Likabehandlingsplan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Löddesnäs förskola
Reviderad och upprättad 20121001
Innehåll
Planens upprättande, kartläggning och förbättringsåtgärder 2
Barn och elevskyddslagen 3
Vad står begreppen för? 4
Läroplanen för förskolan 5
Vår vision och åtgärder 6
Kön, etnisk tillhörighet, religion 7
Funktionshinder, sexuell läggning 8
Könsöverskridande identitet, ålder 9
Arbetsgång vid kränkande behandling eller mobbning 9- 10 Ansvar och uppföljning 10
Kontaktpersoner 12 Bilaga 1. Förebyggande åtgärder
Bilaga 2. Resultat av barnintervjuer och föräldraenkät
Bilaga 3. Uppföljning av handlingsplan 2009, 2011 och förbättringsområden 2012/2013
Planens upprättande, kartläggning och förbättringsåtgärder 2012/2013 Planen har upprättats i samverkan med all personal under verksamhetsåret 2012 vid konferenser
och veckomöten. Barnen har varit delaktiga via intervjuer. Föräldrarnas synpunkter har beaktats dels vid utvecklingssamtal och föräldramöten men också via en enkät ställd till alla föräldrar.
På frågan ”Hur upplever ni barnets trygghet och trivsel på avdelningen/förskolan?” i föräldraenkäten, svarar 100 % mycket bra eller bra.
Under hösten då nya barngrupper bildas arbetar vi för att lära känna varandra och att skapa ”vi- känsla”, först och främst på avdelningen men även på hela förskolan. Vi arbetar mycket med hur man ska vara en bra kompis, barnen är aktiva och delaktiga i arbetet. Vi förklarar att det är
förbjudet att kränka eller diskriminera någon. Vi går igenom regler och rutiner och vid intervjuerna tar vi reda på vilka platser och situationer där barnen kan känna otrygghet.
Kartläggning/ utvärdering/ uppföljning:
• Barnintervjuer
• Utvecklingssamtal med föräldrar
• Föräldrarepresentanter i förskolerådet
• Föräldramöten
• Pedagogiska diskussioner, arbetsplatsträffar och utvärdering.
• Barnkonferens
• Föräldraenkät
Resultat av barnintervjuer och föräldraenkät, se bilaga 2.
Förbättringsområden/nulägesanalys:
För hela förskolan har förbättringsområden lyfts fram av personal, barn och föräldrar.
• Personalen ska fördela sig medvetet vid utevistelse.
Personalen ska särskilt uppmärksamma ”skogarna” på gårdarna vid utevistelse.
• Diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet prioriteras under 2012/2013. Inventera hur föräldrar kan göras delaktiga.
• Uppmärksamma hur personal i förskolan bemöter och tillrättavisar flickor resp. pojkar.
• Personalen ska hantera kränkningar, både verbala och fysiska med 0-tolerans.
Det är viktigt att ny personal blir delaktiga i vårt arbete med likabehandlingsplanen.
Denna ska följas upp, utvärderas och revideras varje år och presenteras i vårt systematiska kvalitetsarbete.
Uppföljning av handlingsplan 2011; se bilaga 3.
Har du synpunkter på planen?
Kontakta oss gärna! Du kan göra det via e-post till förskolechef , barbro.lindberg@lomma.se eller kontakta expeditionen tel. 040-641 1607
Likabehandlingsplan för Löddesnäs förskola
Syftet med planen är att verka för barnens lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. På Löddesnäs förskola arbetar vi aktivt för att våra barn ej ska utsättas för diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling.
Lag (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft i april 2008.
1§ Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.
Lagen innebär ett förbud mot diskriminering på grund av:
• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Sexuell läggning
• Funktionshinder
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder
Följande ombudsmän har tillsyn över lagen (2006:67)
• Skolverkets barn- och elevombud (BEO)
• Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)
• Jämställdhetsombudsmannen (JämO)
• Handikappombudsmannen (HO)
• Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)
Vi utgår från Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010) i vårt arbete med likabehandlingsplanen.
