Dagvattenutredning
Åby Ängar/Åbyholmsgård
Uppdragsnamn
Åby Ängar, Åbyholmsvägen
Vallentuna kommun
Dagvattenutredning Åby Ängar/Åbyholmsvägen
Uppdragsgivare Vallentuna kommun Sigrid Walve
Vallentuna kommun Sigrid Walve Tuna Torg 2
186 86 VALLENTUNA
Vår handläggare Eva-Lotte Wondollek
Datum 2010-06-14
Innehåll
1 BAKGRUND OCH SYFTE ... 4
2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN ... 4
2.1 Underlag ... 4
2.2 Riktlinjer dagvattenpolicy ... 5
2.3 Geoteknik ... 5
3 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 6
3.1 Recipienten och dess status ... 7
3.2 Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning och dagvattenhantering ... 7
3.3 Deltagande ytor ... 8
3.4 Delavrinningsområden ... 9
4 BERÄKNINGAR ... 10
4.1 Flöden ... 10
4.2 Reglervolymer/Magasinsvolymer ... 11
4.3 Föroreningsmängder... 12
5 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING ... 13
5.1 Generellt - fördröjning och avskiljning ... 13
5.2 Planområdets indelning ... 13
5.3 Principlösningar för delavrinningsområde 1 och 2 ... 14
5.4 Principlösningar för delavrinningsområde 3 och 4 ... 14
5.4.1 Åbyholmsvägen ... 14
5.4.2 Parkeringsytor ... 14
5.4.3 Fastigheter ... 15
5.4.4 Lokalgator ... 15
5.5 Reningsanläggning ... 16
6 KALKYL RENINGSANLÄGGNING ... 18
7 SAMMANFATTNING ... 19
8 BILAGOR ... 21
REFERENSER ... 21
Bakgrund och syfte
Bjerking AB har på uppdrag av Vallentuna kommun tagit fram en dagvattenutredning till detaljplanerna för Åby Ängar och Åbyholmsvägen. I området planeras en utbyggnad av cirka 900 nya bostäder.
Huvudrecipient är Vallentunasjön som är klassad som känslig recipient (se 3.1).
Vallentuna kommun ingår i Oxunda vattensamverkan vilket innebär att Oxundaåns dagvattenpolicy gäller för denna utredning.
Syftet med detta PM är att beskriva dagvattensituationen i planområdet före och efter den planerade utbyggnaden. Detta PM ska även redovisa lämpliga och möjliga renings- och fördröjningsåtgärder eller i de fall det är möjligt med lokalt omhändertagande lämpliga metoder för detta.
Förutsättningar och antaganden
Underlag
- ”Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde – policy, råd och riktlinjer”
Policy daterad september 2001 samt bilaga daterad maj 2007 - Programhandling för Åbyholmsvägen (2008-11-07)
- Programhandling för Åby Ängar (2008-05-13) - Parkskiss i pdf (WSP 2009-06-23)
- Grundkarta i dwg (2009-10-22)
- Skiss på planerat gatunät öster om Åbyholmsvägen (dwg 090324) - Dispositionsskiss över planerad bebyggelse öster om Åbyholmsvägen
(dwg 070307)
- Ritning på nya Lindholmsvägen (dwg) - Ritning nya Smidesvägen (dwg)
- Ritning ny sträckning av Åbyholmsvägen (dwg) - Planskiss Åby Ängar (dwg 100412)
- PM Geoteknik Åby Ängar (Bjerking 2009-05-15) - Rapport Geoteknik Åby Ängar (Bjerking 2009-05-15)
- VA-ritningar i dwg och pdf (Vectura bygghandlingar 2009-12-03) - Skiss på planerad bebyggelse vid Åbyholmsvägen (PEAB 2010-05-31)
Riktlinjer dagvattenpolicy
I ”Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde – policy, råd och riktlinjer” anges förslag till gemensamma riktlinjer inom Oxundaåns avrinningsområde.
