”Tänk om jag bara vill vara med honom”
En multimodal kritisk diskursanalys av homosexualitet, makt och stereotyper i Young Royals
FÖRFATTARE: Stina Sandahl och Cornelia Syrén
KURS: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap II, 30 hp PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet EXAMINATOR: Staffan Sundin
HANDLEDARE: Mia Verhoeff Friman
TERMIN: HT21
JÖNKÖPING UNIVERSITY Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan för lärande och kommunikation Examensarbete/kandidatuppsats 30 hp
Höstterminen 2021
SAMMANFATTNING
Författare: Stina Sandahl och Cornelia Syrén
Uppsatsen titel: ”Tänk om jag bara vill vara med honom” – En multimodal kritisk diskursanalys av homosexualitet, makt och stereotyper i Young Royals
Språk: Svenska Antal sidor: 58
Studien ämnar belysa och undersöka hur homosexualitet, makt och stereotyper framställs i den svenska serien Young Royals på Netflix. Uppsatsen undersöker framställningen av homosexualitet och makt och även vilka stereotyper och/eller icke-stereotyper som förekommer. Serien kategoriseras som en tonårsserie och riktar sig till en ung publik som befinner sig i en identitetsskapande fas i livet. Medier kan ha en stor inverkan på ungas uppfattning av omvärlden. På grund av mediers betydelsefulla roll i ungas socialisation kan det vara viktigt att uppmärksamma hur framställningen av homosexualitet i samband med maktförhållanden och stereotyper ser ut. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i representationsteorin och stöds av centrala begrepp som stereotyp, identitet och
heteronormativitet. Med hjälp av metoden multimodal kritisk diskursanalys och
analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord, attribut och scenmiljö har vi studerat tio utvalda scener från serien i dess framställning av homosexualitet, makt och stereotyper.
Analysens resultat visar på tydliga normbrytande framställningar, främst när det kommer till homosexualitet. De förutfattade meningar som finns om homosexuella personer kommer inte till uttryck i serien, och den generella bilden kring homosexualitet skiljer sig inte från den som finns om heterosexualitet. Personers makt och maktpositioner baseras till stor del på deras förmögenhet, familjetillhörighet och sociala status. Typiska stereotyper i serien är få och det är snarare icke-stereotyper som utgör majoriteten. Karaktärerna i Young Royals framställs som normbrytande och icke-stereotypiska, vilket troligtvis är ett medvetet val från
manusförfattarna.
Sökord: MCDA, homosexualitet, makt, stereotyp, Netflix, representation, tonårsserie, kungligheter
JÖNKÖPING UNIVERSITY Media and Communication Studies C School of Education and Communication Bachelor thesis 30 credits
Autumn 2021
ABSTRACT
Authors: Stina Sandahl and Cornelia Syrén
Title and subtitle: ”What if I just want to be with him” – A multimodal critical discourse analysis of homosexuality, power and stereotypes in Young Royals
Language: Swedish Pages: 58
The study intends to shed light on and examine how homosexuality, power and stereotypes are portrayed in the Swedish series Young Royals on Netflix. The essay examines the representation of homosexuality and power as well as which stereotypes and/or non- stereotypes occurs. The series is categorized as a teenage series and is aimed at a young audience that is in an identity-creating phase in life. The media can have a major impact on young people's perceptions of the world around them. Due to the important role of the media in the socialization of young people it may be important to pay attention to what the portrayal of homosexuality in connection with power relations and stereotypes looks like. The study's theoretical framework is based on the theory of representation and is supported by key concepts such as stereotype, identity, and heteronormativity. Using the method multimodal critical discourse analysis and the analysis tools lexical choices, emotionally charged words, attributes, and stage environment, we have studied ten selected scenes from the series in its presentation of homosexuality, power, and stereotypes.
The results of the analysis show clear norm-breaking representations, especially when it comes to homosexuality. The preconceived notions that exist about homosexual people are not expressed in the series, and the general picture about homosexuality does not differ from the one that exists about heterosexuality. People's power and positions of power are largely based on their wealth, family affiliation and social status. Typical stereotypes in the series are few and it is rather non-stereotypes that make up the majority. The characters in Young Royals are portrayed as norm-breaking and non-stereotypical, which is probably a conscious choice by the scriptwriters.
Key words: MCDA, homosexuality, power, stereotype, Netflix, representation, teenage series, royalty
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1 Studiens huvudteman ... 7
2.2 Seriens handling ... 7
2.3 Presentation av karaktärer ... 9
2.4 Young Royals på Netflix och ur ett globalt perspektiv ... 11
3. Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 12
3.1 Problemformulering och syfte ... 12
3.2 Frågeställningar ... 12
4. Tidigare forskning ... 13
4.1 Representation av homosexualitet i medier ... 13
4.2 Homosexualitet i amerikansk tv ... 14
4.3 Mediers effekt på ungdomar och stereotyper ... 15
4.4 Forskningslucka och vårt bidrag ... 16
5. Teori ... 17
5.1 Representationsteori ... 17
5.1.1 Stereotyper ... 17
5.1.2 Heteronormativitet ... 18
5.1.3 Identitet... 18
5.2 Motivering av vald teori ... 19
6. Metod... 20
6.1 Empiriskt material ... 20
6.2 Multimodal kritisk diskursanalys ... 20
6.2.1 Lexikala val ... 20
6.2.2 Värdeladdade ord ... 21
6.2.3 Attribut och scenmiljö ... 21
6.3 Analysschema och tillvägagångssätt ... 21
6.4 Metodkritik... 22
6.5 Validitet och Reliabilitet ... 23
7. Resultat och analys ... 25
7.1 Homosexualitet ... 25
7.1.1 Avsnitt 1: Jag är gay, pappa (31.18 - 31.45). ... 25
7.1.2 Avsnitt 3: Musiksalen (2.20-3.17)... 26
7.1.3 Avsnitt 3: Hemresehelg (8.20-10.10). ... 27
7.1.4 Avsnitt 6: ”Tänk om jag bara vill vara ihop med honom?” (25.07 - 27.32). ... 28
7.1.5 Avsnitt 6: Let´s start a revolution (38.37 - 40.46). ... 29
7.2 Makt ... 31
7.2.1 Avsnitt 1: Skolmatsalen (27.49 - 28.26). ... 31
7.2.2 Avsnitt 2: ”På bordet! På bordet!” (00 – 1.24). ... 32
7.2.3 Avsnitt 2: ”Var det lärorikt?” (31.04 - 32.13). ... 34
7.2.4 Avsnitt 5: Felice är årets Lucia (8.26 - 8.57). ... 35
7.2.5 Avsnitt 5: Vi skyller på Alexander (29.40 - 32.00). ... 36
8. Diskussion ... 39
8.1 Homosexualitet ... 39
8.2 Makt ... 41
8.3 Stereotyper och icke-stereotyper ... 43
9. Slutsats... 45
10. Förslag till vidare forskning ... 46
11. Referenslista ... 47
12. Avsnittslänkar ... 50
13. Bilagor ... 51
1. Inledning
Medier har en viktig och betydelsefull roll när det gäller publikens uppfattning av hur olika fenomen diskuteras i samhället. Eftersom ungdomsfasen för många kan vara en känslig tid, är bland annat tv och fiktiva karaktärer påverkande faktorer för ungdomars identitet och
socialisation (García-Muñoz & Fedele, 2011, s.138). Medier hjälper individer att definiera verkligheten omkring oss (Gripsrud, 2011, s. 17), och för att en verklighet ska bli så accepterande som möjligt av alla människor krävs det att medier speglar just detta.
Vi ämnar studera den fiktiva svenska serien Young Royals på Netflix. Det är en tonårsserie som behandlar teman som homosexualitet, makt och identitetsskapande samtidigt som den utmanar normativitet och stereotypiska antaganden. Homosexuella tilldelas ofta feminina attribut i fiktiva framställningar (McLaughlin & Rodriguez, 2017, s. 1196–1197). Eftersom tonårsåren spelar en viktig roll i utvecklandet och konstruktionen av bland annat individuella åsikter och värderingar kan sådana framställningar påverka publikens uppfattning om dem (García-Muñoz & Fedele, 2011, s. 138). Homosexuella förminskas och ifrågasätts, vilket kan komma till uttryck i stereotypisering och exkludering medan heterosexuella tenderar att erhålla en kulturell samhällsdominans (Rosenberg (2002, s. 100). Personer som ingår i det som anses vara norm har en maktposition (Hall, 1997) och sociala skillnader som resurser och makt är grundläggande faktorer i moderna samhällen (Gripsrud, 2011, s. 99). Individer som besitter makt påverkas av både klasskillnader och stratifiering i hur den uppfattar sin
omgivning och hur de agerar (Gripsrud, 2011, s. 98). När det gäller seriens återkommande teman är det därför intressant att undersöka på vilket sätt homosexualitet och makt framställs och hur den håller med, eller väljer att gå emot, förutfattade stereotypiska antaganden.
