GÖTEBORGS UNIVERSITET PM DnrB1 1809/06 Utbildnings- och forskningsnämnden
för lärarutbildning 2006-11-28
___________________________________________________________________________________________________
Adress: Besöksadress: Tel: (0)31-773 10 00
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden Fax: (0)31-773 55 15 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
Uppdrag och anslagsfördelning år 2007 till institutioner med verksamhet inom ansvarsområdet för Utbildnings- och forskningsnämnden för lärar- utbildning (UFL).
Den ”gamla” lärarutbildningen har nu helt fasats ut och ersatts av den förnyade. Inom grund- utbildningen omfattar det totala uppdraget till UFL 4 306 hst vilket motsvarar ett takbelopp av 320 021 tkr. Till detta kommer uppdrag som finansieras av externa medel:
• Särskild lärarutbildning (SÄL) III med inriktning i första hand mot yrkeslärare.
• Särskild utbildning (SÄN) för arbetslösa naturvetare (Ma, Nv, Tk)
Anslaget till UFL för lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbildning uppgår för år 2007 till 14 881 tkr.
Fr.o.m. år 2007 är medelstilldelning för lokaler inkluderad i de anslag för grundutbildning resp. forskning/forskarutbildning som UFL får från styrelsen. De delar som avser lokaler hos fakultetsnämnderna för grundutbildning (51 398 tkr) och forskning/forskarutbildning
(2 668 tkr) fördelas vidare utan avräkning till de fakultetsnämnder som medverkar i utbild- ningen.
I förhållande till år 2006 har följande större förändringar skett:
1) Medel för lokalkostnader fördelas till nämnderna utan avräkning.
2) Antagningen anpassas bättre till skolans och samhällets behov.
3) Antagningstal införs till andrainriktningar.
4) ”Uppflyttning” införs så snart ValWeb tagits i bruk.
5) Antagningen till utbildning av lärare för verksamhet i förskolan och undervisning i grundsko- lans år 1 och 2 ökar.
6) Inriktningen Social och kognitiv utveckling övergår till att vara enbart andrainriktning.
7) Antagning till inriktningen Lärande, undervisning och IT sker endast en gång per år.
8) Inriktningarna Lärande, yrke, arbetsliv och Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama har tillkommit. Utrymme har reserverats för att inriktningen Barn- och Fritidskun- skap skall kunna ersättas med inriktning Pedagogik, kommunikation och ledarskap.
9) Utrymme för att ta emot studenter från andra lärosäten har skapats.
10) Utrymme för att ta emot studenter på gamla lärarprogram har lagts in i beräkningarna.
11) Ett antal avvikelser mellan beräkningsunderlaget och beslutet 061012 har rättats till. Detta gäller arbetsfördelningarna i Historia och i Samhällskunskap, fördelningen av didaktikuppdra- get i Svenska och kostnaden för specialiseringar inom LÄRIS. Nettokostnaden för detta tas ur
”kudden”.
Enligt uppdrag
Maj-Lis Sjöbeck Utbildningsdirektör
INNEHÅLL
sidan Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag inom
grundutbildningen 4
Antagning 4
En ny organisation av lärarutbildningen 4
Den ekonomiska ”kudden” 4
Mål- och resultatstyrning 4
Arbetsbelastning höst och vår 5
Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU 5
Kursplaner på kurser som används inom lärarutbildningen 5
Erfarenheter från institutionsdialogerna 6
Översyn av utbildningsutbudet 6
Överproduktion på programmet 7
En totaldimensionering av lärarutbildningen 7
Efterfrågan på olika andrainriktningar 7
Riktlinjer för antagningstal på andrainriktningar 8
Tillträde till ny termin (uppflyttning) 9
Examensarbetet 9
Ändrad arbetsfördelning på termin 1 av det allmänna utbildningsområdet 10 Ändrad arbetsfördelning på inriktningarna Svenska och Religionskunskap 10 Inriktning Barn och fritidskunskap (modifierad, alternativt Pedagogik,
kommunikation och ledarskap)
10 Inriktning Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling 10
Inriktning Globalisering 11
Inriktning Historia 11
Inriktning Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama 11
Inriktning Lärande, undervisning och IT 11
Inriktning Musik 11
Inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna 11
Inriktning Svenska 12
Inriktning Vård och omsorg 12
Inriktning Yrke, skola och arbetsliv (LYS) 12
Behörighetsgivande kurser avseende läs- och skrivinlärning samt matematik-
inlärning för tidigare åldrar 12
ELSA som underlag för anslagsfördelningen även inför 2007 13
En ettårig avräkning 13
Medel för lokalkostnader 13
Exempel på samverkan med den omgivande regionen 14 Särskilda lärarutbildningar till yrkeslärare och för arbetslösa akademiker 15
Forskarutbildning och forskning 15
Forskningstemanas utveckling för 2007 16
Informations- och förankringsarbete 2007 16
CULs kursutbud 2007 16
Förändrad ledning och styrning av CUL 17
Översiktlig beskrivning av utbildning inom UFL:s område. Programspecifika
uppdrag 17
Den förnyade lärarutbildningen 17
Påbyggnadsutbildningar 17
Naturvetenskapligt basår 17
Rörlighet mellan lärosäten 17
Utrymme för studenter på gamla program 18
Fristående kurser 18
Det nya ”Korta programmet” 18
Småkursproblematiken 19
Bolognaprocessen 19
Uppdrag till institutioner och fördelning av medel 20
Resurser för grundutbildning 20
Resurser för forskning och forskarutbildning 20
Anslagsfördelning Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
år 2007 23
Avräkning av institutionernas uppdrag 24
Avräkning UFL - institutioner och universitetsstyrelsen - UFL 24 Vad ingår i uppdraget och hur räknas ersättningen ut? 24 Ekonomiska förutsättningar för den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. 26
Uppdraget som kursansvarig institution 26
Tabell 1: Planeringstal ingångar och antagningstal andrainriktningar år 2007 27 Tabell 2: Fördelning av lokalmedel till nämnder år 2007 28 Tabell 3: Uppdrag och anslagsfördelning till institutioner år 2007 29
Tabell 4: Ansvariga institutioner år 2007 30
Tabell 5: Fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning avseende
bå 2007 till institutioner 31
Tabell 6: Externa intäkter 2007 32
Tabell 7: Budget för 2007, anslag för forskning och forskarutbildning 32
Tabell 8: Uppdrag i fristående kurs år 2007 34
Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag inom grundutbildningen
Antagning till lärarutbildning vid Göteborgs universitet
All nyantagning av lärarstuderande sker till den förnyade lärarutbildningen. Utbildningen på de ”gamla” lärarutbildningsprogrammen har fasats ut men fortfarande kan ett mindre antal studenter finnas som p.g.a. studieuppehåll efterfrågar (stöd)undervisning på de avslutande kurserna. Eventuella behov av extra resurser för denna och andra oförutsebara behov täcks av
”kudden” (se sidan 4).
En ny organisation av lärarutbildningen
Med inrättandet av lärarutbildningsråd (LUR) som beredningsorgan till UFL förändras förut- sättningarna för UFL:s interna organisation. Följande organisation gäller under nämndens kvarvarande mandatperiod, d.v.s. t.o.m. 2007-06-30.
Utskotten för Budget, Grundutbildning samt Forskning och internationalisering har lagts ned, medan arbetsutskottet (AU) kvarstår. Följande funktioner har inrättats:
1. Budgetfrågor (grupp bestående av UFL:s ledning, en student, en extern ledamot och en lärarrepresentant - samt föredragande tjänstemän)
2. Uppföljning och kvalitet (grupp bestående av två lärarrepresentanter, en student och en extern ledamot)
3. Internationalisering (grupp bestående av en ledamot samt tjänstemän) För UFL:s arbetsgrupper gäller:
1. Den av UFL tillsatta Visionsgruppen benämns Strategigruppen
2. Strategigruppen ges i uppdrag att i samverkan med UFL:s ledning utarbeta en strate- gisk plan för de närmaste två åren. Planen skall, utgående från styrdokument och ut- värderingar av olika slag, innefatta en problembeskrivning, förslag till strategier/åtgär- der samt en tidsplan.
3. Bolognagruppen kvarstår p.g.a. Bolognaprocessens aktualitet.
Arbetsgruppen för Uppföljning och kvalitet har i uppdrag att inledningsvis ägna särskild upp- märksamhet åt uppfyllandet av examensmålen.