Nedan redovisas exempel på mål och riktlinjer som tillämpats i denna utredning.
– Kommunerna ska i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten.
– Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient.
– Öppna dagvattenanläggningar ska utformas som positiva inslag i stadsmiljön.
– Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras.
– Olika former av fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet.
– Trafikdagvatten ska om möjligt fördröjas genom att avledas i öppna system.
– Vid nyanläggning av trafikytor ska dagvattensystemet utformas så att de mest förorenade fraktionerna kan avskiljas och renas separat.
Geoteknik
En geoteknisk undersökning är utförd av Bjerking (rapport daterad 2009-05-15). Enligt den geotekniska rapporten kan planområdet delas in i två områden efter markens beskaffenhet. Öster om Åbyholmsvägen består marken av infiltrationsbenägen
friktionsjord medan det västra området till stor del består av djupa lerlager och fyllning.
En yta mellan dessa områden, nedanför Åbyholms gård och längst österut i planområdet, saknar geotekniska undersökningar. Bilaga 1 och 2 visar översiktligt var geotekniska undersökningar är utförda. I bilagorna representerar gul färg lera och blå färg friktionsjord det vill säga infiltrationsbenägen mark. Efter ett fältbesök (2010-04-21) bedöms även området längst österut bestå av infiltrationsbenägen jord. Nedanför Åbyholmsgård noterades att marken till viss del verkar bestå av sand.
Kompletterande geotekniska undersökningar bör utföras inför detaljprojekteringen av området.
I PM Geoteknik kan man läsa att grundvattnets trycknivå varierar mellan 0,5 meter och 2 meter under befintlig marknivå.
Beskrivning av planområdet och dess förutsättningar
Planområdet ligger öster om Vallentuna centrum, se bild 1 översiktskarta Vallentuna.
Området är cirka 28 ha stort. Området avgränsas av Angarnsvägen i söder samt den planerade sträckningen av nya Lindholmsvägen och Smidesvägen. (se bild 2)
Bild 1 Översiktskarta Vallentuna
Bild 2 Detaljplaneområdet. Bearbetad bild från eniro.
Åby Ängar/Åbyholmsvägen
Vallentunasjön Ängar/Åbyholm svägen
Recipienten och dess status
Recipient för området är Vallentunasjön. Sjön är idag klassad som känslig recipient och har statusen ”otillfredsställande ekologisk status” enligt miljökvalitetsnormen (MKN).
Kvalitetskravet är enligt MKN att Vallentunasjön ska uppnå god ekologisk status år 2021.
På Oxunda vattenverksamhets hemsida står följande ”Vallentunasjön är mycket näringsrik. Hög tillförsel av näringsämnen, framför allt fosfor, sker från omkringliggande jordbruksmarker, dagvatten, enskilda avlopp och tidvis bräddat avloppsvatten”.
Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning och dagvattenhantering
Området är idag till stor del oexploaterat. Dagvattnet leds i både diken och ledningar via Ormstaån till Vallentunasjön. Utbyggnad av dagvattennät saknas i stora delar av
området. Under ett fältbesök (2010-04-21) kunde det noteras att en stor del av dagvattnet idag rinner i öppna diken (se exempel i bild 3). En utbyggnad av dagvattennätet pågår i dagsläget för att ta hand om dagvatten från nya Lindholmsvägen och Smidesvägen.
Befintlig markanvändning redovisas i tabell 1.
Bild 3 Exempel på befintlig dagvattenavrinning i området
Befintlig
markanvändning
Yta (ha)
Takytor 0,54
Vägar 2,00
Skogsmark 21,05
Bostadsgårdar 4,80
Totalt 28,39
Tabell 1 Befintlig markanvändning
Deltagande ytor
I och med utbyggnaden av området så kommer stora ytor som nu är naturmark att hårdgöras vilket kommer att ha stor effekt på dagvattnet (se tabell 1 och 2).