När det kommer till undersökningar kring homosexualitet och makt i svenska tv-serier verkar det vara ett relativt outforskat område och de studier som finns är, till stor del, amerikanskt baserade. På så sätt är en undersökning kring framställning av homosexualitet och makt ur ett svenskt perspektiv aktuellt. Studiens samhällsrelevans finns i att det i många länder
fortfarande är förbjudet att vara homosexuell. Eftersom medier har en betydelsefull roll i samhällsdiskussioner går det att anta att ju mer homosexualitet exponeras desto större är chansen att förutfattade åsikter kan förändras.
2. Bakgrund
I denna del av uppsatsen kommer studiens huvudteman presenteras. Sedan följer en kortfattad presentation av handling och väsentliga karaktärer i syfte att bidra till läsares förståelse av scenerna i analys- och resultatdelen. Vi kommer även förklara vad Netflix som
streamingtjänst har för betydelse för seriens popularitet.
2.1 Studiens huvudteman
De teman som uppfattas mest utmärkande i Young Royals är homosexualitet och makt. Dessa teman återkommer genom hela seriens gång och kommer därför vara studiens utgångspunkter.
Det första temat som undersöks är homosexualitet. Att vara homosexuell innebär att en person attraheras av någon med samma kön. År 1944 blev det lagligt att vara homosexuell i Sverige, något som tidigare varit brottsligt, men det dröjde fram till 1979 innan
homosexualitet togs bort från Socialstyrelsens lista över sjukdomar. I många länder är det idag fortfarande förbjudet att gifta sig med någon av samma kön, men i Sverige blev det 2009 lagligt för homosexuella par ingå äktenskap. (NE, u.å., Homosexualitet).
Undersökningens andra tema är makt och det utmärker sig speciellt i vissa av seriens karaktärer. När det gäller maktutövning finns det olika grader mellan en svag maktutövning och en absolut och dominant maktutövning. Exempel på svag maktutövning är att ha
inflytande och påverkan, medan dominant maktutövning inte ifrågasätts av omgivningen. De flesta definitioner av makt har en gemensam nämnare och det är att makt alltid handlar om
”möjligheten att påverka” (Strömbäck, 2014, s. 45–46). En persons maktposition kan påverkas av både ekonomiska och sociala resurser och samtidigt bidra till klasskillnad och social stratifiering, det vill säga hierarkisk indelning. Både klass och stratifiering är två faktorer som bland annat påverkar hur en individ uppfattar sin omgivning och hur de agerar (Gripsrud, 2011, s. 98).
2.2 Seriens handling
Serien handlar om den svenska prinsen Wilhelm. Efter ett slagsmål på en nattklubb tvingas Wilhelm börja på den prestigefulla internatskolan Hillerska för att ta ansvar för sina
handlingar och uppföra sig som vuxen och kunglig. På skolan går Wilhelms syssling August som har en hög status bland eleverna eftersom han är förmögen och släkt med kungafamiljen.
Han lovar att ta hand om Wilhelm och hjälpa honom känna sig välkommen. Under seriens gång får man veta att August inte är så rik som alla tror och att han inte kan betala sin terminsavgift. När de andra eleverna får reda på detta förlorar August sin status och
popularitet och i hans ställe blir Wilhelm den nya ledaren, vilket gör August avundsjuk och arg.
På skolan går också Simon, en ”extern” elev som deltar på undervisningen men inte bor på internatet. Han kommer från en medelklassfamilj och åker tillsammans med sin syster Sara buss till och från skolan. Simon är öppet homosexuell och självsäker men tilldelas, i skolan, en lägre social status på grund av sin klasstillhörighet. Redan första dagen fångar Simon Wilhelms uppmärksamhet, men Wilhelm vet inte hur han ska agera. Wilhelm vill ha en framtid med fri och villkorslös kärlek långt bort från sin kungliga plikt. Trots att Wilhelm är intresserad av Simon vet han att han inte får vara med honom.
Efter en tid börjar Wilhelm få känslor för Simon och de spenderar en natt med varandra.
August, som är ute och letar efter Wilhelm, går av en slump förbi Wilhelms fönster och ser dem tillsammans. Han väljer att ta upp sin mobilkamera och filma det som sker i rummet.
Eftersom August är arg på Wilhelm, till följd av ledarskiftet, väljer han att sprida videon på internet och det blir en skandal. Eftersom Wilhelm avslöjade August största hemlighet, det vill säga att han egentligen är bankrutt, väljer August att hämnas genom att sprida videon och på så sätt skämma ut Wilhelm.
Kungafamiljen vill att Wilhelm ska göra ett uttalande och säga att det inte är han på videon.
På klippet syns Wilhelm endast bakifrån, vilket ger honom en möjlighet att neka till att det är han. Han vägrar först göra uttalandet, men går till slut med på det. Simon påverkas också av löpsedlarna eftersom hans ansikte syns klart och tydligt. Simon blir ledsen när Wilhelm offentligt nekar till anklagelserna eftersom de kommit överens om att de tillsammans kan klara av vad som helst. Wilhelm försöker be om ursäkt till Simon och skyller sitt uttalande på hans plikt som kunglig. Wilhelm vill att han och Simon fortfarande ska vara tillsammans, men att ingen får veta. Simon svarar med att han inte vill vara någons hemlighet, och att Wilhelm på egen hand måste hitta sig själv och vem han vill vara.
2.3 Presentation av karaktärer
Wilhelm
Wilhelm är prins av Sverige. Han går första året på gymnasiet och efter en incident tvingas han byta skola till Hillerska riksinternat. Wilhelm lägger ingen större värdering i att han är prins, utan vill leva ett så normalt liv som möjligt. När Wilhelms storebror, och Sveriges kronprins, Erik dör i en bilolycka förs titels vidare till Wilhelm. Hans relation med Simon sätts på prov eftersom hans status begränsar hans möjligheter till ett normalt liv. Wilhelm är därför splittrad mellan sin plikt som kronprins och de regler och förväntningar som rollen innebär, och sin vilja att leva ett normalt liv och älska vem han vill.
Simon
Simon går första året på Hillerska riksinternat och är öppet homosexuell. Han är en så kallad
”extern elev” som genom ett stipendium får delta på undervisningen men inte bo på internatet.
Han bor i stället i ett radhus i Bjärstad med sin mamma och syster. Han är med i Hillerskas kör och är en duktig sångare. Trots att han är en självsäker person söker han inte
uppmärksamhet utan är nöjd med sin tillvaro.
August
August är skolans populära kille som går tredje året på Hillerska och är Wilhelms syssling.
Han kommer från en förmögen familj och framstår som en självsäker och karismatisk kille.
Senare i serien förstår man att August besitter en osäkerhet i sig själv, framför allt när det kommer till sin kroppsbild. Vid varje ledig stund tränar han och studerar sig själv i spegeln.
August är kapten i skolans roddarlag och är omtyckt av lärare och andra elever. Han ser ner på de som inte tillhör samma klass och status som honom, och detta framgår tydligt i hur han är mot Simon och Sara. August har också en svår och ansträngd situation hemma. Hans pappa lever inte längre, och hans mamma har träffat en ny man. Det som ingen vet är att August egentligen är bankrutt, och pressas av sin mamma att sälja det land han ärvt efter pappans bortgång. August vill inte sälja landet eftersom han är stolt och envis, men vet heller inte vad han ska göra då han inte kan betala den kommande terminsavgiften.
Felice
Felice är skolans populära tjej. Hon är omtänksam, ödmjuk och omtyckt av många. Hon kommer från en förmögen familj men det är inget hon skryter om. Trots sin sociala status är Felice osäker som person, och gör allt för att framställa sitt liv som perfekt. Detta grundar sig
i att hennes föräldrar har höga förväntningar på henne och vill att hon ska leva upp till familjens namn.
Sara
Sara är Simons syster. Hon har diagnosen Asperger och har på grund av det svårt att få
kompisar. Anledningen till att Sara och Simon går på Hillerska är för att Sara blev utfryst i sin förra klass. Sara gillar hästar och att rida, och spenderar all ledig tid i Hillerskas stall.
Drottning Kristina
Drottning Kristina är Sveriges statschef och Wilhelms mamma. Deras relation verkar spänd och ansträngd. Det framgår att Kristina under hela Wilhelms uppväxt gett mer
uppmärksamhet till Erik men när han tragiskt går bort skiftas Kristina uppmärksamhet helt till Wilhelm.
Micke
Micke är Simon och Saras pappa. De har en begränsad, nästintill ingen, kontakt med honom eftersom han sedan många år tillbaka är missbrukare. När Sara får frågan om sin och pappans relation säger hon att han är en dålig människa som inte kan ta hand om sig själv och att det går ut över andra i hans omgivning.
