Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Denna plan tillhör
Stadsskogenskolans fritidshem
Planen gäller för läsår
17/18
Vår vision
Ingen elev på fritids och ingen vuxen som arbetar på vårt fritidshem ska känna sig mobbad eller kränkt. Det är vår självklara målsättning och det vi arbetar för varje dag.
Inget barn och ingen vuxen har rätt att diskriminera, kränka eller mobba dig. Vi vux- na som jobbar på skolan vill att du ska ha det bra här. Därför är det viktigt att du be- rättar för din lärare/pedagog om något har hänt som gör att du känner dig kränkt, mobbad, ledsen eller rädd. Du kan också berätta för någon annan vuxen. Det viktiga är att någon får reda på vad som hänt.
Ansvariga för planen
Rektor och personal på fritidshemmen
Barnens/elevernas delaktighet
Vi har samtal med eleverna på våra fritidsråd om planen.
Vi har samtal med eleverna där vi kopplar vardagen till våra trivselregler och vision.
Vi lärare som arbetar på fritidshemmet lyssnar in barnens synpunkter om innehållet i planen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
• Information om planen och dess innehåll ges på första föräldramötet på höstterminen. Då ska också tid för dialog och samtal finnas.
• Kontakt och samtal vid hämtning och lämning.
• Meddelande till alla vårdnadshavare:
Det är viktigt att du informerar personal på skolan om du får reda på att ditt barn eller något annat barn på skolan blir utsatt för kränkning av något slag. Vänd dig i första hand till ditt barns lärare/pedagoger. Du kan också ta kontakt med någon i skolans elevhälsoteam eller rektor. All personal är skyldig att ta reda på vad som hänt och se till att arbetet för att stoppa kränkningen kommer igång så fort som möjligt.
Personalens delaktighet
Rektor, specialpedagog och personal reviderar planen varje hösttermin.
Vi skriver en utvecklingsplan varje läsår där vi beskriver hur vi ska arbeta mot målen.
Förankring av planen
Elever och personal: Samtal och revidering under augusti-september om planen och dess innehåll. Därefter läggs planen ut till alla vårdnadshavare på Arenan.
Vi har vänskapsvecka vid terminsstart. Vi arbetar fokuserat runt trivsel och trygghet vid vår uppstart.
Föräldrar: Samtal och information med fokus på våra trivselregler sker på alla föräldramöten.
Utvärdering
Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts
Föregående års plan har utvärderats genom regelbunden avcheckning av utvecklingsplanen på våra kategorimöten och på våra APT. I vår nulägesanalys utvärderas planen och vi beskriver hur vi åtgärderna ska genomföras.
Planen har också utvärderats tillsammans med eleverna i fritidsgrupperna genom att de svarat på en enkät.
Vårt mål under förra läsåret var:
Vi vill skapa trygga lekmiljöer, inomhus och utomhus, och därigenom främja barns lärande.
Planerade och genomförda insatser
• Lära-känna- och samarbetsövningar på allavdelningar och framförallt med nya F-klass.
• ht-16 Två fritidsråd/termin varje avdelning för sig Personal på resp avdelning
• ht-16 Studiecirkel för all fritidspersonal (tre träffar ht-16) med syfte att utveckla lek inne och ute, t ex lekar med turtagning, samförstånd och ömsesidighet, alla ska kunna vara med, lek- lådor/stationer o s v
• V 44 Samplanerad lovverksamhet All fritidspersonal v.46
• Januari-17 Starta gemensam fritidsgympa över avdelningarna
• Mars -17 Starta gemensam utomhuslek ”tisdagslek” över avdelningarna.
• vt-17 Studiecirkel för all fritidspersonal (tre träffar) med syfte att utveckla lek inne och ute, t ex lekar där eleverna tränar sig att turas om, alla ska kunna vara med, leklådor/stationer o s v
• vt-17 Två fritidsråd/termin avdelningsvis och/eller representanter från varje avdelning i ett ge- mensamt fritidsråd
• v.7 o v.15 Samplanerad lovverksamhet All fritidspersonal v.9 o 17
• Revidera gemensamma riktlinjer för inskolning och uppstart ht-17
Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Personal och elever.