Markanvändningen efter utbyggnad redovisas i tabell 2.
Planerad
markanvändning
Yta (ha)
Lokalgator 3,60
Takytor nya hus 3,28 Takytor bef hus
10,37
P-ytor 1,37
Naturmark 9,49
Bostadsgårdar 7,17
Vägar 3,11
Total yta 28,39
Tabell 2 Planerad markanvändning
1 Takytor befintliga hus minskar eftersom cirka 0,17 ha befintliga hus rivs.
Delavrinningsområden
Området ingår i ett större avrinningsområde. Uppströms finns Vallentuna idrottsplats där det i dagsläget byggs ett cirka 400 m3 stort fördröjningsmagasin. Från magasinet leds dagvattnet sedan vidare till ledningar i Lindholmsvägen. Nedströms området, i anslutning till Vallentunasjön, planeras för en våtmarksanläggning som ska fördröja dagvatten från avrinningsområdet. Dagvatten från Angarnsvägen ska fördröjas och renas i Vägverkets dammar.
Själva detaljplaneområdet kan delas in i fyra delavrinningsområden (enligt bild 4).
Delavrinningsområdena har tagits fram med hänsyn till topografi, befintliga diken och vägar.
Bild 4 Delavrinningsområden före utbyggnad
Planområdet
Gräns delavrinningsområde Flödesriktning
Beräkningar
Flöden
Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vatten P90. Återkomsttiden är satt till 10 år och Z-värde 19 har använts, vilket ger en regnintensitet på 222 l/s,ha (10 minuter, 10 år). Dagvattenflödet är beräknat utifrån markanvändningen enligt tabellerna nedan.
De avrinningskoefficienter som har använts finns listade i tabell 3 och tabell 4.
De flöden och volymer som genereras vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet före utbyggnad redovisas i tabell 3, tabell 4 visar dessa flöden efter utbyggnad. Flöden och volymer redovisas för de olika ytorna.
Intensitet (l/s, ha) Qdim (l/s)
Yta (ha) Avr koe A red (ha) 10-års regn, 10 min 10-års
Takytor 0,54 0,9 0,49 222 108,8
Vägar 2,00 0,8 1,60 222 355,2
Skogsmark 21,05 0,05 1,05 222 233,1
Bostadsgårdar 4,80 0,4 1,92 222 426,24
Totalt 28,39 5,06 1123,3
Tabell 3 Dagvattenflöde före utbyggnad
Intensitet (l/s, ha) Qdim (l/s)
Yta (ha) Avr koe A red (ha) 10-års regn, 10 min 10-års
Lokalgator 3,6 0,8 2,88 222 639,4
Takytor nya hus 3,28 0,9 2,95 222 655,2
Takytor bef hus 0,37 0,9 0,33 222 73,93
P-ytor 1,37 0,8 1,10 222 243,3
Naturmark 9,49 0,1 0,95 222 210,7
Bostadsgårdar 7,17 0,4 2,87 222 636,7
Vägar 3,11 0,8 2,49 222 552,3
Totalt 28,39 13,57 3012,5
Tabell 4 Dagvattenflöde efter utbyggnad
Dagvattenflödet från området före utbyggnad är beräknat till 1123 l/s vid ett 10-års regn.
Efter planerad utbyggnad ökar dagvattenflödet cirka 3 gånger till 3012 l/s. Beräkningarna är utförda efter exploatering enligt bild nedan.
Bild 5 Exploatering av området
Reglervolymer/Magasinsvolymer
Enligt dagvatten policyn så ska dagvatten fördröjas så långt som möjligt. Idag är utflödet från området cirka 1123 l/s vilket ger mycket vatten i trumman nedströms.
För att simulera ett utflöde/bräddning från ett magasin som skulle motsvara om området utgjordes av vegetationsrik park eller kuperad bergig skogsmark har avrinningskoefficient 0,1 använts på hela området (tabell 4,8 Svenskt Vatten P90). Detta ger ett utflöde på 630 l/s enligt tabell 5.
