Agenda F14
• Uppföljning labb
• Statisk och Dynamisk kalkyl
• Finansiering
Statisk kalkyl –
Ingen hänsyn till prisändringar
NPV av löpande in- och utbetalningar
Dynamisk kalkyl –
Tar hänsyn till prisförändringar
Typer av investeringar
• Inriktningsinvesteringar: Avser den ”initiala” investeringen och dess betalningskonsekvenser.
• Anpassningsinvesteringar: Avser investerings-arrangemang som genomförs under inriktnings-investeringens livslängd.
Tre typer:
– Kostnadsreducerande investeringar – Intäktsökande investeringar
• (ej volym-ökande) i samband produktförbättringar, nya produkter och marknadsinvesteringar.
– Volymökande investeringar.
Anpassningsinvesteringar
Kostnadsreducerande investering Intäktsökningar (ej volym)
Volymökningar
Anpassningsinvesteringar är Optioner
• Rättighet men ej skyldighet att köpa eller sälja en tillgång.
• Finansiella optioner
– Europeisk – Amerikansk
• Reala optioner
– Mer komplicerad då lösenpriset och värdet är osäkert.
– Typiskt amerikanska
Värde Europeisk köpoption
ä max 0;
Värde Europeisk ‐ köpoption
ä Φ Φ
ln 2
Värde Europeisk köpoption
ä Φ Φ
ln 2
r 1%
25%
t 1 resp. 5
Statisk och Dynamisk kalkyl
• Statisk kalkyl (utan prisförändringar) – Visar investeringens initiala styrka
• Dynamisk kalkyl (med prisförändringar)
– Visar hur snabbt den initiala styrkan urholkas vid antagna förändringar på priser och kostnader.
– Ger ett mått på hur aktivt företaget kommer att vara
tvungen att jobba med anpassningsinvesteringar för att göra
investeringen lönsam
Motiv för kalkylering:
1. Förstå situationen och hur
investeringsalternativen påverkar denna
2. Ekonomiskt motivera de handlingar som man förespråkar
3. Ge andra den kunskap de förmodas behöva
för att kunna agera.
Handläggningsrutiner
• Det krävs väl fungerande administrativa rutiner för att fånga upp och handlägga investeringsproblem.
– framtagande av projektförslag – handläggningsgång
– beslutsrätt
– krav på beslutsunderlag
Bedömningsschema
• Ett antal frågeställningar som behandlar
investeringens olika aspekter på ett systematiskt sätt
• Metoden har fördelen att:
– utgör en försäkran om att de viktigaste aspekterna för bedömning av idén har beaktats
– riktar uppmärksamheten på starka och svaga sidor hos idén
– bildar ett utmärkt diskussionsunderlag
Produkt kalkyl
• Produktkalkylen där förväntade kostnader/styck, inklusive
investeringsobjektets kostnader, beräknas.
• Kalkylerad självkostnad är en av de saker man bör beakta då man ska prognoserna ett marknadspris vilket ofta behövs i
investeringskalkylen.
Räkenskapsanalys
• Räkenskapsanalys utgående från budgeterad
balans och resultaträkning kan ge svaret på hur företagets framtida resultat, likviditet och
soliditet kommer att se ut inklusive tänkt investering.
• Stäms av med ägarnas krav på företaget.
Finansieringsanalys
• Finansieringsanalys där samtliga betalningar finns med.
• Större investeringar innebär ofta finansiella
påfrestningar vilka kan göra att det blir ett
negativt kassaflöde.