Den ekonomiska ”kudden”
För 2007 tilldelas den ekonomiska kudden 3,0 Mkr. Grundutbildningsanslag upp till 100 tkr delas inte ut som förskott utan fördelas först i samband med avräkningen. I avvaktan på denna läggs dessa uppdrag till kudden, vilken till följd av detta kommer att något överstiga 3 Mkr.
UFL fördelar medel ur kudden till särskilt angelägna behov. (Ett sådant är lärarutbildningens internationalisering). Något särskilt ansökningsförfarande finns inte.
Mål- och resultatstyrning
De kursplaner som tas fram utgående från de av UFL fastställda riktlinjerna lämpar sig väl som underlag för en mål- och resultatstyrning. I och med att universitetsstyrelsen ställt sig bakom förslagen i Resurs 07 kommer uppdragen till varje institution att summeras och avräk- nas på samma sätt som under 2006. Ett viktigt, nytt inslag är att UFL även fördelar medel för
lokalkostnader. För varje nämnd har en lokalprislapp räknats fram och de lokalkostnadsmedel som nämnden får beräknas som produkten av denna prislapp och totala grundutbildningsupp- draget uttryckt i hst till institutioner inom nämndens ansvarsområde. Medlen fördelas utan av- räkning. Motsvarande gäller för de lokalkostnader som är knutna till forskning och forskarut- bildning. Se vidare sidorna 13 och 28.
Arbetsbelastning höst och vår
Skillnaderna i antagningsvolym mellan vår och höst ökar något år 2007, (från 374 + 614 till 329 + 650) dels till följd av att inriktningen Social och kognitiv utveckling helt övergår till att vara andrainriktning och dels till följd av att utvecklingsarbetet med andra inriktningar inte nått så långt att de kan starta under år 2007. Detta är en tillfällig effekt som kommer att för- svinna under 2008 och framåt. Effekten minskas därtill av att antagningstalet till ”Korta pro- grammet” ökas på våren och minskas på hösten. På papperet överstiger antalet studenter på kurserna LAU100 och LAU160 (vt 329 och ht 626 eftersom LYS-studenterna inte inleder med AUO) det högsta antal som Nya Pedagogens största sal kan ta emot men det är UFLs be- dömning att bortfallet vid terminsstart till följd av tillgodoräkningar av termin 1 av allmänt utbildningsområde kommer att medföra att antalet platser kommer att vara tillräckligt.
Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU
VFU är ett mycket viktigt inslag i den nya lärarutbildningen. Alltifrån början har det varit ett krav från kommuner och skolor att ha en enda samverkanspart oavsett vilken modell för VFU som tillämpas och vilken kurs VFUn förekommer på. Detta innebär att all VFU (och all verk- samhet som motsvarar VFU) på kurser som används inom lärarutbildningen skall ha UFL som huvudman. Prestationer på kurser som inte uppfyller detta krav ersätts inte vid avräk- ningen.
Kursplaner på kurser som används inom lärarutbildningen
Under vissa perioder har den tid det har tagit för att få ut ett examensbevis efter avslutad ut- bildning har varit oacceptabelt lång. För att råda bot för detta har UFL övertagit uppgiften att förbereda och utfärda examensbevis. Ett inslag i detta arbete är att bedöma de kurser som en student åberopar för att få ut sin examen, och i kvistiga fall behöver då kursplanerna vara till- gängliga. Aktuella kursplaner för samtliga inriktningskurser finns tillgängliga på UFLs hem- sida och de flesta kursplaner för specialiseringskurser, men inte riktigt alla, går att hitta via en Google-sökning på Internet. För att inte studenterna skall få problem vid det tillfälle de behö- ver ha ut sin examen beslutar UFL att tillgängligheten av kursplaner för de kurser som skall bilda underlag för en lärarexamen (och på vilka prestationer under utbildningens gång under denna förutsättning genererar ersättning till institutionerna) skall kontrolleras årligen i sam- band med avräkningen.
För att underlätta studenternas val och informationssökande bör samtliga kursplaner och litte- raturlistor publiceras på GU:s webb. Kursplaner och litteraturlistor till inriktningarna och AUO, som fastställs av UFL, publiceras på UFL:s webb. Specialiseringarnas kursplaner och litteraturlistor, som fastställs av fakultetsnämnden för kursansvarig institution, publiceras på respektive institutions webb.
Dessa rutiner finns på http://www.ufl.gu.se/omufl/kursplaner/
Erfarenheter från institutionsdialogerna
Institutionsdialoger genomfördes under maj månad 2006. Även denna gång gav de UFL ett flertal upplysningar av stor betydelse för utformningen och genomförandet av det liggande uppdraget. Ett antal uppslag från dialogerna hösten 2006 har också fångats upp i detta doku- ment.
UFL gav samtliga institutioner tillfälle att yttra sig över systemet med årliga skarpa avräk- ningar. Ingen uttryckte en önskan att ta bort dagens system.
En sak som lyftes fram från flera håll var svårigheten att sätta sig in i och förhålla sig till hur olika institutioner beräknar hur många lärartimmar som den resurs som tilldelas från UFL re- sulterar i. UFL har vid ett flertal tillfällen försökt penetrera hur olika nämnder och deras in- stitutioner omvandlar ett anslag från UFL till olika insatser till lärarstudenternas fromma. Äv- en om materialet varit svårgenomträngligt är det ganska klart att orsakerna till de eventuella diskrepanserna inte är att söka i olika avsättningar på fakultets- och institutionsnivå. Summan av dessa ligger i de allra flesta fall omkring 50 % även om avdragen på respektive nivå kan vara större eller mindre. Det har inom budgetutskottet föreslagits att UFL skall genomföra en inträngande studie i nära samarbete med verksamheten av ett mindre antal inriktningar valda så att de täcker över den pågående lärarutbildningen för att belysa frågan. Studien syftar till att följa anslagens väg från UFL fram till enskilda lärartimmar. UFL ställer sig bakom detta förslag och kommer under hösten 2006 att besluta vilka inriktningar som kommer att stude- ras.
Institutionerna för Religionsvetenskap och Litteraturvetenskap påpekar, liksom HFN åren in- nan, att personer som bildat ryggraden i den didaktiska verksamheten på inriktning Religions- kunskap samt i de litteraturvetenskapliga momenten på inriktningarna Svenska och Svenska för tidigare år numera är anställda vid motsvarande ämnesinstitutioner och inte vid IPD. Man yrkar därför på att UFLs uppdrag och anslag för didaktik skall ta hänsyn till detta faktum. När frågan senast togs upp för ett drygt år sedan meddelade nämnderna att man inte behövde UFLs engagemang i frågan utan skulle lösa denna i gemensamma diskussioner. Så har inte skett.
Institutionen för litteraturvetenskap hänvisar till att inriktning Svenska i allt väsentligt är ett jämbördigt samarbete mellan institutionen och Institutionen för Svenska språket. I uppdraget för 2006 har dock Institutionen för Svenska språket angivits som ansvarig institution för samtliga inriktningskurser.
Översyn av utbildningsutbudet
Högskoleverkets utvärdering av den nya lärarutbildningen lyfte fram att utbildningen skall svara mot skolans och det omgivande samhällets behov. Medan studenternas eget ansvarsta- gande för sin utbildning är ett viktigt och nödvändigt inslag får detta inte leda till att vissa stu- dieval de facto är en utbildning till arbetslöshet.
Att svara upp mot denna utmaning är en av UFLs viktigaste uppgifter. Vissa konkreta åtgär- der med detta syfte började få genomslag redan under 2006 medan andra får effekt med bör- jan 2007. I slutet av våren 2006 beslutade UFL att varje ingångsalternativ fr.o.m. höstens an- tagning skall vara knutet till en viss längd på programmet. Andra viktiga inslag är att andrain-
riktningarna får antagningstal och att studenternas väg genom de kurser som är en direkt kon- sekvens av deras ingångsval underlättas genom s.k. uppflyttning (mera om detta på sidan 9).
UFL har också tagit hänsyn till tillgängliga statistiska data för tillgång och efterfrågan på olika kategorier av lärare såväl i landet som helhet som i regionen och dimensionerat såväl första- som andrainriktningarna med hänsyn till detta.
En totaldimensionering av lärarutbildningen
UFLs beslut att fastställa utbildningens längd för samtliga ingångsalternativ innebär att det är möjligt att beräkna vilken volym som olika kombinationer av ingångar och planeringstal på dessa kommer att motsvara då beslutet slagit igenom fullt ut. Ett ”klassiskt” sätt att beräkna hur stor utbildningsvolym en nämnd behöver för sina program är att utgå från att alla studen- ter som antas genomför sina studier på normalstudietid. Ett visst bortfall kommer att ske och denna volym kan nämnden använda för fristående kurs.