Utflöde magasin Totalt
Yta (ha) Avr koe l/s
Lokalgator 3,6 0,8 80
Takytor nya hus 3,98 0,9 88
Takytor bef hus 0,37 0,9 8
P-ytor 1,37 0,8 30
Naturmark 9,49 0,1 211
Bostadsgårdar 7,17 0,4 159
Vägar 3,11 0,8 69
Totalt 28,39 630
Tabell 5 Utflöde med avrinningskoefficient 0,1
Utifrån dessa beräkningar kommer max utflöde från området dimensioneras med 630 l/s.
Utifrån dagens utflöde på 1123 l/s kommer den hydrauliska belastningen att minska nedströms med 493 l/s.
Föroreningsmängder
Föroreningsmängder i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm 2010). Beräkningsförutsättningar som programmet kräver är
markanvändning och nederbördsdata.
I tabell 6 redovisas föroreningsmängderna före och efter planerad utbyggnad utifrån markanvändningen (se tabell 1 och 2) och uträknade flöden (tabell 3 och 4).
Nuläge Framtida Differens
Ämne kg/år kg/år %
P Fosfor 4,36 11,28 39
N Kväve 74,91 150,02 50
Pb Bly 0,32 1,12 29
Cu Koppar 0,77 2,50 31
Zn Zink 1,84 6,28 29
Cd Kadmium 0 0 0
Cr Krom 0 0,23 0
Ni Nickel 0 0,20 0
Hg Kvicksilver 0 0 0
SS Suspenderade ämnen 1 649,75 5 692,58 29
Olja Olja 7,11 27,82 26
PAH
Polyaromatiska
kolvärden 0,01 0,06 17
BaP Bens-a-pyren 0 0 0
Tabell 6 Föroreningsmängder
Generellt så ökar föroreningshalterna vilket beror på den ökade bebyggelsen,
trafikrörelser och ökade andelen hårdgjorda ytor som leder till ett större dagvattenflöde.
Särskilt viktigt är det att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor samt suspenderade ämnen och olja innan dessa når den känsliga recipienten Vallentunasjön.
I tabell 7 redovisas en jämförelse mellan föroreningshalterna i området efter utbyggnad och de gränsvärden som finns i modellverktyget StormTac (Larm 2001)
Nuläge Framtida Gränsvärde
2Ämne mg/l mg/l känslig recipient
P Fosfor 0,1 0,15 0,175
N Kväve 1,66 1,99 1,7
Pb Bly 0,01 0,01 0,02
Cu Koppar 0,02 0,03 0,025
Zn Zink 0,04 0,08 0,175
Cd Kadmium 0 0 0,0007
Cr Krom 0 0 0,015
Ni Nickel 0 0 0,045
Hg Kvicksilver 0 0 0,00004
SS Suspenderade ämnen 37,02 75,6 80
Olja Olja 0,16 0,37 0,6
PAH
Polyaromatiska
kolvärden 0 0 0,001
Tabell 7 Jämförelse av föroreningshalter med gränsvärden från StormTac
Det bör påpekas att resultaten är beräknade från schablonhalter.
Då Vallentunasjön är näringsrik så bör reningssteget utföras så att fosfor och kväve avskiljs i så stor utsträckning som möjligt även då inte fosforhalten når upp till gränsvärdet för känslig recipient.
Olja ska enligt gällande dagvattenpolicy alltid avskiljas oavsett mängd då recipienten är klassad som känslig.
Lösningar för att avskilja och rena dagvattnet från föroreningar beskrivs i avsnitt 5.3.
Förslag på framtida dagvattenhantering
Generellt - fördröjning och avskiljning
Grundvattennivån är avgörande för att ett fördröjningsmagasin ska uppnå önskad effekt.
