Språkutbildning
– från Start till mål
Folkuniversitetet
3 behovsinventering 4 nivåbedömning 5 målformulering
6 Val av utbildningsform och metod 7 kursplan
8 Språkundervisning 10 framstegsbedömning 12 utvärdering
innehåll
utbildningSpr0ceSSen
1
2
3 4
5 Behovsinventering
och Nivåbedömning
Målformulering
Utbildningens genomförande Framstegsbedömning
Utvärdering
Språkutbildning
– från Start till mål
Här kan du se hur Folkuniversitetet arbetar med de olika stegen i utbildningsprocessen.
Frågeställningar som är viktiga att tänka på före, under och efter utbildningen.
behoVSinVentering
För att språkundervisning – och därmed språkinlärning – ska vara meningsfull och effektiv måste den sättas in i sitt rätta sammanhang. Infor- mation om språkfärdighet måste vara kopplad till användningsområden. Vad som är rätt styrs av när, var och hur det främmande språket ska användas.
Vad kan man göra för att ta reda på behoven så precist som möjligt ? Vilken typ av frågor bör man ställa och vem ska man ställa dem till ?
enbehovsinventeringsker vanligen i flera steg, till en början genom över- gripande frågor och sedan alltmer detaljerat. Några enkla och praktiska frågor att börja med kan vara:
• Varför behövs språket?
• Hur kommer språket att användas?
• Vem ska språket användas tillsammans med?
• I vilka situationer ska språket användas?
• När ska språket användas?
Dessa frågor ställs till deltagaren själv och om språket ska användas i arbe- tet, kanske även till deltagarens chef.
Som stöd i arbetet med att definiera de språkliga behoven använder Folkuniversitetet en rad olika instrument:
• färdiga frågeformulär
• intervjuer
• arbetsbeskrivningar
• nivåbeskrivningar
En noggrant utarbetad och väl definierad nivåbeskrivning är till stor hjälp både när det gäller att definiera den nuvarande språkliga nivån och de mål man siktar mot. Det gäller att definiera den nuvarande språkliga nivån och de mål man siktar mot.
I vilka situationer behöver du kunna engelska?
Folkuniversitetet använder sig av Europarådets nivå- skala för bedömning av språkkunskaper.
europarådetsnivåskala
a1 a2 B1 B2 c1 c2
niVåbedömning
Nästa steg i planeringen av en språkutbildning är att göra en bedömning av de nuvarande språkliga kunskaperna. Det är viktigt att ta vara på de förkun- skaper som finns och använda dessa som en plattform att bygga vidare på.
manbrukardelaupp kunskaperna i fyra färdighetsområden – höra, tala, läsa och skriva. Det är vanligt att vi befinner oss på olika nivåer inom de fyra färdigheterna. De två receptiva färdigheterna höra och läsa är ofta bättre än de två produktiva tala och skriva.
Det finns en rad olika instrument att använda sig av för att bedöma en persons språkkunskaper:
• Diagnostiska test – här testas i huvudsak baskunskaper i det främmande språket, t. ex. grammatik, strukturer och allmänt ordförråd.
• Muntligt test – en intervju som testar den muntliga kommunikativa förmågan och hörförståelse, samt uttal och ordförråd. Här finns stora möjligheter till anpassning, för att t. ex. testa ordförråd inom ett fackområde, eller testa hur väl man klarar vissa situationer på det främmande språket.
• Skriftlig produktion – en skriftlig uppgift som också kan anpassas efter vad man önskar testa; allmän skrivförmåga eller något mer konkret som t . ex. hur väl man kan formulera ett formellt affärsbrev.
• Självevaluering – med hjälp av olika påståenden kryssar individen själv i vad han/
hon anser sig kunna klara på det främmande språket.
Som ett hjälpmedel för att beskriva individens förmåga att använda ett främ- mande språk har det utvecklats olika typer av nivåskalor. Här anges nivån vanligen i siffror eller bokstäver och också genom s. k. »can-do statements«, påståenden som beskriver vad man kan göra på det främmande språket.
Folkuniversitetet arbetar med Europarådets nivåskala i sex steg, vars grund- idé är att ha en beskrivning av språklig kompetens som kan vara gemensam för alla som arbetar med språk i Europa – skolväsendet, vuxenutbildningsor- ganisationer, examensanordnare, studerande och arbetsgivare.