Om man tar år 2006 som utgångspunkt kan man visa att planeringstalen detta år lämnar ett ut- rymme inom styrelsens uppdrag till UFL av 127 hst för fristående kurs medan dagens utbud är 165. Att detta går ihop kommer sig av att ett utrymme skapas genom studieavbrott. En kva- litativ bieffekt av den undersökning av studenternas efterfrågan av olika andrainriktningar som redovisas på annan plats (sidan 7) i detta dokument är att man kan se att skillnaderna i bortfall mellan olika ingångsalternativ är stora. Budgetutskottet har vid olika tillfällen startat s.k. kohortstudier av vilka ett resultat skulle bli individualiserade bortfallsuppgifter, dock utan att nå ända fram till kvantitativa data. I avsaknad av kvantitativa uppgifter väljer UFL att an- vända värdet 3,1 % i de beräkningar som ligger till grund för detta dokument, ett värde som bör vara en försiktig uppskattning.
Å andra sidan visar beräkningarna också att beslutet om utbildningens längd inte får fullt ge- nomslag förrän under 2010. Fram till dess måste nyantagningen hanteras med försiktighet.
Åtgärder som skapar ”svängningar” måste undvikas.
Överproduktion på programmet
En ytterligare bieffekt av undersökningen av studenternas efterfrågan av olika andrainrikt- ningar är att man kan se att ett avsevärt antal studenter läser fler kurser än vad som krävs för examen. Att de budgetar som hittills lagts för utbildningen inte har tagit tillräcklig hänsyn till detta kommer fram i de senaste avräkningarna och prognoserna. Avräkningen för år 2005 vi- sade en överproduktion på utbildningen på c:a 7 Mkr eller 3 % och prognosen för innevaran- de år manar till försiktighet. ELSA-data visar att om uppdraget för år 2006 lades ut även år 2007 så skulle det krävas uppemot 100 hst eller 5 Mkr mer än vad UFL kunde påräkna från styrelsen. Avsnittet om totaldimensionering visar att de långsiktiga åtgärder som UFL satt in kommer att bringa utbildningen i balans inom c:a tre år. Under de närmaste åren råder dock en ekonomiskt riskfylld situation, och UFL diskuterade vid sitt sista möte före sommaren vilka åtgärder som kan ge omedelbar effekt utan att skapa svängningar i systemet. Försiktig- het vid höstens nyantagningar är egentligen den enda tillgängliga.
Efterfrågan på olika andrainriktningar
Olika studentkategorier efterfrågar andrainriktningar på olika sätt. En analys av LADOK-data visar att 140-poängarna i mycket liten omfattning tar en hel andra inriktning som specialise-
ring. Däremot väljer många att läsa de första 10 eller 20 poängen på en sådan. Det innebär problem för institutionernas personalplanering när färre än hälften av studenterna på termin 1 av en inriktning fortsätter på termin 2. Eftersom inriktningarna normalt är upplagda som en pedagogisk helhet garanterar första kursen inte heller kompetens för lärarverksamhet även om det finns undantag som gör detta. Tendensen att välja delar av inriktningar som specialisering har förstärkts i och med att kravet på kompetens i läs- och skrivinlärning och grundläggande matematikinlärning skrivits in i examensordningen.
De studenter som läser 180 poäng eller mera väljer normalt en hel andrainriktning. Däremot är valmönstren mycket olika. Två extremfall är valen av andrainriktning efter ingång Mate- matik respektive ingång Musik. Nedanstående två diagram visar detta.
Ingång Matem atik
LBD LBI LEN LFR
LFY
LHI LHK
LID
LIT LKE LM A LM N LM U LRE LNA
LSKLSA LSL LSVLSU LTD Speckurs S inr
Slut at
LBD LBI LEN LFR LFY LHI LHK LID LIT LKE LMA LMN LMU LNA LRE LSA LSK LSL LSU LSV LTD Speckurs S inr Slut at
Ingång Musik
"ettäm nesutbildning"
LSL LSV
Speckurs musik Speckurs ej
musik Slutat
LSL LSV Speckurs musik Speckurs ej musik Slut at
Medan de studenter som läst matematik som första inriktning är att räkna med inom ett brett verksamhetsfält (över 20 olika andrainriktningar) är de studenter som börjat med musik näs- tan enstämmiga (endast 2 andrainriktningar - nästan alla som fortsätter fram till examen blir ettämneslärare). I ett annat avseende är dock inriktningarna mera lika, mer än 25 % avbryter sina studier, och, kanske något oväntat, en större andel musiker än matematiker. Avbrottsfre- kvensen ligger också över medianvärdet som är 20 %.
Resultatet av denna analys skiljer sig något från de valuppgifter som insamlats av UFLs stu- dievägledare i samband med att studenterna söker till sin andra inriktning. Orsaken till detta är att medan LADOK-analysen skiljer mellan val av hela andrainriktningar och val av en en- staka kurser inom en inriktning så kan man vid ansökningstillfället inte veta om studenten tänker hoppa av efter första kursen eller ej.
Riktlinjer för antagningstal på andrainriktningar
Antagningstal för andrainriktningar används för första gången våren 2007. Eftersom denna styrning av studenternas väg genom den nya lärarutbildningen inte har förekommit tidigare är det inte osannolikt att ”stockningar” kommer att uppstå under en övergångsperiod. För att snabbt kunna uppmärksamma och vid behov motverka sådana kommer studievägledarna vid UFL att fortlöpande följa upp hur det nya systemet fungerar. För att detta skall ha tillräcklig stabilitet och förutsägbarhet tas antagningstalen på andrainriktningar och tillämpningen av dessa fram utgående från följande riktlinjer:
1. Varje student som antas till lärarprogrammet och som följer detta i normalstudietakt skall erbjudas plats på en andrainriktning eller, där så är tillämpligt, en specialisering som utbildar för samma åldersgrupp som första inriktningen.
2. Motsvarande gäller för studenter som beviljats studieuppehåll med tidsbegränsning.
3. Vilka andrainriktningar som erbjuds och platsantalen på dessa avgörs av skolans och samhällets behov.
4. UFL fastställer dessa för ett år framåt som en del av beslutet om uppdrag och anslags- fördelning.
5. Antagningstalet på en andrainriktning skall stå i samklang med antagningstalet på motsvarande förstainriktning.
6. En student som önskar bli antagen utöver det beslutade antagningstalet skall ansöka om detta hos UFLs studievägledare.
7. För avsteg från det beslutade antagningstalet krävs särskilda skäl.
8. Avsteg enligt ovan beslutas av dekanus och skall redovisas för nämnden efter varje avslutad antagningsomgång.
Antagningstalen på sidan 27 är satta utgående från riktlinjerna ovan och med hänsyn till ar- betsmarknadens behov. Eftersom väsentligt större studentkullar inom främst SO-området än vad som svarar mot dagens utbud via VHS för närvarande befinner sig i utbildningen har an- tagningstalen på motsvarande andrainriktningar anpassats till detta. (Denna anpassning kom- mer att fasas ut inom en tvåårsperiod.) Därutöver kommer vissa avsteg från riktlinjerna att bli nödvändiga under 2007 mot bakgrund av att de studenter som kom in före hösten 2006 antogs till ett system där andrainriktningarna kunde väljas i princip fritt. För studenter antagna hös- ten 2006 och framåt kommer antagningstalen att tillämpas strikt.
Tillträde till ny termin (uppflyttning)
I samband med att studentuppföljningssystemet ELSA ersätts av ValWeb bortfaller behovet för studenterna på det nya lärarprogrammet (och möjligheten till) att anmäla sig till påföl- jande kurs på programmet. Istället gäller att uppflyttning sker automatiskt till nästa kurs på den individuella studieplanen som lagts in i ValWebben (f.n. ELSA). Uppflyttningen sker automatiskt med platsgaranti under förutsättning att förkunskapskraven enligt kursplan är uppfyllda. Studenten skall dock alltid själv registrera sig vid introduktionen till respektive kurs. Endast studenter som inte går på det nya lärarprogrammet kommer i fortsättningen att behöva anmäla sig via Lokal Antagning.