Om grundvattennivån är mycket hög finns risk att fördröjningsmagasinet fylls på med grundvatten. En hög grundvattennivå kan också innebära att infiltrationen inte blir lika effektiv.
Läge, utformning och storlek på föreslagna lösningar fastställs vid detaljprojektering.
Planområdets indelning
Planområdet beskrivs fortsättningsvis efter de fyra delavrinningsområdena (se bild 4).
I område 3 och 4 öster om Åbyholmsvägen (se bilaga 1) där marken är
infiltrationsbenägen tillämpas lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) från fastigheter, lokalgator och parkeringsytor (se avsnitt 5.4).
I område 1 och 2 väster om Åbyholmsvägen där marken inte lämpar sig för LOD bör dagvatten från fastigheter, parkeringsytor och lokalgator fördröjas så långt som möjligt innan det ansluts till dagvattenledningar.
Principlösningar för delavrinningsområde 1 och 2
I den västra delen fördröjs dagvattnet så långt som möjligt i fördröjningsmagasin.
Magasinen tar hand om dagvatten från tak, bostadsgårdar och lokalgator. Dagvattnet leds i ledningar via fördröjningsmagasin till damm 2 där det renas. Höjdsättningen i detaljprojekteringen ska anpassas så att dagvatten med självfall kan rinna bort från husen och förhindra att få instängda områden.
Principlösningar för delavrinningsområde 3 och 4
ÅbyholmsvägenFör att behålla Åbyholmsvägens karaktär (se bild 6) så utnyttjas de befintliga dikena längs med vägen. Från dessa diken leds sedan vattnet vidare till damm 1 med oljeavskiljare.
Bild 6 Åbyholmsvägen
Parkeringsytor
I de största parkeringsytorna närmast bostäderna anläggs fördröjningsmagasin av makadam. Dagvattnet får sedan infiltrera ner i marken. Förutom dagvatten från parkeringsytorna ska magasinen ta hand om vatten från tak, dränering och
bostadsgårdar. Högt upp i magasinet läggs en ledning som tillåter bräddning vid extrema regn. Bräddledningen leds ut i dikessystemen i lokalgatorna för att slutligen mynna ut i en damm. De mindre parkeringsytorna samt parkeringsytor som ligger bakom husen leds direkt till diken i Lokalgatorna.
För att öka möjligheten till infiltration så kan permeabel beläggning användas alternativt anlägga parkeringsytor med grus.
Fastigheter
Takavvattning sker via stuprör försedda med utkastare. Dagvattnet leds sedan bort från huset i en skålad ränna med minst 5 % lutning från fasaden innan det släpps ut på marken och leds till fördröjningsmagasin i närmaste parkeringsyta. Till magasinet kopplas även husdräneringen (se bild 7).
Bild 7 Skiss LOD av dagvatten från fastigheter
Lokalgator
På båda sidor av lokalgatorna, som ska ha stadskaraktär, anläggs makadamfyllda diken för att fördröja dagvatten samt för fastläggning av föroreningar. I dikena läggs en ledning som är slitsad i överkant så att dagvattnet kan brädda in i ledningen när magasinet börjar bli fullt. Bräddledningen mynnar sedan i dammen. Höjdsättningen på vägen anpassas så att dagvatten kan avledas med självfall mot makadamdikena. Se skiss nedan (bild 8).
Bild 8 Fördröjningsdiken i lokalgator
Bräddledning till dikessystem i lokalgata
Fördröjningsmagasin i parkeringsyta
Reningsanläggning
Som tidigare nämnts i denna utredning så krävs rening och avskiljning av föroreningar i dagvattnet då recipienten, Vallentunasjön, är klassad som känslig och näringsrik.
Reningssteget måste utformas så att särkskilt olja, suspenderade ämnen, kväve och fosfor avskiljs från dagvattnet innan det når recipienten. Förslaget är att anlägga två dammar (se bild 10).