Investeringsäskande
• ”Standardiserad” process för att bedöma investeringar:
– Blankett (äskande)
– Excel-mall (för att säkerställa att kalkylerna görs på motsvarande sätt för olika kalkyler som skall jämföras)
• Önskad information på blankett för äskandet
– Syfte klargörs
– Klasser: Dela in i olika investeringsklasser som skall bedömas på olika premisser (och på olika nivåer i företaget)
– Snabbt kunna utvärdera storleken på investeringen
– Snabbt kunna se de mest relevanta nyckeltalen för att kunna jämföra med andra investeringar
– Bilaga väsentlig information så att man kan granska intressanta investeringar närmare t.ex.:
• Underlag för kalkylen
• Ritningar
Anmärkning Redovisningen visar hur ett investeringsäskande övergripande bör vara
uppbyggt.
Bedömning av de investeringsmodeller och resultat som studenterna har valt att sammanställa i äskandet.
Av rapporten framgår vilken typ av information som ska finnas med i ett investeringsäskande och vad som bör bifogas som bilagor.
(Studenterna ska i investeringsäskandet skriva vilka bilagor som de anser borde bifogas men inga bilagor behöver bifogas i laborationsrapporten.)
I rapporten är det beskrivit vad en dynamisk kalkyl ger för typ av information samt när man bör använda den. (Det är ett krav att det någonstans i rapporten ska finnas något skrivet om dynamisk
kalkylering.)
Stödanteckningar till föredraget för styrelsen inleds med kort bakgrund och målformulering varefter investeringen beskrivs på ett tydligt sätt.
Styrelsen får information om investeringens känslighet på ett korrekt sätt. Föredraget avslutas med en korrekt slutsats och tydliga
rekommendationer.
Finansiering
• Budgetnivå
– Investeringar och dess finansiering upptas i samband med budget processen
– Lämplig soliditet
• Projektnivå
– Enskilda investeringar studeras och dess
finansieringssituation
Budgetnivå ‐ Strategisk
• Vilken andel eget och lånat kapital skall företaget ha?
– Ex
– Förväntat rörelseresultat på 5 per år – Kapitalbehov 100
– Ränta på lån 2%
– Ingen skatt
– Ingen inflation
Projektnivå
Olika finansieringsformer:
• Lån
• Avbetalningsköp
• Leasing
– Finansiell leasing
– Operationell leasing
Projektnivå – vanligt förfarande
• Först en kalkyl baserat på egenfinansiering för att undersöka projektets lönsamhet.
• Sedan en särskilda kalkyler för att avgöra finansieringens lönsamhetstillskott.
– Antar oförändrad soliditet =>
– Ny finansiering ersätter långfristiga lån =>
– Ränta på långfristiga lån används som kalkylränta.
– Grundandtagandet kan ifrågasättas.
Exempel Produkta
• Det har nu uppstått 2 finansieringsalternativ att ta hänsyn till när det gäller nyinvesteringsalternativet.
– a) Leverantören av den nya utrustningen på 3100 tkr erbjuder ett femårigt lån på 2500 tkr med rak amortering med 4% ränta (nominell).
– b) Företaget har blivit erbjudet att leasa (finansiell leasing) maskinen med ett 7-årigt kontrakt till ett pris av 460 tkr/år (nominellt), som betalas i början av varje år
• Företagets ränta på långfristiga lån är 8% (nominal).
• Inflation är 1% och inga prisändringar därutöver.
• Skattesatsen är 20%
• Bestäm finansieringens lönsamhet.
