• No results found

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kväve (N) och fosfor (P) överskott"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Aktuella resultat från BERAS-projektet

Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, 2002-2004)

(September 2005)

Med ekologiskt kretsloppsjordbruk avses ett ekologiskt jordbruk utan varken kemiska bekämpningsmedel eller lättlösliga mineralgödselmedel och som har en till den egna foderproduktionen anpassad djurhållning.

56

38

11 11

36 19

-1 -1

-10 0 10 20 30 40 50 60

N P N P

Aver. agriculture of today ERA agricultre

Farm gate surplus kg/ha year Field surplus kg/ha year

Jordbruket är den enskilt största förorenaren av Östersjön med kväve- och fosforföreningar. Skillnaden mellan vad som tillförs jordbruket i form av handelsgödsel och importerade fodermedel och vad som jordbruket producerar i form av livsmedel blir till ett överskott som belastar miljön. I genomsnitt var kväve och

fosforöverskottet 56 respektive 11 kg per ha och år i

Östersjöregionens konventionella jordbruk inklusive Baltikum och Polen. En del av kväveöverskottet avgår till luften i form av

ammoniak medan en del blir förluster från marken varav cirka hälften läcker ut i havet. På de studerade ekologiska

kretsloppsgårdarna (ERA-farms) var kväve-överskottet på gårdsnivå 35 % lägre och på marknivå 50 % lägre än i det

konventionella jordbruket. För fosfor blev det inget överskott på kretsloppsgårdarna.

Gårdsbalans kg/ha år Markbalans kg/ha och år

Medelvärde för dagens jordbruk Ekologiska kretsloppsgårdar Kväve (N) och fosfor (P) överskott

(2)

Kväveförlusterna i svenskt jorbruk jämfört med de svenska BERAS-gårdarna 2002-2004

beräknat för två altermativa förlustnivåer av ammoniumkväve

30 28

9 7

33 29

11 7

16 22

16 22

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Sv. jordbr.30 % Sv.jordbr. 40 % BERAS 30 % BERAS 40 %

N (kg/ha år)

Urlakning Denitrif. mm NH4-förluster

Dagens konventionella jordbruk i Sverige jämfört med resultat från BERAS gårdarna 2002-2004:

Diagrammet visar kväveöverskottet och dess fördelning i form av urlakning som belastar havet samt avgång till luften i form av

denitrifikation och ammoniak. Ammoniak som avges från jordbruket belastar också havet men indirekt via nedfall från luften.

Kväveöverskottet från jordbruket är lika med de totala kväveförlusterna vid en antagen balans av det bundna kvävet i marken. Kväveöverskottet beräknades till 36 kg kväve per ha på de 12 BERAS-gårdarna. Detta är 55 % lägre än det genomsnittliga Svenska jordbrukets kväveöverskott på 79 kg per ha. Ammoniakförlusten från våra husdjur och stallgödsel kan beräknas till 30 - 40 % av det kväve som djuren avger beroende på vilken teknik som användes för lagring och spridning av stallgödsel.

Förlusterna från marken består av en del som avgår till luften i form av miljöskadlig dikväveoxid och en del som urlakas och som i slutändan drabbar Östersjön. Beräkningar tyder på att urlakningen är 70 – 75 % lägre på BERAS-gårdarna vid en antagen oförändrad mäng organiskt bundet kväve i marken.

Överskott totalt 79 kg N/ha

Överskott totalt 36 kg N/ha

Överskott på marknivå

(3)

56

38

11 11

79

60

13 13

36

19

-3 -3

-10 0 10 20 30 40 50 60 70 80

N P N P N P

Dagens jordbruk Konventionellt scenario Ekol. scenario

Gårds balans överskott kg/ha Fält balans överskott kg/ha

+ 50

-50 %

Morgondagens jordbruk kan antingen innebära en ökning av kvävebelastningen från jordbruksmarken med 50 % om

dagens konventionella jordbruk införs även i Estland, Lettland, Litauen och Polen eller alternativt (ERA scenario) en

minskning med 50 % om hela regionen läggs om till

ekologiskt kretsloppsjordbruk i enlighet med resultaten från BERAS-gårdarna. I det ekologiska scenariot med ekologiska kretsloppsgårdar uppstår inget fosforöverskott, vad det

innebär i form av minskade fosforförluster från jordbruksmarken bör studeras vidare.

Vägval för östersjöregionens jordbruk

(4)

22 80

196

14 26

123

8 42

71

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Conv agriculture 2002-04 Sw ed. Consumption 2002-04 based on BERAS farms

Järna eco consumption based on BERAS farms

N surplus per year 2002-2004 Sweden

N-surpl kg /capita N-surpl kg/ha N-surpl milj kg Sw

Conv. consumption conv. food comp. 2002-2004 Conv. cons. Based on BERAS food Järna case based on BERAS food

Rel-value Rel-value Rel-value

Agr area milj 2,45 1,00 4,76 1,94 1,70 0,69

Tot ha/capita 0,27 1,00 0,53 1,94 0,19 0,69

Capita/ha 3,67 1,00 1,93 0,52 5,29 1,44

N-surplus/capita 22 1,00 14 0,63 8 0,36

N-surplus/ha 80 1,00 26 0,32 42 0,52

N-surpl milj kg Sw 196 1,00 123 0,63 71 0,36

Matkassens effekt på Östersjön Scenarier baserat på BERAS projektet:

- Kväveöverskottet per person skulle minska med 35 – 40 %, kväve läckaget skulle minska med ca 50 % och fosforöverskottet skulle försvinna i jordbruket om all mat kom från ekologiska kretsloppsgårdar.