Madison, Stella och Fredrika
Madison, Stella och Fredrika är Felice vänner. Madison är Felice rumskompis och hennes närmsta vän. Madison är amerikan och pratar alltid engelska men förstår och blir tilltalad på svenska. Hon är en självsäker tjej som inte är rädd för att säga vad hon tycker. Stella och Fredrika är också Felice kompisar, och de rider tillsammans i skolans stall.
Nils och Alexander
Nils och Alexander kommer från förmögna familjer. Nils är en av Augusts närmsta vänner som också går tredje året. Alexander går första året och är lite av en springpojke till August.
De två tillsammans med August och ett antal andra killar utgör Sällskapet, vilket är en hemlig grupp på Hillerska som består av förstfödda söner av adligt blod. När Erik går bort erbjuds i stället Wilhelm hans plats. Sällskapet anordnar hemliga fester där de både dricker alkohol och brukar droger trots att majoriteten av medlemmarna är minderåriga.
2.4 Young Royals på Netflix och ur ett globalt perspektiv
Netflix är en av världens största streamingtjänster och erbjuder ett brett utbud av filmer, tv- serier och dokumentärer. Tjänsten är tillgänglig i över 190 länder och på 30 olika språk.
Netflix blev tillgängligt i Sverige och övriga Norden 2012 och översteg 200 miljoner medlemmar 2021 (About Netflix, u.å.). På tjänstens startsida finns det en topp tio-lista över de mest populära titlarna just nu och dessa listor varierar beroende på land. När Young Royals hade premiär, i juli 2021, hamnade den på Netflix topp tio i tolv länder, bland annat i
Ryssland, Ukraina och Spanien (Netflix Top 10, u.å., Global Top 10). Serien befann sig på Sveriges topp tio i fem veckor efter dess premiär (Netflix Top 10, u.å., Top 10 By Country).
I exempelvis Ryssland, ett av länderna som Young Royals är tillgänglig i, finns det fortfarande flera hinder för homosexuella individer. Ryssland kriminaliserar inte
homosexualitet. Däremot är det en nation som varken skyddar eller erkänner homosexuella personer. Landets lagar skyddar exempelvis inte från hatbrott, diskriminering på arbetsplats eller trakasserier. Erkännandet kring homosexualitet innebär att homosexuella, ur landets generella perspektiv, inte stöttas när det gäller äktenskap, samboförhållande eller gemensam adoption. Även om det inte kriminaliseras med straff som fängelse eller böter är det heller inget som skyddas eller accepteras (ILGA World, 2020, s. 329).
På grund av seriens popularitet i flera länder utgör den ett intressant studieobjekt. Inte bara för dess hyllade innehåll och skildring av homosexualitet, utan också för att den vågar skildra situationer som inte är lika accepterande i vissa delar av världen som i andra. När en serie produceras av Netflix går det att anta att den kan nå ut till en bred publik. Även om denna studie inte kommer mäta vilken effekt som serien kan ha, i mindre accepterande länder, går det att anta att Netflix innehåll och nästintill globala tillgänglighet kan ha betydelse för samhällsdiskussioner.
3. Problemformulering, syfte och frågeställningar
I detta avsnitt presenteras uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar som utgör studiens grund.
3.1 Problemformulering och syfte
En problematik som finns kring representation av manlig homosexualitet i medier är att homosexuella ofta karikeras, förlöjligas och tilldelas kvinnliga personlighetsdrag
(McLaughlin & Rodriguez, 2017, s. 1196–1197). Exempel på kvinnliga personlighetsdrag kan vara att visa mycket känslor och att vara mån om sitt utseende (Josefson, 2005, s. 8).
Genom att framställa homosexuella på bland annat detta sätt kommer rådande
samhällsuppfattningar inte ifrågasättas eller förändras. Eftersom dessa representationer kan leda till skeva och felaktiga antaganden om homosexualitet finns det en problematik kring publikens uppfattning och åsikt gentemot det.
Studiens syfte är att analysera tv-serien Young Royals för att se hur homosexualitet och makt framställs samt studera vilka stereotyper som går att hitta. Studien är en kvalitativ
undersökning där representationsteorin, med hjälp av begreppen heteronormativitet, stereotyper och identitet, utgör studiens teorigrund.
3.2 Frågeställningar
1. Hur framställs homosexualitet i Young Royals?
2. Hur framställs makt i Young Royals?
3. Vilka stereotyper och/eller icke-stereotyper går att hitta i serien?
4. Tidigare forskning
I denna del presenteras tidigare forskning inom studiens forskningsfält. Den tidigare
forskningen består av representation av homosexuella i medier, homosexualitet i amerikansk tv och mediers effekt på ungdomar och stereotyper.
4.1 Representation av homosexualitet i medier
Representation handlar i stora drag om hur verkliga och overkliga företeelser förekommer i medier. Det innefattar att text, bild och ljud alla är individuella komponenter, men som i kombination med varandra kan betyda något annat. Även om medier visar ett varierat och nyanserat innehåll är det inte säkert att alla samhällsgrupper och identiteter speglas. Detta kan i sin tur leda till en kulturpolitisk konflikt ur ett representationsperspektiv angående vad som visas i medier och vilka följder det kan få (Gripsrud, 2011, s. 27).
Stevi Jackson (2006) belyser att om medier endast framställer heteronormativa perspektiv blir representationen inte rättvis och inkluderande, eftersom det idag ifrågasätts vad som
egentligen anses som norm och inte. Enligt Jackson (2006) är normer oftast inbäddade i vardagen och menar att det generellt sett anses vara ”så det alltid varit”, och därför inget som ifrågasätts. Kritiker, feminister och homosexuella är bara en del av alla samhällsgrupper som har börjat ifrågasätta normativitet, genus och sexuell läggning och anser att den bör
neutraliseras, alltså inte längre förtryckas och utdömas (Jackson, 2006).
Det har gjorts få studier på homosexualitet i svenska tv-serier men Nina Åkestam, Sara Rosengren och Micael Dahlen (2017, s. 94–95) skriver om hur homosexualitet inom tv- reklam har en positiv effekt på konsumenter, oavsett sexuell läggning, i deras sociala
relationer och empatiska förmåga. De förklarar vidare hur den huvudsakliga anledningen till att använda sig av homosexualitet i reklam är för att rikta sig till den homosexuella publiken, eftersom det blir mer accepterat med olika sexualiteter hos främst den västerländska
befolkningen. Senare studier visar också att homosexuell representation i reklam kan ha positiva sociala effekter (Åkestam et al., 2017, s. 83). Exempelvis har det synts en ökning i både konsumenters välvilja (Defever et.al., 2011) och kreativitet, det vill säga att homosexuell exponering i reklam kan bidra till att konsumenter tänker mer och i nya banor när det gäller reklamen i sig och dess budskap (Rosengren et al., 2013, s. 321). Därför ska det bli intressant
att se på vilket sätt, det går att anta att, publikens inställning till homosexualitet påverkas av i detta fall tv-serier i jämförelse med tv-reklam.
4.2 Homosexualitet i amerikansk tv
Den tidigare forskning som finns kring representation om manlig homosexualitet i tv är, till stor del, baserad på amerikansk populärkultur. Kylo-Patrick R. Hart (2000, 2004) skriver hur medierepresentationen angående homosexuella män har sett ut i amerikanska tv-program mellan 1960 och 2000. Genom studier av ett antal tv-serier som behandlar homosexualitet från 60- till 90-talet präglas mediebilden av negativa och feminina attribut och egenskaper (Hart, 2000). Edward Alwood (1996, refererad i Hart, 2004) beskriver hur representation av homosexualitet under slutet av 60- och 70-talet ansågs vara tabu. Producenter förbjöd homosexuellt innehåll från att visas eftersom de riskerade att förlora både publik och annonsörer. Hart (2000) förklarar vidare hur det under 90-talet gick att se en förändring i framställningen av homosexualitet, även om de traditionella representationerna fortfarande till viss del fanns kvar. Han belyser också hur medierepresentation är ett sätt att visa upp sociala grupper och där massmedierna väljer hur dessa sociala grupper ska framställas. På så sätt besitter tv, som ett massmedium, makten att påverka hur publiken uppfattar dessa grupper i verkligheten. En stor del av heterosexuella amerikaner interagerar inte regelbundet, eller medvetet, med homosexuella. De utvecklar därför sin kunskap om ämnet genom att helt förlita sig på massmediers framställning av homosexuella och deras livsstil (Hart, 2000, s.
59–64). Hart (2004, s. 282) påvisar även hur senare trender tyder på en positiv och accepterad ökning av sexuella minoriteter i amerikansk tv.
