KAN KORTA STYRKETRÄNINGSPASS TVÅ GÅNGER PER DAG UNDER ARBETSTID EFFEKTIVT PÅVERKA SMÄRTA I NACKE OCH SKULDRA HOS BIOMEDICINSKA ANALYTIKER

KAN KORTA

STYRKETRÄNINGSPASS TVÅ GÅNGER PER DAG

UNDER ARBETSTID EFFEKTIVT PÅVERKA SMÄRTA I NACKE OCH

SKULDRA HOS BIOMEDICINSKA

ANALYTIKER

EN PILOTSTUDIE

Lisa Karlsson, Andreas Karlsson

Examensarbete, 15 hp

Fysioterapeutprogrammet 180 hp Titel svenska:

Kan korta styrketräningspass två gånger per dag under arbetstid effektivt påverka smärta i nacke och skuldra hos biomedicinska analytiker: En pilotstudie.

År:

2021

Titel engelska:

Can short sessions of resistance training twice daily during working hours effectively impact neck and shoulder pain in biomedical analysts: A pilot study.

Författare:

Lisa Karlsson Istidsgatan 17 90655 Umeå Andreas Karlsson Tvistevägen 3D 907 29 Umeå

Handledare: Åsa Svedmark

Universitetslektor, Med Dr Fysioterapi

Nyckelord svenska: nacksmärta; skuldersmärta; styrketräning; arbetsplatsintervention; fysioterapi Nyckelord engelska: neck pain, shoulder pain; resistance training; workplace intervention;

physiotherapy

Extern medverkan Ja Pågående projekt Nej

Sammanfattning

Introduktion: Arbetsrelaterad nack- och skuldersmärta är problematiskt både för arbetstagaren och arbetsgivaren. Denna smärta är vanligt förekommande vid statiska och/eller repetitiva arbetsmoment vilket ofta förekommer bland biomedicinska analytiker. Det finns viss evidens för att pauser med specifik styrketräning på arbetsplatsen kan påverka denna typ av smärta.

Syfte: Att undersöka hur två korta styrketräningspass per dag kan påverka nack- och skuldersmärta hos de som arbetar på biomedicinskt laboratorium och hur implementering av fysisk aktivitet på arbetsplatsen fungerar.

Metod: Biomedicinska analytiker (n=9) på Norrlands Universitetssjukhus genomförde under tre veckor ett kort styrketräningsprogram för nacke och skuldra två gånger per dag på arbetstid. Smärta mättes med 11-gradig NRS (medelvärde senaste veckan), och sexgradig Likertskala (medelvärde senaste tre veckorna) före och efter intervention. Implementeringen utvärderades genom grad av fullföljande.

Resultat: Kliniskt signifikant minskning av smärta erhölls. Smärta mätt med NRS gick ned med 1,56 poäng från veckan innan till interventionens sista vecka (p=0,007). Smärta skattad på Likertskala gick också ned med en kliniskt signifikant skillnad (p=0,005). Fullföljandegraden blev i genomsnitt 77,3%, dock rapporterat av endast fyra av nio deltagare.

Konklusion: Interventionen med korta styrketräningspass på arbetstid visade sig lyckad med en minskad smärta för deltagarna. Implementeringsmetoden fungerade väl baserat på den relativt höga graden fullföljande. Detta var dock en mindre pilot-studie och för mer kunskap behövs större studier med fler personer och helst en kontrollgrupp.

Introduktion

I Sverige rapporterar 40% av kvinnor och 30% av män smärtor senaste veckan från övre delen av ryggen, skuldror och nacken (1). Smärta i rygg, nacke och skuldror är vanligt bland de som arbetar statiskt och repetitivt (2, 3). Nack- och skuldersmärta har

associerats med svaghet i lokala muskler som troligtvis är relaterad till smärtinhibering av motorimpulser (4). En teori är att initial ischemisk smärta och påföljande

smärtinducerad inhibering skapar en ond cirkel av svaghet och smärta. En möjlig verkningsmekanism för intensiv rehabiliterande styrketräning sägs vara att den kan minska inhiberingen av musklerna och bryta cirkeln. En annan teori till varför smärta uppstår är den så kallade “Askunge-teorin” (5). Man hävdar där att de motoriska enheterna i en muskel har en specifik rekryteringsordning, där de långsammare typ 1 fibrerna aktiveras först och fortsätter vara aktiverade i lågintensivt arbete. Detta kan under långvarigt statiskt eller repetitivt arbete trötta ut de minsta fibrerna som sätts under konstant arbete, vilket kan föranleda smärta. Hypotetiskt borde man kunna avlasta de utsatta typ 1 muskelfibrerna genom att aktivera typ 2 muskelfibrer med intensiv styrketräning. Muskuloskeletal smärta kan även påverkas av psykosociala faktorer, såsom stress i vardagen och på arbetsplatsen (6).

Muskuloskeletal smärta som uppkommer från arbetslivet är en multifaktoriell fråga utan en enkel lösning. Interventioner riktade mot förbättring av ergonomi och arbetsplatsmiljö har inte visats vara effektiva mot nacksmärta hos arbetare (7). Detta till trots är det vanligt att sätta in dessa arbetsmiljöåtgärder som ofta underbyggs av beprövad erfarenhet i stället för evidens. Att erhålla variation i statiska och repetitiva arbetsmoment tros vara effektivt mot besvär, men det finns lite forskningsevidens med hög kvalitet att tillgå kring hur man ska genomföra detta i praktiken (8), Sådana ändringar kan tänkas vara särskilt svåra att implementera på arbetsplatser som utnyttjar specifik utrustning och har höga krav på att produktionen fortgår utan avbrott.

Det har blivit rekommenderat att använda arbetsplatsbaserad styrketräning för att förebygga och hantera muskuloskeletal smärta i övre extremitet (9). Styrketräning anses generellt ha högre effekt på musklerna vid högre intensitet eller längre tid under

belastning (10), men vid en arbetsplatsintervention måste hänsyn tas så att arbetsdagen inte påverkas med för långa, svettiga eller komplicerade träningspass. Studier har visat att implementering av korta dagliga träningsövningar på arbetsplatsen kan hjälpa vid smärta i nacke och skuldra, till exempel smärtområdesspecifika styrketräningsövningar under 2–12 minuter per dag (11, 12).

Vid Norrlands Universitetssjukhus finns flera kliniker med arbetsuppgifter i laboratoriemiljö och Region Västerbottens företagshälsa har erfarit att nack- och

skulderbesvär är vanligt förekommande (författarnas kontakter med företagshälsan). Vid dessa kliniker arbetar till exempel biomedicinska analytiker. De har ofta ett mycket stillasittande jobb och utmanande ergonomi med statiska och repetitiva moment. De spenderar stora delar av sin arbetsdag vid datorer eller mikroskop samt hanterar provrör eller snittar preparat. Variation i arbetsmoment är svåra att uppnå hos denna målgrupp.

