Handlingsplan för elever i behov av
särskilt stöd
Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av
särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp.
Irstaskolan
läsåret 2014-2015
20140825
INNEHÅLL:
SYFTE s. 3
VÅRA STYRDOKUMENT s. 3
IRSTASKOLANS MÅL s. 4
VAD ÄR LÄS OCH SKRIVSVÅRIGHETER? s. 4
FMLS:s LISTA s. 5
HUR UPPTÄCKER VI ELEVER I BEHOV
AV SÄRSKILT STÖD? s. 6
ELEVVÅRDSPERSONAL s. 7
ARBETSSÄTT s. 8
ÅTGÄRDSPROGRAM s. 8
UTVÄRDERING s. 9
BILAGA 1-förhållningssätt s. 10
BILAGA 2-kompensatoriska hjälpmedel s. 11
SYFTE:
• Syftet med detta dokument är att tydliggöra arbetsgången i vårt arbete med barn i behov av särskilt stöd
VÅRA STYRDOKUMENT:
Salamancadeklarationen nr 1/2001
• ”Erfarenheter från många länder visar att integrering av barn och ungdomar i behov av särskilt stöd uppnås bäst inom reguljära skolor som betjänar alla barn i ett lokalsamhälle. Det är i detta sammanhang som elever med behov av särskilt stöd kan uppnå de bästa inlärningsresultaten och delaktighet i samhället.” (sid.
24) Skollagen:
• Kap. 4 § 1 ”Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.” (SFS 1991:1111)
Skolans läroplan (Lgr-11):
• ”En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan
undervisningen aldrig utformas lika för alla.” (sid.8) Utbildningsplan för Västerås stad 2011-2015:
• ”Skolans viktigaste uppdrag är att arbeta för att alla barn, elever, och studerande, såväl flickor som pojkar, oavsett social
bakgrund, ska klara skolans mål. I alla verksamheter ska fokus ligga på barnens och elevernas utveckling, lärande, kunskaper och behov. Verksamheten måste präglas av en god värdegrund där alla barn, elever och studerande får plats och där alla utifrån sina förutsättningar ska få den hjälp och det stöd de behöver.”
(s.5)
IRSTASKOLANS MÅL:
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa ”Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd”. (sid. 16) ”Alla som arbetar i skolan ska
uppmärksamma och stödja elever i behov av särkilt stöd”. (sid. 14) Därför är det av stor betydelse att vi på Irstaskolan uppmärksammar och utreder behov av stöd samt planerar, genomför och följer upp olika insatser. Irstaskolans personal arbetar kontinuerligt med att utvidga förståelsen för elever i behov av särskilt stöd genom att ha ett gemensamt synsätt/förhållningssätt. Det är mycket viktigt att vi ser på våra elever utifrån ett helhetsperspektiv, dvs. på individ, grupp och skolnivå. (Se bilaga 1 och 2). För att förebygga att behov av särskilt stöd uppstår, pågår arbete i de olika enheterna utifrån våra elevers behov och förutsättningar.
VAD ÄR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER?
Begreppet dyslexi används för att beteckna svårigheter med att lära in bokstavskoden och innebär att man inte ledigt kan läsa och/eller stava.
Svårigheterna beror inte på svag begåvning, dåligt ordförråd eller allmänt svag språkbehärskning utan är specifikt knutna till själva
koden = bokstäverna. Läs- och skrivsvårigheter är ett vidare begrepp och kan ha att göra med svagt ordförråd, otillräcklig undervisning, bristande motivation vid inlärning, dyslektiska problem etc.
Inom förbundet Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter (FMLS) talar man om läs- och skrivsvårigheter, medan vissa forskare föredrar ordet dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter yttrar sig på många olika sätt:
• En person kan knappt skriva sitt namn.
• En annan kanske kastar om bokstäverna trots att han kan skriva.
• En tredje läser mycket sakta trots att han läser mycket och försökt få upp hastigheten.
• Någon kanske läser mycket bra men har svårt att få ner sina tankar på papperet.
• Andra kan få ner vad de vill säga men med en oändlig massa stavfel.
FMLS har sammanställt en lista över de vanligaste problemen:
• Du har svårt med dubbelteckning (t ex ett m eller två m)
• Du kastar om och tappar bokstäver
• Du förväxlar b-d, b-p, t-d, k-g, u-o, e-ä, i-e etc.