I en undersökning genomförd av Pew Research Center (2013) framgår det att 92 procent av Amerikas LGBT (lesbian, gay, bisexual och transgender) anser att samhället idag har blivit mer accepterande av olika sexuella läggningar än för bara ett decennium sedan. De tror också att denna siffra kommer öka minst lika mycket även det kommande decenniet tack vare flera faktorer. Bland annat ser man idag en stor förändring när det gäller interaktionen med LGBT- personer, förespråkare i form av högprofilerade och offentliga personer och LGBT-personer som bildar och uppfostrar egna familjer (Pew Research Center, 2013, s. 1). Mellan 1993 och undersökningens publiceringsår 2013 gick det att se en ökning på 26 procentenheter, från 61 procent till 87 procent, när det gäller den sociala acceptansen. Flera personer uttrycker idag stöd för bland annat samkönade äktenskap och tycker att homosexualitet ska vara ett fritt val
(Pew Research Center, 2013, s. 6–7). Undersökningen kopplar även LGBT till tv och förklarar hur mycket tv-karaktärer kan påverka publiken. Enligt studien anser 49 procent att LGBT-karaktärer ”hjälper mycket” och 42 procent tycker att det ”hjälper lite” i ökningen av den homosexuella acceptansen i samhället. Totalt är det 91 procent som anser att tv-karaktärer som tillhör LGBT på ett eller annat sätt hjälper publiken i dess identitetsskapande (Pew
Research Center, 2013, s. 34). Eftersom 91 procent av undersökningens amerikanska deltagare anser att tv-karaktärer medför en positiv ökning går det att anta att tv-karaktärer även kan påverka den svenska publiken.
4.3 Mediers effekt på ungdomar och stereotyper
Under många år har ungdomars identifiering med fiktiva tv-karaktärer intresserat forskare.
Núria García-Muñoz och Maddalena Fedele (2011, s.138) förklarar hur tonårsåren spelar en viktig roll i utvecklandet och konstruktionen av både individuella och kollektiva åsikter, värderingar och identiteter. Eftersom ungdomsfasen är en känslig och komplicerad period vänder sig oftast ungdomarna till förebilder för vägledning, som exempelvis föräldrar eller kompisgrupper. I denna digitala epok som nu pågår har tv och fiktiva karaktärer också ett stort inflytande på ungdomar och deras socialisation.
Gripsrud (2011) förklarar socialisation och hur medier bidrar till att enklare förstå vem man är i relation till verkligheten. Socialisation i denna aspekt hjälper individer, genom ljud, bild och text, att förstå världen samt skapar uppfattning om vad som bland annat är viktigt och
oviktigt. Det visar också sidor av världen som vi själva kanske inte upplevt tidigare, och aldrig kommer uppleva heller. På så sätt skapar vi, som mottagare, en egen uppfattning om vart vi själva står, vilka vi är och vilka vi vill vara (Gripsrud, 2011, s. 19–20).
Brian McLaughlin och Nathian S. Rodriguez (2017) skriver hur forskare tenderar att komma till en av två slutsatser när det gäller hur framställningen av homosexualitet påverkar
publiken. Den första är att exponeringen av homosexualitet kan hjälpa till att öka acceptansen och minska fördomar om homosexuella (Calzo & Ward, 2009; Ortiz & Harwood, 2007). Den andra är att homosexuella tv-karaktärer oftast karikeras och på så sätt förstärker en negativ stereotyp (Bond, 2014; Holz Ivory, Gibson, & Ivory, 2009). Homosexuella karaktärer som karikeras framställs som kvinnliga, emotionella och med en utstickande personlighet och klädsel. Trots att forskare oftast anser att man tillhör en av de två slutsatserna finns det studier som föreslår att dessa två egentligen kan ha ett samband. McLaughlin och Rodriguez (2017)
redovisar därför begreppet stereotyped identification, som innebär att genom kognitiv och känslomässig identifikation med fiktiva minoritetskaraktärer kan acceptansen öka för just dessa minoriteter. Eftersom identifikation bland annat innebär att personer dras in i den fiktiva värld de observerar och börjar se saker ur karaktärernas ögon kan det leda till ökad empati och förståelse. Så länge homosexuella karaktärer karikeras i tv kommer detta bidra till att det förbli den allmänna opinionen personer har om stereotypen homosexuella, och det kommer inte ifrågasättas eller bidra till förändring (McLaughlin & Rodriguez, 2017, s. 1196–1197).
4.4 Forskningslucka och vårt bidrag
Vi har valt Young Royals som studieobjekt för att undersökningar kring homosexualitet och makt i just svenska tv-serier verkar vara ett relativt outforskat område. Young Royals har också hyllats för att vara realistisk, verklighetstrogen och normbrytande. Ur det realistiska perspektivet förklarar seriens huvudförfattare Lisa Ambjörn hur överraskad hon blivit av att många tittare lagt märke till att tonåringarna faktiskt ser ut som tonåringar. Hon menar exempelvis att amerikanska produktioner vanligtvis använder äldre skådespelare för yngre roller, vilket gör skildringarna mindre realistiska. Skådespelarna i Young Royals ser ut, och är, riktiga ungdomar vilket Ambjörn menar är ett steg i rätt riktning inom industrin
(Lindblom, 2021).
De studier som finns på fiktiva tv-serier består till stor del av antingen amerikanska undersökningar eller studieobjekt. Med detta i åtanke anser vi att en studie som analyserar svensk framställning av homosexualitet och makt är aktuellt i tiden och intressant. Det presenteras en forskningslucka då homosexualitet och makt inte är lika förekommande i studier som ämnar studera det svenska perspektivet.
5. Teori
I den här delen förklaras representationsteorin som är studiens huvudsakliga och övergripande teori. Sedan förklaras centrala begrepp som stereotyper, heteronormativitet och identitet som i samband med representationsteorin utgör studiens teorigrund.
5.1 Representationsteori
Representation har kommit att bli en viktig del inom kulturella studier och anses vara en gemensam konstruktion av mening, språk och kultur. Stuart Hall (1997) beskriver
representation som att använda språk till att säga något betydelsefullt, eller att representera något meningsfullt för andra. Representation innefattar inte bara språket i sig utan även komponenter så som text, bild och ljud där var och en har egen betydelse. Däremot kan meningen bakom komponenterna tolkas olika beroende på kultur. Individer inom en gemensam kultur uppfattar ofta representation på lika sätt eftersom de anses ha samma värderingar (Hall, 1997, s. 15).
Stevi Jackson (2006) förklarar hur en viss problematik kan uppstå om medier medvetet väljer att endast framställa heterosexuella individer eftersom representationen av, i detta fall tv- seriens, karaktärer inte blir rättvis och inkluderande. Detta kan i sin tur leda till provokation, frustration och konfliktskapade för den publik vars sexualitet framställs orättvis eller felaktig (Gripsrud, 2011, s. 29).
I studien kommer vi använda oss av representationsteorin för att analysera ifall de tidigare etablerade antaganden och åsikter kring homosexuella även gäller de homosexuella karaktärerna i Young Royals. Studien kommer också analysera hur makt och stereotyper framställs och kan antas påverka publikens identifikation.
5.1.1 Stereotyper
Hall (1997) redovisar hur stereotyp är ett viktigt begrepp inom representationsteorin. Han förklarar vidare hur personer som ingår i det som anses vara norm inte stereotypiseras lika enkelt, utan har en viss maktposition och dominans. När man stereotypiserar en viss
folkgrupp har man redan vissa åsikter och fördomar om just denna grupp, samtidigt som man förstärker vad som anses vara norm och inte. Vilken grupp man tillhör kan exempelvis bero
på individers personlighetsdrag. Josefson (2005, s. 8) förklarar manliga personlighetsdrag som exempelvis auktoritär och bestämmande. De erhåller vanligtvis en makt- och
statusposition. Kvinnliga drag består generellt sett av att vara osäker, omtänksam och visa känslor (Josefson, 2005, s. 8). Eftersom stereotyper har ett samband med både
representationsteorin, homosexualitet och makt (som studien ämnar studera) är det ett begrepp som är relevant att inkludera i studien (Hall, 1997).
5.1.2 Heteronormativitet
Ett annat begrepp är heteronormativitet vilket innebär att alla sexuella läggningar, som inte är heterosexualitet, avviker från normen. Tiina Rosenberg (2002, s. 100) definierar
heteronormativitet som ”antagandet om att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt.” (2002, s. 100). Heterosexualitet, som anses vara det normala, erhåller en kulturell dominans i samhället medan homosexualitet förminskas och ifrågasätts, vilket kommer till uttryck i stereotypisering och exkludering av de som tillhör det icke normativa (Rosenberg, 2002). Med den kritiska syn som kan finnas mot framställningen av
homosexualitet i medier hjälper det oss med studiens problematik, eftersom undersökningen bland annat ska studera om Young Royals motstår den nuvarande heteronormen som många upplever existerar.