Det har visats vara svårt att implementera fysisk aktivitet på arbetsplatser på ett sätt som garanterar fullföljande (13). Till exempel hade nio randomiserade kontrollerade studier (RCT) i Danmark ett medelvärde för fullföljande på 61% (14). Där sågs det att när man hade fått positiva resultat av fysisk aktivitet på arbetsplatser var effekten liten och kortvarig. En anledning till detta anges kunna vara låg fullföljningsgrad. Denna studie ville därför utforska olika sätt att förenkla och främja genomförandet av träningspauser på en arbetsplats med höga krav på daglig produktion. Socialt stöd har angetts som en faktor som kan påverka förändringar i fysisk aktivitet positivt (15).

Studien anlades med en bakgrund av vetskap om muskuloskeletala smärttillstånd hos biomedicinska analytiker och evidens som pekar på att korta intensiva specifika styrketräningspass under arbetstid har effekt på nack- och skuldersmärta.

Syftet var därmed att undersöka hur två korta träningspass per dag kan påverka nack- och skuldersmärta hos de som arbetar på ett biomedicinskt laboratorium, hur

implementeringen påverkar deltagarna vad gäller stress och arbetsförmåga och hur mycket av träningen som fullföljs.

Metod

Denna pilotstudie genomfördes på en biomedicinsk analysenhet på Norrlands

universitetssjukhus i Umeå under tre veckor i oktober 2021. Studien var en del av en C- uppsats för Fysioterapeutstudenter som gick termin 5 vid Umeå Universitet. Skriftligt godkännande att genomföra interventionen erhölls från avdelningschef.

Forskningspersoner

Studien tillämpade ett bekvämlighetsurval bland de som arbetade på en biomedicinsk analysenhet på Norrlands universitetssjukhus. Studieledarna tillsammans med

handledare gjorde veckan innan interventionens start ett guidat besök på enheten för få en inblick i de olika arbetsmomenten. Ett informationsbrev (bilaga 1) mejlades till avdelningschef som sedan skickade ut detta till medarbetarna på enheten. Intresserade kunde då ta kontakt med studieledarna via mejl. Till de som anmält sig mejlades ett uppstartsbrev (bilaga 2) med mer ingående information om genomförande och länkar till videofilmer av träningsprogrammet. Bifogat med detta fanns träningsprogrammen i PDF- format (bilaga 3). En representant från företagshälsan delade ut uppstartsenkäter och samtyckesblanketter (bilaga 5) till alla deltagare, som returnerades ifyllda till

företagshälsan via internpost. Efter interventionen gjordes samma procedur med uppföljningsenkäten.

Inklusionskriterier var att arbeta 75% eller mer på biomedicinsk analysenhet. Både

personer med och utan smärta fick delta. Exklusionskriterier var om forskningspersonen i enkäten uppgav kontraindikation för styrketräning, till exempel infektionssjukdom, skador i rörelseapparaten som skulle kunna förvärras av träning eller nyligen genomgått fysiskt trauma. Ingen kontrollgrupp användes med hänvisning till omfattningen på arbetet och det låga antalet forskningspersoner.

Datainsamling

Forskningspersonerna svarade på en uppstartsenkät samt en uppföljningsenkät som var utformade av författarna till studien, se bilaga 6 och 7. I uppstartsenkäten efterfrågades bakgrundsdata som namn, ålder, arbetsgrad och arbetstitel. Deltagarna ombads

uppskatta antalet tagna steg över en vecka, under en arbetsdag och under en ledig dag.

För att anses vara fysiskt aktiv, enligt Tudor-Locke , bör man gå minst 10 000 steg per dag (16). De fick även välja sin fysiska aktivitetsnivå i fyra skalsteg som gick från

stillasittande till regelbunden motion och träning. Förekomst av medicinsk diagnos eller trauma undersöktes via en ja eller nej-fråga, varpå kompletterande kommentarer kunde lämnas från deltagaren. I uppstartsenkäten fanns även möjlighet att tacka ja eller nej till peppande mejl (bilaga 8) för extra motivation och stöd från studieledarna.

Uppföljningsenkäten innehöll samma utvärderande frågor som uppstartsenkäten, med tillägg av två utvärderingsfrågor samt ett valfritt kommentarsfält. Utvärderingsfrågorna värderade deltagarens upplevelse av hur interventionen har gått, från “väldigt dåligt” till

“väldigt bra”, och hur troligt det är att den medverkande skulle välja att fortsätta med någon form av styrketräning under arbetstid, från “inte alls troligt” till “väldigt troligt”.

Båda frågorna besvarades med skalsteg 0–10.

Deltagarna fick indikera på en 11-gradig Numeric Rating Scale (NRS), från “Ingen” till

“Värsta tänkbara”, hur stark smärta de haft den senaste veckan. NRS har påvisad validitet och reliabilitet för att upptäcka förbättringar i samband med smärtbehandling (17). För att skapa en visuell bild av forskningspersonernas smärtområden noterades dessa i en smärtritning (18). För att utforska smärtupplevelse under en längre period frågades hur mycket smärta eller värk som upplevts de senaste tre veckorna på en sex-gradig

Likertskala (19) med ytterligheterna “Ingen” och “Mycket svår” smärta. Utöver detta kunde en ytterligare beskrivning av smärtan registreras i form av smärtintryck med åtta alternativ: “strålande”, “brännande”, “ilande”, “molande”, “stickande”, “huggande”,

“bultande”, samt “annat” med möjlighet till att fylla i egna beskrivande ord för smärtan.

Det angavs också hur många dagar per vecka i snitt de senaste tre veckorna som deltagarna haft smärta från nacke och skuldror.

Om forskningspersonen registrerat smärta fick denne svara på hur arbetskvalitet och arbetskvantitet påverkats av nack- och skuldersmärta de senaste tre veckorna via en 0 till 10 skala. Vid fråga om arbetskvantitet var intervallet från 0 = “Inte kunnat utföra nästan något arbete” till 10 = “Kunnat utföra lika mycket arbete som vanligt”. Gällande fråga om arbetskvalitét var svarsalternativen 0 = “Arbetat med mycket dålig kvalitét” och 10 =

“Arbetat med vanlig kvalitét”. Frågorna är hämtade från en studie som undersökte självrapporterad produktivitetsförlust på grund av symtom i övre extremitet (20).

Ett avsnitt i enkäten efterfrågade hur deltagarnas stressnivåer upplevts de senaste tre veckorna. Först allmänt på en 0-5 gradig skala från 0 = “inte alls” till 5 = “väldigt mycket”

(21). Även stressnivå på arbetet kartlades med en 0-4 gradig skala från 0= “Inte alls stressigt” till 4 = “Mycket stressigt” (22).

Användande av smärtstillande mediciner undersöktes via en ja eller nej-fråga, varpå kompletterande kommentar angående typ och dosering kunde lämnas från deltagaren.

För att undersöka fullföljandegraden fick deltagarna en digital träningsdagbok (bilaga 4) som de skulle fylla i och mejla till studieledarna i slutet av varje interventionsvecka.

Intervention

Interventionen innebar införande av två aktiva pausövningar med styrketräning för nacke och skuldra per arbetsdag, en på förmiddagen och en på eftermiddagen, i tre veckor. Två olika träningspass utformades med tre övningar vardera som tidsmässigt uppskattades ta totalt cirka två minuter att genomföra. Övningarna var av liknande karaktär i båda passen och fokuserade på nack-och skuldermuskler i stående positioner. Övningarna

genomfördes med elastiska träningsgummiband vilka har visats kunna främja liknande styrkeökning som traditionell styrketräning (23). Deltagarna hade frihet att själv välja vilken tid på dagen och vilka träningspass de önskade genomföra under arbetsdagen.

