakat den här frå- gan för Tjänstetandläkarnas och Tandläkarförbun- dets räkning. Hon deltog bland annat i höstens upplaga av det årligen återkommande arrange- manget Nationellt antibiotikaforum. Det är ett ar- rangemang där företrädare för olika samhällssekto- rer och arbetsområden träffas för att knyta kontak- ter och utbyta kunskap.

”Resistensfrågan är enormt stor. En stor del av världens alla länder liksom FN arbetar intensivt med denna globala fråga. Dialog och samarbete är

Foto: iStockphoto

(12)

det betyder inte att vi inte kan bli bättre på att hantera läkemed- let. Det gäller allt från tillverkning av anti- biotika och utsläp- pen i samband med det, antibiotika inom jordbruket, antibiotika inom livsmedelsbranschen till antibiotika inom den humana sjukvården”, be- rättar Lena.

”För oss tandläkare är det extremt viktigt att vi på allvar ser risken med antibiotikaresistens. I vårt dagliga arbete ska vi redan idag ha tillräckliga hy- gienrutiner i vår behandlingssituation för att kun- na möta patienter med olika typer av smitta. Vi kan egentligen aldrig veta vem som är smittad eller inte så alla ska behandlas lika. Hygien är A och O för att minska spridning,” förklarar Lena.

Hon betonar också att antibiotika bara ska för- skrivas till den som verkligen behöver det och att informationen är avgörande för att nå framgång i detta. Lena hänvisar också till en hemsida med information om hur man kan bidra till att skyd- da antibiotikan och som alla kan använda sig av, https://skyddaantibiotikan.se

”Inom tandvården måste vi vara aktiva och förklara för patienter och medarbetare hur de nya restrik- tionerna ser ut”, säger Lena.

Det här håller Andrea Gerner med om. ”Vi har en bit att gå när det gäller att förmedla rutinerna som blivit betydligt mer restriktiva med antibiotikaför- skrivningen. En del patienter kan bli lite frustrerade när man inte väljer antibiotika som terapi mot bak- terieinfektioner i första hand. Där är vår informa- tion till patienten väldigt viktig.”

Lena Rignell

https://skyddaantibiotikan.se

Nationellt antibiotikaforum hålls i anslut- ning till den Europeiska antibiotikadagen den 18 november, som också är det datum då Folkhälsomy- ndigheten lämnar en årlig rapport till regeringen om den nationella samverkansfunktionen.

Det finns ett förslag till tvärsektionell handlingsplan mot antibiotikaresistens som innebär att Folkhäl- somyndigheten och Jordbruksverket tillsammans ska skydda antibiotikans effekt. Mycket går ut på att antibiotika ska ges till dem som behöver det mest och att den onödiga användningen ska upphöra.

Inom vården finns redan tydliga riktlinjer för vad som gäller.

https://www.av.se/om-oss/kalendarium/antibiotikafo- rum-2017/

Behandlingsrekommendationer

Läkemedelsverket utarbetar rekommendationer för läkemedelsbehandling i samarbete med specialister från sjukvården. Behandlingsrekommendationerna är baserade på aktuell vetenskap och erfarenhet.

Ämnesvalet görs bland annat utifrån önskemål från sjukvården.

Antibiotikabehandling i tandvården

Här finner du behandlingsrekommendationen om antibiotikabehandling i tandvården och tillhörande material:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/be- handlingsrekommendationer/

Eva Dovresjö

(13)

13 Eva Dovresjö

Dom om engångsärmar

- risken för smittspridning vägde tyngre än religiös övertygelse

I november förra året behandlades ett ärende i Arbetsdomstolen där man prövade om Folktand- vården Stockholms län AB utsatt en anställd för indirekt diskriminering i samband med att denna nekats att jobba med engångsärmar. Önskemå- let grundades i att den anställde ville undvika att visa huden på sina armar i linje med sin religiösa övertygelse. Arbetsgivarens beslut skulle kunna ligga till grund för diskriminering då det inte får finnas regler som går emot religiös övertygelse.