OBSERVERA att arbetet med övergången till ValWeb inleds hösten 2006. Något datum för övergången kan därför inte anges. Tills vidare skall studenter på det nya lärarprogrammet anmäla sig till nästa kurs på vanligt sätt.
Examensarbetet
Examensarbetet på den nya lärarutbildningen kan antingen genomföras inom det allmänna ut- bildningsområdet (kurs LAU350 resp. LAU660) eller som en del av en specialiseringskurs i vilken ett 10 poängs projektarbete (självständigt arbete) får en sådan utformning att det både uppfyller ämnets och lärarutbildningens krav. Denna senare typ, som tidigare kallades ”integ- rerat examensarbete” har numera fått benämningen ”interdisciplinärt examensarbete” vilken på ett bättre sätt beskriver vad som kännetecknar arbetet. Erfarenheterna från den nya lärarut- bildningens första tid ger vid handen att de allra flesta examensarbeten utförts inom AUO, vilket inte stämmer med statsmakternas uttalade önskemål.
Ändrad arbetsfördelning på termin 1 av det allmänna utbildningsområdet De ansvariga institutionerna på termin 1 av det allmänna utbildningsområdet (IPD för kurs LAU100 och IVM för LAU160) har informerat UFL om att arbetsfördelningen på kurserna under år 2006 av olika skäl avvikit från den planerade. Institutionen för matematiska veten- skaper har anmält att man inte medverkar i dessa kurser. Ett kvantitativt underlag om institu- tionernas medverkan i LAU160 har nyligen inkommit från IVM. Frågan om justeringar för 2006 får behandlas i samband med avräkningen. LUR1 skall lämna underlag till beslut avse- ende fördelning av uppdrag mellan institutionerna utgående från ett innehållsmässigt perspek- tiv. Detta har dock inte varit möjligt inför 2007 av tidsmässiga skäl. I brist på sådant underlag beslutar UFL att uppdragen för 2007 är desamma som för 2006 med undantag av att Matema- tiks andel fördelats bland övriga medverkande institutioner.
Ändrad arbetsfördelning på inriktningarna Svenska och Religionskunskap Som framgår av referatet från vårens institutionsdialoger har de diskussioner mellan HFN och UFN om didaktikuppdragets placering som pågått i mer än två år inte lett till något konkret resultat. Inte heller de hearings som för ett drygt år sedan genomfördes under ledning av UFLs dåvarande ordförande gjorde detta. UFL har inför budgetbeslutet genomfört ett samråd med berörda institutioner. För didaktikuppdraget för de litteraturvetenskapliga momenten fö- reslår de berörda institutionerna att uppdraget skall justeras inför år 2008 utgående från den faktiska arbetsfördelningen, medan det för 2007 skall kvarstå oförändrat p.g.a. att tiden inte räckt till för att få fram de korrekta siffrorna. UFL beslutar att medlen för didaktik under 2007 tilldelas IPD under förutsättning att medlen för den andel som utförs av Litteraturvetenskap- liga institutionen vidareförs dit. Denna andel av medlen skall innefatta såväl overhead som lokalmedel.
Beträffande didaktikuppdraget för inriktning Religionskunskap beslutar UFL att uppdraget skall delas mellan Institutionen för religionsvetenskap och teologi och Institutionen för peda- gogik och didaktik. Arbetsfördelningen mellan institutionerna blir därigenom 95 % / 5 %, vil- ket ungefär motsvarar den faktiska arbetsfördelningen.
Inriktning Barn- och fritidskunskap (modifierad, alternativt Pedagogik, kommu- nikation och ledarskap)
UFL skrev i ”Uppdrag 2006” att en ny, adekvat utbildning som bättre svarar mot skolans be- hov skulle utvecklas tillsammans med lärarna på inriktningen under 2006 med sikte på ett ny- intag HT 2007. Denna nya inriktning har fått namnet Pedagogik, kommunikation och ledar- skap. Den aviserade gymnasiereformen har dock lagts på is av den nytillträdda regeringen, varför införandet av den nya inriktningen bordlagts. Om inriktningen inte inrättas får det fri- gjorda budgetutrymmet om så finnes lämpligt istället disponeras av en modifierad variant av inriktning Barn- och fritidskunskap.
Inriktning Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling
Denna inriktning förbereder för en av samhället högt prioriterad verksamhet. Söktrycket mot denna inriktning är mycket stort och den fyller ett tydligt samhällsbehov. Till följd av detta beslutade UFL om ett ökat antagningstal 2006. Ökningen fortsätter 2007.
Inriktning Globalisering (tidigare benämning: Natur och samhälle i ett globalt och lokalt perspektiv)
I sin ursprungliga utformning har inriktningen inte tilldragit sig tillräckligt studentintresse för att kunna erbjudas. De ansvariga har inlämnat förslag på en ny inriktning som har tydligare fokus på globala studier och som bör kunna fylla behovet av SO-lärare på grundskolans tidi- gare år på ett bra sätt. Gränsdragningen mellan den nya inriktningen och inriktning Samhälls- kunskap har dock inte utretts tillräckligt för att ett förslag skall kunna läggas om start under 2007. Avvägningen försvåras av att medan arbetsmarknadsskäl gör att det redan låga utbudet i samhällskunskap för senare år borde dras ner ytterligare så råder en stor efterfrågan från stu- denternas sida (ämnet är kraftigt översökt som andrainriktning).
Inriktning Historia
En utvärdering som utmynnade i ett antal allvarliga anmärkningar har nyligen genomförts av inriktning historia. Som en följd av denna har UFL initierat ett utvecklingsarbete i samarbete mellan berörda institutioner och berört Lärarutbildningsråd (LUR 4). Ett konkret förslag från utvärderarna var att arbetsfördelningen mellan de olika institutionerna skulle förändras, och UFLs ordförande lade vid institutionsdialogerna fram förslaget att fördelningen på kurserna LHI100 och LHI200 skulle bli Ekonomisk historia 20 %, Historia 60 % och Pedagogik och didaktik 20 % istället för 35, 45, 20 som hittills har gällt. Institutionerna accepterade försla- get. UFL beslutar att fördelningen 20, 60, 20 skall gälla fr.o.m. 2007-01-01 under den tid ar- betet med en ny inriktning Historia pågår.
Inriktning Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama På UFLs initiativ har en inriktning i Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama som förbereder för verksamhet i förskola, förskoleklass och på fritidshem tagits fram.
Arbetet är inte helt slutfört, men det har nått så långt att underlag finns för att utannonsera in- riktningen hösten 2007 med 20 platser.
Inriktning Lärande, undervisning och IT
I samband med institutionsdialogerna kom företrädare för IT-universitetet och UFL fram till en samsyn om att nyantagning till inriktningen endast sker en gång per år. Denna förändring kan ses som inledningen till att inriktningen på sikt övergår till att vara enbart en andrainrikt- ning. Ett definitivt beslut i detta avseende får anstå tills vidare.
Inriktning Musik
Endast ett fåtal av de studenter som antas till inriktningen läser något ämne utöver musik.
Samtidigt finns ett behov av tvåämneslärare i gymnasieskolan. Tidigare bestod utbildningen till lärare i musik av två alternativ, en ettämnes- och en tvåämnesutbildning med ungefär samma volym. UFL har inlett diskussioner med företrädare för Högskolan för Scen och Mu- sik om hur Inriktning Musik skall utformas i framtiden.
Inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna
Diskussioner med företrädare för utbildningen i specialpedagogik har lett fram till en samsyn att inriktningen fr.o.m. 2007 enbart skall erbjudas som andrainriktning. Ett önskemål från de-
ras sida är att studenter på 140-poängsutbildningarna som önskar välja denna andrainriktning i och med detta får tillstånd att förlänga sin utbildning med ytterligare 20 poäng. Detta strider mot UFLs beslut 2006-06-16 om begränsning av Lärarprogrammets längd för studenter an- tagna HT06 eller senare. De studenter som önskar skaffa sig specialpedagogisk kompetens inom 140 poäng kommer att få möjlighet till detta genom en specialisering. Studenter som bara får rum med 20 poäng av inriktningens kurser som specialisering inom 140 poäng kan få möjlighet att läsa resten av inriktningen som fristående kurs utanför lärarprogrammet.
Inriktning Svenska
Som framgår av referatet från vårens institutionsdialoger yrkar Litteraturvetenskapliga institu- tionen på att ansvarsfördelningen på inriktningskurserna bättre skall överensstämma med hur institutionerna de facto fördelar detta arbete mellan sig. Institutionen för svenska språket har inte invänt mot detta. UFL beslutar därför att Litteraturvetenskapliga institutionen skall vara ansvarig institution för kurserna LSV100, LSV200 och LSV300 fr.o.m. år 2007.