Syftet med detta var att underlätta för deltagarna att optimera möjligheterna för träning utefter sina egna förutsättningar, vilket antogs kunna gynna implementeringen.

Vid interventionens start utplacerades gummiband av märket Theraband (24), med olika motstånd: röda (lätt), blåa (medel), gröna (medeltungt) och svarta (tungt) gummiband.

Varje medverkande hade möjlighet att testa ut rätt motstånd så övningarna kunde genomföras med tillräcklig intensitet. Träningen skulle motsvara tung styrketräning.

Deltagarna instruerades att göra 12 repetitioner per övning med korrekt hållning och teknik och att de skulle känna att de inte kunde klara att göra mer än 1–2 repetitioner till efter det. För att uppnå denna intensitet uppmanades de att prova flera olika band, lägga bandet dubbelt eller använda en kortare bit av bandet. Progrediering av övningarna om de känns lättare efter ett tag kunde ske på samma sätt. Övningarna till Träningspass 1 bestod av: “Pilbågen”, “Drag upp till axel”, och “Enarmsrodd”. Övningarna till

Träningspass 2 bestod av: “Axellyft”, “Skulderpress” och “Stående rodd”. Ett liknande träningsprogram med hantlar kan ses i en studie gjord på forskningspersoner med klinisk diagnostiserad trapeziusmyalgi (4). En länk till en instruktionsvideo med beskrivning av övningarna skickades med i uppstartsbrevet till deltagarna. I videon presenterades

övningarna visuellt, med tillhörande verbal beskrivning av vad som var viktigt att tänka på för att de ska utföras på ett sätt som gör det möjligt att de avsedda musklerna belastas i den tilltänkta riktningen. Det gavs även verbala påminnelser att ha en stabil hållning i bålen och att inte skjuta fram hakan, för att optimera utgångsläget i träningen och undvika felbelastning.

De medverkande uppmanades att veckovis fylla i en digital träningsdagbok där de

registrerade hur ofta träningen genomfördes och kunde lämna en frivillig kommentar till veckans träning. Denna skickades sedan till en email-adress skapad specifikt för studien.

På flertalet av arbetsplatsens datorer finns ett pausprogram, Pausit (25), installerat som skickar ut notiser med uppmuntran att ta en träningspaus med förslag på

rörelseövningar. I uppstartsbrevet uppmuntrade vi deltagarna att nyttja programmet för att få dagliga påminnelser om träningen, men att göra studiens träningsprogram i stället för det som programmet föreslår. Alla som valt att få peppande mejl fick dessa två gånger i veckan. Dessa mejl komponerades av studieledarna och innehöll uppmuntran till träning och påminnelse om att skicka in träningsdagböcker.

Etik

I alla utskick om studien framgick att det var frivilligt att deltaga och att

forskningspersonerna kunde välja att avbryta interventionen vid egen vald tidpunkt utan att behöva ange en orsak. Inkomna enkäter kodades och anonymiserades innan de vidarebefordrades till studieledarna för analys. Detta gjordes av en representant på företagshälsan som också var handledare i studien. Kodlistan och tillhörande persondata förvarades inlåst hos representant på företagshälsan, vilka kommer förstöras efter avslutat examensarbete. Alla resultat presenteras på gruppnivå för att undvika identifikation. Personuppgiftsansvarig är Umeå Universitet.

Analysmetoder

Data samlades in från anonymiserade enkäter och sammanställdes i ett Excel-

dokument. All data analyserades och bakgrundsdata presenterades i tabell med deskriptiv statistik. Förutom frekvenser presenterades data på ordinal nivå med median och

kvartiler och data på intervallnivå med medelvärden och spridningsmått. Jamovi version 1.6.23 användes för att analysera data mer ingående. För att utröna skillnader i smärta mätt med NRS före och efter interventionen använder Student’s T-test, då denna data var normalföredelad. För övriga test användes Wilcoxons test för parade data. Wilcoxon lämpar sig väl för små populationer och icke normalfördelade data. För att kunna genomföra analys i Jamovi omvandlades ordinal data till kontinuerliga data. Kvalitativa data presenterades i en resultatsammanfattning utan kvalitativ innehållsanalys eftersom materialet var för litet för en analys. Signifikansgräns bestämdes till p<0.05.

Resultat

Tolv personer tackade ja till att delta i studien. En forskningsperson valde att avbryta sitt deltagande efter att ha fått uppstartsbrevet. Elva anställda på enheten deltog i

interventionen. Två personer uppgav ingen smärta och blev därmed exkluderade ur analysen utifrån studiens syfte. Nio forskningspersoner från 25 till 49 år (median=41 år), tre män och sex kvinnor, inkluderades i analysen. Demografisk data och fysisk

aktivitetsnivå för dessa är beskriven i Tabell 1. Sex deltagare registrerade antal steg och uppgav från 10 000 till 105 000 steg per vecka (median=54 750 steg). En brytpunkt på 70 000 steg per vecka valdes baserat på vad som enligt Tudor-Locke et al. anses vara

gränsen mellan något aktiv och aktiv (16). Ingående smärtnivå mätt med 11-gradig NRS över den tidigare veckan hade ett medelvärde på 5, med en standardavvikelse på 2,29.

Användning av smärtstillande medicin undersöktes både tre veckor innan och tre veckor under interventionen. Antalet deltagare som använt smärtstillande tre veckor före

interventionen var 6 av 9, och under interventionen var det 5 av 9. I den kompletterande kommentaren till frågan specificerade deltagaren vilken typ, mängd och hur ofta man intagit smärtstillande läkemedel. Smärtstillande i form av paracetamol, ibuprofen och naproxen användes med uppskattad dosering från enstaka tillfälle per månad till dagligt kontinuerligt intag. En jämförelse av deskriptiv data mellan deltagarnas dosering före och efter intervention visade ingen förändring.

Deltagarnas smärtområden vid start av interventionen var till största del nacke och övre trapezius med åtta respektive sju deltagare var, och ländrygg angavs av fem deltagare. Se Figur 1. Ingen tydlig förändring av smärtområden kunde ses efter interventionen.

Deltagarna beskrev med ord sin smärta före och efter interventionen. För fyra deltagare förändrades inte deras smärtintryck, medan fyra deltagare uppgav minskat antal

smärtintryck. En deltagare registrerade ökat antal smärtintryck. Vissa deltagare har registrerat olika smärtintryck före och efter interventionen. Se figur 2.

Smärtintensitet

Smärta under den senaste veckan skattat med 11-gradig NRS visade en signifikant

minskning från före till efter interventionen, med en medelvärdesskillnad på 1,56 skalsteg (p=0,007). Se Figur 3.

Smärta under senaste tre veckorna på en sexgradig Likertskala från “Ingen” till “Mycket svår” skattat före och efter interventionen visade också en

statistiskt signifikant minskning (p=0,005). Se Figur 4.