Renovera – Nollalternativ
Investera i nytt Diff
Grundinvestering 600 3100 2500
Löpande inbetalningar ? ? 0
Löpande utbetalningar
Underhåll 110 75 ‐35
Löner 790 350 ‐440
Material 20 37 17
Miljöavgifter 12 25.2 13.2
Inbetalningsöverskott ‐932 ‐487.2 444.8
Restvärde 10 500 (200) 490
Grundproblem - Producta AB
Grundproblemet utan skatt (7år)
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering ‐2500
Underhåll – R 35 35 35 35 35 35 35
Löner – R 440 440 440 440 440 440 440
Material – R ‐17 ‐17 ‐17 ‐17 ‐17 ‐17 ‐17
”Miljö”‐avgift – R ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2
Restvärde ‐ R 490
Betalningar – R ‐2500 444,8 444,8 444,8 444,8 444,8 444,8 934,8
Nuvärde ‐2500 397,1 354,6 316,6 282,7 252,4 225,3 422,9
KV = -2500 + 397.1 + 354.6 + … + 422.9 = -248.39 < 0
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på ränta långfristiga lån (8%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5
Lån (inbetalning) 2500
Kvarstående lån 2500 2000 1500 1000 500 0
Amortering ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta
Betalningar Nuvärde
‐100 ‐80 ‐60 ‐40 ‐20
Räntan år 1 = 4%·2500 = 100 Räntan år 2 = 4%·2000 = 80 Räntan år 3 = 4%·2000 = 60
…
Leverantörslån – utan skatt
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på ränta långfristiga lån (8%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5
Lån (inbetalning) 2500
Kvarstående lån 2500 2000 1500 1000 500 0
Amortering ‐ N ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta – N ‐100 ‐80 ‐60 ‐40 ‐20
Betalningar – N 2500 ‐600 ‐580 ‐560 ‐540 ‐520 Nuvärde 2500 ‐555,6 ‐497,3 ‐444,5 ‐396,9 ‐353,9
Nuvärde år 1 = - 600/1.08 = - 555.6 Nuvärde år 2 = - 580/1.082 = - 497,3 Nuvärde år 3 = - 560/1.083 = - 444.5
…
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på ränta långfristiga lån (8%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5
Lån (inbetalning) 2500
Kvarstående lån 2500 2000 1500 1000 500 0
Amortering ‐ N ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta – N ‐100 ‐80 ‐60 ‐40 ‐20
Betalningar ‐ N 2500 ‐600 ‐580 ‐560 ‐540 ‐520 Nuvärde 2500 ‐555,6 ‐497,3 ‐444,5 ‐396,9 ‐353,9
Kapitalvärde = 2500 - 555.6 - … - 353.9 = 251.82 > 248.39
=>
Investera
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på kalkylränta (12%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering 0
Amortering ‐ N ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta – N ‐100 ‐80 ‐60 ‐40 ‐20
Underhåll – R 35 35 35 35 35 35 35
Löner – R 440 440 440 440 440 440 440
Material – R ‐17 ‐17 ‐17 ‐17 ‐17 ‐17 ‐17
”Miljö”‐avgift – R ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2 ‐13,2
Restvärde ‐ R 490
Betalningar Nuvärde
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på kalkylränta (13.12%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering 0