Elevhälsan.
Rektor
Resultat av utvärderingen av föregående års plan
(har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.)
Resultat/Analys
Studiecirkeln har varit intressant och utvecklande samt stärkt fritidspersonalens pro- fession. Vi önskar därför fortsätta med ett liknande upplägg som riktar sig till fritids- hemmets verksamhet/uppdrag.
Planerad gemensam verksamhet på loven har bidragit till en ökad gemenskap mel- lan elever samt personal. Likaså har det ökat tryggheten hos eleverna. Vi upplever att eleverna leker mer åldersblandat och över avdelningsgränserna.
Samtliga avdelningar har haft regelbunden fritidsjympa. Den åldersblandade fritids- jympan som vi planerat att utveckla från början har dock uteblivit, pga brist på upp- följning och ingen utsedd ansvarsperson.
Tisdagsleken startades upp under hösten, med blandad kvalité pga andra aktiviteter och intressen. Tisdagsleken avvecklades under våren, men ett önskemål är att för- söka starta upp igen kommande läsår i någon omfattning.
De planerade storfritidsråd har uteblivit helt och hållet pga brist på uppföljning och planering. En faktor för att det ska fungera kan vara att det krävs ansvarsperson som håller i storfritidsråden samt planeringen av dessa.
F-klass lärarna har tagit det största ansvaret när det gäller de gemensamma riktlin- jerna för inskolning och uppstart, då de också har haft planering för det.
Utvecklingsområden till nästa läsår
● Få en struktur och rutin på uppföljning av målen i planen.
● Tydliggöra ansvarsområden för fritidspersonalen.
Årets plan ska utvärderas senast Juni-18
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Barnen utvärderar genom samtal med personal och svarar på enkätfrågor.
Ansvarig/a för att årets plan utvärderas Rektor och personal.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Våra kartläggningsmetoder är:
• Trygghetsvandring med barnen.
• Samtal med barnen.
• Trivselenkäter
• GR-enkäter
• Observationer av både inomhus och utomhusmiljöer
Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen
• Eleverna är med och svarar på enkäterna.
• Formella och informella samtal med eleverna.
• Trygghetsvandringar.
Hur har personalen involverats i kartläggningen
• Formella och informella samtal med eleverna
• Enkäter
• Observationer
• Information och samtal med EHT
• Trygghetsvandringar med barnen.
Resultat och analys
Det är nu mindre konflikter vid fotbollsplanen. Fler elever är nu på Gagarinken och en lärare är oftast med och spelar. Vid Gagarinken händer dock en del konflikter som måste redas ut.
Konflikterna har ändå minskat. Framförallt utomhus. Vi lärare har delat upp fritids- grupperna mer utomhus. Några går till skogen, några har fritidsgympa osv.
Främja, förebygga och förhindra
Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Personalen på fritidshemmet har erfarenhet och kunskap om att upptäcka diskriminering, kränkningar och mobbning. Men även om vuxna och barn har kunskap, leker och arbetar nära varandra under dagarna, finns risken att vi missar att upptäcka vad som händer i barn- grupperna. Därför har vi särskilda rutiner för att upptäcka kränkningar och mobbning. Exem- pel på sådana rutiner är:
• Nära samarbete med klasslärarna om klimat och trivsel.
• Analys av trivselenkäten två gånger/år
• Avsätta tid till samtal direkt vid problem/händelser
• Vi har en dialog mellan EHT och personalen för att tidigt upptäcka diskrimine- ring, trakasserier och kränkande behandling
• Kartläggning av hur våra elever upplever skolmiljön, både under skol-och fri- tidstid, och om det finns platser eller situationer där de känner sig otrygga.
• Ett målinriktat och strukturerat arbete kring det som kartläggningen visar samt utvärdering och uppföljning av arbetet.
• Ett nära samarbete och dialog med föräldrar för att få mer och vidgad infor- mation om hur varje enskild elev har det på fritids. Det finns möjlighet till dag- lig kontakt i hallen vid hämtning från fritids.