Vi använder oss av handledningen från JämO, DO, HO, HomO, BEO samt Skolverkets Allmänna råd ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”.
Vad står begreppen för?
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Diskriminering:
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre
än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Bar och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Trakasserier:
Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn för trakasserietr benämns det diskriminering.
Kränkande behandling:
Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns värdighet.
Mobbning:
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Befogade tillsägelser:
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.
I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det bl.a.
”En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.”
”Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.”
”Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om
andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.”
”Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.”
”Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”
Mål och riktlinjer:
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar:
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
• förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
• barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Arbetslaget skall:
• ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar.
• lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor.
• göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande.
• samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
Alla som verkar i förskolan skall:
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens föräldrar.
Övergripande vision
På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande
behandling. På vår förskola ska alla känna sig trygga, sedda och respekterade för den man är och känna sig delaktig i den dagliga verksamheten.
Våra mål på Löddesnäs förskola är att:
• Barnen känner glädje, trygghet och tillit till sin egen förmåga, vilket är grunden för all utveckling och inlärning. Barnen ska känna sig sedda och bli bekräftade. (Trygghet)
• Barnen utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation och vilja att hjälpa andra. Barnen vill kommunicera med varandra och vuxna, och våga uttrycka sina känslor. De vill ta ansvar och förstår vad som är rätt och fel. (Social kompetens)
• Barnen har förståelse för hur viktigt det är med sund kost och livsföring för vår hälsa och vårt välbefinnande. Barnen har kunskap om hur vi kan bidra till en bättre miljö.
( Hälsa och miljö)
• Barnen har grundläggande kunskaper för vidare utveckling i skolan. De känner nyfikenhet och lust att lära sig nya saker. Barnen känner tillit till sin egen förmåga. De vågar försöka själv och kan be om hjälp när de behöver. ( Lärande)
• Barnen vet grunderna för demokrati och kan förstå att alla inte tycker och tänker lika. Vi kan vara olika men är lika mycket värda. (Demokrati)
Åtgärder för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling:
All personal på Löddesnäs förskola ska:
• ha kunskap om och förståelse för barns olikheter och behov
• lyssna på barnen, föräldrarna och varandra och ta allas frågor, åsikter och erfarenheter på allvar genom samtal och aktiviteter
• ha fortlöpande samtal och diskussioner med barnen om etik (kompissamtal, materialet Stegvis)
• vara öppna och positiva till olikheter och har fortlöpande pedagogiska diskussioner om etik, förhållningssätt och arbetssätt
• se över rutiner och regler regelbundet
• vara uppmärksamma på miljöer och situationer där kränkningar kan förekomma
• vara goda förebilder i vårt sätt att tala och agera
• fundera och reflekterar över material vi använder och över lokalernas utformning och användningsområde
• ha en öppen och rak kommunikation med föräldrarna om barnen och verksamheten i det dagliga arbetet, utvecklingssamtal och föräldramöte
• göra barnintervjuer inför utvecklingssamtalen
• ha rutiner för ingripande i akuta situationer, enligt plan mot kränkande behandling
• delta i förskolans förebyggande arbete samt kompetensutveckling kring likabehandling
• observera, dokumentera och utvärdera vårt arbete fortlöpande
Kön Mål:
På vår förskola ska flickor och pojkar få lika mycket uppmärksamhet och känna sig lika mycket värda. De ska ha tillgång till och erbjudas alla aktiviteter.
Åtgärder:
• Pedagogernas förhållningssätt och miljön, ute och inne, ska vara utan särskilda
• genussignaler.
• Barnen ska erbjudas olika slags material, leksaker, sånger, böcker och aktiviteter som speglar båda könen. Aktiva val ska göras vid inköp av material och inventarier.
• Observationer och frågeställningar som ”vad behöver flickorna respektive pojkarna förstärka?” ska användas i reflektioner och diskussioner. Dessa ska ligga till grund för planering och genomförande av aktiviteter.
• Vi ska låta barnen vara barn – inte kön.