Amortering ‐ N ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta – N ‐100 ‐80 ‐60 ‐40 ‐20
Underhåll – N 35,4 35,7 36,1 36,4 36,8 37,2 37,5
Löner – N 444,4 448,8 453,3 457,9 462,4 467,1 471,7
Material – N ‐17,2 ‐17,3 ‐17,5 ‐17,7 ‐17,9 ‐18,0 ‐18,2
”Miljö”‐avgift – N ‐13,3 ‐13,5 ‐13,6 ‐13,7 ‐13,9 ‐14,0 ‐14,2
Restvärde ‐ N 525,3
Betalningar Nuvärde
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på kalkylränta (13.12%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering 0
Amortering ‐ N ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta – N ‐100 ‐80 ‐60 ‐40 ‐20
Underhåll – N 35,4 35,7 36,1 36,4 36,8 37,2 37,5
Löner – N 444,4 448,8 453,3 457,9 462,4 467,1 471,7
Material – N ‐17,2 ‐17,3 ‐17,5 ‐17,7 ‐17,9 ‐18,0 ‐18,2
”Miljö”‐avgift – N ‐13,3 ‐13,5 ‐13,6 ‐13,7 ‐13,9 ‐14,0 ‐14,2
Restvärde ‐ N 525,3
Betalningar 0,0 ‐150,8 ‐126,3 ‐101,7 ‐77,1 ‐52,5 472,2 1002,2 Nuvärde 0,0 ‐133,3 ‐98,7 ‐70,3 ‐47,1 ‐28,3 225,3 422,9
Kapitalvärde = 0 – 133.3 - … + 225.3 = 270.5 > 0 => Investera
Leasing – utan skatt
Värdet på leasing ‐
baserat på ränta långfristiga lån (8%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5 6 7
”Sparad” G 3100
Avgift – N ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460
”Förlorat”
restvärde ‐ R ‐500
Betalningar Nuvärde
Värdet på leasing ‐
baserat på ränta långfristiga lån (8%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5 6 7
”Sparad” G 3100
Avgift – N ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460
”Förlorat”
restvärde ‐ N ‐536.1
Betalningar ‐ N 2640 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐536,1 Nuvärde 2640 ‐425,9 ‐394,4 ‐365,2 ‐338,1 ‐313,1 ‐289,9 ‐312,8 Nuvärde år 1 = - 460/1.08 = - 425.9
Nuvärde år 2 = - 460/1.082 = - 394.4 Nuvärde år 3 = - 460/1.083 = - 365.2
…
Kapitalvärde = 2640 - 425.9 - … - 312.8 = 200.69 < 248.39 =>
Investera ej
Värdet på leasing ‐
baserat på kalkylränta (13.12%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering 1600
Avgift‐ N ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460
Underhåll – N 35,4 35,7 36,1 36,4 36,8 37,2 37,5
Löner – N 444,4 448,8 453,3 457,9 462,4 467,1 471,7
Material – N ‐17,2 ‐17,3 ‐17,5 ‐17,7 ‐17,9 ‐18,0 ‐18,2
”Miljö”‐avgift – N ‐13,3 ‐13,5 ‐13,6 ‐13,7 ‐13,9 ‐14,0 ‐14,2
Restvärde ‐ N ‐10.7
Betalningar ‐ N 140,0 ‐10,8 ‐6,3 ‐1,7 2,9 7,5 12,2 466,2
Nuvärde 140,0 ‐9,5 ‐4,9 ‐1,2 1,7 4,0 5,8 196,7
Kapitalvärde = 140 – 9.5 - … + 5.8 = 332.7 > 0 => Investera
Grundproblemet med skatt (7år)
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering ‐2500
Underhåll – N,f 35,4 35,7 36,1 36,4 36,8 37,2 37,5
Löner – N,f 444,4 448,8 453,3 457,9 462,4 467,1 471,7
Material – N,f ‐17,2 ‐17,3 ‐17,5 ‐17,7 ‐17,9 ‐18,0 ‐18,2
”Miljö”‐avg. – N,f ‐13,3 ‐13,5 ‐13,6 ‐13,7 ‐13,9 ‐14,0 ‐14,2
Restvärde ‐ N,f 525,3