• Du kastar om siffror
• Du tappar ändelser och små korta ord, både när du läser och skriver
• Du har en svårläst handstil
• Du har svårt att göra skillnad på lång och kort vokal
• Du uttalar vissa ord fel
• Du talar otydligt
• Du tycker illa om att läsa högt
• Du läser långsamt, avkodningen tar mycket energi och innehållet går förlorat
• Du har svårt att följa en textrad eller att komma in på rätt ny rad
• Du tycker att bokstäverna rör sig på papperet, eller att de är otydliga och går in i varandra
• Du har svårt att förstå vad du läser, men inte om du får samma text uppläst
• Du blir fort trött och får ont i huvudet eller ögonen när du läser
• Du har svårt att minnas ordföljder, t ex alfabetet eller veckodagarna
• Du tar fel på höger och vänster
• Du känner dig sämre än andra
• Du har svårt att förstå även ett enkelt skrivet meddelande, då någon vill ha ett snabbt svar
• Du har mycket svårt att komma ihåg namn, årets månader i rätt ordning och multiplikationstabellerna
Mer info finns att hämta på www.dyslexi.org
Känner du igen flera av dessa yttringar hos dig, ditt barn eller din elev, då rör det sig kanske om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
HUR UPPTÄCKER VI ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD?
Arbetsgång:
• Om klasslärare/vårdnadshavare/annan pedagogisk personal uppmärksammar att en elev har svårigheter i skolan, kallar
skolan till samtal. ( klasslärare/handledare har tidigare diskuterat problemet med arbetslaget, om arbetssätt, bemötande,
grupperingar m.m.)
• Närvarande vid samtalet är klasslärare/handledare, ev.
undervisande lärare, vårdnadshavare, eventuellt elev samt
specialpedagogisk personal. Klassläraren/Handledaren ansvarar för mötet. Mötets syfte: Hur hjälps vi åt och går vidare?
Kartläggning/utredning görs vid behov. Beslut om ev.
åtgärdsprogram fattas av rektor eller annan utsedd person.
• Åtgärder skrivs in i det åtgärdsprogram som ev. upprättas eller dokumenteras på annat sätt (av klassläraren/handledaren).
Åtgärdsprogrammet bör undertecknas av alla berörda parter.
Uppföljningsmöte ska anges och vara inom rimlig tid. Samtliga berörda får en kopia av åtgärdsprogrammet. All dokumentation samlar specialpedagogen/specialläraren och förvarar i låst skåp.
Originaldokumentet skickas vidare till stadsarkivet för att diarieföras.
• Uppföljningsmöte följer samma rutiner.
• Om de åtgärder som planerats inte haft önskad effekt, ska skolans EHT/områdesteam kopplas in. Elevhälsoteamet EHT/
områdesteamet är ett stöd för arbetslagen och
klasslärarna/handledarna i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vid behov planerar EHT/områdesteamet ett samrådsmöte.
Kallelse till ett samrådsmöte görs muntligen eller skriftligen av rektor eller den rektor utser.
• Närvarande vid ett samrådsmöte är rektor, skolhälsovården, vårdnadshavare, ev. elev, klasslärare/handledare,
specialpedagogisk personal och ev. annan yrkesgrupp t.ex.
skolans psykolog. Mötet ska hållas i så liten grupp som möjligt för att värna om elevens integritet.
• Klassläraren/handledaren och specialpedagogen/specialläraren ansvarar (under samrådsmötet) för en nulägesrapport. Stor vikt
ska läggas vid att se hela elevens situation både på individ, klass och skolnivå. Rektor ansvarar för mötet.
• De beslutade åtgärderna, med uppföljningsdatum skrivs i ett samråds-protokoll. Rektor eller den rektor utser ansvarar för att protokoll förs. Samråds-protokollet arkiveras på skolan.
Originalet skickas in för diarieföring. Vid behov kan ett åtgärdsprogram upprättas.
(Specialpedagogens/klasslärarens/handledarens ansvar).
ELEVVÅRDSPERSONAL:
• Rektor har det yttersta ansvaret för elever som behöver särskilt stöd.
• Skolläkare/Skolsköterska arbetar med elevernas fysiska och psykiska hälsa. Skolsköterskan har kontinuerlig kontakt med många elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar.