Damm 1 beräknas inte ha så stor belastning på grund av att dagvatten uppström till stor del tas omhand lokalt. Fastläggning av föroreningar sker i makadammagasin. Damm 1 anläggs till största del för att tillföra estetiska värden och utformas förslagsvis som en gräsklädd torr damm. Vid större regn fylls dammen med vatten. Slänterna bör vara flacka för att underlätta gräsklippning. Se exempel nedan. Damm 1 beräknas behöva en volym på cirka 300 m3.
Bild 9 Torr damm i ett bostadsområde i Bålsta
Damm 2 belastas med stora flöden och är dessutom det sista steget innan dagvattnet släpps från området. Damm 2 konstrueras med oljeskärm och en djupare
sedimentationsdel. För att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor planteras växter i dammen. Sedimentationsdelen kan anläggas med betongplattor i botten för att underlätta slamtömning. Utloppsflödet från denna damm begränsas till 630 l/s. Volymen på dammen beräknas bli cirka 1400 m3.
För att knyta ihop de två dammarna och även de två områdena föreslås att en
vattentrappa byggs mellan utloppet på damm 1 och inloppet på damm 2 se exempel i bild 11 nedan. Ytterligare en fördel med att bygga en trappa är att dagvattnet då syresätt på vägen.
Bild 10 Förslag på placering av reningsanläggning
Bild 11 Exempel från Märsta på kanal som sammanbinder två dammar Avskärande dike
DAMM 1 torr damm
Vattentrappa
DAMM 2
Kalkyl reningsanläggning
Kalkylen i bilaga 3 har gjorts för att bedöma den ungefärliga kostnaden för de två dammarna och vattentrappan . Kalkylen bygger på antaganden. En mer exakt kostnadsbedömning kan först göras i samband med detaljprojekteringen.
Kostnaden för de båda dammarna och vattentrappan har uppskattats till ungefär 3 160 000 kr (moms tillkommer).
Sammanfattning
Syftet med detta PM är att beskriva dagvattensituationen i planområdet före och efter den planerade utbyggnaden. Detta PM ska även redovisa lämpliga och möjliga renings- och fördröjningsåtgärder eller i de fall det är möjligt lämpliga metoder för lokalt
omhändertagande detta.
Huvudrecipient är Vallentunasjön som är klassad som känslig recipient (se avsnitt 3.1).
Vallentuna kommun ingår i Oxunda vattensamverkan vilket innebär att Oxundaåns dagvattenpolicy gäller för denna utredning.
Enligt den geotekniska rapporten kan planområdet delas in i två områden efter markens beskaffenhet. I område 3 och 4 öster om Åbyholmsvägen består marken av
infiltrationsbenägen friktionsjord medan område 1 och 2 till stor del består av djupa lerlager och fyllning. Kompletterande geotekniska undersökningar bör utföras inför detaljprojekteringen av området.
Området är cirka 28 ha stort. Området avgränsas av Angarnsvägen i söder samt den planerade sträckningen av nya Lindholmsvägen och Smidesvägen. (se bild 2)
Området är idag till stor del oexploaterat. Dagvattnet leds i både diken och ledningar via Ormstaån till Vallentunasjön.
I och med utbyggnaden av området så kommer stora ytor som nu är naturmark att hårdgöras vilket kommer att ha stor effekt på dagvattnet både när det gäller flöde och föroreningshalter.
Generellt så ökar föroreningshalterna vilket beror på den ökade bebyggelsen,
trafikrörelser och ökade andelen hårdgjorda ytor som leder till ett större dagvattenflöde.
Särskilt viktigt är det att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor samt suspenderade ämnen och olja innan dessa når den känsliga recipienten Vallentunasjön.
Då Vallentunasjön är näringsrik så bör reningssteget utföras så att fosfor och kväve avskiljs i så stor utsträckning som möjligt fast då inte fosforhalten når upp till gränsvärdet.
Olja ska enligt gällande dagvattenpolicy alltid avskiljas oavsett mängd då recipienten är klassad som känslig.