Antalet dagar i genomsnitt per vecka som deltagarna upplevde smärta under de senaste tre veckorna, visade ingen signifikant skillnad (p=0,890) från före till efter interventionen.

Stress

Deltagarnas stressnivåer var oförändrade skattat före och efter interventionen.

Arbetsförmåga

Hur mycket den kvantitativa arbetsförmågan påverkats av nack- och skuldersmärta, skattat på en skala från 0 till 10, var lägre efter interventionen (p=0,028). Hur mycket smärtan har påverkat kvaliteten på arbetet över tre veckor var däremot oförändrat.

Implementering och fullföljandegrad

Endast fyra deltagare skickade in

träningsdagbok, och av dessa skickades inte heller dagböcker in för alla veckor. Med justering för ledighet och sjukdagar fann vi att ett medelvärde på 77,3% av möjliga

träningspass genomfördes, baserat på de svar som inkom. De som uppgav anledningar till missade pass sa ofta att det var en avsaknad av tid vid vissa placeringar som inverkat.

Fem av nio personer valde att få peppande mejl. Tre av de fem som valt att få peppande mejl skickade in träningsdagbok, i kontrast

till att endast en av de fyra som inte fick peppande mejl skickade in sin.

Utvärdering och upplevelse

Alla svarade på utvärderingen. På frågan om hur deltagarna upplevt att

interventionen gått, skattat mellan 0 =

“Väldigt dåligt” och 10 = “Väldigt bra”, hade sex av nio deltagare gett ett positivt svar, det vill säga svarat 6 eller mer.

Medianen på svaren var 6, se Figur 5. På frågan om hur troligt det var att

forskningspersonerna skulle fortsätta någon form av styrketräning under arbetstid var skalan från 0 = “Inte alls troligt” till 10 = “Väldigt troligt”. Sju hade svarat 6 eller högre, det vill säga att det var troligt eller väldigt troligt att de fortsätter med övningarna. Se Figur 6.

Åtta av nio deltagare valde att lämna en skriftlig kommentar till hur de skattat genomförandet av interventionen.

Sammanfattningsvis upplevde

forskningspersonerna att det gått bra att genomföra övningarna. Dock kunde träningspass ibland utebli beroende på placering inom enheten, tidsbrist eller att

de glömt utföra träningen. En deltagare har uppgett sig få

övergående smärta i samband med genomförande av

träningen. Ingen kontakt togs med studieledarna kring detta under studiens gång.

Diskussion

Resultatet visade på en signifikant minskning av smärta mätt med 11-gradig NRS (medelnivå senaste sju dagarna) vid interventionens start och slut. En studie som diskuterat NRS som mätverktyg för smärta hävdar att den minsta kliniskt signifikanta skillnaden på NRS är 15–20%, alltså ungefär 1,5–2 skalsteg (26). I denna studie var medelvärdesskillnaden 1,56 skalsteg, så utifrån den rekommenderade minsta skillnaden kan den kliniska signifikansen diskuteras. Det finns däremot inget som säger att det skulle föreligga en ökad smärtgrad på grund av interventionen.

Smärta, medelnivå senaste tre veckorna, angett vid interventionens start och slut visade också en statistiskt signifikant minskning. I en enkät värderade deltagarna sin upplevda smärta på en Likertskala från “Ingen” till “Mycket svår”. Denna omarbetades till en kontinuerlig skala från 0 till 5 för att kunna analyseras med hjälp av Wilcoxons test i Jamovi.

Denna studies resultat går i linje med det Andersen et al. (4) fann när de utforskade effekter av styrketräning på smärta och muskelfunktion hos deltagare med

trapeziusmyalgi under tio veckor. Smärta mätt med VAS 100mm i stunden hade reducerats med 42–49% (p<0,01-0,05) efter interventionen.

En annan studie testade två minuter daglig progressiv styrketräning med gummiband över 10 veckor och fann att nack- och skuldersmärta på en 11 gradig NRS hade minskat med 1,4 punkter mer än hos kontrollgruppen, vilket författarna ansåg kliniskt relevant (12). Trots att det inte riktigt uppfyller kraven som ställs i denna studie för kliniskt relevanta skillnader i NRS, är det ändå indikativt på att även en liten mängd träning kan

göra skillnad på nack- och skuldersmärta. En mekanism bakom detta kan vara att även om styrketräning ger en tillfälligt ökad muskelaktivitet så erhålls efteråt längre och fler perioder av muskelavslappning, och därmed minskad smärta (11).

I interventionen med styrketräning som regelbunden paus för Biomedicinska analytiker mättes även smärta mätt i antalet smärtsamma dagar per vecka under de senaste tre veckorna och detta uppvisade ingen signifikant minskning. Detta i kontext av den tydliga minskningen av smärtnivåer indikerar att intensiteten minskat men att deltagarna fortgående upplever samma antal dagar med smärta.

Deltagarna fick beskriva sin smärta genom att välja olika vanliga smärtintryck i en flervalsfråga. Detta ansågs intressant för att se hur smärtbilden förändras över tid, inte bara i intensitet utan också i förnimmelse. Dessutom hade det varit fördelaktigt att eventuellt kunna utröna vilken typ av smärta som blivit mest positivt påverkad av en sådan intervention. En potentiell svårighet med att tyda svaren är att ord som

“brännande” och “bultande” kan ha olika innebörder för olika personer. Molande värk var det vanligaste smärtintrycket, som uppgetts av totalt sju deltagare före och sex deltagare efter interventionsperioden. Strålande smärta uppgavs av knappt hälften av deltagarna.

En strålande känsla räknas ofta som en indikation på att det kan finnas en neurogen komponent i smärtan. Alla som har registrerat strålande smärta har noterat en minskad smärtskattning med NRS från före till efter interventionen. Ingen av dessa har efter interventionen plockat bort detta smärtintryck, dock har de efter interventionen

registrerat att andra smärtintryck försvunnit. Utifrån det resultatet kan det diskuteras om en neurogen smärtkomponent varit svårare att påverka med styrketräning än andra smärtintryck. Men för att säkerställa att smärtan varit neurogen skulle ytterligare tester genomförts. Eftersom alla deltagare uppgett flera olika smärtintryck, och vissa har minskat medan vissa har ökat antalet smärtintryck, och vissa har tagit bort och vissa har lagt till smärtintryck, har det inte gått att dra några slutsatser kring vilka smärtintryck som interventionen haft störst effekt på. De som reducerat sina antal smärtintryck hade också minskat sin skattade smärtintensitet.

En fråga som kan ställas är om det är variationen och inte de specifika övningarna som har haft effekt på de muskuloskeletala besvären. Att fysisk variation är viktigt i arbetslivet är en åsikt som är vedertagen trots att det inte finns starkt forskningsstöd för det (8).

I ljuset av att denna pilotstudie är resultatet ändå mycket intressant, då det eventuellt skulle kunna erhållas ett tydligare resultat i en uppföljande studie med kontrollgrupp, större population och längre interventionstid. Det går ej att göra kliniska

rekommendationer baserat på denna studies resultat då det är en liten grupp

Biomedicinska analytiker och att det saknas kontrollgrupp gör att eventuella placebo mekanismer inte kan uteslutas.