”Skatteeffekt” ‐ N ‐120 34,2 33,3 32,3 31,4 30,5 ‐94.4 ‐200.4
Betalningar Nuvärde
”Skatteeffekt” år 0 = -600·0.2 = -120
”Skatteeffekt” år 1 = - (35.4+444.4-17.2-13.3-3100/5)·0.2 = 34.2, … ,
”Skatteeffekt” år 6 = - (37.2+467.1-18.0-14.0)·0.2 = -94.4
”Skatteeffekt” år 7 = - (37.5+471.7-18.2-14.2+523.3)·0.2 = -200.4
Grundproblemet med skatt (7år)
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering ‐2500
Underhåll – N,f 35,4 35,7 36,1 36,4 36,8 37,2 37,5
Löner – N,f 444,4 448,8 453,3 457,9 462,4 467,1 471,7
Material – N,f ‐17,2 ‐17,3 ‐17,5 ‐17,7 ‐17,9 ‐18,0 ‐18,2
”Miljö”‐avg. – N,f ‐13,3 ‐13,5 ‐13,6 ‐13,7 ‐13,9 ‐14,0 ‐14,2
Restvärde ‐ N,f 525,3
”Skatteeffekt” ‐ N ‐120 34,2 33,3 32,3 31,4 30,5 ‐94.4 ‐200.4
Bet. – N,e ‐2620 483,4 487,0 490,6 494,3 498,0 377,7 801,8
Nuvärde ‐2620 437,5 398,9 363,7 331,6 302,3 207,5 398,7
ir,f = 12%
in,f = ir,f + infl + ir,f ·infl = 12% + 1% + 12%*1% = 13.12%
in,e = in,f ·(1-s) = 13.12% ·(1-20%) = 10.50%
Grundproblemet med skatt (7år)
0 1 2 3 4 5 6 7
Grundinvestering ‐2500
Underhåll – N,f 35,4 35,7 36,1 36,4 36,8 37,2 37,5
Löner – N,f 444,4 448,8 453,3 457,9 462,4 467,1 471,7
Material – N,f ‐17,2 ‐17,3 ‐17,5 ‐17,7 ‐17,9 ‐18,0 ‐18,2
”Miljö”‐avg. ‐ N,f ‐13,3 ‐13,5 ‐13,6 ‐13,7 ‐13,9 ‐14,0 ‐14,2
Restvärde ‐ N,f 525,3
”Skatteeffekt” ‐ N ‐120 34,2 33,3 32,3 31,4 30,5 ‐94.4 ‐200.4
Bet. – N,e ‐2620 483,4 487,0 490,6 494,3 498,0 377,7 801,8
Nuvärde ‐2620 437,5 398,9 363,7 331,6 302,3 207,5 398,7
Kapitalvärde = -2620 + 437.5 + … + 398.7 = -179.8 < 0 => Investera ej
Leverantörslån – med skatt
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på ränta långfristiga lån & skatt
0 1 2 3 4 5
Lån (inbetalning) 2500
Amortering – N ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta – N,e ‐80 ‐64 ‐48 ‐32 ‐16
Betalningar – N,e 2500 ‐600 ‐580 ‐560 ‐540 ‐520
Nuvärde
Ränta år 1 efter skatt = 2500·4%·(1-20%) = -80 Ränta år 1 efter skatt = 2000·4%·(1-20%) = -65
…
Värdet på lånefinansiering ‐
baserat på ränta långfristiga lån & skatt
0 1 2 3 4 5
Lån (inbetalning) 2500
Amortering – N ‐500 ‐500 ‐500 ‐500 ‐500
Ränta – N,e ‐80 ‐64 ‐48 ‐32 ‐16
Betalningar – N,e 2500 ‐600 ‐580 ‐560 ‐540 ‐520
Nuvärde 2500 ‐545,1 ‐498,2 ‐454,9 ‐415,1 ‐378,4
in,f = 8%
in,e = in,f ·(1-s) = 8% ·(1-20%) = 6.4%
Kapitalvärde = 2500 – 545.2 - … - 378.4 = 208.3 > 179.8 => Investera
Leasing – med skatt
Värdet på leasing ‐
baserat på ränta långfristiga lån (8%) & ingen skatt
0 1 2 3 4 5 6 7
”Sparad” G 3100
Avgift – N,f ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460 ‐460
”Förlorat”
restvärde ‐ N,f ‐536.1
Skatteeffekt 92,0 ‐32,0 ‐32,0 ‐32,0 ‐32,0 ‐32,0 92,0 107,2
Bet . ‐ N,e 2732 ‐492 ‐492 ‐492 ‐492 ‐492 ‐368 ‐428,9
Nuvärde 2732 ‐462,4 ‐434,6 ‐408,5 ‐383,9 ‐360,8 ‐253,6 ‐277,8 in,f = 8%
in,e = in,f ·(1-s) = 8% ·(1-20%) = 6.4%