Men i det här fallet har patientsäkerhet och hy- gienkraven för att undvika eventuell smittsprid- ning vägt tyngre än skälet till att använda en- gångsärmar. Detta till trots att det saknas veten- skap kring engångsärmarnas inverkan på smitt- spridningen.

I Arbetsdomstolens sammanfattande slutsat- ser skrivs att ”Folktandvården har inte genom att besluta om förbud mot engångsärmar när skyddshandskar ska användas diskriminerat A.N., när hon var arbetstagare hos Folktandvården, ef-

tersom beslutet haft ett berättigat syfte – att bi- behålla patientsäkerheten – och Folktandvården visat att förbudet mot engångsärmar när skydds- handskar ska användas varit lämpligt och nöd- vändigt för att uppnå syftet med beslutet. (…)”*

I Stockholms tingsrätt dömdes i ett liknande fall 2016 Karolinska institutet för indirekt diskrimi- nering när en tandläkarstudent vägrades att bära alternativa arbetskläder.

* Källa: Arbetsdomstolen,

http://www.arbetsdomstolen.se/upload/

pdf/2017/65-17.pdf

Foto: iStockphoto

(14)

TT Stockholm bjöd på tips kring lön

Vad är egentligen lön och vad kan jag göra för att påverka min ersättning? Det är två klassiska fackliga frågor som många tandläkare ställer både till sig själva och till våra lokala fackliga ombud. Frågan samlade även ett åttiotal tandläkare till ett informationsmöte som TT Stockholm anordnade i slutet av februari.

ATT LÖNEN ÄR EN VIKTIG orsak till varför man tar en an- ställning är nog de flesta överens om, men synen på vad lön är och hur frågor om lön ska hanteras skiljer sig mellan olika arbetsgivare. Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, har lång erfa-

renhet av att hantera lönefrågor och olika inställ- ningar till lönen.

”Lönen påverkas av många faktorer, bland annat av arbetets svårighetsgrad, individuella egenska- per, prestation, duglighet och marknadskrafter.

Järnpojke, även kallad "Pojke som tittar på månen", från 1967 av Liss Eriksson. Skulpturen är 15 centimeter hög och känd som

"Sveriges minsta offentliga monument". Förbipasserande skänker ofta en slant till pojken och klappar honom på huvudet i syfte att få tur.

(15)

15

tuella lönepåslag på den och du kan tyvärr inte räkna med något rejält lyft, cheferna får tyvärr aldrig utrymme för att kompensera upp lönen.

Det är alltså en dålig taktik att sänka löneansprå- ket för att få en tjänst. Att inte godta en låg in- gångslön är ditt bästa kort för att få en accepta- bel lön även i framtiden”, säger Ulrika. Hon vill också flagga för den hjälp alla medlemmar kan få i det här sammanhanget. ”Här kommer vi som är lokalt fackliga ombud in igen. Vi hjälper dig gärna att se över både de anställningsvillkor och den lön du blivit erbjuden för en tjänst och vi finns bara ett mejl eller ett telefonsamtal bort.”

Naturligtvis påverkar ar- betsgivarens vilja att be- tala också och just här i folktandvården Stock- holm är betalningsviljan låg.”

Tjänstetandläkarna inom folktandvården i Stock- holm väljer regelmässigt att genomföra löneöver- syner som en traditionell löneförhandling. Det

innebär att de fackliga ombuden har möjlighet att förhandla innan lönerna fastslås. Alternativet kallas för dialogmodellen och den innebär att ett större ansvar läggs på individen att i samtal försöka mo- tivera sitt värde, dock sker ingen förhandling.

Ulrika Rebhan, ordförande för lokalavdelningen TT-Stockholm, berättar att arbetsgivaren folk- tandvården Stockholm AB i praktiken drar sig allt närmare dialogmodellen för löneförhandling, trots att de fackliga ombuden insisterar på den traditionella modellen. Att hålla informations- träffar liknande den i februari är ett sätt för lo- kalavdelningen att rusta medlemmarna inför en framtid som kan innebära att man själv måste motivera sin lönehöjning i större utsträckning.