Inriktning Vård och omsorg
Inriktningen har lagts ner i samråd med de ansvariga för utbildningen. Istället erbjuds ett antal platser på det Korta programmet för dem som önskar utbilda sig till vårdlärare. För att möta behovet av en anpassad utbildning för denna grupp av studenter ges Institutionen för vårdve- tenskap och hälsa ett eget didaktikuppdrag inom programmet motsvarande maximalt 20 plat- ser årligen.
Inriktning Yrke, skola och arbetsliv (LYS)
Inriktningen är ett ambitiöst försök till att skapa en attraktiv utbildningsgång för blivande yr- keslärare som helt eller delvis saknar de högskolepoäng som krävs för att kunna antas via det
”Korta programmet”. Om inriktningen slår väl ut bör den få så många platser att den ger ett väsentligt bidrag till att avhjälpa den akuta bristen på yrkeslärare. I inledningsskedet är det dock nödvändigt att stanna vid 24 platser. Eftersom studentkullen förväntas vara mycket hete- rogen med avseende på hur många högskolepoäng studenterna har, måste alla kurser kunna erbjudas redan från början. Någon arbetsfördelning mellan de medverkande institutioner är ännu ej framtagen, men IPD har erbjudit sig att ta emot samtliga medel som ej åtgår för VFU och vidarefördela den andel som enligt ett kommande beslut av UFL skall tillfalla andra in- stitutioner. UFL bifaller interimistiskt IPDs förslag under förutsättning att den ersättning som vidarefördelas innefattar såväl overhead som lokalmedel.
Behörighetsgivande kurser avseende läs- och skrivinlärning samt matematik- inlärning för tidigare åldrar
För student som antogs till Lärarprogrammet efter 1 juli 2005, krävs minst 10 poäng i grund- läggande läs- och skrivinlärning samt minst 10 poäng i grundläggande matematikinlärning för att bli behörig för undervisning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare åldrar.
För student som antogs till Lärarprogrammet före 1 juli 2005 ställs inga särskilda krav på för- djupad kunskap i grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning. Intresset för att frivilligt skaffa sig denna kompetens är mycket stort. Då ELSA-underlaget för 2006 sammanställdes hade detta inte hunnit slå igenom ännu, vilket innebär att medan ELSA 2006 anger c:a 43 hst så pekar registreringarna under detta år på 221 hstk. ELSA 2007, som fångar upp intresset på
ett bättre sätt, anger 106 hst. Enligt UFLs bedömning är även denna nivå något för låg, varför ett extra utrymme av 30 hst lagts in i dessa beräkningar.
ELSA underlag för anslagsberäkningen även inför 2007
Även inför 2007 används uppgifter ur prognosverktyget ELSA som underlag för fördelning av medel mellan de institutioner som medverkar i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.
Institutionerna har i samband med institutionsdialogerna fått bedöma i vilken mån som det är möjligt att uppfylla studenternas önskemål. Där så inte varit möjligt har UFLs studievägledare kontaktat berörda studenter för att ta reda på vad dessa kan tänka sig att välja istället.
Det var UFLs avsikt att i god tid före arbetet med ”Uppdrag 2007” ersätta ELSA med den av Umeå universitet utvecklade ”ValWebben” som förutom prognosverktyg också är ett system för kursanmälan. Arbetet genomförs tillsammans med universitetets IT-avdelning. Eftersom denna är hårt belastad av ett antal tunga projekt kunde samarbetet inte ta sin början förrän un- der augusti månad 2006.
En ettårig avräkning
De i utbildningen medverkande nämnderna har ända sedan den förnyade lärarutbildningen in- fördes haft invändningar mot UFL:s ettåriga ”skarpa” avräkningar, som beslutats av GUs sty- relse. Eftersom UFL fr.o.m. 2006 ger uppdrag direkt till institutioner har UFL aktualiserat frå- gan vid samtliga institutionsdialoger, såväl under hösten 2005 som under våren 2006. Institu- tionernas budskap är att de accepterar och i de flesta fall ser positivt på årliga skarpa avräk- ningar och önskar att UFL skall behålla dessa.
Universitetsstyrelsen ställde sig 2006-06-08 bakom Resurs 07-förslaget. Detta innebär UFLs formella status bekräftas och nämndens rätt att välja hur grundutbildningsuppdraget skall av- räknas. UFL väljer att följa samma procedur som tidigare. För att underlätta för institutioner- na följa upp sitt uppdrag och tillräckligt god tid förutse årets ekonomiska utfall har UFL tagit fram ett uppföljningsverktyg som distribuerats till institutionerna under våren 2006. UFL har också genomfört ett antal utbildningstillfällen om lärarutbildningens organisation och ekono- miska system för institutionernas personal. Ytterligare tillfällen kommer att erbjudas med jämna mellanrum.
Medel för lokalkostnader
Universitetsstyrelsens beslut om Resurs 07 innebär att till UFL, liksom övriga nämnder, för- delas medel inte bara för själva undervisnings- och/eller forsknings/forskarutbildningsverk- samheten utan även för de lokaler i vilka verksamheten sker. Medlen fördelas dock inte till in- stitutionerna utan till de fakultetsnämnder vilka institutionerna tillhör. När det gäller grundut- bildningen tillgår fördelningen på följande sätt. Då systemet införs fastställer UFL för varje fakultetsnämnd en lokalprislapp som skall gälla tills vidare (se nedan). De lokalmedel varje nämnd erhåller är produkten av denna prislapp och det samlade uppdrag mätt i hst som till- faller institutioner inom nämnden enligt uppdraget för kommande år. Motsvarande gäller medlen för de lokaler i vilka forskning/forskarutbildning sker.
I enlighet med universitetsstyrelsens beslut beräknar UFL varje fakultets lokalprislapp som kvoten mellan den del av fakultetens lokalanslag år 2006 som enligt Resurs 07:s beräkning skulle ha slussats via UFL och det grundutbildningsuppdrag uttryckt i hst som fakultetens in-
stitutioner tillsammans erhöll från UFL enligt ”Uppdrag 2006”. Prislapparna och resultaten av UFLs beräkningar av fakulteternas lokalanslag för år 2007 framgår av tabell 2 på sidan 28.
Tabellen visar att lokalprislapparna är mycket olika mellan nämnderna. En avsevärd del av dessa skillnader kan hänföras till olika kostnader för det aktuella lokalbeståndet (olika stan- dard, utrustning, modernitet etc.) medan en annan del har historiska orsaker. Detta är en direkt följd av att en av förutsättningarna för Resurs 07 var att reformen vid införandet inte skulle medföra några ekonomiska förändringar i sig. Nämndernas samlade lokalanslag för år 2007 (50 988 tkr) är något lägre än för 2006 (50 501 uppräknade till 51 006 tkr) trots att totala upp- draget räknat i hst är oförändrat eftersom en något större andel av uppdraget går till nämnder med låga lokalprislappar. (Nämnder med större uppdrag år 2007 än år 2006 får oavsett detta ökat lokalanslag medan nämnder med minskat uppdrag får mindre.)
Exempel på samverkan med den omgivande regionen
Eftersom verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i huvudsak sker på kommunala skolor är den- na de facto lärarutbildningens första och största samarbete med det omgivande samhället. Det finns två huvudvarianter av verksamhetsförlagd utbildning, VFU, inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet: det Långa programmet och det Korta programmet. De flesta studenter- na går i s.k. ”klassisk” VFU på Långa programmet. Dessutom finns ytterligare två ”långa” va- rianter: Nordostpassagen, som är ett exempel på ett fortlöpande utvecklingsarbete inom den klassiska modellens ram, och MAG-modellen, som är en variant där kommunerna och skolor- na tar ett särskilt tydligt ansvar både för VFUns innehåll och genomförande. Information om de olika modellerna finns på UFLs hemsida via länken
http://www.ufl.gu.se/vfu/
Ett andra samarbetsprojekt är den lärarutbildning för ortsbundna studenter (LÄRIS) som UFL bedriver i samarbete med kommungruppen RIS (Region I Samverkan) i norra Bohuslän. Ut- bildningen är kommunförlagd och IKT-baserad. Kommunerna ansvarar för verksamheten vid de fadderskolor där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning medan univer- sitetet svarar för övriga inslag. Utbildningen startade ht 2001. Den går på halvfart, men det finns också studenter som läser i snabbare takt, upp till helfart. LÄRIS övergick 2005 till att vara en del av UFLs ordinarie utbud av grundläggande lärarutbildning.