Ytterligare information om Europarådets nivåskala hittar du på www.folkuniversitetet.se
Ett mål kan vara att kunna presentera sitt företag på engelska.
målformulering
När den språkliga nivån är fastställd och behoven är identifierade är det dags att fundera över målet. Hur långt vill man komma i sina språkstudier, nu och i framtiden?
detärnödvändigt att sätta upp mål, både sådana som gäller nuet, själva språkutbildningen, och mer långsiktiga sådana. Målsättningen kan vara att höja sin nivå, men också att bredda den och lära sig klara fler olika situatio- ner inom samma språkliga nivå. Nivåskalan är ett stöd för att formulera vilka språkliga färdigheter som bör tränas utifrån den personliga målsättningen.
En första målsättning kan vara att obesvärat kunna utväxla korta, vardagli- ga fraser. En andra att förbättra sin grammatik från grundläggande kunskaper till en »mellannivå«. En tredje att presentera sitt företag, dess produkter och tjänster på ett effektivt sätt.
Även vid funderingar kring målsättningen är en nivåskala till stor hjälp. Den kan ligga till grund för diskussioner kring vad man önskar uppnå med sina studier.
Vid formulering av målet är det bra att vara så konkret som möjligt, detta underlättar vid planering av utbildningen såväl som vid bedömning av fram- steg under och efter utbildningen.
Val aV utbildningSform och metod
Nu är den nuvarande språkliga nivån fastställd, behoven identifierade och målet definierat – nästa steg är att välja:
rätt utbIlDNINgSforM
Valet av utbildningsform styrs av frågor som hur snabbt man behöver nå målet och hur mycket tid som finns till förfogande, samt de ekonomiska ramarna. Har man svårt att följa en schemalagd kurs, kan individuell under- visning eller en utbildning på distans vara lösningen. Finns det fler personer med samma nivå och språkliga behov är gruppundervisning ett utmärkt val.
En möjlighet är att kombinera klassrumsundervisning med distansstöd. Andra möjligheter kan vara utbildning utomlands eller en kombination, där under- visningen kan påbörjas i Sverige för att sedan fortsätta i målspråkets land.
rätt lärare
Det är inte bara lärarens utbildningsbakgrund, pedagogiska erfarenhet och yrkeserfarenhet som styr valet av lärare. Personlighet och intressen hos både deltagare och lärare kan också vara faktorer att ta hänsyn till när man tillsät- ter lärare för en individ eller för en grupp.
rätt uNDerVISNINgSMetoDer
Det finns inte en »bästa« undervisningsmetod som är rätt för alla. Hur man lär sig är mycket individuellt, något som är viktigt att ta hänsyn till när det gäller val av metod. Annat som påverkar är vilka tidigare erfarenheter av språkundervisning man har, vilken inställning man har till att studera språket (gör man det frivilligt?).
Sist men inte minst – hur mycket tid finns för hemarbete? IKt – infor- mations- och kommunikationsteknik innebär stora fördelar och erbjuder möjligheter till så kallad blended learning.
rätt StuDIeMaterIal
Det är viktigt att välja studiematerial som är anpassat till deltagarens nivå och inlärningsstil, många gånger behöver materialet skräddarsys för att också passa deltagarens arbetsområde. Materialet – olika typer av kursböcker, kompletteras med material från deltagarens arbete, övningar på cd-skivor alternativt på Internet, dvd-filmer, ljudböcker, skönlitteratur och tidningstexter.
kurSplan
En deltagare lär sig bäst – och mest – när han känner sig trygg, vet vart han är på väg och har inflytande över sina egna studier.
För att ge möjlighet till detta och för att beskriva förväntningar samt mäta om de uppfyllts, krävs en väl genomtänkt och vederhäftig kursplan. Väl utformad och rätt använd blir kursplanen ett gemensamt kommunikations- instrument för alla inblandade.
Varje KurS Har SIN egeN KurSplaN
Kursplanen beskriver syfte, innehåll och arbetssätt i kursen. både lärare och deltagare har ansvar för innehållet. Utgångspunkten för kursplanen utform- ning är alltid test, behovsanalys och måldiskussioner. Dokumentet utformas av läraren, diskuteras gemensamt och fungerar som ett kontrakt mellan lärare och deltagare. om förutsättningarna ändras under kursens gång revideras kursplanen.