Främjande insatser, åtgärder och mål
Forskning visar att det som motverkar kränkningar och mobbning allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur på fritidshemmet. Vi värnar om våra återkommande traditio- ner där barnen tar ett stort ansvar för genomförandet.
Det här främjar ett gott klimat:
* barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet
* barn och vuxna samtalar om värderingar
* barn och vuxna känner engagemang och omsorg för varandra
* barn är delaktiga och tar ansvar för aktiviteter med stöd av vuxna
* de vuxna är tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och agerar när något händer
* föräldrar medverkar i arbetet mot kränkande behandling
Hur vi arbetar med främjande åtgärder och mål på Stadsskogenskolans fritids- hem:
För att detta ska bli en verklighet arbetar vi hela tiden med vår värdegrund. Det arbe- tet består av olika delar. Här är några exempel:
• Samlingar och fritids-råd där alla elever har möjlighet att vara delaktiga i hur vi till- sammans skapar en grupp med ett gott och tryggt klimat
• Samtal om skolans trivselregler för att alla elever ska förstå vad dessa regler inne- bär
• Alla vuxna på fritids arbetar för att skapa goda relationer till, och ett gott samarbete med, alla elever, föräldrar och arbetskamrater
• Vi lyfter goda exempel och använder oss av positiv förstärkning
• Vid aktiviteter är vuxna med för att se och stötta elevernas lek och relationer.
• Vi har återkommande aktiviteter i åldersblandade grupper för att våra elever ska lära känna varandra över de olika fritidsgrupperna. Det finns också möjlighet för ele- verna från olika fritidsavdelningar att träffas och leka på varandras avdelningar på fritidstid.
• Vi gör en kartläggning av hur våra elever upplever skolmiljön, både under skol-och fritidstid, och om det finns platser eller situationer där de känner sig otrygga. Ett mål- inriktat och strukturerat arbete kring det som kartläggningen visar utvärderas varje läsår.
Stadsskogenskolans trivselregler gäller också på fritidshem- met:
–Vi är schysta kompisar.
–Vi är rädda om skolans och varandras saker.
–Vi hjälps åt att få arbetsro, matro och lekro.
–Vi går inomhus.
–Vi har en trevlig samtalston och vi använder ett vårdat språk mot alla på skolan.
–Vi lyssnar på varandra och på all personal.
–Vi är en mobilfri skola och fritidshem
Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Målen utvärderas löpande under läsåret.
När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Juni-18
Personal, elevhälsa och rektor ansvarar för att utvärderingen genomförs.
Rutiner för när kränkande behandling förekommit
Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever (utöver den övergripande interna rutinen)
1. Ta reda på vad som hänt
•Samtal med den som känner sig kränkt eller mobbad för att få veta vad som hänt.
•Samtal med andra som sett eller vet något.
•Samtal med den/de som utfört handlingen.
•Föräldrar/vårdnadshavare till den som blivit utsatt informeras samma dag om händelsen och hur vi på skolan kommer att agera för att utreda och stoppa fortsatta kränkningar.
•Den vuxne som hållit i samtalen dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport).
2. Stoppsamtal
•Prata med den/de som kränkt eller mobbat. Redogör för
händelsen och klargör skolans syn på kränkningar och mobbning.
•Om flera elever deltagit samtalar vi med dem var för sig.
•Informera om att skolan kommer att kontakta deras föräldrar/vårdnadshavare och berätta om händelsen.
•Den vuxne som hållit i samtalet dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport).
3. Kontakta de inblandades föräldrar/vårdnadshavare snarast, helst samma dag.
4. Uppföljning
•Under de närmaste veckorna efter händelsen, hålls minst två uppföljningssamtal med de inblandade, fler vid behov.
•Samtalen dokumenteras på samma sätt som ovan och föräldrar/vårdnadshavare hålls informerade.
5. Om kränkningarna fortsätter eller vid enstaka allvarliga händelser
•Anmälan till rektor enligt skollagen 6kap 10§.
•Rektor ansvarar för att elevhälsoteamet kopplas in, en större utredning görs och åtgärdsprogram upprättas.
•Rektor kontaktar berörda föräldrar/vårdnadshavare.