Stress

En problemställning som uppdagades inför studien var om interventionen i sig skulle kunna framkalla stress hos deltagarna. Detta med tanke på att de behöver genomföra fler moment under sin arbetsdag. Inget i resultatet tyder på att så var fallet. Om något fanns en mycket svag, icke signifikant trend mot minskad stress.

Arbetsförmåga

I enkäten fanns en fråga kring hur nack- och skuldersmärtan påverkat hur mycket arbete deltagarna kunnat utföra jämfört med en normal arbetsdag. Den kvantitativa

arbetsförmågan var efter interventionen mindre påverkad av nack- och skuldersmärta än före. Om detta är en effekt av den minskade smärtan är svårt att avgöra, speciellt då smärtans påverkan på arbetskvaliteten inte undergick någon signifikant minskning.

Skulle det möjligtvis kunna vara så att arbetet måste upprätthålla en viss kvalité, och att arbetskvaliteten därför inte påverkades i samma utsträckning som arbetskvantiteten? Att

deltagarna i studien vid upplevd smärta hellre drar ner på arbetskvantiteten för att bibehålla den standard som krävs av biomedicinska analytiker.

Implementering och fullföljande

I genomsnitt 77,3% av möjliga träningspass genomfördes. Detta resultat är dock osäkert eftersom mindre än hälften av deltagarna fyllde i sina träningspass i

träningsdagböckerna. En hypotes är att de som glömt att skicka in träningsdagböcker också till högre grad glömt att träna. Jämför man detta resultat mot nio RCTs

genomförda i Danmark, där ett medelvärde för fullföljande låg på 61% (14), så kan det anses vara ett relativt högt resultat som sannolikt är något överskattat. Med tanke på att interventionen var högst beroende av individens egna initiativ och färdigheter för att genomföra träning varje dag, på en arbetsplats med höga krav på produktion, så framstår följsamheten trots allt som god. Omfattande handledning vid träning på arbetsplats har inte heller visats nödvändigt om övningarna är enkla och deltagare får tillräcklig

information och instruktion vid uppstart (27). Handledning kan till och med tänkas påverka fullföljandet negativt då flexibiliteten att genomföra träningen när det passar deltagaren själv minskas.

På enheten fanns en person som guidade studieledarna på ett arbetsplatsbesök och gav grundlig information om olika arbetsmoment och kraven som ställs på arbetarna.

Personen hade en central roll inom hälsopromotion på arbetsplatsen och var positiv till att enheten deltog i studien, var instrumentell i insamlande av ifyllda enkäter och placerade gummibanden på en strategisk plats på enheten för att så många som möjligt skulle bli påminda om att träna. En studie har hittat att för att en implementering av fysisk aktivitet på en arbetsplats ska lyckas är det viktigt att personer med inflytande på arbetsplatsen möter interventionen med uppmuntran (28). Utifrån detta har det troligtvis varit positivt för fullföljandegraden att studien haft stöd från denna person.

Om uppföljningsenkäten nyttjats som instrument för deltagarna att logga sin träning hade möjligtvis en större andel rapporter inkommit angående fullföljandegraden och en mer komplett bild hade framträtt.

De studier som undersökts i relation till denna har ofta betydligt längre

interventionsperioder, vanligt är åtta till tio veckor (4, 11, 12, 29). En kortare intervention innebär att träningsintensiteten blir lägre. Däremot så kan det från en deltagares

synvinkel kännas lättare att åta sig tre än åtta veckor träning. Det är också möjligt att det korta tidsspannet därmed har genererat en högre fullföljningsgrad. En eventuell

introducering av kortare träningsperioder kan således locka fler deltagare och ha en högre fullföljningsgrad. Det skulle vara intressant att se hur fullföljandegraden ser ut om en slags introduktionsperiod till träning testas. Där en kortare period på tre veckor inleder, med en vilovecka efter, och sen en stegring av längd på träningsperioder över tid för att hitta en interventionslängd som maximerar både fullföljandegrad och träningsintensitet utifrån deltagarnas förutsättningar.

Fem personer valde att få peppande mejl. Syftet med peppande mejl var att öka fullföljandegraden hos deltagarna genom att ge ett socialt stöd för deras

beteendeförändring. Att skicka mail till arbetare för att uppmuntra fysisk aktivitet har tidigare visat positiva resultat (15). Socialt stöd kan öka ”self-efficacy”, bland annat genom att den som stödjer uppvisar en modell för strategier och attityder som är hjälpsamma för att hantera problem och motiverar genom att visa att problem kan överkommas med tillräcklig kraftansträngning(30). Att dessa peppande mejl har haft effekt vet vi dock inte då vi saknar dataunderlag för att göra en sådan analys. Hade alla deltagare lämnat in träningsdagböcker hade en analys mellan fullföljandegrad och vilka som fick peppande mejl kanske kunnat avslöja om det existerat någon skillnad.

Förutsätter vi enligt hypotes att peppande mejl ökade fullföljandegraden hade kanske ett samband mellan peppande mejl och minskad smärta kunnat noteras. Beträffande

peppande mejl-gruppen var det tre av fyra som skickade in i alla fall delar av

träningsdagboken, i kontrast till att endast en av fem som inte fick peppande mejl

skickade in sin. Kunde fler träningsdagböcker inkommit om alla fått peppande mejl? Det hade också varit intressant att utvärdera deltagarnas upplevelse av peppande mejl i uppföljningsenkäten.

Smärtstillande medicin

I och med att denna studie utforskar effekter på smärtnivåer är det viktigt att se om interventionen kan ha påverkat intaget av smärtstillande, alternativt att intaget kan ha påverkat smärtnivåer. Till exempel om deltagarna ökat sitt intag drastiskt skulle resultatet kunna tolkas som mindre trovärdigt. Inga tydliga skillnader i intaget av smärtstillande kunde dock skönjas i resultatet.

Aktivitetsnivå

I uppstartsenkäten efterfrågades deltagarnas aktivitetsnivå, som presenterades kort i Tabell 1 tillsammans med demografisk data. Antal steg per vecka redovisades i två grupper för att ge en lättöverskådlig sammanställning. Tudor-Locke (16) framhåller att man inom ett intervall på 7500–9999 steg/dag anses vara “något aktiv”. Medianvärdet per vecka var 54 750 steg, vilket ger ≈ 7821 steg/dag. En tolkning av medianvärdet antyder att gruppens aktivitetsnivå ligger kring “något aktiv”. Deltagarnas resultat angående aktivitetsnivå de senaste 12 månaderna visar att de flesta ägnar sig åt “Måttlig motion på fritid” till “Måttlig men regelbunden motion på fritid”, vilket ganska väl speglar utfallet i deltagarnas uppskattade steg-värden vad gäller aktivitet. I och med att

interventionen ställde en hel del fysiska krav hade det varit tänkbart att få ett visst bortfall från deltagare som uppgett relativt låg fysisk aktivitetsnivå. För någon som är ovan att träna kan det räknas som en praktisk och organisatorisk utmaning att testa sig fram till hur man ska genomföra ett träningsprogram, inte minst på arbetstid och på sin

arbetsplats. Inget i resultatet tyder på att ett sådant bortfall skett. Det finns dock en möjlighet att personer med låg aktivitetsnivå valt att inte delta i studien av dessa skäl.