• Talpedagog arbetar med de elever som behöver stöd i sin tal- och språkutveckling.
• Skolpsykolog handleder, stödjer och hjälper till att utveckla skolans arbete med att skapa bättre förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd. Vid behov gör psykologen individuella elevutredningar.
• Specialpedagog/Speciallärare arbetar för att undanröja hinder för inlärning. Specialpedagogiken skall vara ett komplement till den ordinarie undervisningen för att så många elever som
möjligt ska nå läroplanens kunskapskrav. (Kartlägger, analyserar och bedömer elevers hjälpbehov.) Specialpedagogisk personal har kontinuerlig kontakt med elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar.
• Svalärare arbetar med de elever som har ett annat modersmål än svenska, för att de så snabbt som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet.
• Elevassistent/Resursperson arbetar stödjande utifrån speciell arbetsplan/arbetsbeskrivning för elever i behov av särskilt stöd.
ARBETSSÄTT:
För att kunna utnyttja skolans resurser och fördela skolans stöd på bästa sätt är det viktigt att all pedagogisk personal har ett flexibelt arbetssätt. (Schemaändringar, grupperingar, studieteknik m.m.) Årlig screening genomförs (se handlingsplan för läs- och
skrivutveckling) bl.a. som underlag/stöd för specialpedagogens fortsatta arbete med elever i behov av särskilt stöd.
Det är också av stor betydelse att all personal som elever i behov av särskilt stöd kommer i kontakt med, samarbetar. Elever i behov av särskilt stöd behöver känna att det finns en struktur i skolarbetet.
Ett bra samarbete med hemmet är också naturligtvis mycket viktigt.
Utvecklingssamtal ska ske regelbundet, då kan åtgärdsprogram upprättas och utvärderas kontinuerligt.
ÅTGÄRDSPROGRAM:
•
Grundskoleförordningen 5.Kap. Särskilda stödinsatser1§/…/”Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett
åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet.” (SFS
2000:1108)
• Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram 2012
”Ett åtgärdsprogram ska enligt skollagen utarbetas om en elev behöver särskilt stöd, det vill säga inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen och hon eller han riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det ska också utarbetas om en elev uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, som gör att
skolan på sikt befarar att eleven inte når kunskapskraven.” (sid. 11)
Specialpedagogen/Specialläraren blir en viktig länk i arbetet med åtgärdsprogram. ” …ansvar för rådgivning, stöd och utveckling av åtgärdsprogram i samarbete med kollegor och med tydlig knytning till skolans ledning. (”Kompetens för att möta alla elever” SOU 1999:63)
Utredning, beslut och åtgärdsprogram skall upprättas i samarbete med ansvarig pedagog, elev, vårdnadshavare och
specialpedagog/speciallärare för elever i behov av särskilt stöd. Det upprättas i anslutning till utvecklingssamtal eller samrådsmöte, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå läroplanens
kunskapskrav. I Skolverkets allmänna råd för arbete med
åtgärdsprogram står det: ”Ett åtgärdsprogram är ett redskap för lärare, annan skolpersonal och rektorer i arbetet med att stödja en elev i behov av särskilt stöd, så att hon eller han får förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen och nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska vidtas. (sid.10)
I åtgärdsprogrammet skall det finnas dokumenterat vad pedagogen, eleven och hemmet, ansvarar för och under vilken period arbetet skall utföras. Vid nästa utvecklingssamtal utvärderas arbetet.
Åtgärdsprogrammet ska vara ett verktyg i skolans pedagogiska planering, så att insatserna för elever i behov av särskilt stöd kan samordnas. Åtgärdsprogrammet upprättas för att stödja eleven i verksamhetens undervisnings- och lärandemiljö. Detta är en
trygghet eftersom det går att följa elevens utveckling och effekter av olika insatser. Vid lärar- och skolbyten finns då en god
dokumentation.
UTVÄRDERING:
Vi utvärderar handlingsplanen ”Elever i behov av särskilt stöd” en gång per läsår. Utvärderingen sker i början av varje hösttermin.
Ansvariga är: Rut Lingsberg-Larsson år 1-3, Kristina Karlsson år 4-6 samt Margareta Hedström år 7-9. Sammankallande är Kristina Karlsson.