”Det här är ett sätt att medvetandegöra medlem- marna om att man som arbetstagare själv mås- te vara aktiv i lönediskussionerna med sin chef när arbetsgivaren väljer att försöka driva löneför- handlingarna mot en dialogmodell. Eftersom vi märker att arbetsgivaren väljer att skapa avstånd mellan arbetstagarna (lönesamtal sker mellan kli- nikchef och medlem) och de personer (områdes- chefer) som vi som facklig organisation förhand- lar med så behöver vi stärka medlemmarna. Det handlar till exempel om att förbereda sig i större utsträckning, som att kontinuerligt peka på vad man gör för chefen istället för att först vid löne- samtalet ta fram en lista med goda insatser”, för- klarar Ulrika. Det gäller alltså att tänka mer stra- tegiskt kring löneutvecklingen.

”En annan viktig aspekt är ingångslönen. Det är ju den som styr kommande års löneutveckling.

Har du en låg ingångslön beräknas ditt procen- Mats Olson

Ulrika Rebhan, ordförande i TT-Stockholm, svarar ofta på medlemmars funderingar kring vad den enskilde kan göra för att påverka sin lön.

Foto: Mats Olson Foto: Chaim Zlotnik

(16)

sökande till varje vakant tjänst samt att man inte anser sig ha utrymme för den kostnadsutveckling det skulle innebära att anpassa lönerna till övriga landstings nivåer.

”Jag upplever att tandläkarna inte känner att ar- betsgivaren är beredd att satsa på dem. Arbetsgiva- ren höjer lönen, men inte i den utsträckning som vi och arbetstagarna önskar. Då blir ett alternativ för individen att höja sin lön genom att byta ar- betsgivare. Det påverkar arbetsmiljön negativt, ef- tersom det bidrar till den redan relativt höga per- sonalomsättningen hos vår arbetsgivare.

Ulrika ser ofta att medlemmar kan ha en naiv in- ställning till hur arbetsgivaren hanterar vissa ären- den.

”Många tänker sig att sådant som lång och tro- gen tjänst eller att man bidragit extra mycket till verksamheten har större betydelse, i samband med till exempel en konflikt alternativt sjukdom. Ar- betsgivaren sätter verksamheten främst och därför blir ibland den enskildes rättigheter lidande. Här får vi som är lokala fackliga ombud ofta träda in och påminna arbetsgivaren om våra medlemmars rättigheter utifrån de regler och avtal som finns.”

Något som Ulrika skickade med mötets deltagare och som hon gärna upprepar är att alltid se till att beslut eller överenskommelser finns skriftligt. Har man svart på vitt vad en överenskommelse hand- lar om finns det också större möjligheter att visa vad som har sagts och diskuterats i

ärendet.

”Men med det sagt är det för- stås alltid bäst om man kan ha eller försöker hålla en god kommunikation med sin chef och med sin arbetsgi- vare”, säger Ulrika.

av TT-kanalen och på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se

En månads uppsägningstid

Vi tillämpar en månads uppsägningstid på medlemskapet i Tjänstetandläkarna och Tandläkarförbundet. Det innebär att den medlem som vill säga upp sitt medlemskap kommer att vara kvar som medlem resten av innevarande månad samt hela kommande månad.

Avgiften för den sista månaden ska betalas och medlemmen har då självklart kvar sitt fackliga skydd samt möjlighet att nyttja sina övriga förmåner under den perioden.

Uppsägningstiden innebär att de medlemmar som till exempel av misstag inte har betalt sin faktura innan förfallodatumet inte riskerar att få ett glapp i medlemskapet om det avslutats utan att medlemmen varit medveten om det.

Ett glapp i medlemskapet påverkar bland annat möjligheten att få del av det fackliga stödet, inkomst- försäkringen och de förmånliga medlemsförsäkring- arna.

Eva Dovresjö

Foto: iStockphoto

(17)

17

Nya betalrutiner för medlemsavgiften

Från kvartalsfaktura till månadsavi

Av administrativa skäl gick Tjänstetandläkarna vid årsskiftet över till att skicka ut månadsavier istället för att fakturera medlems- avgiften kvartalsvis. Det innebär att du får fakturor från oss oftare - men med en mindre summa att betala varje gång.

Trött på fakturor? Anmäl dig till autogiro eller e-faktura via din Internetbank.