I denna studie har aktivitetsnivå undersökts bland annat för att kunna se om den eventuellt haft en påverkan på interventionens effekt. Andra liknande studier har inte deklarerat vilken ingående aktivitetsnivå deltagarna har (29, 31). En studie som

undersökt effekten av små mängder progressiv styrketräning varje dag har i stället valt att exkludera forskningspersoner som tränar hårt mer än två timmar per vecka (12). Kan en anledning bakom detta vara att om deltagarna var mycket fysiskt aktiva så kunde

interventionen haft mindre tydlig effekt?

Metoddiskussion

Det hade önskats ett bredare underlag av data för att kunna presentera ett säkrare resultat med högre power. Ett litet stickprov innebär större risk att man inte träffar en representativ forskningsgrupp för målpopulationen. En avsaknad av kontrollgrupp har omöjliggjort en undersökning av interventionens effekt jämfört med en alternativ eller ingen behandling. Forskningspersonerna var medvetna om att de deltog i en intervention mot att minska smärta, och vetskapen om detta i sig kan både påverka deras självskattade värden i en positiv riktning men också vara en faktor som påverkar den faktiska smärtan.

Förväntan och betingning är föreslagna effekter bakom att kroppen kan reagera positivt på något som tros ska fungera för att avhjälpa aktuella problem, men som i praktiken ska vara overksamt (32). När man gör en RCT bör det finnas en grupp som inte får någon intervention och förväntningar på effekter bör undersökas i förhand (33).

Då detta varit ett tidsbegränsat projekt kunde inte flödet av alla moment i studien

optimeras. Interventionen pågick under tre veckor, och direkt efter avslutad intervention svarade deltagarna på frågor där de bland annat skulle värdera smärta och stress över de tre senaste veckorna. Detta medför att vissa uppskattade värden sträcker sig ända till uppstart av interventionen, en tid då interventionen troligtvis inte hunnit ha effekt. Den

smärtminskande effekten över tre veckor kan därmed ha skattats lägre än den eventuellt var.

Pausprogram

Pausit är ett pausprogram som fanns installerat på vissa av arbetsplatsens datorer. Detta program kan skicka ut push-notiser när det är dags för en paus i arbetet. I

uppstartsbrevet uppmanades deltagarna att nyttja detta program för att öka

fullföljandegraden av interventionen. För att utvärdera Pausit borde det ha inkluderats en uppföljningsfråga i den avslutande enkäten gällande vilka som använt applikationen och deltagarnas upplevelse av den.

Anpassad träning

I planeringen för studien ingick att undersöka enkätsvaren och forma träningspassen utefter registrerade smärtområden. Detta för att se till att träningen är så ändamålsenlig som möjligt för den aktuella gruppen. På grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att göra så. I stället erhölls empirisk information från fysioterapeuterna på företagshälsan, som uppdagade att nack- och skulderbesvär var vanliga bland medarbetarna på enheten. I analysarbetet uppkom att övningarna som valts var passande för de mest rapporterade smärtområdena. Ett område som uppgavs som smärtgivande av mer än hälften av deltagarna var ländryggen. Eventuellt kunde det ha varit intressant att även ha med övningar med evidens för god effekt på ländryggssmärta.

Med den förutnämnda tidsbristen genomfördes också inte planerad provträning. Denna skulle ske på arbetsplatsen innan interventionen för att studieledarna skulle kunna demonstrera övningar och förevisa den önskade intensiteten. I stället delgavs deltagarna videomaterial och skrivna instruktioner, och de uppmuntrades att kontakta studieledarna vid frågor. Detta gör det svårt att veta att alla deltagare förstått instruktionerna och genomfört träningen med tillräcklig intensitet.

I framtida studier bör planeringen vara sådan att det är möjligt att säkerställa att styrketräningens målområde överensstämmer med insamlade data samt att det kan genomföras en provträning innan interventionens start.

Enkäter

Enkäterna som de utformades gav värden som var relaterade till syftet såtillvida att analys av data gav ett relevant resultat. Detta till trots fanns en del svagheter med designen av enkäten. På vissa kryssfrågor hade några deltagare valt att kryssa flera alternativ, vilket gjorde att denna data inte gick att inkludera i analysen. Det hade

eventuellt varit fördelaktigt att förtydliga i enkäten att endast ett alternativ skulle kryssas för. Dock kunde detta fenomen i stället bero på att svarsalternativen inte var

representativa för verkligheten, och kanske en annan skala eller andra svarsalternativ skulle gjort valet av endast ett värde lättare.

Enkäten är byggd på olika skalor och frågeformuleringar, vilket eventuellt gjort analysarbetet svårare än det nödvändigtvis behövt vara. En noggrannare planering av vilken typ av skalor som borde finnas på enkäten är något som bör genomföras i framtida studier.

Etik

Det kan anses vara uppenbart för kollegor och överordnade vilka på arbetsplatsen som valde att delta i studien då de genomförde sina träningspass på arbetstid. Detta poserade en problematik då vi ville undersöka träningens effekt på smärta, och i det fall att vi endast tillät deltagare med smärta att delta skulle deras smärttillstånd röjas. För att kringgå detta fick alla intresserade delta i studien, varefter vi exkluderade insamlade data från de som ej uppgett sig ha smärta i enkäten.

Övergående träningsvärk är en risk med att påbörja en träningsperiod. Studieledarna fanns tillgängliga via mejl och uppmanade deltagarna att höra av sig om de upplevde mer smärta eller hade problem med träningen. De som uppgett problematiserande diagnoser eller tillstånd i uppstartsenkäten blev kontaktade och fick råd om hur de kunde

genomföra träningen på ett säkert sätt. I ett längre tidsperspektiv hade mer kontakt mellan studieledare och deltagare varit önskvärt, med uppföljning för att se till att interventionen fortgår utan att deltagarna får besvär och att träningen progredieras lämpligt.

Då interventionen skedde på arbetet fanns en risk att deltagarnas produktivitet skulle påverkas av missad arbetstid. Därför hölls träningspasset så kort som möjligt. Det fanns även en frågeställning angående om interventionen kunde öka deltagarnas stressnivå.

Eftersom scenariot var möjligt, samt att stress kan påverka smärta så undersöktes deltagarnas stressnivåer före och efter interventionen. Det fanns även en risk att

deltagarna skulle bli negativt påverkade av att svara på enkäten då frågorna fokuserar på deras besvär.

Konklusion

Denna pilotstudie visade att korta styrketräningspass under arbetsdagen som variation till statiskt arbete hade en positiv inverkan med minskad smärta för deltagarna. Det visade sig genomförbart att implementera träningen på arbetsplatsen utan indikation att det genererade någon ökad stress eller minskad arbetsproduktivitet. För framtida studier om implementering av fysisk aktivitet i arbetet behövs större populationer och helst kontrollgrupper.