5.1.3 Identitet
Gripsrud (2011) definierar identitetsbegreppet som en likhet och att man kan identifiera sig med någon eller något. Det kan exempelvis vara idrottsstjärnor eller skådespelare som publiken väljer att efterlikna och identifiera sig med (2011, s. 31). Även om mediers utbud är mångsidigt är de inte en självklarhet att de visar upp och stöder alla kulturer och identiteter i samhället (2011, s. 27). Ungdomar och unga vuxna konstruerar och utvecklar idag både sin individuella identitet såväl som sina kollektiva åsikter och värderingar baserat på bland annat fiktiva tv-karaktärer. Eftersom vi lever i en digital epok är inte längre verkliga förebilder, så som föräldrar och umgänge, de enda bidragande faktorerna i ens socialisation, utan påverkas också av det som media speglar (García-Muñoz & Fedele, 2011, s. 138). Vid brist på olika slags framställningar av identitet i media förstärks den normativa åsikten kring vad som är normalt och inte (Jackson, 2006).
5.2 Motivering av vald teori
Representationsteorin är lämplig för studien eftersom syftet är att faktiskt se hur de olika teman representeras. Den kritik som kan tillges teorin är att människor är olika och tolkar därför innehåll olika. Utifrån hur man identifierar sig som person kan seriens handling påverka ens identitetsskapande. Det är svårt att undgå det faktum att representation är en tolkningsfråga, och beroende på vem som genomför studien kommer resultatet inte bli helt detsamma (Hall, 1997). Detta kan däremot vara en lärorik aspekt i sig, eftersom andras tolkningar kan bidra till ökad förståelse och ett annat, och nytt, perspektiv. Trots den subjektiva kritiken måste undersökningen förhålla sig så objektivt som möjligt.
6. Metod
I denna del presenteras uppsatsens metod och det tillhörande analysschema som ska
underlätta i utförandet av undersökningen. Avslutningsvis förklaras det tillvägagångssätt som används för att komma fram till ett resultat och svara på studiens frågeställningar.
6.1 Empiriskt material
Studiens empiriska material är scener ur den svenska serien Young Royals som hade premiär i juli 2021 på Netflix. Undersökningens huvudområde är analysera hur studiens teman framställs och kommer till uttryck i serien. De teman som fokuseras på är homosexualitet, makt och stereotyper. Eftersom Young Royals, till stor del, handlar om prins Wilhelm och hans process av att komma underfund med sin identitet och sexuella läggning ska vi undersöka hur seriens skapare väljer att porträttera detta personliga dilemma. Scenerna transkriberas från ljud till text, eftersom Netflix användarvillkor förhindrar visuella skärmbilder (Netflix, u.å.).
6.2 Multimodal kritisk diskursanalys
Vår studie analyserar det empiriska materialet med hjälp av en multimodal kritisk
diskursanalys (MCDA). Metoden används vid analys av diskurs (talad kommunikation eller debatt) i bland annat filmklipp och bilder. Analysmetodens syfte är att frambringa både synliga och dolda budskap för att påvisa maktstrukturer som inte alltid kommer fram i endast talad konversation (Machin & Mayr, 2012, s. 7). I studien användas analysverktyg, utformade av Machin och Mayr (2012, s. 38–52), som underlättar i att lyfta fram maktstrukturer och fenomen som annars kan ses som självklara. De verktygen som används är lexikala val, värdeladdade ord och attribut och scenmiljö i syfte att undersöka hur studiens teman kommer till uttryck.
6.2.1 Lexikala val
Lexikala val kan användas för att se hur text- och manusförfattare använder vissa ord eller meningar för att lyfta sin åsikt, antingen medvetet eller omedvetet. Lexikala val består av två kategorier, den formella och informella. Den formella anses vara vårdat språk och används i formella sammanhang, medan den informella är vardagsspråk och förekommer till stor del
mellan familj och vänner (Machin & Mayr, 2012, s. 42–43). I uppsatsen är det relevant att observera de lexikala valen för att se om manusförfattare använt sig av speciella ordval i syfte att påverka publiken.
6.2.2 Värdeladdade ord
Värdeladdade ord går till viss del ihop med lexikala val, och handlar till stor del om att ladda ord, antingen positivt eller negativt, för att få fram känslor eller värderingar (Machin & Mayr, 2012, s. 39–41). Detta verktyg används för att se om manus visar på underliggande positiva och negativa värderingar gentemot vissa karaktärer eller grupper.
6.2.3 Attribut och scenmiljö
Attribut kan användas för att analysera ett objekt eller en person. Det kan handla om hur man väljer att framställa ett föremål, klädsel eller kroppsspråk. Scenmiljö handlar om hur miljön kring en scen är uppbyggd. Det kan exempelvis handla om hur man med hjälp av kameran väljer att spegla ett ögonblick eller hur man väljer att porträttera attributen (Machin & Mayr, 2012, s. 51–52). Verktygen hjälper att lyfta fram på vilket sätt attribut och scenmiljö påverkar scenens utformande.
6.3 Analysschema och tillvägagångssätt
Esaiasson et al. (2012, s. 44–45) beskriver hur ett analysschema är en variant av en datamatris som vanligtvis används vid kvalitativa textanalyser. Ett analysschema underlättar sorteringen i urvalsfasen och bildar en helhetssyn över studiens material. Genom att följa ett schema förhåller sig analysen konsekvent och scenerna bearbetas likadant. Nedan presenteras analysschemat för studien, de analysverktyg som kommer användas och en mer ingående förklaring av analysens tillvägagångssätt.
1. Studera avsnitten i kronologisk ordning för att få en generell överblick över materialet.
2. Välj vilket tema som ska observeras (homosexualitet eller makt).
3. Markera med avsnittsnummer och tidsstämpel vart scenen med det aktuella temat finns.
4. Transkribera.
5. Analysera med hjälp av tabellen och analysverktygen nedan hur temat representeras.
Analysverktyg Vad visas? Hur?
Lexikala val
Värdeladdade ord/uttryck
Attribut
Scenmiljö
Analysen inleddes med att studera de sex avsnitt som serien består av. Vi valde att studera avsnitten i kronologisk ordning för att få en ordentlig överblick på innehållet. Därefter startade vi om på avsnitt 1, men denna gång med ett av teman i åtanke. När vi möttes av en scen som passar temat och är av analytiskt värde noterade vi avsnittsnummer och tidsstämpel.
Sedan följde en transkriberingsfas, där vi omvandlade alla scener till text. Transkriberingen genomfördes på ett noggrant och kontrollerat sätt för att inte gå miste om detaljer som kan vara enkla att missa.
Efter att ha undersökt de utvalda scenerna gick det att upptäcka vissa upprepande diskursiva teman. Det gick att se bland annat hur homosexualitet beaktades och hur makt kom till uttryck bland karaktärerna. De scener som representerade homosexualitet placerades tillsammans i ett diskursivt tema, och de scener som illustrerar makt placerades i ett annat. Slutligen inleddes analysarbetet med hjälp av analysschemat. Tillsammans med schemat och tillhörande verktyg undersökte vi hur representationen av homosexualitet och makt såg ut och vilka stereotyper eller icke-stereotyper som förekom.
6.4 Metodkritik
En multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) är bäst lämpad för denna studie eftersom vi dels får möjlighet att välja ut relevanta analysverktyg, dels utläsa de olika maktstrukturerna som inte alltid syns i samhället och tas för givet.
En vanlig kritik som ofta riktas mot MCDA är att insamling- och urvalsfasen av, i detta fall Young Royals, olika scener präglas av aktiva och medvetna val i syfte att nå önskade mål.
Metoden kan därför ses som väldigt selektiv och alldeles för kvalitativ (Machin & Mayr,
2012, s. 208–211). Martyn Denscombe (2018, s. 21) argumenterar däremot för att
urvalsstrategier bäst bestäms utifrån studiens givna tidsram. På så sätt är ett subjektivt urval lämplig för denna studie eftersom materialet kan ”handplockas” utifrån relevans, det vill säga om scenen behandlar ett av studiens valda teman, och för att stödja teorin (Denscombe, 2018, s. 67–68). Vi vill även poängtera att valet av scener har grundats på om studiens huvudteman framställs eller inte. Med tanke på att vi ämnar studera kvalitativt hur teman framställs, och inte kvantitativt hur många gånger det uppstår, anser vi att scener som stöder
undersökningens syfte är okej att utse genom subjektivt urval. Detta val grundar sig i att scener som inte är av analytiskt värde inte är relevant att inkludera i det empiriska materialet.