Nytt för i år är att du nu även kan välja att betala din avgift via e-faktura, förutom autogiro eller faktura.

Som ny medlem får du alltid en förstagångsfaktura, därefter kan du själv välja det betalningssätt som du föredrar.

OBS! Redan utsända avier ska användas och betalas som vanligt.

E-faktura

Väljer du e-faktura får du räkningen presenterad månadsvis direkt i din Internetbank oc

h du behöver bara godkänna den.

Alla uppgifter för din betalning är redan ifyllda, det minskar alltså risken för felskrivningar Tjänsten är kostnadsfri och ingår i internetbankens bet .

altjänst. De flesta större banker i Sverige kan hantera tjänsten.

Gör så här för att ansluta dig:

1. Logga in som vanligt på din Internetbank.

2. Välj E-faktura.

3. Sök på ”Tjänstetandläkarföreningen” när du sk

a ange mottagare och följ sedan bankens instruktioner. När du har anmält e-faktura oc

h sedan loggar in på din Internetbank får du besked om nya e-fakturor har inkommit.

Du granskar din e-faktura och godkänner betalningen.

Om du skulle ångra dig och inte längre vill ha e-faktura avanmäler du det till din Internetbank. K

ontakta då även oss på Tjänstetandläkarna så att det inte av misstag uppstår ett glapp i ditt medlemsk

Om du idag betalar via autogiro och vill byta till e-faktura måste du avsluta ditt medgivande till autogirot. ap!

Det gör du genom att kontakta din bank eller meddela oss på medlemsservice@tjanstet

andlakarna.se

Autogiro

Om du väljer att betala via autogiro dras medlemsavgiften automatiskt i slutet på månaden från det konto som du har valt.

Du behöver varken fundera över borttappade fakturor eller sista betaldatum och gör dessutom en insats för miljön.

För att ändra betalsätt från fakturabetalning till autogiro loggar du in och ansluter dig via din Internetbank.

Gör så här för att ansluta dig:

1. Logga in som vanligt på din Internetbank.

2. Välj autogiro.

3. Sök på ”Tjänstetandläkarna” när du ska ange mottagare och välj Tjänstetandläkarna-medlemsavgift. Följ sedan bankens instruktioner.

Tjänsten är kostnadsfri och ingår i internetbankernas betaltjänst. De flesta större banker i Sverige kan hantera autogiro.

Om du skulle ångra dig och inte längre vill ha autogiro avanmäler du det på liknande s

ätt i din Internetbank. Kontakta då

även oss på Tjänstetandläkarna så att det inte av misstag uppstår ett glapp i ditt medlemskap.

(18)

Kommunal, OFRs kommunala förbundsområden och Akademikeralliansen har påkallat förhandling- ar om de sänkta pensionsförmåner som riskerat att drabba äldre tidigare anställda under 2018. De fack- liga organisationernas förhandlare kommenterar i ett gemensamt uttalande beskedet från SKL och Pacta.

- Det är mycket glädjande för alla drabbade att SKL valt att följa arbetstagarorganisationernas gemensam- ma förslag till omedelbar lösning för 2018. Nu ser vi fram emot konstruktiva förhandlingar om hur något liknande inte ska kunna hända igen, skriver fackens förhandlare i ett gemensamt uttalande.

och Pacta

Fler än någonsin är medlemmar i ett Sacoförbund.

Vid årsskiftet samlade Sacoförbunden nästan 700 000 akademiker, vilket är en ökning med drygt 12 000 (el- ler nästan två procent) jämfört med förra året.

För varje år så fortsätter det totala antalet medlemmar i Sacoförbunden att öka. Under 2017 valde ytterligare drygt 12 000 akademiker att bli medlem (en ökning med 1,8 procent) vilket betyder att Sacos förbund nu samlar hela 692 068 akademiker.

Saco växer

– fler medlemmar än någonsin!

”Saco är en organisation i medvind. Akademikernas bidrag till samhällsbygget är helt avgörande för att rätt sa- ker sker och det gäller inom alla sektorer”, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Eva Dovresjö

• Alla former av anställningsvillkor, tex arbetstid, semester, ledighet, pension, övertidsersättning, jourersättning mm.