Referenser

1. Arbetsmiljöverket. The work environment 2015, rapport 2016:2.

2. Shekhawat KS, Chauhan A, Sakthidevi S, Nimbeni B, Golai S, Stephen L. Work- related musculoskeletal pain and its self-reported impact among practicing dentists in Puducherry, India. Indian J Dent Res. 2020;31(3):354-7.

3. Gremark Simonsen J, Axmon A, Nordander C, Arvidsson I. Neck and upper extremity pain in sonographers - Associations with occupational factors. Appl Ergon. 2017;58:245-53.

4. Andersen LL, Andersen CH, Zebis MK, Nielsen PK, Søgaard K, Sjøgaard G. Effect of physical training on function of chronically painful muscles: a randomized controlled trial. J Appl Physiol (1985). 2008;105(6):1796-801.

5. Visser B, van Dieën JH. Pathophysiology of upper extremity muscle disorders. J Electromyogr Kinesiol. 2006;16(1):1-16.

6. McFarlane AC. Stress-related musculoskeletal pain. Best Pract Res Clin Rheumatol. 2007;21(3):549-65.

7. Côté P, van der Velde G, Cassidy JD, Carroll LJ, Hogg-Johnson S, Holm LW, et al.

The burden and determinants of neck pain in workers: results of the Bone and Joint Decade 2000-2010 Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders.

Spine (Phila Pa 1976). 2008;33(4 Suppl):S60-74.

8. Arbetsmiljöverket. Fysisk variation och belastningsbesvär, kunskapssammanställning 2016:1.

9. Van Eerd D, Munhall C, Irvin E, Rempel D, Brewer S, van der Beek AJ, et al.

Effectiveness of workplace interventions in the prevention of upper extremity musculoskeletal disorders and symptoms: an update of the evidence. Occup Environ Med. 2016;73(1):62-70.

10. Lopez P, Radaelli R, Taaffe DR, Newton RU, Galvão DA, Trajano GS, et al.

Resistance Training Load Effects on Muscle Hypertrophy and Strength Gain:

Systematic Review and Network Meta-analysis. Med Sci Sports Exerc.

2021;53(6):1206-16.

11. Lidegaard M, Jensen RB, Andersen CH, Zebis MK, Colado JC, Wang Y, et al.

Effect of brief daily resistance training on occupational neck/shoulder muscle activity in office workers with chronic pain: randomized controlled trial. Biomed Res Int. 2013;2013:262386.

12. Andersen LL, Saervoll CA, Mortensen OS, Poulsen OM, Hannerz H, Zebis MK.

Effectiveness of small daily amounts of progressive resistance training for

frequent neck/shoulder pain: randomised controlled trial. Pain. 2011;152(2):440- 6.

13. Garne-Dalgaard A, Mann S, Bredahl TVG, Stochkendahl MJ. Implementation strategies, and barriers and facilitators for implementation of physical activity at work: a scoping review. Chiropr Man Therap. 2019;27:48.

14. Sjøgaard G, Justesen JB, Murray M, Dalager T, Søgaard K. A conceptual model for worksite intelligent physical exercise training--IPET--intervention for decreasing life style health risk indicators among employees: a randomized controlled trial.

BMC Public Health. 2014;14:652.

15. Plotnikoff RC, McCargar LJ, Wilson PM, Loucaides CA. Efficacy of an E-mail intervention for the promotion of physical activity and nutrition behavior in the workplace context. Am J Health Promot. 2005;19(6):422-9.

16. Tudor-Locke C, Bassett DR, Jr. How many steps/day are enough? Preliminary pedometer indices for public health. Sports Med. 2004;34(1):1-8.

17. Dworkin RH, Turk DC, Farrar JT, Haythornthwaite JA, Jensen MP, Katz NP, et al.

Core outcome measures for chronic pain clinical trials: IMMPACT recommendations. Pain. 2005;113(1-2):9-19.

18. Margolis RB, Tait RC, Krause SJ. A rating system for use with patient pain drawings. Pain. 1986;24(1):57-65.

19. Nemoto T, Beglar D. Developing Likert-scale questionnaires.2014; 2013.

20. Martimo KP, Shiri R, Miranda H, Ketola R, Varonen H, Viikari-Juntura E. Self- reported productivity loss among workers with upper extremity disorders. Scand J Work Environ Health. 2009;35(4):301-8.

21. Elo AL, Leppänen A, Jahkola A. Validity of a single-item measure of stress symptoms. Scand J Work Environ Health. 2003;29(6):444-51.

22. David G, Woods V, Li G, Buckle P. The development of the Quick Exposure Check (QEC) for assessing exposure to risk factors for work-related musculoskeletal disorders. Appl Ergon. 2008;39(1):57-69.

23. Lopes JSS, Machado AF, Micheletti JK, de Almeida AC, Cavina AP, Pastre CM.

Effects of training with elastic resistance versus conventional resistance on muscular strength: A systematic review and meta-analysis. SAGE Open Med.

2019;7:2050312119831116.

24. Theraband [Available from: https://www.theraband.com/.

25. Palmér N. Pausit. Liten insats. Stor effekt. Örebro2006 [2021-12-08]. Available from: https://pausit.se/om-pausit/.

26. Dworkin RH, Turk DC, Wyrwich KW, Beaton D, Cleeland CS, Farrar JT, et al.

Interpreting the clinical importance of treatment outcomes in chronic pain clinical trials: IMMPACT recommendations. J Pain. 2008;9(2):105-21.

27. Dalager T, Bredahl TG, Pedersen MT, Boyle E, Andersen LL, Sjøgaard G. Does training frequency and supervision affect compliance, performance and muscular health? A cluster randomized controlled trial. Man Ther. 2015;20(5):657-65.

28. Bredahl TV, Særvoll CA, Kirkelund L, Sjøgaard G, Andersen LL. When

Intervention Meets Organisation, a Qualitative Study of Motivation and Barriers to Physical Exercise at the Workplace. ScientificWorldJournal. 2015;2015:518561.

29. Saeterbakken AH, Makrygiannis P, Stien N, Solstad TEJ, Shaw M, Andersen V, et al. Dose-response of resistance training for neck-and shoulder pain relief: a workplace intervention study. BMC Sports Sci Med Rehabil. 2020;12:8.

30. Benight CC, Bandura A. Social cognitive theory of posttraumatic recovery: the role of perceived self-efficacy. Behav Res Ther. 2004;42(10):1129-48.

31. Zebis MK, Andersen LL, Pedersen MT, Mortensen P, Andersen CH, Pedersen MM, et al. Implementation of neck/shoulder exercises for pain relief among industrial workers: a randomized controlled trial. BMC Musculoskelet Disord. 2011;12:205.

32. Enck P, Benedetti F, Schedlowski M. New insights into the placebo and nocebo responses. Neuron. 2008;59(2):195-206.

33. Colloca L. The Placebo Effect in Pain Therapies. Annu Rev Pharmacol Toxicol.

2019;59:191-211.

Bilaga 1 – Informationsbrev

Informationsbrev och intresseanmälan

Hej!

Vi heter Lisa Karlsson och Andreas Karlsson och går femte terminen på Fysioterapeutprogrammet på Umeå Universitet. I höst genomför vi en studie kring hur korta styrketräningspass under arbetsdagen kan påverka smärta i nacke/axlar/rygg hos de som arbetar som biomedicinska analytiker.