En annan kritik som uttryckts är det faktum att osystematisk tolkning kan leda till olika resultat, eftersom metoden utgår från författarnas egen tolkning av innehåll och urval av scener. Detta betyder inte att läsaren alltid tolkar innehållet på samma sätt som analytikerna och författarna (Machin & Mayr, 2012, s. 211). Däremot finns det studier vars resultat inte är möjliga att generalisera, det vill säga dra statistiska slutsatser om, menar Ekström och Larsson (2010, s. 17–18). Även om det inte går att generalisera en publiks tolkningar kan det bidra till en generell kunskap om grundläggande samhällsantaganden och konstruktioner.
Viktigt att notera är att vi som författare tolkar serien ur ett västerländskt, och inte minst svenskt, perspektiv. Eftersom Young Royals upphovsmakare är svenskar delar vi troligtvis likasinnad syn på, och värderingar kring, homosexualitet. Vi som författare tillhör dessutom seriens målgrupp och på så sätt är våra tolkningar troligtvis annorlunda från exempelvis äldre generationer eller andra nationaliteter.
6.5 Validitet och Reliabilitet
Validitet och reliabilitet undersöker studiens tillförlitlighet och sannolikhet att resultatet förblir detsamma (Esaiasson et al., 2012, s. 57). Validitet handlar om att vi studerar det vi hävdar studera, och inget annat. Begreppet reliabilitet innebär att undersökningen, vid ett senare tillfälle, ska kunna genomföras med samma metod och komma fram till ett likartat resultat (Esaiasson et al., 2012, s. 57, 64).
Något som går att reflektera kring är om ett subjektivt urval och personliga tolkningar kan påverka nya forskares resultat av samma studie. Studiens metodval passar väl med studiens frågeställningar och syfte, vilket stärker undersökningens validitet. Ytterligare en faktor som
stärker validiteten är att den mäter det som ska mätas, det vill säga en analys av
representationer i tv-serien Young Royals. Det går dock inte att undgå det faktum att studien baseras på våra tolkningar och analyser, trots att metoden utgår från ett färdigt analysschema.
På så sätt går det inte att förneka att våra tolkningar medför en lägre validitet och reliabilitet eftersom det mänskliga perspektivet medför ett, till viss del, subjektivt tankesätt. Med detta i åtanke är det viktigt att förhålla sig så objektivt som möjligt.
En faktor som hjälper till att minska risken för egna tolkningar att ta över är att noggrant följa det analysschema och tillvägagångsätt som skapats i studiesyfte. Fördelen med att ha en tydlig och genomarbetad metod är att skiljaktigheterna när det gäller analys minskar utrymmet för subjektiva tolkningar och åsikter i resultatet. En annan risk som arbetet kan medföra är slarvfel. Eftersom vi inlett arbetet i god tid har det bidragit till minimalt med slarvfel på grund av exempelvis trötthet eller stress. Detta stärker på så sätt studiens reliabilitet eftersom arbetsprocessen genomförs på ett så optimalt sätt som möjligt.
7. Resultat och analys
I detta kapitel kommer studiens sammanställda resultat och analys redovisas. Resultatet har delats in i två delar; homosexualitet och makt. Under varje tema kommer fem scener presenteras. Varje resultat inleds med en förklaring kring vad som händer i respektive scen.
Sedan följer en multimodal kritisk diskursanalys med hjälp av de tillhörande analysverktygen.
7.1 Homosexualitet
7.1.1 Avsnitt 1: Jag är gay, pappa (31.18 - 31.45).
I denna scen får vi se hur Simons pappa Micke ställer sig till sin sons sexualitet. Simon är på besök hos sin pappa. Micke är alkoholist sedan ett tag tillbaka, vilket har gjort att Simon och Sara sagt upp kontakten med honom. Nu har Simon däremot kommit för att be honom köpa ut alkohol inför en fest som August vill hålla till Wilhelms ära.
Se bilaga 12.1. för transkribering av scen.
Fram tills denna scen har det ännu inte framgått att Simon är homosexuell. Det är först i denna scen det blir tydligt och uttalat och Micke verkar vara medveten sedan tidigare om Simons sexuella läggning. Trots detta antar han, ur ett normativt perspektiv, att Simon ska impa på någon snygg tjej. Simon markerar ganska direkt att han är gay, vilket är ett lexikalt val, och Micke inser direkt sitt misstag och säger förlåt. Han vänder sitt antagande till någon snygg kille utan någon dömande ton och verkar accepterande av situationen, vilket Simon uppskattar med ett litet leende. Ett annat sätt för Simon att hantera situationen hade varit att spela med och säga att det är en tjej som ska impas på. På så sätt hade han kunnat fråga sin pappa om tjänsten och sedan och gå därifrån, men han valde ändå att stolt, tydligt och öppet kontra med att han är gay. Detta visar också på att han inte är speciellt orolig för Mickes åsikter och inställning kring sin sons sexuella läggning. Han vågar öppet säga att han är homosexuell utan att oroa sig för Mickes reaktion.
Micke säger snabbt förlåt och det kan ses som ett värdeladdat ord, eftersom han laddar ordet positivt och vill få fram att han inte är dömande av Simons läggning. Det går tydligt att se hur Micke ångrar sitt ordval och vill visa sina riktiga känslor och åsikter kring det, vilket som sagt är accepterande och icke dömande. Detta beror troligtvis på deras instabila relation som satts på prov under flera år.
Scenmiljön består av Mickes stökiga och skräpiga lägenhet. Kuddarna i soffan är lite slarvigt kastade med olika färger och mönster som skär sig med varandra. Tavlorna är inte uppspikade utan står på golvet lutandes mot väggarna och alla ytor verkar fyllda med överflödigt skräp så som gamla tidningar och smutsiga kläder. Detta indikerar på att han inte bryr sig om hur hans tillvaro ser ut. De attribut som är mest framhävande är Mickes klädsel. Han har på sig
träningsbyxor och en sweatshirt. Vid första anblick upplevs inte kläderna särskilt udda eller speciella, men efter ett tag förstår vi att det troligtvis gått ett flera dagar sedan han senast bytte kläder. Det övergripande intrycket vi får av Micke är att han bor och lever i en stökig och även lite smutsig miljö, vilket reflekteras i hans utseende.
Både Simon och Micke verkar vara nervösa och deras kroppsspråk visar på en ansträngd stämning, vilket är förståeligt med tanke på relationen de har. Detta är seriens första scen som behandlar homosexualitet, och redan här sätts tonen för kommande scener med homosexuellt tema. Genom att det visas en acceptans kring homosexualitet i första avsnittet antyder det på en fortsatt accepterande ton genom seriens gång.
7.1.2 Avsnitt 3: Musiksalen (2.20-3.17).
Det tredje avsnittet inleds med att Wilhelm står vid sitt skåp i skolans korridor. Han hör någon från musiksalen som spelar piano och i nyfikenhet går han dit. Han ser att det är Simon som spelar, och stannar upp en stund. Det är måndag morgon, och Wilhelm har inte sett Simon sedan i fredags då det var filmkväll på skolan. Samma kväll kysstes Simon och Wilhelm för första gången. Efter en stund går Wilhelm in i musiksalen och säger hej till Simon som ler tillbaka. Wilhelm sätter sig bredvid honom vid pianot och de spelar lite tillsammans innan det blir en kort tystnad. De börjar prata om det som hände häromkvällen och Wilhelm säger att det var ett misstag som inte bör hända igen.
Se bilaga 12.2. för transkribering av scen.
Wilhelm och Simon verkar se olika på vad kyssen betydde. Simon framstår intresserad och tror att känslorna är ömsesidiga och ler så fort Wilhelm kommer in i rummet. Enbart baserat på Simons blick och kroppsspråk tycker vi det är tydligt att Simon vill fortsätta någon form av relation, men Wilhelm avbryter snabbt och säger raka motsatsen. Wilhelm menar att han inte är ”sån”, vilket är ett lexikalt val men med en nästan skamlig ton. Vi får känslan av att Wilhelm inte vill yttra sig om homosexualitet över huvud taget. Dels att han väljer
benämningen ”sån”, dels att han inte vill såra Simon. Vi misstänker att han inte vill uttrycka ordet homosexuell eftersom det kan låta nedvärderande mot Simon som faktiskt är det.
Wilhelm säger att han tycker de ska glömma det som hände med en kall och okänslig ton, vilket är ett värdeladdat uttryck. Wilhelm märker Simons sårade känslor och verkar få dåligt samvete. Han försöker lindra situationen genom att föreslå att fortsätta vara vänner, vilket endast gör situationen värre. Simon väljer att säga till Wilhelm att det är okej, trots att han egentligen är ledsen. Han märker att Wilhelm börjar tycka synd om honom och han vill inte ha Wilhelms medlidande.