Varje deltagare har sitt eget exemplar av kursplanen. efter avslutad utbildning utgör dokumentet en merithandling och kan läggas in i t. ex. en utbildningsdossier.
Kursplanen är också ett viktigt dokument för köparen/beställaren av utbildningen. Här finns en unik möjlighet att se vad varje kurs innehåller och hur man arbetar. Uppföljningen underlättas, det finns något konkret att samtala kring. Dokumentet kan läggas till övrig utbildningsregistrering och utgöra underlag vid utvecklingssamtal.
Enkelt uttryckt är kursplanen en varudeklaration – en garanti för att köparen får den produkt man förväntar sig.
Kursplanen beskriver syfte, innehåll och arbetssätt i kursen.
SpråkunderViSning
Det tar tid att lära sig ett nytt språk. Man blir inte expert efter en veckas intensivkurs. Det tar tid att smälta de nya kunskaperna och det krävs tid för övning. Språkutbildning är inte bara en fråga om att absorbera fakta, det gäller också att tillämpa sina färdigheter.
människorlärsigpåolikasätt och man kan inte säga att det finns en metod som är den »rätta« eller den »mest effektiva«. Viktigt är däremot att anpassa undervisningen efter de aktuella deltagarnas individuella förutsättningar och behov.
Folkuniversitetets syn på språkundervisning för vuxna bygger på erfarenhet och forskning inom vuxenpedagogik. Vår språksyn kännetecknas av ett antal nyckelbegrepp:
SpråK ocH KoMMuNIKatIoN
Att behärska ett språk betyder att man kan utbyta information, föra fram ett budskap och vårda relationen med samtalspartnern på ett sätt som reflekte- rar den egna personligheten. Kommunikation äger rum inom olika områden, privat, yrkesmässigt, offentligt och i utbildningssammanhang.
Det är viktigt att anpassa undervisningen efter deltagarnas individuella behov.
DeltagareN
Varje deltagare är en individ, med olika erfarenheter och kunskaper. Delta- garnas behov och önskemål står i centrum. lärandet i gruppen utgår från deltagarnas skilda förutsättningar och mål med hänsyn och respekt för grup- pen som helhet. Varje deltagare har ett eget ansvar för lärandet. Deltagaren är aktiv på språket redan från första utbildningstillfället. Målspråket blir ett naturligt medel för kommunikationen under utbildningen.
lärproceSSeN
lärprocessen effektiviseras genom små studiegrupper. Deltagaren medverkar vid planering av kursinnehållet och ges möjlighet att se och bedöma sina framsteg. Undervisningen utgår från verklighetsnära och kommunikativa situationer inom de områden som är aktuella för deltagarna. Självstudier är en del av lärandet bland annat med IKt-stöd. Individen ska kunna känna tillfredsställelse och glädje i lärandet. Deltagarna stimuleras att se lärandet som en helhet där självstudier är en del av språkinlärningen.
Praktiska kunskaper och färdigheter är målet, så att deltagarna kan använda och ha glädje av sitt nya språk långt efter att utbildningen är avslutad lärareN
Folkuniversitetets lärare är väl medvetna om språkets olika variationer och om interkulturella skillnader. lärarna har stor erfarenhet av och intresse för vuxenpedagogik. och de deltar fortlöpande i vidareutbildning som bygger på internationella forskningsrön och internationellt erfarenhetsutbyte. lärarna ger deltagarna möjligheter att utveckla ett självständigt lärande.
SpråKutbIlDNINg I ett INterNatIoNellt perSpeKtIV
folkuniversitetet verkar för ett internationellt synsätt. Internationella forsk- ningsrön och internationellt erfarenhetsutbyte ger en språkutbildning av högsta kvalitet.
framStegSbedömning
Redan då kursen planeras bör man ställa sig frågan hur deltagarens framsteg ska bedömas. Framstegsbedömning görs av olika anledningar:
• för att läraren ska veta om inlärningen fungerat eller om något behöver tränas mer
• för att deltagaren konkret ska kunna se sina framsteg
• för att beställaren ska få veta vad deltagaren lärt sig
• som ett naturligt inslag i inlärningsprocessen Framstegsbedömning sker när det är lämpligt:
• under kursens gång, för att se om ett visst moment är avklarat och om deltagaren är redo att gå vidare
• under kursens gång, när man nått ett delmål
• vid kursens slut, för att se om man nått fram till slutmålet
All framstegsbedömning bör ske i relation till målformuleringen i kursplanen.
att en deltagare ser sina framsteg är en del av inlärningsprocessen.