• Samtal och diskussioner med barnen för att motverka traditionella könsroller.
Etnisk tillhörighet Mål:
Alla barn ska känna sig stolta över sitt ursprung och respektera andra.
Annan etnisk tillhörighet ska uppmärksammas positivt.
Åtgärder:
• Ta tillvara barns, föräldrars och pedagogers olika erfarenheter i arbetet på förskolan.
• Skapa medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer.
• Att i arbetet i barngruppen aktivt använda den mångfald som finns hos barnen.
• Uppmärksamma traditioner och festligheter med t.ex. mat, språk och kläder.
• Den kulturella mångfalden ska synliggöras i miljön och i materialet på förskolan, t.ex. musik, sånger, böcker, dockor och flaggor.
• Kommunicera och skapa med hjälp av olika uttrycksformer som musik, dans, sång, drama, bild och form.
• Bejaka barnets modersmål.
• Att använda tolk vid behov.
Religion och annan trosuppfattning Mål:
Barnen har förståelse för olika religioner och livsåskådningar och respekterar andra trosuppfattningar.
Åtgärder:
• I samband med inskolning är det viktigt att vi berättar om våra traditioner där besök i kyrkan ibland kan ingå. Om familjen tillhör en annan tro eller har gått ur svenska kyrkan, måste vi förhöra oss om hur de ser på dessa besök, eller firande av högtider och visa respekt för deras ställningstagande.
• Om familjen tillhör en religion som vi inte är förtrogna med, ber vi dem berätta så att vi får veta vad som är viktigt för oss att känna till.
• Finns det något som kan innebära ett dilemma för oss på förskolan är det viktigt
att vi kommer överens med familjen hur vi ska hantera detta, t.ex. fira jul, födelsedagar, bada utan kläder, ev. besök i kyrka m.m.
• Om det blir aktuellt att något/några barn i gruppen inte kan delta i någon aktivitet ska vi noga överväga om aktiviteten ska genomföras.
• Det bör finnas litteratur och bilder för både barn och vuxna.
Funktionshinder
Funktionshinder finns i varierande grad:
Nedsatt rörelseförmåga, syn- eller hörselskador, talsvårigheter, allergier eller neuropsykiatriska funktionshinder.
Mål:
Funktionshindrade erbjuds att delta i alla aktiviteter utifrån sina förutsättningar.
Barnen får den hjälp/ hjälpmedel de behöver för att delta i verksamheten.
Åtgärder:
• Rutiner för mottagande av barn med funktionshinder.
• Personalen får kunskap och fortbildning utifrån barnets behov.
• Lokaler, material och verksamheten anpassas i möjligaste mån till barnets behov.
• Litteratur som berör ämnet , både till barn och vuxna.
• Nyttja specialkunskap hos föräldrarna. Be dem att berätta för både personal, barn och eventuellt för övriga föräldrar för att öka förståelsen.
• Lyssna på övriga barns frågor och funderingar och ev. låta dem vara med och hjälpa till utifrån sina förutsättningar.
• Dokumentera och berätta för föräldrarna om barnets nya erfarenheter och kunskaper.
Sexuell läggning Mål:
Barnen känner till att det finns olika familjekonstellationer och relationer mellan könen. Alla barn har rätt att känna stolthet över sin familj.
Att vi är medvetna och fördomsfria i samtal och diskussioner om familjen.
Åtgärder:
• Litteratur som finns tillgänglig för barnen så olika familjebilder blir ett naturligt ämne att samtala omkring.
• Vi har en tillåtande attityd i barnens rollekar. Det finns andra sätt att leka
”mamma, pappa, barn” än det traditionella.
• När vi får en ny familj till förskolan där barnet har två mammor eller pappor är det viktigt att vi pratar med dem om det finns något som de vill att vi ska förhålla oss till, på något särskilt sätt t.ex. presentation vid föräldramöte.
Könsöverskridande identitet eller uttryck (ny diskrimineringsgrund sedan 1 januari 2009)
Exempel: ”Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att han helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset”
Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning.