Ett tredje samarbetsprojekt är GRUC, GöteborgsRegionens UtvecklingsCentrum. GRUC är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen, med syfte att genom gemensam verksamhet förbättra och fördjupa det för parterna angelägna arbetet med skolut- veckling, lärarutbildning och forskning. Ytterligare information finns på länken
http://www.ufl.gu.se/samverkan/gruc/
Ett fjärde samarbetsprojekt är den Collegeutbildning i Göteborgsregionen/Mölndal i vilken UFL fr.o.m. 2005 tagit ansvaret för de akademiska inslagen. Uppdrag att ge dessa ligger på Institutionen för pedagogik och didaktik.
Ett femte samarbetsprojekt är den collegeliknande utbildning, Angeredsateljén, som startar 2007. Verksamheten under detta år är finansierad via KFN medan UFL träder in år 2008.
Särskilda lärarutbildningar till yrkeslärare och för arbetslösa akademiker Till följd av att SÄL II-projektet blivit så framgångsrikt tog regeringen initiativ till ett liknan- de projekt, med samma ekonomiska villkor i kronor räknat, som avser att utbilda yrkeslärare.
500 studenter antas ht 2005 och 500 under 2006. Genom att projektet förlängs med ett år kan antagning ske under 2007 till eventuellt överblivna platser. Förutom de i SÄL II medverkande lärosätena, Göteborg, Jönköping, Karlstad, Malmö, Stockholm och Umeå, deltar även Hög- skolan Dalarna och Luleå Tekniska universitet. Malmö högskola har samordningsansvar. OBS att prestationerna måste vara märkta SÄLIII för att ge en korrekt ersättning!
Ett liknande projekt för arbetslösa akademiker (SÄN) startade år 2006 och skall vara avslutat år 2007.
FORSKARUTBILDNING OCH FORSKNING 2007
Forskarskolan i Utbildningsvetenskap, som under 2007 går in på sitt fjärde verksamhetsår, är mångvetenskaplig och genomförs i samverkan med fakulteterna vid Göteborgs universitet.
Göteborgs universitet avsatte under 2006 interna medel så att ytterligare 10 doktorander kun- de finansieras. I ett utvecklat samarbete med kommuner och högskolor i regionen har dess- utom 12 externt finansierade doktorander kunna antas till forskarskolan. Det innebär en an- tagning om 24 doktorander hösten 2006 och att forskarskolan under 2007 kommer att ha 49 inskrivna doktorander.
Under 2006 kompletterades antalet forskarutbildningsämnen inom ramen för CUL med ytter- ligare två. Det innebär att under 2007 kommer doktoranderna att vara inskrivna i något av följande åtta ämnen:
• Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap
• Humaniora med inriktning mot lärarprofessionen
• Hushållsvetenskap
• Matematik/naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap
• Pedagogiskt arbete
• Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning
• Tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap
• Ämnesdidaktik
Ett syfte med CUL är att få till en forskarutbildning som har relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Inför 2007 kommer detta arbete att fortskrida, men genom suc- cessiva avstämningar med de fakulteter som deltar i forskarskolan kommer utvecklingen an- passas till nya förväntningar som dyker upp. Utfallet av hur många doktorander som tillhör de olika forskarutbildningsämnen vid GUs fakulteter och byten av forskarutbildningsämnen medför olika utvecklingsprocesser vid fakulteterna. Under 2007 bör dessa processer kartläg- gas.
Forskningstemanas utveckling för 2007
Under 2006 omvandlades sex forskningsteman till fyra teman som skall främja samverkan mellan discipliner så att mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor tar form.
• Lärandets innehåll, process och miljö
• Nya media, undervisning och lärande
• Nya livsmönster och omvärlden i skolan
• Läraryrkets kunskapsbas och den pedagogiska verksamhetens förändring Dessa fyra teman förväntas tillföra kunskaper till såväl Göteborgs universitet som den peda- gogiska yrkesverksamheten. Temana kommer under 2007 genomföra seminarier, utgöra stöd åt doktorandernas avhandlingsprojekt och svara för ansökningar om forskningsmedel som knyter an till forskningsfrågor inom de olika temana. Via CULs hemsida framgår den omfat- tande seminarieverksamhet som genomfördes under 2006 och som planeras för 2007. Under våren 2007 kommer de olika temana att söka forskningsmedel – främst från forskningsfinan- siärer som Vetenskapsrådet och FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap).
FAS har inte bara fokus på ”lärares arbetsliv” utan också uppdraget att främja mång- och tvärvetenskaplig forskning, vilket är ett uttalat syfte med CULs forskarskola.
Informations- och förankringsarbete 2007
Under de tre första verksamhetsåren svarade CUL för ett omfattande utbud av information och seminarier vid universitetets fakulteter och i ett stort antal kommuner i regionen. CULs utveckling kom också att presenteras i flera sammanhang inom massmedia (TV, radio och facktidskrifter). Under 2007 är inte informationsbehovet lika stort eftersom CUL nu har eta- blerats som verksamhet – både inom högskolan och i pedagogisk yrkesverksamhet.
CULs kursutbud 2007
I den kursdel om 20 poäng som CUL svarar för ingår fyra kurser om 5-poäng. Under 2006 genomförs tre kurser; två kurser för de som antogs 2005 (kurs 2 och kurs 3) och en kurs för de som antas hösten 2006 (kurs 1). 2007 genomförs två kurser för de som antas hösten 2006 (kurs 2 och kurs 3) och en sista kurs för de som antogs 2005 (kurs 4).
Kurs 1: Utbildningsvetenskap, kunskapsbildning och lärande Kurs 2: Perspektiv på bildning och utbildning
Kurs 3: Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori Kurs 4: Perspektiv på utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder
I kurserna ingår också den obligatoriska kursen ”högskolepedagogik” 3 poäng. Kurserna pla- neras i samråd med universitets fakulteter som också svarar för kursgenomförandet.
Till de tre första kurserna finns kursplaner (se hemsidan). Till den fjärde kursen kommer en kursplan att utformas hösten 2006.
Förändrad ledning och styrning av CUL
I samband med omstruktureringen av UFLs styrning av lärarutbildningen, vilket resulterade i ett antal Lärarutbildningsråd, har också CULs ansvarsområde och organisation utretts. Ett för- slag om en ny lednings- och samordningsstruktur för CULs verksamhet utarbetades under vå- ren 2006. Under hösten 2006 kommer UFL inrätta ett råd som benämns Forsknings- och fors- karutbildningsrådet (FF-rådet). Under 2007 kommer därmed en ny lednings- och styrnings- struktur avseende CUL att ta form.
Översiktlig beskrivning av utbildningar inom UFL:s område. Pro- gramspecifika uppdrag.
Den förnyade lärarutbildningen
Den förnyade lärarutbildningen startade hösten 2001 i och med att 713 studenter registrerades till 26 nya inriktningar/sökalternativ. Planeringstal för 2007 är 329 (vt) och 650 (ht). Motsva- rande siffror för 2006 var 374 resp. 614. Skälen bakom denna förskjutning från vår- till höst- antagning har redovisats på annan plats i detta dokument. Till detta kommer ”det korta pro- grammet”, dvs. antagning till senare del, 100 (vt halvfart distans) och 120 (ht), en viss minsk- ning jämfört med 2006.
Påbyggnadsutbildningar Specialpedagogiska programmet
Behovet av lärare med specialpedagogisk examen samt av särskolelärare är stort. Intresset för att skaffa sig specialpedagogisk kompetens är också stort hos alla typer av lärare. Utbildning- en genomförs inom en total ram av 200 hst. Därtill kommer specialpedagogiska inriktningar inom den förnyade lärarutbildningen.
Påbyggnadsutbildning i pedagogik (två inriktningar: Barn och ungdom och Ledarskap).
Antalet platser motsvarar 90 hst.
Uppdraget på dessa två påbyggnadsutbildningar, 290 hst, får avräknas som en enhet, vilket betyder att Institutionen för pedagogik och didaktik kan fördela om platserna om fördelningen av efterfrågan avviker från den förväntade.