Att scenen utspelar sig i musiksalen innebär en öppen och offentlig miljö. Det skildrar en realistisk och trovärdig skolmiljö eftersom andra elever rör sig fritt omkring i salen. Deras konversation händer i mitten av rummet och de verkar vara okej med att prata om det som hände offentligt och inte i avskildhet. Trots att de verkar bekväma med omgivningen utstrålar de båda nervositet, skygghet och stakar sig på sina ord. De få ord som yttras är med lugn och låg ton. De har svårt för att titta varandra i ögonen och fäster blickarna på annat. Simon tittar ner i sitt knä, medan Wilhelm tittar rakt fram. Wilhelm möter inte Simons blick, vilket vi tror beror på att han inte klarar av att se Simon i ögonen. Det han säger till Simon är jobbigt nog, och han vill inte se Simons sorgsna och besvikna blick.
7.1.3 Avsnitt 3: Hemresehelg (8.20-10.10).
Dagen efter Simon och Wilhelms konversation har klassen en idrottslektion. Kvällen innan scrollade Wilhelm genom Simons Instagram-profil, och antas fundera på om han gjorde ett misstag i att såra Simon. Lektionen har precis slutat och Wilhelm går fram till Simon som står och plockar ihop sina redskap. Wilhelm vill inte vänta längre, utan vill ta tillbaka de sårande ord han sa till Simon. Han frågar också Simon om han vill umgås i helgen, då många elever ska åka hem och spendera helgen med sina familjer.
Se bilaga 12.3. för transkribering av scen.
När Wilhelm förklarar för Simon att han vill spendera helg med honom, ifrågasätter Simon Wilhelm. När Wilhelm däremot säger att han tar tillbaka det han sa blir det ett värdeladdat uttryck. Det kan tolkas som om Wilhelm vill utnyttja tillfället och umgås med Simon utan att känna sig övervakad av andra. Den skamliga ton kring homosexualitet som Wilhelm svagt påvisade dagen innan är nu borta. Simons reaktion dagen innan i musiksalen verkar vara en
bidragande faktor till att Wilhelm ångrat sig. Eftersom Wilhelm fick dåligt samvete till följd av Simons reaktion går det att anta att händelsen inte lämnat hans tankar. Mindre än en dag senare kommer han till Simon för att uttrycka ånger kring sina ord för att han kommit underfund med att Simon intresserar honom. Vi tror att Wilhelm har ett dilemma eftersom han gillar Simon och är nyfiken på deras relation men vet att en kärleksrelation kan få konsekvenser på grund av hans roll som kronprins.
Kroppsspråksattributen visar att Simon blir förvånad när Wilhelm kommer fram till honom.
Han fäster blicken i golvet och verkar lite obekväm. När han märker av Wilhelms nervositet vänder han upp blicken. Under tiden de pratar spänner Wilhelm käken och stakar sig på orden. Simon framstår oberörd och kort mot Wilhelm till en början, eftersom han blev
besviken efter deras senaste möte. När Wilhelm förklarat sin intention gällande helgen går det att se ett skifte i Simons uttryck. Han småler och blir lite blyg. Scenmiljön är skolans
gymnastiksal. Omgivningen består av elever som städar undan efter en idrottslektion. Vi kan tänka oss, ur de andra elevernas perspektiv, att samtalet mellan Wilhelm och Simon inte är något konstigt eller märkvärdigt. Det ser endast ut som två kompisar som pratar. Även om det går att anta att eleverna vet att Simon är homosexuell är det inget de verkar associera med Wilhelm.
7.1.4 Avsnitt 6: ”Tänk om jag bara vill vara ihop med honom?” (25.07 - 27.32).
Efter att August smygfilmat Wilhelm och Simon och gjort en sexvideo som fått stor spridning på nätet har Drottning Kristina kommit till Hillerska för att hämta Wilhelm. Scenen äger rum i bilen där de sitter tillsammans på väg till slottet. Kristina vill att Wilhelm ska tysta ner de rykten som börjat cirkulera om hans sexuella läggning. Eftersom det inte går att se Wilhelms ansikte på videon vill kungahuset att han ska hävda att det inte är han på i ett pressuttalande.
Wilhelm vill inte neka, men känner sig tvingad av sin mamma och hovet.
Se bilaga 12.4. för transkribering av scen.
Scenen inleds med en stel stämning mellan Kristina och Wilhelm. Det är tydligt att Kristina inte stöttar Wilhelms relation och det framgår att det till stor del grundar sig i hans titel som kronprins och familjens rykte. Ett lexikalt val i scenen är hur Kristina poängterar att det är ett privilegium och inte ett straff att vara prins. Detta påstående kan ha olika betydelse beroende på vem man frågar. Wilhelm, som uttrycker att han bara vill vara med Simon och vara
normal, ser sin titel som ett straff. Kristina däremot vill att Wilhelm ska vara glad över sin tillvaro och uppskatta sitt unika liv.
När Kristina frågar Wilhelm ”är värt det?” har frågan en negativ värdeladdad ton. Det kan indikera på att personen som sade det inte håller med i det som talas om. Wilhelm uttrycker att han inte bett om att vara kronprins och Kristina kontrar tydligt med att ingen har bett om det. Det är uppenbart att Kristina också anser att reglerna som de kungliga måste förhålla sig till inte alltid är rättvisa. Hon nämner att hon, i ung ålder, också upplevde en olycklig
förälskelse. Hon specificerar inte vad som orsakade uppbrottet, men det går att anta att det har med hennes titel att göra. Därför tycker hon att Wilhelm inte ska låta sig luras och inse
allvaret i situationen. En homosexuell kronprins är uteslutet och inte accepterat, och bör därför avslutas med en gång. Om Wilhelm hade varit en vanlig kille, och inte prins, går det att anta att hans sexuella läggning accepterats.
Scenen äger rum i en bil på väg till slottet. Kristina vill ha ett privat samtal med sin son, vilket öppnar upp för en ärlig, men samtidigt allvarlig, konversation. Tystnaden som råder i bilen innan Wilhelm väljer att bryta den är spänd och sammanbiten. Eftersom de får en stund för sig själva blir inte konversationen lika stram eller övervakad av personer som uppmärksamt försöker lyssna. Eftersom konversationen sker privat mellan Kristina och Wilhelm får publiken se denna informella sida av dem. Det visar att de är människor med mänskliga känslor, precis som alla andra. Trots sin vänliga ton finns det ett underliggande budskap som handlar om att skydda kungahuset och arvet.
7.1.5 Avsnitt 6: Let´s start a revolution (38.37 - 40.46).
Det har blivit dags för jullov, och scenen utspelar sig utanför kyrkan där julavslutningen har ägt rum. Wilhelm får ögonkontakt med Simon och stannar för att prata. Det är första gången de ses sedan de bestämde att inte vara tillsammans. Någon dag tidigare var Wilhelm hemma hos Simon för att prata till följd av pressuttalandet. De hade kommit överens om att Wilhelm skulle stå upp för sig själv och säga att han och Simon var ett par. Det slutar med att Wilhelm ändå nekar till att det var han i sexvideon. Simon vill inte vara Wilhelms hemlighet och tycker att han ska ta sig tid att fundera över vad han egentligen vill. De har en kort konversation utanför kyrkan innan Wilhelm lämnar i en bil.
Se bilaga 12.5. för transkribering av scen.
Wilhelm framstår ledsen för deras senaste möte, men han vet inte heller vad han ska säga till Simon. Han vet att hans plikt går före, men det gör honom också ledsen. Han väljer att ge Simon en kram, något som drar mångas blickar. De kramas en lång stund och Wilhelm viskar
”förlåt” till Simon. Detta är ett lexikalt val eftersom Wilhelm syftar på att han svikit Simon.
När Wilhelm, trots deras överenskommelse, nekar till sin medverkan förstår han att han svikit Simon. Det går att anta att hans ursäkt till Simon syftar på mer än bara uttalandet. Han ber om ursäkt för att han inte tog sig friheten att vara med Simon och för att Simon sårats till följd av hans handlingar. Wilhelm viskar också det värdeladdade uttrycket ”Jag älskar dig” i Simons öra. Wilhelms ord överraskar Simon men han är tyst tillbaka. Han blir osäker på vad han ska svara, och svarar endast med att önska Wilhelm en god jul. Wilhelm säger tack med ett svagt leende och går sedan mot bilen och åker i väg.
Det som skiljer denna scen från tidigare scener mellan Wilhelm och Simon är att alla elever tittar på dem. I tidigare avsnitt verkar ingen direkt uppmärksamma de stunder Wilhelm och Simon synts tillsammans, men nu efter sexvideons spridning är folk medvetna om deras relation. När Wilhelm kramar Simon skiftar kameran mellan olika kompisgäng. Kameran vänder bland annat till August och Nils. För första gången väljer kameran att uppmärksamma det faktum att folk tittar. Trots att många blickar är riktade mot dem uppfattar vi dem inte som dömande utan snarare sympatiska.