Mål: Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
Åtgärder:
• Personalen har fortlöpande genusdiskussioner sinsemellan och med barnen.
• Personalen har en fördomsfri och accepterande attityd
Ålder ( ny diskrimineringsgrund sedan1 januari 2009)
Exempel: Malin är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat förskoleklass.
Det är hennes föräldrar som valt det. De andra barnen retar henne ofta för det.
Mål: Barnen ska bli bemötta med respekt som individer oavsett ålder.
Om det händer;
mobbing, diskriminering eller kränkande situation, barn mot barn:
1. Den som känner sig kränkt eller misstänker att någon blir utsatt för kränkande
handlingar tar kontakt med personalen eller annan vuxen och berättar om vad som hänt.
2. Personalen utreder vad som hänt och samtalar med berörda barn snarast möjligt.
Lämpliga frågor till det/ de barn som känner sig kränkta:
-Vem/vilka kränker?
-När händer kränkningarna? Utevistelse? Den fria leken?Annat?
-Hur länge har kränkningen pågått?
-Vad gör de barn som kränker? slag, sparkar, ord, blickar.
-Vem är ”motor”, leder kränkningarna?
3. Personalen informerar berörda föräldrar.
4. Personalen ger stöd till det barn som blivit kränkt/mobbat och är uppmärksamma så att det inte händer igen. Eventuellt pratar man med alla barn, personal och föräldrar om det som inträffat.
5. Arbetslaget dokumenterar händelsen och följer upp.
6. En bedömning görs om åtgärdsprogram behöver upprättas.
7. Skolledning och arbetslaget beslutar om vidare åtgärder som kan bestå i
barnvårdskonferens eller att resursteamet kopplas in.
Om det händer,
diskriminering eller kränkande behandling, personal eller annan vuxen mot barn:
1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker ett barn ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt.
2. Den som känner sig kränkt eller misstänker att någon blir utsatt för kränkande handlingar tar kontakt med rektor som ansvarar för vidare utredning.
3. Händelsen dokumenteras och följs upp av rektor inom en vecka.
Alla ska i vardagsarbetet observera och direkt vidta åtgärder vid händelser av kränkande karaktär.
Alla former av trakasserier och annan kränkande behandling ska direkt utredas, åtgärdas,
utvärderas och dokumenteras. Om någon i personalen upptäcker eller får kännedom om att ett barn i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, så har de skyldighet att se till att omständigheterna utreds och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkande behandling. Rektor är ytterst ansvarig.
Vem har ansvar för att lagen följs?
Alla har ansvar för att diskriminering och kränkande behandling inte förekommer på vår förskola.
All personal deltar i det ständiga arbetet med att främja likabehandling, att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Om det uppkommer en diskriminerande eller kränkande handling ska skolledningen informeras.
Skolledningen informerar huvudman. Händelsen utreds, åtgärdas och dokumenteras enligt ovan.
Vårdnadshavarnas medverkan i arbetet mot kränkande behandling är viktig. Samarbete och dialog med dem i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet är därför av stor betydelse.
Förskolechef är ytterst ansvarig vid uppkomna situationer.
Berörda barns föräldrar informeras och involveras i det åtgärdande arbetet.
Uppföljning:
Likabehandlingsplanen ska årligen upprättas och följas upp.
Kontaktpersoner
Rektor/ områdeschef: Åsa Nordh 040-641 16 05, asa.nordh@lomma.se
Förskolechef/ bitr. rektor: Barbro Lindberg 040-641 16 06, barbro.lindberg@lomma.se
Övriga viktiga telefonnummer och E-adresser:
Barn-och elevombudsmannen Tel 08-527 332 00
beo@skolverket.se www.skolverket.se
Jämställdhetsombudsmannen Tel 08-440 10 60
info@jamombud.se www.jamombud.se
Handikappombudsmannen Tel 08-20 17 70
info@ho.se www.ho.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Tel 08-508 887 00
do@do.se www.do.se
BRIS- Barnens rätt i samhället Tel 0200-230 230 (För barn)
Tel 077-150 50 50 (För vuxna om barn) www.bris.se
Bilaga 1.