VaD är fraMSteg?
Framsteg är att man kan klara av något man inte kunde tidigare.
• framsteg kan vara att deltagaren behärskar mer och mer avancerade strukturer, har ett större ordförråd, klarar fler situationer på målspråket och går uppåt på nivå- skalan
• framsteg kan vara att deltagaren skaffar sig fler strategier för att använda de språkkunskaper han redan har
• framsteg kan vara att man vågar använda språket på ett bättre sätt än tidigare
• framsteg kan vara att kunna klara av en språklig situation man inte klarade tidigare
olIKa typer aV fraMStegSbeDöMNINg
Framsteg definieras olika beroende på deltagare och kurs – därför finns det också olika typer av framstegsbedömning.
Valet av framstegsbedömning diskuteras redan då kursen planeras. Det mål som satts upp för kursen påverkar självklart detta val.
Här följer några exempel på olika sätt att bedöma framsteg:
• självevaluering
• diskussion i grupp eller enskilt
• internationella certifikat
• arbetsprov (t. ex. guidad rundtur i verskstaden, arrangera en kundlunch)
• skriftliga arbetsprov (skriva e-post, ett affärsbrev, en rapport)
• diskussion med deltagare, lärare, chef, utbildningsansvarig
• skriftligt/muntligt test baserat på kursens innehåll
• deltagarens bästa språkarbeten samlade i dossier
• validering som leder till framtagande av en språkprofil
Att en deltagare ser sina framsteg är en viktig del av inlärningsprocessen.
Därför är det betydelsefullt att välja rätt form av framstegsbedömning.
Valet sker alltid i dialog med deltagare/beställare och finns med i kursplanen.
utVärdering
Utvärdering bör ske under utbildningens gång såväl som efter avslutad utbildning och görs av både deltagare och lärare. Utvärdering kan ske mer eller mindre formellt och kan ha olika syften och därmed olika utformning.
utVärDerINg uNDer KurSeNS gåNg
läraren kan göra en muntlig avstämning med deltagarna i slutet av varje lektion för att samla in deltagarnas åsikter om de övningar och metoder som använts på just den lektionen. Syftet är då främst att ha underlag för eventu- ella justeringar av arbetsplanen inför nästa lektionspass.
Det är lärarens ansvar att ge deltagarna tillfälle att lämna synpunkter under pågående kurs, men det är också varje deltagares ansvar att framföra eventuella synpunkter till läraren, för att ge denne en chans att göra föränd- ringar under kursens gång.
Man bör i förväg tänka igenom syftet med utvärderingen och hur den information man får fram ska användas.
proDuKtIoN: folKuNIVerSItetetS förbuNDSKaNSlI www.folKuNIVerSItetet.Se
foto: jaN lINDMarK grafISK forM: KarIN all trycK: DaNagårDS grafISKa 2008
utVärDerINg efter aVSlutaD KurS
En slututvärdering kan genomföras med hjälp av ett skriftligt formulär – standard eller skräddarsytt för den aktuella utbildningen. Den kan också genomföras muntligt, genom gruppdiskussion eller individuellt.
Här är syftet att få fram synpunkter inför framtida utbildningar samt att stämma av i vilken grad deltagarnas förväntningar är uppfyllda. Det kan också vara att »sätta betyg« på utbildningsanordnaren för att ha underlag för ett eventuellt återköp.
Slutrapport
När utbildningen är avslutad bör någon form av sammanfattning göras – en slutrapport. Denna kan vara muntlig eller skriftlig och kan innehålla:
• praktiska detaljer kring kursen (tidpunkt, antal timmar, lokal)
• närvarorapportering (för gruppen som helhet eller individuellt)
• en sammanfattning av kursens innehåll
• en bedömning av deltagarnas framsteg
• en sammanställning av genomförd utvärdering
• eventuella rekommendationer för fortsättning (gruppvis eller individuellt)
www.folkuniversitetet.se
Folkuniversitetet är en av landets största språkutbildare.
Vi erbjuder: 40 språk • Svenska som främmande språk enskild undervisning • Distansutbildning • Skräddarsydda företagsutbildningar • Internationella språkdiplom
Folkuniversitetet är bildat av de fem Kursverksamheterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.
Vi finns på 40 orter i landet och har flera språkskolor utomlands.