Naturvetenskapligt basår
Intresset för naturvetenskapligt basår för lärare är numera litet på grund av de förändrade be- hörighetsreglerna. De lärarstudenter som efterfrågar sådan utbildning erbjuds denna genom samläsning med det Naturvetenskapliga basåret vid NF, (uppskattat behov 10 hst årligen, er- sätts utöver institutionernas takbelopp).
Rörlighet mellan lärosäten
I olika sammanhang betonas vikten av att rörlighet mellan lärosäten skall vara möjlig. UFL reserverar därför ett utrymme motsvarande 40 platser för att studenter från andra lärosäten skall kunna antas till senare del av det nya lärarprogrammet, c:a 15 av dessa vid vår- och c:a
25 vid höstantagningen. Resurser för detta ändamål har beräknats med utbildningsområde Undervisning och fördelats proportionellt bland institutioner med inriktningsansvar.
Utrymme för studenter på gamla program
Studenter på gamla lärarprogram har möjlighet att ta ut examen enligt den gamla examens- ordningen till och med 2008-06-30. Eftersom det fortfarande finns ett avsevärt intresse för att
”bli färdig” med en gammal examen och detta inte visar tecken på att avta beslutar UFL att för 2007 lägga in ett utrymme av 25 hst för kurser på ”gamla program”. Institutionerna har även tidigare fått ersättning för de prestationer som utförts av studenter på gamla lärarpro- gram, men eftersom denna kommit via ”pengarna följer studenten” har detta bidragit till om- fördelningen av medel vid avräkningen.
Fristående kurser
Ett antal institutioner har uppdrag att ge fristående kurs, uppdrag som år 2006 omfattade totalt 165 hst. Under institutionsdialogerna framlades förslaget att det fristående uppdraget skulle utvidgas till 10 % av det totala utbudet, dvs. c:a 430 hst. Ett uppdrag på denna nivå ansågs kunna spela en betydelsefull roll för fortbildning av yrkesverksamma lärare. UFL prioriterar fortbildning mycket högt men pedagogiska skäl gör det olämpligt att hasta fram en fördelning av ett större sådant uppdrag redan 2007. Detta år kommer att behöva utnyttjas för ett utveck- lings- och förberedelsearbete som UFL kommer att avsätta medel för i särskild ordning.
Enda förändringarna till 2007 är därför att det fristående uppdraget till Institutionen för vård- vetenskap och hälsa försvinner samt att uppdraget för Institutionen för mat, hälsa och miljö höjs från 10 till 12 hst.
Hur många hst de fristående platserna högst kan omfatta anges i tabell 9 på sidan 34. I an- slagsfördelningen förs samtliga medel till den ansvariga institutionen. Om denna väljer att an- vända ”fristående platser” på programkurser som inslag i sitt fristående uppdrag så kommer insatserna på kursen att fördelas (liksom ersättningen vid avräkningen) till samtliga medver- kande institutioner och även till UFL för genomförande av VFU. Om VFU ingår skall denna organiseras av UFL. Det är viktigt att vara medveten om att studenter på fristående platser inte har någon garanti att få läsa motsvarande påbyggnads- och fördjupningskurser.
OBS! För att ersättning skall kunna utgå krävs att prestationerna på kursen har sådan beteckning i LADOK/SIRIUS att avräkning sker till UFL.
Det nya ”korta programmet”
Efter ett intensivt utvecklingssamarbete mellan UFLs grundutbildningsutskott och de samver- kande fakultetsnämnderna sker antagning hösten 2005 och framgent till det ”Nya korta pro- grammet”. Ett stort antal vittnesbörd om hur väl samarbetet mellan lärare på det nya korta programmet fungerar har kommit in till UFL från institutioner, lärare och studenter. Det ingår inte i UFLs mandat att peka ut hur de kursansvariga institutionerna skall organisera samarbe- tet, men UFL förutsätter att alla de goda resultat som uppnåtts tas tillvara och utvecklas även fortsättningsvis. Emellertid har det även inkommit starkt kritiska synpunkter från studenter om bristande och/eller felaktig information om bl. a. kurser och examination under utbild- ningens gång. UFL förutsätter att detta åtgärdas. Innehållet i utbildningen synes ha tagits
emot i huvudsak positivt. Det nya korta programmet skall utvärderas inom kort och definitiva värdeomdömen får avvakta denna utvärdering.
UFL vill i detta sammanhang påminna om ansvars- och arbetsfördelningen som beslutades om i samband med införandet av lärarutbildningsråd (LUR).
• UFL har det övergripande ansvaret för lärarutbildningen och beslutar om bl. a.
ekonomiska villkor och uppdrag.
• LUR har ansvar för och befogenhet att besluta om innehållet i utbildningen inom sitt samverkansfält.
• De kursansvariga institutionerna har det administrativa/operativa ansvaret för ge- nomförandet av utbildningen. Kursansvarig institution tillsammans med övriga deltagande institutioner ansvarar för att uppdraget genomförs enligt lärarutbild- ningsreformens intentioner, som förutsätter bl. a. integration och samverkan.
UFL finner att den anpassade ansvars- och medelsfördelningen som behövdes under inkör- ningsperioden skall ersättas med en normal sådan fr o m 2007. Detta innebär att de kursansva- riga institutionerna fullt ut tar det administrativa/operativa ansvaret inklusive ansvaret för samordningen, som kan organiseras på det sätt som institutionerna finner bäst, samt att inga medel ligger kvar på UFL för särskilda insatser. Ytterligare 640 tkr blir tillgängliga för verk- samheten. Ansvariga institutioner för de olika kurserna är Statsvetenskapliga institutionen för LAU620 och LAU650, Institutionen för pedagogik och didaktik för LAU640 och Sociologis- ka institutionen för LAU660.
UFL har uppmärksammat att söktrycket är avsevärt högre vid vårantagningen än vid höstan- tagningen. Antagningstalen justeras därför på det sätt som anges på sidan 27. Likaså finner UFL att utbudet skall inriktas mot de prioriterade grupperna, i rangordning yrkeslärare, vård- lärare, lärare i naturvetenskap för grundskolans senare år och gymnasieskolan och lärare i mo- derna språk (framför allt spanska) för motsvarande nivåer.
Småkursproblematiken
UFLs metod att dela ut samtliga medel för småkurser till huvudansvarig nämnd (fr.o.m. 2006 institution) har mötts av kritik. Fr.o.m. 2006 fördelas därför medel till samtliga kurser, oavsett storlek, på normalt sätt. Lärarutbildningsråden har fått i uppgift att finna lösningar på proble- matiken att ge små kurser.
Bolognaprocessen
Lärarutbildningens arbete med Bolognaprocessen sker under ledning av en särskild arbets- grupp tillsatt av UFL. Det är ännu oklart hur regeringen avser att lärarutbildningens examens- ordning skall se ut, men när detta blivit utrett och beslutat kommer arbetet att hamna i en in- tensiv fas. För närvarande sker det arbete som kan göras utgående från de generella beslut om Bolognaprocessen som redan fattats. En komplicerade faktor är att universitet och högskolor är hänvisade till att genomföra detta omfattande arbete med ett mycket litet tillskott av extra medel, för Göteborgs universitets del 1,8 Mkr. Av denna summa har UFL fått 100 tkr, och om denna summa delades ut till de institutioner som är ansvariga för inriktningskurser skulle in- stitutionerna få mindre än 5 tkr vardera, ett närmast försumbart tillskott. Detta har ställt nämnden inför frågan om den skall hålla inne en del av de medel som annars skulle delas ut på normalt sätt och istället dela ut denna för bolognaarbete. Om detta skall vara meningsfullt
och inte bara skapa en extra byråkratisk hantering måste den nya fördelningen väsentligt av- vika från den normala. Budgetutskottet har analyserat frågan och funnit att de institutioner som skulle få ett avsevärt anslag för bolognainsatser också är de som skulle få ”betala” ge- nom ett stort avdrag på sitt normala grundutbildningsanslag. UFL avstår därför från denna hantering och beslutar att institutionerna skall genomföra sitt bolognaarbete inom befintliga resurser.
Uppdrag till institutioner och fördelning av medel
Resurser för grundutbildning
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) tilldelas 320 021 tkr för år 2007 motsvarande 4 306 hst (oförändrat i förhållande till år 2006) för de utbildningar som hör till UFL:s område.
En viss nedskärning av nyantagningen till lärarutbildningen en oundviklig följd av att studen- terna stannar kvar i utbildningen längre än vad examensordningen föreskriver. På sikt kom- mer specificeringen av utbildningens längd för olika ingångsalternativ att råda bot på detta problem.