Läge, utformning och storlek på föreslagna lösningar fastställs vid detaljprojektering.
I område 3 och 4 öster om Åbyholmsvägen (se bilaga 1) där marken är
infiltrationsbenägen tillämpas lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) från fastigheter, lokalgator och parkeringsytor (se avsnitt 5.4).
I område 1 och 2 väster om Åbyholmsvägen där marken inte lämpar sig för LOD bör dagvatten från fastigheter, parkeringsytor och lokalgator fördröjas så långt som möjligt innan det ansluts till dagvattenledningar.
Reningssteget förslås bestå av två dammar som binds samma av en vattentrappa se bild 10.
Damm 1 beräknas ha låg belastning på grund av att dagvatten uppström till stor del tas omhand lokalt där fastläggning av föroreningar sker i makadammagasin. Damm 1 anläggs till största del för att tillföra estetiska värden och utformas förslagsvis som en gräsklädd torr damm. Vid större regn fylls dammen med vatten. Slänterna bör vara flacka
Damm 2 belastas med stora flöden och är dessutom det sista steget innan dagvattnet släpps från området. Damm 2 konstrueras med oljeskärm och en djupare
sedimentationsdel. För att avskilja näringsämnen som kväve och fosfor planteras växter i dammen. Sedimentationsdelen kan anläggas med betongplattor i botten för att underlätta slamtömning. Utflödet från damm 2 begränsas till 630 l/s.
Kostnaden för de båda dammarna och vattentrappan har uppskattats till ungefär 3 160 000 kr (moms tillkommer).
Bilagor
Bilaga 1 Översiktlig geoteknisk undersökning – tolkad plan (Bjerking 2009-05-15) Bilaga 2 Översiktlig geoteknisk undersökning – tolkad plan (Bjerking 2009-05-15) Bilaga 3 Kalkyl reningsanläggning (Bjerking 2010-06-09)
Referenser
Larm, T (2001-10-19), PM Gränshalter för dagvatten
Bjerking AB
Eva-Lotte Wondollek
Telefon 018-65 11 91 070-651 10 69 eva-lotte.wondollek@bjerking.se
Anna Blomlöf
Telefon 018-65 12 56 070-698 15 76 Anna.blomlof@bjerking.se
Dammar samt diken mellan dammarna
Trädfällning st 0
Borttagning av vegitation 0,2 m 400 m3 150 60 000
Jordschacktning Fall A Damm1 50 m3 150 7 500
Jordschacktning Fall B Damm 1 250 m3 250 62 500
0
Jordschaktning Fall A Damm 2 200 m3 150 30 000
Jordschaktning Fall B Damm 2 1 200 m3 250 324 000
Fyllning m3 0
Gräsytor i damm nr1 300 m2 100 30 000
Inloppsbrunn Damm 1 1 st 50 000
Oljeläns/Träskärm Damm2 1 st 300 000
Inloppsbrunn Damm 2 1 st 200 000
Utloppsbrunn Damm 1 1 st 50 000
Utloppsbrunn Damm 2 1 st 150 000
Duk 1 500 m2 80 144 000
Skyddsduk 1 500 m2 40 72 000
Växter Damm2 1 st 75 000
Duk i dike 1 000 80 80 000
Gräsbesått dike 2 m brett 500 m 1 000 m2 100 100 000
Trappor 5 5 st 10 000 50 000
Vägtrummor D 400 50 m 800 40 000
Korsning väg 30 m 1 500 45 000
Singel 500 m3 350 175 000
Återställning tomtmark 5 000 m2 50 250 000
Summa 2 295 000
0 0 0 0
Summa 0
Summa 2 295 000
Diverse, oförutsett mm ca:10% 229 500
Summa 2 524 500
OH-kostnad (projektering, byggledning mm) ca:25% 631 125BESTÄLLAR-kostnader,Plankostnader
Summa exkl moms 3 155 625