• Arbetsvillkor

• Arbetsmiljö

• Arbetsmarknad

…Rättsskydd i arbetstvister

…Råd och stöd i sjuk- och arbetsskade frågor

…Hjälp i odontologiska ansvarsfrågor

…Medlemsförmåner

(19)

Fråga

ombudsmannen

Det finns ingenting i lagstiftningen som reglerar ersättning vid obekväm arbetstid. Detta är istället något som får avtalas om i ett kollektivavtal mellan arbetsgivare- och

arbetstagarparterna eller i det enskilda anställningsavtalet.

För den som är anställd inom folktandvården och omfattas av det kollektivavtalet finns extra ersättning för obekväm arbetstid vid arbete på kvällar och helger. Är man anställd på en arbetsplats där man inte omfattas av kollektivavtal får man komma överens med arbetsgivaren om hur sådana arbetstider ska ersättas. Säger arbetsgivaren att någon extra ersättning inte utgår för arbete på obekväma arbetstider får man som anställd, precis som i alla förhandlingar om lön och andra ersättningar, ta ställning till om det är ett bra anställningsvillkor.

Susanna Magnusson

Hej!På min arbetsplats har det bestämts att det ska vara utökade öppettider. Vi ska dels ha öppet längre på kvällarna och dels ska vi ha öppet en lördag i månaden. Vi får inget extra betalt för det. Har man inte rätt till extra ersättning när man arbetar på lördagar och när man arbetar fram till kl 20.00 på vardagskvällarna?

För dig som är chef

Genom Saco har vi möjlighet att erbjuda dig som är chef lite extra stöd och hjälp i chefsrollen. Saco har sammanställt en rad tips till dig i sina chefsguider och bland annat identifierat ett antal situationer som kan vara extra utmanade i ett ledarperspektiv. Så gå gärna in på Saco.se och välj och vraka bland allt material som kan vara extra användbart för dig!

www.saco.se/karriar/jag-ar-chef/

Psst! Du vet väl att våra lokalavdelningar också är duk- tiga på att hantera frågor som är relaterade till chefska- pet och de arbetsrelaterade frågorna som kan uppstå i det? Och att vi har ombudsmän på kansliet som kan ge en hjälpande hand om du skulle behöva det.

Eva Dovresjö

Följ oss på Facebook Sök på ”Tjänstetandläkarna” på Facebook eller gå in direkt på www.facebook.com/tjanste- tandlakarna

Nya förhållanden?

Kom ihåg att meddela oss dina nya kontakt- uppgifter så att vi kan nå dig om det skulle vara något.

Du kan lätt ändra ditt telefonnummer, e-post- adress, adress eller registrera byte av arbets- givare genom att logga in på Din sida in på www.tjanstetandlakarna.se

(20)

Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam

petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning

Sandra Sandström-Lapukins, 0739-09 56 20 sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, 0722- 05 78 27 clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, 0706-84 92 00 stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Per-Ola Malmström, 063-14 71 50 per-ola.malmstrom@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, 036-32 46 21 eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Javier Vidana, 0737-85 07 96 javier.vidana@ltkalmar.se

Kronobergs TT-avdelning Jörgen Gustafsson, 0470-58 99 00 jorgen.gustafsson@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 0706-58 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Anna Kejonen, 0920-28 45 54 anna.kejonen@norrbotten.se Skånes TT-avdelning

Anneli Olsson Lundgren, 042-406 75 42 Anneli.olssonlundgren@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@sll.se

Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, 016-10 46 30 urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder

Cecilia Johansson, 0707-88 49 34 cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster

Kerstin Söderström, 010-441 89 10 kerstin.soderstrom@vgregion.se

TT-VG Öster

Carina Bergman, 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 018-611 63 30 isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, 0702-34 25 61 patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Asal Azizi, 0722-39 80 01 asal.azizi@vll.se

Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 68 80 tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, 019-602 41 41 caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, 010-104 71 98 anita.mortensson@regionostergotland.se

Lokalavdelningen – din lokala fackliga företrädare

www.tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se

Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se/sv/Lokalavdelning/

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :