• No results found

Konsekvensutredning på grund av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:85) om direktstöd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Konsekvensutredning på grund av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:85) om direktstöd"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19 05 46 E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet: www.sjv.se

Gårdsstödsenheten Camilla Callman

Konsekvensutredning på grund av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:85) om

direktstöd

Jordbruksverket avser att ändra i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:85)1 om direktstöd. Ändringen gäller definitionen av betesmark.

Ny definition av betesmark

Definitionen av betesmark finns i 1 kap. 2 §. Förslag till ny lydelse:

Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Begreppet

betesmark omfattar även alvarbeten på Öland och Gotland. Mark i

renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark.

Trädbärande betesmarker får räknas som betesmark om antalet träd inte överstiger 50 per hektar. Träd med gemensam krona kan räknas som ett träd.

Träd med en stam som 1,3 meter över markytan har en diameter som understiger 10 cm räknas inte. Träd av hävdkaraktär räknas inte in i de 50 träd som

maximalt får förekomma. Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt att marken är svåråtkomlig för betesdjuren är inte betesmark oavsett typ av vegetation. Områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trädtillväxten räknas inte som betesmark.

Om det finns särskilda natur- eller kulturvårdsskäl får länsstyrelsen för enskilda jordbruksskiften medge undantag från begränsningarna i andra stycket. Den areal som undantas ska vara inskriven i en åtagandeplan eller i ett särskilt beslut.

Med undantag från andra stycket får som betesmark räknas mark som av länsstyrelsen fastställts som skogsbete och som ingår i ett åtagande enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:95) om ersättning för

miljövänligt jordbruk eller Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar.

1 Senast omtryckt SJVFS 2007:91.

(2)

Bakgrund

I juni 2007 genomförde kommissionen en revision av gårdsstödet. I

revisionsrapporten framförde kommissionen stark kritik mot Sveriges definition av jordbruksmark, främst betesmark. Som svar på kommissionens kritik och för att minska arealen redovisad betesmark föreslår Jordbruksverket en ny definition av betesmark.

Tolkningar av definitionen

Tillämpningen av definitionen ska medföra att gränsen mellan stark igenväxning och fel ägoslag ändras. En del trädrika marker som tidigare bedömdes vara betesmark kommer helt eller delvis att underkännas som betesmark.

Mark som saknar gräs, örter och ris ska bedömas som tidigare. Det innebär att vi inte kommer att behöva underkänna ytor som saknar grässvål, exempelvis under gamla ekar samt vid utfodringsplatser. Däremot underkänns ytor som saknar grässvål p.g.a. att det är för mycket träd och buskar.

Som träd med gemensam krona räknas stammar som utgår från en liten yta.

D.v.s. flera träd som på avstånd upplevs som ett träd.

Som träd av hävdkaraktär räknas vidkroniga träd och hamlade träd samt träd som är så gamla att tillväxten har avstannat. Grovleken på träden som inte ska räknas kan därmed variera beroende på art och växtplats.

Exempel på åtgärder som anses väsentligt gynna trädtillväxten kan vara plantering och utgallring med jämnt utställda träd som resultat.

Trädräkning

I första hand bedöms ytor med likvärdiga trädbestånd och naturliga delskiften var för sig. När man bedömer antalet träd ska området som bedöms vara

tillräckligt stort (minst 0,5 hektar) för att en varierad struktur i betesmarken ska kunna behållas. För att hitta gränsen i ett område med succesiv trädförtätning räknas träden på en lämplig yta. Ytan flyttas till dess att antalet träd överstiger maxantalet. Minsta arealen bör fastställas på ett sätt som gör att mindre partier stark igenväxning som ligger i mitten av skiften och som idag ingår i ett miljöersättningsåtagande räknas som stark igenväxning med den nya definitionen.

I definitionen av stark igenväxning är punktsatsen ”träd och buskskikt är så tätt att marken är otillgänglig för betesdjuren” tänkt att utgå. I övrigt behålls definitionen i sin nuvarande form.

Undantag på grund av särskilda natur- eller kulturvårdsskäl

Undantag får göras av länsstyrelsen från andra stycket i definitionen om det finns särskilda natur- eller kulturvårdsskäl. Det innebär att undantag kan göras både från bestämmelsen om maximalt 50 träd per hektar och bestämmelsen om täta träd- och buskskikt på maximalt 0,01 hektar. Undantaget ska göras av

(3)

länsstyrelsen och skrivas in i åtagandeplanen eller i ett särskilt beslut.

Länsstyrelsen ska hålla reda på hur stora arealer som undantag har getts för. Det gör att undantagens omfattning kan redovisas om vi skulle få kritik för vårt hanteringssätt. Undantag får göras i tre fall:

1. Marken ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker inom en markklass som länsstyrelsen fastställer, det vill säga betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, alvarbeten samt skogsbeten.

2. Betesmarker eller slåtterängar (även allmänna värden) som har ett miljöersättningsåtagande och hyser hotade arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller artskyddsförordningen. I detta fall får länsstyrelsen skriva en plan för hur marken ska skötas och vilka undantag som ska göras.

3. Betesmarker och slåtterängar som har ett annat program för skötseln och där ett undantag behövs för att inte bryta mot tvärvillkoret att Natura- 2000-områden inte får förstöras. I detta fall får länsstyrelsen skriva en plan för hur marken ska skötas och vilka undantag som ska göras.

Konsekvenser

Åtgärdar i stora delar bristerna som kommissionen påpekade i rapporten.

Genom förslaget på ny definition åtgärdar vi kritiken från kommissionen på ett sätt som vi kan stå för både i en rapport och vid ett fältbesök.

Värdefulla marker med åtagandeplan. Värdefulla marker med åtagandeplan kan med hjälp av undantaget för natur- och kulturmiljövärden behållas och skötas som idag med gårdsstöd och miljöersättning. Detta kan kräva ett förtydligande av åtagandeplanen.

På sikt enklare för kontrollanten. Genom att förtydliga definitionen och införa kvantitativa kriterier ges ökad möjlighet för kontrollanterna att genomföra kontroller på en likadan bedömningsnivå och risken för kvalitetsbrister i

kontrollerna minskar. Det borde också på sikt bli enklare för fler kontrollanter att kontrollera betesmarker när subjektiviteten i bedömningen minskar.

Enklare för brukaren. Genom att förtydliga definitionen blir det enklare för brukaren att förutse vad som krävs för att marken ska vara godkänd.

Stödrätter behöver inte dras in. Eftersom det är myndigheterna som ändrar förutsättningarna för gårdsstödet är det Jordbruksverkets bedömning att

stödrätter inte behöver dras in på grund av felaktig tilldelning. Eftersom antalet stödrätter blir större än stödberättigande areal kommer dock outnyttjade

stödrätter att dras in på sikt.

Undviker återkrav. Analogt med tidigare resonemang behöver länsstyrelserna inte kräva tillbaka gårdsstödet för tidigare år.

(4)

Ökade administrativa kostnader. Med den nya definitionen kommer det att finnas ett stort antal marker som inte är godkända. De inarbetade

bedömningsmetoderna vid kontroll, fastställande av arealer och rådgivning måste ersättas med nya, vilket kräver stora utbildningsinsatser. Initialt (första 1-3 åren) kommer de nya metoderna innebära merarbete för länsstyrelserna. Många

åtgärdsplaner och åtagandeplaner bör ses över och förtydligas. Detta innebär i sin tur fler fältbesök.

Information. Att ändra definitionen kommer att innebära en massiv informationsinsats. Någon form av kampanj kommer att behövas innan

jordbrukarna lämnar in ansökan för 2008. Ett bekymmer i sammanhanget är att informationsmaterialet för SAM 2008 är klart och lämnat till tryckeriet.

Jordbruksverkets åtgärd är att dela upp SAM-utskicket i två omgångar. Den första omgången kommer som planerat att skickas ut vecka 6 och där uppmanas jordbrukare med betesmarker att avvakta med att lämna in ansökan till dess att Jordbruksverket återkommer med närmare information i frågan. Den andra omgången – som förutom betesmarksinformationen även kommer at innehålla nyheter för tvärvillkoren och ett kampanjblad – kommer att skickas ut i så nära anslutning till den första omgången som möjligt. En förutsättning är dock att den ändrade definitionen har beslutats av Jordbruksverket.

Initialt fler arelavvikelser men på sikt färre. Det finns risk för att antalet och storleken på avvikelserna som konstateras vid kontroll initialt kommer att öka.

Som följdeffekt måste då kontrollfrekvenserna höjas. För att motverka denna effekt kommer Jordbruksverket att ge tydlig information kring den nya definitionen. På sikt är det dock troligt att tydligheten i den nya definitonen kommer att leda till färre avvikelser.

Ökad plottrighet. Definitionen innebär att små områden måste ritas bort ur skiften vilket innebär att många block/skiften blir mer plottriga.

Enskilda brukare drabbas. Vissa brukare drabbas av kraftig reducering av ansökningsbar areal.

Felaktig röjning. Risken finns att marker röjs på ett för de biologiska och hävdberoende värdena felaktigt sätt för att passa in i stödsystemet.

Försämrade betingelser för vissa arter. Det finns många arter som är knutna till odlingslandskapet, men som kräver betesfredade zoner (till exempel

otillgängliga träd- och buskskikt) för sitt fortbestånd, exempelvis vissa hotade kärlväxter, insekter och fåglar. När träd- och buskskikt begränsas till högst 0,01 hektar inom ersättningssystemet finns risk att lantbrukare röjer undan större sådana partier så att de passar in i systemet.

Miljömålen. Att vissa värdefulla marker utan åtagandeplan blir utan stöd i kombination med risk för felaktig röjning och att betingelserna försämras för vissa arter innebär att det kan bli svårare att nå miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”.

(5)

Den administrativa bördan

Ändringen av definitionen av betesmark berör inte den administrativa bördan2 för företagen. Den administrativa bördan är således oförändrad.

Kontaktpersoner

Per Folkeson 036-15 52 89 pero.folkeson@sjv.se

2 En administrativ börda definieras som ”Företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd.”.

References

Related documents

• Beskärning eller nedtagning av andra friska träd på stadens mark intill privat fastighet görs undantagsvis utifrån vilka resurser som inns och bekostas då av

Alternativet är inte införa en avgift för den administrativa hanteringen av kontrollområdet, men då kommer Jordbruksverket inte att få full kostnadstäckning för de kontroller

Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan

Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41)..

Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till ändringav Statens jordbruksverks föreskrifter om återbetalning av jordbrukarstöd (SJVFS

Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41)..

Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41).. Ingemar

Vi tolkar § 22 som att det går att få undantag om det inte är möjligt att skaffa e-legitimation (punkt 1 och 2), om det är tekniska problem vid ansökningstillfället (punkt 3)