Det främjande och förebyggande arbetet:
• Personalen är närvarande vid barnens lek.
• Situationer som kan bli ”stökiga” tex .köer, påklädning och toalett besök uppmärksammas och förebyggs genom att barnen tränas i ”Turtagning”.
• Vi dramatisera olika situationer, låter barnen berätta vad de ser och känner och hur man kan göra för att lösa olika frågor. (tex. om någon känner sig utanför)
• Barnen får berätta om hur vi ska vara mot varandra/beskriva en bra kompis.
Dokumenterar och sätta upp detta arbete.
• Vi samtalar med barnen om var/ när de upplever att de känner sig otrygga.
• Tar fram ordningsregler tillsammans med barnen.
• Att alla lyssnar på varandra och får tala till punkt.
• Vi bekräftar varje barn dagligen.
• Stärka varje barns självkänsla genom att visa att vi tror på dem, t.ex. hålla i samlingen ibland.
• Vi arbetar medvetet för att skapa en ”kompisanda” mellan barnen.
• Personalen är goda förebilder.
• Vid konflikter mellan barnen agerar vi direkt, lyssnar och pratar med berörda.
Vi informerar berörda föräldrar.
• Vi fokuserar mer på var det sker konflikter än på vem, för att kunna vara mer närvarande där.
• Barnen hjälper till med planering av leksaker, inköp och placering.
• Vid funktionshinder har vi tät kontakt med föräldrarna för utbyte av information om barnet.
• Vi ger oss tid att lyssna på föräldrarna, tar deras frågor och ev. oro på allvar.
• Vi erbjuda föräldrar att vara med under dagen och delta i vår verksamhet.
• Personal och barn använder böcker som belyser olika familjebildningar eller olika minoriteter.
• Vi stimulerar till lekar över gränserna flickor/pojkar.
• Personalen uppmärksammar positiva beteenden.
• Personalen planerar utflykter eller utflykter så att alla barn ges förutsättningar att delta.
Bilaga 2
Uppföljning kartläggning
Vi har gjort barnintervjuer med alla barn födda -05. Syftet med dessa var att uppmärksamma barnens perspektiv/synpunkter och på detta sätt kartlägga uppfattningar om läget som avser diskrimineringsgrunderna. På detta sätt har barnen varit delaktiga i vår likabehandlingsplan och förbättringsområden.
Barnens FÖRHÅLLNINGSSÄTT till varandra visar att cirka 70% av barnen upplever att något annat barn slagit, knuffat eller dragits i håret på förskolan någon gång. 100 % av dessa hade berättat för personalen, som i sin tur pratade med de inblandade.
Vad gäller diskrimineringsgrunden KÖN och genusperspektiv visade barnens svar att vi lyckats bra med vårt genusarbete. 72,5 % av barnen är medvetna om att pojkar kan bli kära i pojkar och flickor kan bli kära i flickor. 100% säger att flickor och pojkar får göra samma saker i förskolan men de flesta barnen tycker att personalen är strängare mot pojkarna.
I frågan om RELIGION och ANNAN TROSUPPFATTNING svarade 90 % att man får tro på vilken Gud man vill.
Sammanställning av föräldraenkät.
Höstterminen 2011 genomfördes en undersökning via föräldraenkäter till föräldrar med barn 3 och 5 år i Lomma kommun. Resultatet för Löddesnäs förskola visade att 100% upplever barnens trygghet och trivsel mycket bra eller bra.
99% upplever att de och barnen blir mycket bra eller bra bemötta.
78% upplever att personalen arbetar aktivt för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Genom information vid t.ex. föräldramöten ska personalen visa på hur arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling bedrivs.
44% anser att pojkar och flickor behandlas lika av personalen. 44 % anger att de inte vet. I vår nya handlingsplan blir därför personalens bemötande av pojkar och flickor ett förbättringsområde att vara observant på.