Fr.o.m. år 2007 är medelstilldelning för lokaler inkluderad i de anslag för grundutbildning resp. forskning/forskarutbildning som UFL erhåller från styrelsen. De delar som avser lokaler hos fakultetsnämnderna för grundutbildning (50 988 tkr) och forskning/forskarutbildning (2 668 tkr) fördelas i sin helhet vidare utan avräkning till de fakultetsnämnder som medverkar i utbildningen. Nämndernas lokalmedel och hur dessa har beräknats framgår av tabell 2 på si- dan 28.
Tabell 3 (sidan 29) redovisar fördelningen av medel och uppdrag till varje institution. Upp- dragen baseras på de överväganden som beskrivs i föregående del. Uppdragen avseende SÄL III och SÄN anges i särskild ordning.
En sammanställning av planeringstalen för respektive ingång/förstainriktning och av antag- ningstalen för olika andrainriktningar finns i tabell 1 på sidan 27.
Resurser för forskning och forskarutbildning
Från och med bå 2003 tilldelas UFL medel avseende lärarutbildningens forskningsanknyt- ning. För bå 2007 uppgår dessa medel till 14 881 tkr (7 684 tkr för år 2006). För bå 2007 har UFL tilldelats ett utökat anslag på 5 535 tkr för att finansiera 10 doktorandanställningar (för perioden 2007-2010).
Då verksamheten under de första åren (2003-2005) har befunnit sig ett uppbyggnadsskede in- nebär det att ett överskott har ackumulerats under de första åren (det balanserade kapitalet per den 31/12 2005 uppgick till 9 563 tkr). Detta överskott planeras att successivt användas för att täcka kostnader fr.o.m. 2006 och framåt.
I tabell 5 på sidan 31 redovisas fördelningen av medel till varje institution.
Intäkter 2007
I tabell 7 redovisas intäkterna, kostnaderna samt balanserat kapital för bå 2007. Anslagen för
”forskningsmedel” respektive ”särskild fakultetssatsning” slogs samman inför 2005 till ”an- slag för forskning och forskarutbildning”, vilket svarar mot summa intäkter om 14 881 tkr för bå 2007. Nytt för 2007 är att medel för lokalkostnader tilldelas till UFL som skall fördelas ut till fakultetsnämnderna. Anslaget beräknas vara detsamma under åren 2007-2010.
Utöver anslagsintäkter kommer UFL att få externa intäkter för de externfinansierade dokto- randerna. Lönen för de externfinansierade doktoranderna betalas direkt till doktoranderna av arbetsgivaren, men UFL får en ersättning för doktorandomkostnaderna på totalt på 651 tkr (24 externfinansierade doktorander har antagits). Denna intäkt kommer att fördelas ut till berörd fakultet/institution. Se tabell 6 på sidan 32.
Kostnader 2007
Huvuddelen av UFL:s totala budget för forskning/forskarutbildning skall fördelas till institu- tionerna för att bekosta doktorandanställningar, handledare, kurser, temaverksamheten, semi- narieverksamhet m.m. För 2007 finns fem huvudkonton för kostnader:
1. Ledning och kansli. Kontot omfattar löner och omkostnader. Lönerna svarar mot en föreståndare på 50%, en handläggare på 50% samt en sekreterare på 10%. Omkost- naderna beräknas till 10% på lönesumman och utgörs av dels administrativa kostna- der (telefon, hyra, nämnden mm) om 199 tkr, dels expenser avseende resor etc om 20 tkr. Från och med 2007 utgår interna bidrag för ledamöterna i FF-rådet på 250 tkr. Totalt 1 450 tkr.
2. Forskning och utveckling. I och med etableringen av de fyra forskningstemana påbörjades en flerårig utvecklingsprocess vid Göteborgs universitet som syftar till att förstärka utbildningsvetenskaplig forskning och forskarskolan i Utbildningsve- tenskap. Det har delvis skett genom att särskilda medel avsatts till temakoordinato- rer som har i uppgift att utveckla miljöer för utbildningsvetenskaplig forskning. För att kunna stödja denna utveckling genomförs seminarier och föreläsningar som är kopplade till de olika forskningstemana. Forsknings- och forskarutbildningsrådet (FF-rådet) fördelar medlen, 1 200 tkr, som läggs direkt under FF-rådet. Medlens användning inom temaverksamheten styrs genom direktiv från UFL.
3. Forskarutbildningskurser och seminarier . CUL kommer att ansvara för tre fors- karutbildningskurser under 2007 (men det är berörda institutioner som svarar för kursgenomförandet). Denna kostnad budgeteras till 240 tkr. Dessa medel kommer att ligga kvar hos UFL för att sedan fördelas ut till de institutioner som har ansvaret för att genomföra kurserna. 50 tkr är avsatt för doktorandernas utbildningskostna- der bland annat till seminarier. CUL kommer dessutom svara för handledningsse- minarier för doktorandernas handledare. Denna kostnad budgeteras till 30 tkr. To- talt 320 tkr.
4. Forskarutbildning. Från och med hösten 2006 finansierar UFL 22,25 doktorandan- ställningar på heltid (24 doktorander har antagits, men alla kommer ej att forska på heltid). Denna kostnad beräknas under 2007 till 10 957 tkr, inklusive medel för att täcka universitetsgemensamma - och fakultetsgemensamma kostnader. Omkostna- den per heltidsdoktorand beräknas till totalt 357 tkr under en femårsperiod (hand-
ledning, disputation, avhandling, kurskostnader etc). Utslaget per år blir kostnaden 71 tkr/år. Total doktorandomkostnad 2007 för 22,25 heltidsdoktorander blir 1 590 tkr. Totalt kommer 12 547 tkr att fördelas direkt till institutionerna i UFL:s uppdrag och anslagsfördelning för 2007. Se tabell 5.
5. I 2007 års anslag till UFL ingår medel för lokalkostnader som skall fördelas vidare till berörd fakultetsnämnd. Medlen fördelas inte till institutionerna utan till de fa- kultetsnämnder vilka institutionerna tillhör. Då systemet införs fastställer UFL för varje fakultetsnämnd en lokalprislapp. Prislapparna och resultaten av dessa beräk- ningar redovisas tabell 2: "Fördelning av lokalmedel till nämnder år 2007" på sidan 28. Av tabellen framgår det att UFL fördelar ut 2 668 tkr till fakultetsnämnderna.
Summa kostnader för 2007 beräknas till 18 185 tkr. Verksamhetsutfallet blir utifrån denna budgetberäkning -3 305 tkr. Eftersom prognosen för det balanserade kapitalet vid årets början (2007) beräknas till 6 363 tkr (de medel UFL har med från 2006) och verksamhetsutfallet be- räknas till -3 305 tkr kommer det balanserade kapitalet vid 2007 års slut uppgå till 3 058 tkr.
Dessa medel kommer att behövas framöver för att finansiera forskarutbildningen de kom- mande åren.
Anslagsfördelning Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning år 2007
Grundutbildning Forskning/
forskarutb.
TOTALT
Anslag/intäkt av avgifter
Grundutbildningsanslag 320 021
Anslag för forskning o forskarutbildning 14 881
Summa anslag 320 021 14 881 334 902 tkr
Fördelning
Till institutionerna för takbelopp ordi- narie grundutbildningsuppdrag.
204 993
Ekonomisk ”kudde” (inkl. småanslag och
med avdrag för justerat uppdrag 061128) 2 007
Till fakultetsnämnder för lokaler 51 398
VFU-verksamhet 37 318
Medel för forskning och forskarutbildning
Till institutioner f dokttj och omkostn 12 547
Forskning och utv (för senare fördeln) 1 200
Till fakultetsnämnder för lokaler 2 668
Kurser, seminarier o handl av sem CUL 320
Ledning och kansli CUL 1 076
UFL gemensamma verksamheter:
Lärarutbildningsråd 1 670 250
Utvecklingsarbete med den förnyade lä- rarutbildningen
5 000
Studentsupport 1 040
Nämnden:
ersättning till institutioner för lärarrepresen- tanter och ordf., sammanträdeskostnader
1 844 86
Utbildningsdirektörens disposition 700
Information, annonsering 500
Lokalvård 70
Lokalkostnader 821 38
UFL-kansliet 12 660
Summa fördelade medel 320 021 18 185 338 206 tkr
Budget år 2007
Fullständig budget för år 2007 inkl. externa medel och total disposition av balanserat kapital upprättas under hösten.