När Wilhelm säger hejdå till Simon och sedan åker i väg spelas en låt, som är ett betydelsefullt attribut i scenen. Texten lyder:
Running with a crown on your head A resolution, written on your hands And the lies they will hurt you, No more Human kindness desert you, No more Let's start a revolution
How beautiful, It is Let's start a revolution How beautiful, It is
Låten handlar om att starta en revolution. Wilhelm har precis mist killen han älskar på grund av sin kungliga titel. Det går att tolka Wilhelms blick som om han inte vill bli styrd och kontrollerad på detta sätt. Låttexten insinuerar en kommande förändring, som publiken antar
kommer vara på Wilhelms initiativ. Serien slutar med att Wilhelm tittar rakt in i kameran och håller ögonkontakt med publiken. Han har en målmedveten blick och det framstår som om han vill att en reform ska ske. En reform som tillåter honom att älska den han vill trots hans status som kronprins. Efter Wilhelms blick i kameran slutar avsnittet, och första säsongen är därmed över. Sista scenen har ett öppet slut som kan tolkas olika, men utifrån vårt perspektiv upplevs slutet som början på något nytt. Vi upplever att Wilhelm är ledsen över hur det slutade mellan honom och Simon och fast besluten över att göra något åt det i framtiden.
7.2 Makt
7.2.1 Avsnitt 1: Skolmatsalen (27.49 - 28.26).
Wilhelm kommer in i matsalen och det är dags för lunch. I matsalen finns det ett långbord, där eleverna sitter uppdelade beroende på vilken årskurs de går i. Treorna sitter i ena änden av bordet, och ettorna i andra. Wilhelm ser att Simon sitter ensam, och går dit och sätter sig mitt emot. När Wilhelm och Simon sitter och pratar kan man se att August sneglar mot dem med en missbelåten blick. Efter en liten stund ropar August på Wilhelm, och ber honom komma och sätta sig bredvid honom.
Se bilaga 12.6. för transkribering av scen.
När August ropar på Wilhelm så använder han smeknamnet ”Wille”. I och med Wilhelms höga status som prins är det inte vanligt att använda sådana benämningar i tilltal, vilket gör detta till ett lexikalt val. August tycker sig besitta en status som tillåter honom att bryta mot vissa regler. Eftersom han besitter en stor respekt bland skolans elever är det heller ingen som ifrågasätter hans handlingar eller uttryck. Inte ens Wilhelm poängterar detta, vilket troligtvis beror på att August är hans äldre syssling och att han inte vill göra en stor sak av det. Wilhelm är också en ödmjuk person som inte lägger så stor vikt vid etikett och formella tilltal, vilket gör att han väljer att inte korrigera August. Ett annat lexikalt val är när August säger att han gör ett ”undantag” för Wilhelm. Wilhelm får sitta ”vid storbordet", som ingen annan första- eller andraårselev får, men August säger att de gör ett undantag. August huvudsakliga syfte tror vi är egentligen att få bort Wilhelm från Simon då Simons status på skolan inte är hög, och att han tycker att Wilhelm inte bör beblanda sig med annat än skolans adliga elever.
Till vänster om August sitter Nils, och platsen bredvid Nils är ledig. Wilhelm frågar om han ska sätta sig på den lediga stolen men August säger snabbt till att Nils ska flytta på sig så att
Wilhelm kan sitta bredvid August. Detta är ett negativt värdeladdat uttryck eftersom det låter som en order och Nils flyttar på sig direkt. Detta påvisar också en maktposition hos August då han utan motstånd bestämmer över andra. Ett annat värdeladdat uttryck är när August säger till Wilhelm att han gjorde ”en räddning från din situation där”. August menar, på
nedvärderande sätt, att Simon är en ”situation” som Wilhelm inte bör umgås med. August har, vad vi tror, förutfattade meningar om Simon som gör att han ogillar honom. Om Wilhelm skulle börja umgås med Simon, och inte August, skulle troligtvis Simons status höjas. Detta är något som August vägrar låta ske, och om Wilhelm ska höja någons status på skolans så tycker August att det borde vara hans.
Ett attribut som tydligt visas i scenen är Augusts blickar mot Wilhelm och Simon. Vi kan se en missbelåtenhet och det bekräftas när August, som tidigare nämnt, kallar Simon för en situation. Simon sitter ensam men verkar vara van att göra det och framstår inte speciellt ledsen över det. Att Simon sitter ensam kan vara medvetet val av upphovsmakarna såhär pass tidigt i serien eftersom det påvisar det som många redan tycker om honom. Han är extern och därför inte lika viktig som andra elever. Detta blir ett tydligt exempel på skolans maktstruktur.
Om Simon suttit omringad av kompisar hade dessa förutfattade meningar blivit en aning motsägelsefulla, eftersom hans låga status inte hade reflekterats i omgivningen. Scenen utspelar sig i skolas matsal, vilket är en offentlig miljö med andra elever. August bryr sig inte om att andra elever kan se och höra honom ropa på Wilhelm, eftersom hans relation med Wilhelm endast stärker hans popularitet. Matsalen visar också på tydliga årskurs-
uppdelningar mellan eleverna och är vanligt förekommande i vanliga skolor. Det är sällan treor sätter sig vid ettor om de inte känner varandra sedan innan. Det kan upplevas som en matsalskultur i flera skolor, då det ofta handlar om status. Treor tycker sig själva vara ”coola”
och skulle inte beblanda sig med ettor som många anser vara mindre ”coola”. August sitter omringad av sina kompisar, vilket redan här tyder på hans popularitet.
7.2.2 Avsnitt 2: ”På bordet! På bordet!” (00 – 1.24).
Scenen börjar med att killarna bankar med händerna på bordet i matsalen och ropar ”Nils på bordet! Nils på bordet!”. Det är dagen efter nollningen och som tradition ska man bekänna om något sexuellt hände under kvällen. Denna tradition finns också i tjejernas matsal. Kvällen innan försvann Wilhelm en stund från festen och pratade ensam med Simon utomhus. De gömde sig tillsammans när de hörde August och killarna ropa och leta efter Wilhelm. I
Scenen visar hur Nils och Madison berättar om kvällen innan och deras historier skiljer sig tydligt åt.
Se bilaga 12.7. för transkribering av scen.
I denna scen berättar Nils om vad som hände kvällen innan samtidigt som killarna jublar och klappar händer. I tjejernas matsal framställs däremot en helt annan berättelse. Nils framställer sig som dominant och menar att Madison följde hans direktiv, och alla verkar tro på honom.
Madison däremot verkar obrydd och förklarar händelsen som en engångsföreteelse. Hon erkänner att hon knappt vet vad han heter eller vilken årskurs han går i, vilket tydligt visar på att hon inte ser det som en stor grej. Scenen visar på så sätt maktskillnader mellan Nils och Madison och hur de väljer att framställa kvällens händelseförlopp. Ett lexikalt val från Nils sida är att avslöja Madisons namn. Madison är bästa vän med Felice, skolans populära tjej. På så sätt tycker Nils att det är häftigt att ha varit med henne, och väljer medvetet att avslöja hennes identitet. Han använder hennes popularitet för att skryta framför killarna, vilket kan innebära att Nils popularitet stiger.
Mot slutet av scenen övertar August makten genom att drar ner Nils på stolen igen och använder det värdeladdade uttrycket ”Nä nu räcker de hörru!”. Han tycker att Nils har skrutit tillräckligt och Nils sätter sig ner direkt efter August order. Han uppmanar sedan någon annan till att ta Nils plats på bordet. Han intar en ledarroll och går långsamt runt bordet samtidigt som han tittar runt på killarna. Det är tydligt att August är den som bestämmer, både när han säger till Nils att han pratat tillräckligt och frågar om någon annan ska ställa sig upp.
Ytterligare ett värdeladdat uttryck är ”På bordet! På bordet!” i samband med att eleverna bankar på bordet. Det blir en hetsig stämning och personen tvingas berätta vad som hände kvällen innan, även om man kanske inte vill. Grupptrycket kan bidra till att man inte har något val eftersom kompisarna inte kommer sluta pressa tills någon stiger upp på bordet.
Samtidigt kan hetsen troligtvis resultera i att den som ställer sig på bordet får uppmärksamhet och blir hyllad av de andra eleverna. Vi kan tänka oss att många som ställer sig på bordet endast gör det för att de är bekräftelsesökande och för uppmärksamhetens skull.
Kroppsspråket som Nils och Madison har reflekterar det de säger. Nils står med en stolt hållning och berättar hur kvällen gick till, medan Madison framstår obrydd och uttråkad.
Endast baserat på deras kroppsspråk är det tydligt att de använder makten de tilldelas på väldigt olika sätt. Utifrån våra egna observationer när det gäller fiktiva karaktärsdrag upplever
