• No results found

I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2014-03-21 1

I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund

Dagens situation

• Låg personaltäthet

• Dåliga resultat i medarbetaundersökningen

• Svaga pedagogiska resultat

• Stora ekonomiska underskott

Utgå från påbörjat arbete

• Ny budgetmodell

• Uppstartat arbete - systematiskt kvalitetsarbete

Politisk överenskommelse att gemensamt arbeta för att förbättra dagens situation

(2)

VAD – I Ales skolor vill vi lära oss mer

• Vi vill skapa bättre tillit mellan, ELEVER/FÖRÄLDRAR-PEDAGOGER- LEDNING-POLITIK för att förbättra förutsättningarna för bättre skolresultat

• Pedagoger som mår bra ger bättre förutsättningar för att eleverna skall ha lust för lärande.

• Detta kommer att ge bättre skolresultat

• Arbetet skall ses i ett 1-16 perspektiv

(3)

2014-03-21 3

”De olika looparna”

KF KS Nämnd

Sektor Verksamhet

Rektor/Förskolechef Pedagog

En gemensam loop/plan

där verkligheten i klassrummet hänger ihop med de politiska besluten på alla nivåer skapar bättre förutsättningar för framtiden

(4)

AVGÖRANDE STEG FÖR

Ökad bildningsnivå – Folkhälsa – Hållbar tillväxt

Gemensamma kvalitets- samt lednings- och styrningsprocesser Kundcenter och e-tjänster i en samlad

kanalstrategi för tillgänglighet Byggstart av 200 nya bostäder/år Ökad sysselsättning bland 18 – 25 åringar

Resultat förbättring i skolan LUST

ATT LÄRA I SKOLAN

SYSSEL- SÄTTNING FÖR ALLA

VÄRNA LIVSMILJÖN

AKTIV FRITID

DELAKTIGA INVÅNARE OCH MEDARBETARE

VISION

ALE – LÄTT ATT LEVA

TILLVÄXT

KUNDEN I FOKUS

Aktiv invånardialog Öka tiden som chefer stannar I Ale

Utveckla näringslivssamverkan

Hållbarhet som innebär att vi ser de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna som en helhet

• STOLTHET

• OMTANKE

• LUST

• MOD

• SAMARBETE

Vision 2025Verksamhetsplan 2014

• Ekonomisk uthållighet

• Organisationskultur som stödjer utveckling

och förändring

• Långsiktighet

• Helhetssyn

• Kompetenta medarbetare

• IT i framkant

• God ekonomi

• FÖRÄDLA OCH UTVECKLA VÅRA TJÄNSTER

• FÖRENKLA MÄNNISKORS VARDAG

(5)

2014-03-21 5

Cross functional team

• Metoden bygger på att individer i organisationen som har stort förtroende från övriga medarbetare ges i uppdrag att arbeta fram förbättringsförslag. Mandatet ges av högsta ledningen vilket medför att legitimiteten kommer både nerifrån och uppifrån

• Förslagen från de olika grupperna synkroniseras och bearbetas. En dialog av de samlade förslag genomförs med deltagarna i grupperna innan beslut fattas. Detta säkerställer att viktiga delar inte tappas bort.

Ett bra beskrivet exempel i litteraturen handlar om hur Nissan under mycket kort tid vänder röda siffror till svarta siffror genom att se över verksamheten i sin helhet.

(6)

2014-03-21 6

HUR

Konkreta åtgärdsförslag arbetas fram som ökar, de pedagogiska resultat, andel behöriga elever och meritvärdet

Grupp 1 Fokusområde ”Best practice” i Ale

– Hur genomför vi best practice från en annan verksamhet/enhet till andra – Vad skall vi sluta att göra?

Grupp 2 Fokusområde Digitala lärresurser – En till en datorer

– Hur utvecklar vi arbetet till allas angelägenhet

Grupp 3 Fokusområde Förbättrad psykosocial arbetsmiljö – Engagerade lärare

– Minskade sjuktal

Grupp 4 Fokusområde Förbättrad resurssituation – Använda resurserna på ett bättre sätt – Omfördela resurser

Grupp 5 Fokusområde Utgå från dagens kunskapsläge – Vetenskaplig grund – Kompetensutveckling

Ökad delaktighet är utgångspunkten – de olika arbetsgrupperna kopplas till olika elevråd för dialog om gruppens förslag

(7)

2014-03-21 7

Upplägg – ”I Ales skolor vill vi lära oss mer”

• 25 rektorer och förskolechefer är samtalsledare i var sin grupp.

Uppgiften är att leda samtalet och inte att komma med lösningarna

• 5 medarbetare utses av sina kolleger per enhet. Dessa skall ha

kollegernas förtroende att föra fram de synpunkter som pedagogerna har

• Varje enhet är representerad i varje frågeställning

• Mellan möte 2 och 3 för representanterna en dialog med kollegerna för att stämma av arbetet

• På remissmötet presenteras de samlade förslagen när samtliga gruppers arbete vägts samman . Därefter arbetas slutförslag fram

(8)

Upplägg – ”I Ales skolor vill vi lära oss mer” II

• Tidsschemat är pressat och vikarier kostar pengar, därför blir det bättre att använda kvällar 18-20

• Individuell ersättning 3000 kronor alternativt tre dagar kompledighet som uttas i dialog med chefen

• Samtalsmanual tas fram

• Rollbeskrivning i mötena

(9)

2014-03-21 9

Process för förankring av – ”I Ales skolor vill vi lära oss mer”

information Chefer

Representanter utses Kick off

chefer

Möte 3*2 h Tisdag 18-20

Process Politik/

förvaltning

Remissomg samtl deltagare

20/3 25/3 3/4 8/4 22/4 29/4 13/5 27/5 juni/juli

Beslut:

Vi lovar att tydligt återkoppla de olika förslagen och dess

genomförande

21/3 Politisk styrgrupp

Kick off representanter

References

Related documents

När journalisterna skriver om kritiska röster 109 Det är oerhört få gånger som redaktionen skriver artiklar där utomstående kritiska röster mot vapenvägrare får komma till

Att finna vägar till en värld som bygger på lycka, som i sin tur leder bort ifrån hets och snedvriden konsumtion.. Till lugnet

Alla relationer mellan föräldrar och barn är känsligt, därför anser pedagogerna att det ibland är svårt att få föräldrarna att förstå att de gör ett gott arbete

I vår undersökning har pedagogerna fått frågan i hur stor utsträckning de vill genomföra en samverkan enligt det som tas upp i läroplanen när det gäller föräldrasamverkan, de

En tanke som vi får är att då alla elever skall vara kvar i den ordinarie undervisningen så får detta konsekvensen för undervisningen och arbetsbördan kan upplevas tyngre för

Detta är vi särskilt nöjd med Detta måste vi förbättra Detta vill vi fördjupa oss i och förstå bättre.. • Att vi ligger högt upp i Ekomatligan, 31% (2018)av

Artiklar som enbart tog upp sambandet mellan kultur och ökad livslängd valdes också bort, då vi ansåg att längre livslängd inte behöver innebära bättre hälsa

Med denna studie vill jag därför undersöka om det finns något samband mellan socialt kapital och hälsa på lokal nivå i Sverige och även om förklaringen till detta skulle kunna