När en anmälan (se punkt 5) om kränkande behandling inkommer till rektor skall rek- tor anmäla detta till huvudmannen.
Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal
I fall där vuxna är inblandade, som förövare eller offer, sker all rapportering till rektor eller annan chef.
Interna rutiner för uppföljning
• Under de närmaste veckorna efter händelsen hålls minst två uppföljningssamtal med de inblandade, fler vid behov.
• Samtalen dokumenteras på samma sätt som ovan och vårdnadshavare hålls informerade.
• Om kränkningarna fortsätter eller vid enstaka allvarliga händelser görs en anmälan till rektor enligt skollagen 6 kap 10§.
• Rektor ansvarar för att elevhälsoteamet kopplas in och en större utredning görs och åtgärdsprogram upprättas.
• Rektor kontaktar berörda vårdnadshavare.
Rutiner för dokumentation
Blanketterna för Incidentrapporter och anmälan om kränkande behandling är kända och används av all personal.
Rektor och elevhälsan dokumenterar i det digitala programmet Prorenata.
Ansvarsförhållanden/områden Se ovan.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All personal på skola och fritids.
Rektor och Elevhälsans personal.
Skollagen och diskrimineringslagen
Kränkande behandling (regleras i Skollagen)
- Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild.
Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen)
- Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
- I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra.
Trakasserier och sexuella trakasserier
- Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utrednings- och åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier.
Skollag och diskrimineringslag
Skollagen 6 kap, 6 § - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling
Skollagen 6 kap, 7 § - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling
Skollagen 6 kap, 8 § - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
Skollagen 6 kap, 10 § - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
Skollagen 6 kap, 11 § - Förbud mot repressalier
Diskrimineringslagen 2 kap, 7 § - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
Diskrimineringslagen 3 kap, 2 § - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att
1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder
3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828).
Diskrimineringslagen 3 kap, 3 § - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828)
Diskrimineringslagen 3 kap, 16 § - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3
§§.
Diskrimineringslagen 3 kap, 17 § - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 § 2 och 3 ska omfatta
1) antagnings- och rekryteringsförfarande,
2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och
5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828)
Diskrimineringslagen 3 kap, 18 § - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.
Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828)
Diskrimineringslagen 3 kap, 19 § - I arbetet med aktiva åtgärder ska
utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i
§ 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828)
Diskrimineringslagen 3 kap, 20 § - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18 §§. För en sådan
utbildningsanordnare som avses i 15 § 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17 §.
Dokumentationen ska innehålla
1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 §§
2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18 §, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 § fullgörs.
Lag (2016:828)
Datum: 161124
Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346
Intern rutin
Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier
Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
__________________________________________________________________________
Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas.
Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid
upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter.
En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett.
Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN.
Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/BUN. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden.
Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret.
Förvaltningssekreterare 0322-61 63 46 Administrativ chef 0322-61 63 51
Ärendegång
Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats.
1a) En Incidentrapport upprättas
- Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor.
1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas
- Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i.
Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor.
2) Anmälan i PRN
- När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i
anmälningsärendet i PRN.
2) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare
- När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till
förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl.
2) Utredning i PRN
- Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och
ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde.
2) Handlingsplan och utvärdering
- I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren.
2) Avsluta ärendet i PRN
- När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad.
Incidentrapport
Rapporten ska användas vid incidenter/”bagatellartade” händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning.
Uppgifter om rapporterande personal
Namn: Datum:
Händelse
Plats: Tid:
Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass):
Beskrivning av händelsen:
Åtgärder
Vilka åtgärder har gjorts:
Är konflikten avslutad:
Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid):
Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal):
Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras.
Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 § 1,2,3,4). / MTK 160322
Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/
trakasserier
(lämnas till förskolechef/rektor)
Uppgifter om anmälaren
Namn: Tel.nr:
Uppgifter om det utsatta barnet/eleven
Namn: Personnummer (sex första siffrorna):
Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om
att en anmälan görs: Ja Nej
Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven:
Händelseinformation
Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom:
Kortfattad beskrivning av händelsen
Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits
Denna anmälan har tagits emot av följande personal
Namn: Datum:
Tel.nr: Enhet:
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 § 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker.
/ MTK 150825