- Överskottet och läckaget av kväve per person skulle minska med ännu mer om vi ändrade kosten till mindre kött och mer vegetabilier – regional mat från ekologiska kretsloppsgårdar skulle enligt Järnastudien leda till 65 % mindre kväveförluster.

- Emissioner av växthusgaser minskar med 10 % i det fösta steget med mat från BERAS- gårdar, med 20 % om maten dessutom är lokalproducerad och i steg två med 40 % om man minskar på andelen kött med 75 % och ökar vegetabilier. Steg två skulle också innebära en minskning av arealbehovet med 40 % om man också beaktar de importarealer som krävs för foderförsörjningen i det konventioneolla jordbruket

Mat från dagens jordbruk

Konventionell konsumtion baserat på BERAS

jordbruk

Alternativ mer vegetarisk konsumtion baserat på ekologiskt kretslopps jordbruk (Järna-studien)

Anm. 1) För konventionellt jordbruk tillkommer netto ytterligare ca 1 milj ha och dess miljöpåverkan som åtgår i andra länder för produktion av importfodermedel (fodersäd och soja) till den svenska animalieproduktionen. 2) Det krävs större areal per person med mat från BERAS jordbruk jämfört med konventionellt jordbruk beroende på större andel inhemskt eget foder, 20-30 % lägre produktion per ha samt ett lägre foderutbyte i en mer grovfoderbaserad (mer gräs och klöver) animalieproduktion.

1) 2)

(5)

426447

550 497

336304

0 100 200 300 400 500 600

kt/year

Agric. today Conv. Scen. ERA Scen.

Production of crop and animal products (total kt N)

Veg Anim

Dagens konventionella jordbruksmetoder enligt svensk modell (Agric. today) skulle kunna leda till en ökad produktion av vegetabiliska och animaliska

livsmedelsprodukter om de i framtiden tillämpas även i Baltikum och Polen (Conv.

Scen). Alternativet är en minskning av produktionen efter omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk (ERA Scen.) räknat på samma totalareal utnyttjad åker.

Kommentar:

1)Produktionen med mat från BERAS jordbruk blir lägre jämfört med konventionellt jordbruk när man som här utgår från samma areal utnyttjad åker. Den lägre

produktionen beror på (1) större andel inhemskt eget foder (i det konventionella systemet är nettoarealen för produktion av importerat foder ej medräknad), (2) produktion av spannmål per ha är 20 – 30 % lägre i ekologisk produktion samt (3) foderutbytet är lägre i en mer grovfoderbaserad (mer gräs- och klöver-baserad) animalieproduktion jämfört med kraftfoderbaserad griskött- och fjäderfä- köttproduktion.

2) Produktionen av livsmedel inom Östersjöregionen baserat på ett fullt genomfört kretsloppsjordbruk skulle dock väl motsvara konsumtionen genom användande av i dag ej utnyttjad åkermark. Stora arealer ej utnyttjad åker särskilt i Estland, Lättland och Litauen skulle åter kunna tagas i bruk men enligt ekologiska principer. Dagens

överproduktion av livsmedel skulle också kunna undvikas istället för att som nu riskeras att öka.

References

Related documents

Huvudfrågan är hur olika länder arbetar nu, och tänker arbeta, med att förbereda, förutse, bemöta, säkerställa och hantera eventuella störningar i försörjningssäkerhet

På förmiddagen reder vi ut hur du kan bedöma grödans kvävebehov för att öka effektiviteten Vi tittar även på det senaste från gödslingsförsöken och gör din kvävebalans

I Fröberg och Löfgren (2014 1 ) presenterades nya modeller för skattning av kväve (N) och fosfor (P) från skog och myrmark i södra Sverige.. Modelleringen av fosfor visade sig

När frågan om hur efterlängtad en taxesänk- ning egentligen var går vidare till Erik Wassén, folkpartistisk ordförande i styrelsen för Stockholm Vatten, slår han ifrån sig.. –

Åtgärdsdelen i projektet hade inledningsvis en budget på 1 150 000 kr. Denna förstärktes relativt snart efter projektstart med LOVA-medel på 2 000 000 kr beviljat till

För att kunna beräkna både belastning och åtgärdseffekt i recipienten och i havet krävs att modellen kan beräkna inte bara belastning utan även retention i vattendrag

Ert varumärke står också för immateriella värden och identitet, hur har ni arbetat för att detta ska

För att sedan omvandla de simulerade mängderna salt till konduktivitet dividerades den totala mängden salt med den totala volymen av skiktet för respektive tidssteg, detta ger