Vi har valt att utforska detta då vi är intresserade av arbetsrelaterad smärta och hur den kan påverkas med hjälp av interventioner under arbetstid. Vi vänder oss till både dig med och utan besvär och om du är intresserad av att deltaga anmäl dig gärna så snart som möjligt.

Vi planerar att ha ett uppstartsmöte på er arbetsplats där du får provträna och ställa frågor.

När börjar det och hur länge?

Vi planerar att starta interventionen vecka 39. Interventionen pågår i tre veckor.

Vad kommer jag att göra?

Det finns en uppstartsenkät, samtyckesformulär och en avslutningsenkät att fylla i.

Du genomför två korta träningspass per arbetsdag i tre veckor. Träningspasset kommer tidsmässigt ta ca 2-5 minuter, och genomförs en gång under förmiddagen, och en gång på eftermiddagen. Det kommer att bestå av ett antal övningar som är anpassade efter den

information som intresserade deltagare har lämnat via uppstartsenkäten. I slutet på varje vecka vill vi att du skickar ett mail med hur mycket du har tränat och hur det har känts.

Vad händer om jag får ont?

Då hör du av dig till oss så kan vi prata om hur vi ska gå vidare.

Vad gör jag om jag vill avbryta?

Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan motivering.

För att delta skickar du ett mail till mailadressen nedan så hör vi av oss.

Mail: studieumeabma@gmail.com Tack för oss, hoppas vi hörs!

Studieledare:

Lisa Karlsson, 0761074862 Andreas Karlsson, 0730693938 Handledare:

Åsa Svedmark

Företagsfysioterapeut/ergonom MD Fysioterapi

Företagshälsan, Region Västerbotten

_______________________________

Lektor

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Umeå universitet

asa.svedmark@umu.se 070-5584668

Bilaga 2 – Uppstartsbrev

Hej kära deltagare,

Vad roligt att ni vill vara med i vår studie! Innan ni börjar med träningen så fyller ni i enkäten och samtyckesblanketten som ni får av företagshälsan, och skickar dessa ifyllda i bifogat igenklistrat kuvert till ”Åsa Svedmark Företagshälsan” via internpost. Använd brun internpostmapp för detta.

Interventionen kommer att pågå i tre veckor, men ni kan såklart avsluta när ni vill, det är hela tiden helt frivilligt att delta. Hör i så fall gärna av er så att vi vet. Ni kommer att genomföra två

träningspass per dag, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Vi har skapat två olika träningspass och vi rekommenderar att man gör det ena på förmiddagen och det andra på eftermiddagen, men om man vill kan man välja att bara göra ett av passen om man tycker något av dom känns bättre.

Vissa av er har ett pausprogram som heter Pausit på era datorer, och vi tänker att ni som har det skulle kunna använda det programmet för att komma ihåg att genomföra er träning. Så när ni får en påminnelse att ta en paus och göra programmets träning kan ni i stället göra studiens

träningspass. Annars kan man ställa larm på sin telefon så att man får en notis att det är dags att träna.

Träningen innefattar 3 övningar per pass med 12 repetitioner per övning. Vissa övningar byter man sida efter 12 repetitioner och gör 12 på andra sidan. Sikta på att göra övningarna kontrollerat och inte för fort, med stabilitet i mage och rygg.

Ni kommer att få gummiband tilldelade av företagshälsan, och de kommer i lite olika motstånd. De lättaste är röda, sedan kommer grön, sedan blå och tyngst är svart. Ni kan börja att testa med ett rött band och se om det känns tungt att göra 12 repetitioner. Det ska kännas som att ni skulle kunna göra en eller två repetitioner till, men inte många fler. Känns det lättare än så kan man justera motståndet genom att antingen ta ett tyngre band, lägga bandet dubbelt eller använda en kortare bit av bandet. Det kan ta ett par försök att hitta lagom motstånd, så prova gärna olika sätt för att hitta vad som passar dig.

Vi bifogar i detta mejl en PDF med de två träningsprogrammen på varsin sida, och länkar till en video där vi visar hur övningarna går till.

Pass 1: https://youtu.be/PHJWucYvsaI Pass 2: https://youtu.be/PHJWucYvsaI?t=96

Det vore mycket hjälpsamt för oss om ni fyller i en kort träningsdagbok som skickas till

studieumeabma@gmail.com i slutet på varje vecka. Den finns också bifogad i mailet, och ni kan ladda ner och fylla i den flera gånger.

Vi svarar gärna på era frågor om ni har några. Ni når oss antingen via mail, sms eller telefon.

Stort lycka till!

Studieledare:

Lisa Karlsson, 0761074862 Andreas Karlsson, 0730693938 studieumeabma@gmail.com

Handledare:

Åsa Svedmark

Företagsfysioterapeut/ergonom asa.svedmark@umu.se 070-5584668

Bilaga 3 - Träningsprogram

Bilaga 4 - Träningsdagbok

Bilaga 5 - Samtyckesblankett

Samtyckesblankett

Samtycke till deltagande i studie

Studien genomförs av Andreas Karlsson och Lisa Karlsson. Vi är studenter på fysioterapeutprogrammet på Umeå Universitet. Vår handledare heter Åsa

Svedmark som är ergonom och medicinsk Dr i fysioterapi. Ni som deltar kommer alltid att ha möjlighet att kontakta oss eller vår handledare vid frågor. Efter

avslutad studie kan man som deltagare få muntlig information om sitt eget resultat. Personuppgiftsansvarig är Umeå Universitet.

Genom att underteckna denna blankett samtycker jag till att:

•

Jag har blivit införstådd i att jag deltar i en studie.

•

Deltagande i studien är frivilligt, samt att jag kan när som helst kan avbryta medverkan utan att behöva motivera mitt val.

•

Data samlas in för att lagras och bearbetas samt publiceras på ett avidentifierat vis.

•

Presentationen av resultatet redovisas muntligt till andra studerande samt i form av ett examensarbete.

•

Ingen obehörig kommer att få ta del av uppgifter om enskilda forskningspersoner.

______________________________ ___________

Deltagares underskrift Datum

______________________________

Deltagares namnförtydligande

______________________________

Forskningsledares underskrift

Bilaga 6 – Uppstartsenkät

Bilaga 7 – Uppföljningsenkät

Bilaga 8 – Exempel på Pepp-mejl

“Hej allihop! Nu är vi på slutspurten av första veckan! Hoppas träningen och

arbetsveckan har rullat på bra, och snart följer en välförtjänt helgvila. Vi ser fram emot era veckorapporteringar, så vi påminner om att maila in dessa till:

studieumeabma@gmail.com

Ha en riktigt trevlig helg!

Mvh Andreas och Lisa”

---

“God morgon gänget!

Halva tiden är nu officiellt passerad, riktigt starkt jobbat! Vi ser att ni hittat lite olika sätt att finna bra tillfällen under dagen att göra passen, det är jättebra. Det är ni som är experter på hur er arbetsdag ser ut, så testa er fram till det som funkar för er!

Vi önskar en riktigt trevlig helg så hörs vi nästa vecka, på slutspurten!

Mvh Andreas och Lisa”