• No results found

Beslut om budgetunderlag för perioden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Beslut om budgetunderlag för perioden"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Datum:

2022-02-17 Dnr:

GU 2021/3114 Mottagare:

Universitetsstyrelsen Handläggare:

Magnus Petersson Peter Tellberg Frida Wiklander

Beslut om budgetunderlag för perioden 2023-2025

Statliga universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde ska lämna

budgetunderlag till regeringen. Budgetunderlaget ska innehålla verksamhetens intäkter och kostnader för de tre närmast följande åren. Det ska lämnas in senast 22 februari 2022.

Beslutsunderlag

Upprättat budgetunderlag 2023-2025 inklusive tabellbilagor 1-6 i enlighet med Direktiv till

budgetunderlag för verksamhet vid statliga universitet och högskolor för budgetåren 2023-2025

(U2021/04422).

Förslag till beslut

Universitetsstyrelsen föreslås besluta:

att fastställa upprättat budgetunderlag för perioden 2023-2025,

att rektor ges befogenhet att genomföra nödvändiga mindre justeringar av redaktionell karaktär i

beslutat dokument,

att skicka in bifogat underlag till Utbildningsdepartementet senast den 22 februari 2022, att förklara punkten omedelbart justerad.

(2)

Göteborgs universitet 1 (23)

Göteborgs universitet Utbildningsdepartementet

U2021/04422

BUDGETUNDERLAG FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PERIODEN 2023-2025

Göteborgs universitet överlämnar härmed budgetunderlag för perioden 2023-2025 i enlighet med direktiv.

Beslut om budgetunderlaget har fattats av Göteborgs universitetets styrelse 2022-02-17 efter föredragning av rektor Eva Wiberg och ekonomichefen Peter Tellberg.

(3)

Innehåll

Sammanfattande beskrivning av verksamheten ...3

Pandemins påverkan ...5

Strategiska möjligheter och utmaningar ...5

Kvalitetsarbete ... 5

Arbetsmiljö och kompetensförsörjning ... 6

Digitalisering ... 6

Statens servicecenter ... 7

Utbildning ...8

Internationalisering ... 8

Studentinflytande ... 9

Lärosätesspecifika mål ... 9

Förslag från Göteborgs universitet ... 10

Särskilt bemyndigande ... 12

Forskning ... 13

Propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige i praktiken ... 13

Forskningsinfrastruktur ... 13

Statistiska valundersökningar ... 15

Segerstedtinstitutet ... 16

Nationella sekretariatet för genusforskning ... 16

Havsmiljöinstitutets uppdrag... 17

Nordicoms verksamhet ... 18

Redovisning av hur och var föreskrifter görs tillgängliga ... 18

Ekonomisk utveckling ... 19

Utbildningsverksamhet ... 20

Forskningsverksamhet ... 21

Investeringar i anläggningstillgångar ... 21

Räntekonto och kredit i Riksgälden ... 22

Lokalförsörjning ... 22

Särskilt bemyndigande ... 22

Avgiftsbelagd verksamhet ... 22

Tabellbilagor ... 23

(4)

Sammanfattande beskrivning av verksamheten

Arbetet med att implementera universitetets vision Ett universitet för världen fortsätter under planeringsperioden. Visionen slår fast universitetets strävan att vara ett internationellt lärosäte som tar ansvar för samhällsutvecklingen och bidrar till en hållbar värld. Planeringsperioden kommer därmed att präglas av arbetet med att omsätta visionen i praktisk verksamhet. På övergripande nivå innebär det att skapa goda förutsättningar genom utveckling och anpassning av processerna för planering och uppföljning. På fakultets- och institutionsnivå innebär det att utifrån de universitetsövergripande strategierna, rikta in verksamheten genom arbete med lokala verksamhetsstrategier.

Göteborgs universitets utbildning och forskning har stor spännvidd. Det finns ett brett utbildnings- utbud och ett välutvecklat pedagogiskt utvecklingsarbete. Universitetets resultat inom forskning märks genom publikationer, nya beviljade externa bidrag och på ny kunskap som kommunicerats.

Inom både utbildning och forskning finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete och universitetet deltar brett i olika forum kopplat till de många ämnen som finns representerade.

Visionen beskriver Göteborgs universitet som ett universitet för världen. Detta yttrar sig bland annat i ett brett samverkansarbete, såväl internationellt, nationellt som regionalt. Som exempel kan nämnas det regionala samarbetet Lärosäten Väst som omfattar Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Jönköping University. Ett annat exempel är OligoNova Hub1 där samverkan mellan flera olika organisationer inom

akademi, industri och vård har skapat förutsättningar för såväl offentliga som privata finansiärer att ingå som partners i nätverket. OligoNova utgör en del av Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) och tillför ytterligare verktyg i centrats ämnesöverskridande forskning och utveckling.

Universitetets internationaliseringsstrategi knyter an till den övergripande strategin och syftar till att fokusera på såväl hållbarhet som fakultetsöverskridande aktiviteter. Genom strategin för internationalisering underlättas, bland annat, nya internationella samverkansavtal. En viktig del i universitetets internationella ansats är samarbetsalliansen EUTOPIA, där Göteborgs universitet deltar som ett av tio europeiska lärosäten. Angeläget är också arbetet i nätverket Scholars at Risk som nyligen erhållit finansiering för att ta emot forskare från Afghanistan.

Hållbar utveckling utgör en grundpelare i universitetets vision och strategi. Arbete för hållbar utveckling sker med fördel i samverkan med andra. Universitetet anslöt sig 2019 till Klimat- ramverket för universitet och högskolor2, vars syfte är att minska utsläpp i enlighet med Parisavtalet. Samtliga universitetets verksamheter har fått i uppdrag att minska sina utsläpp, jämfört med 2019, i två etapper, med minst 25 procent till och med utgången av år 2023 och med minst 50 procent till och med utgången av år 2029. Det interna uppdraget ligger väl i linje med regeringens uppdrag i årets regleringsbrev. Universitetet ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan.

Redovisningen ska ske inom ramen för lärosätenas miljöledningsarbete i enlighet med vad som

1 en organisationsöverskridande, ämnesspecifik oligonukleotidplattform vars syfte är att med spetsteknik snabbt ta fram nya läkemedel och behandlingsformer

2 https://medarbetarportalen.gu.se/organisation/klimatramverk

(5)

gäller enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter3 samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM4 som bedrivs vid Trafikverket.

Ett antal strategiska lokalförsörjningsprojekt pågår under planeringsperioden. Syftet är att skapa utbildnings- och forskningsmiljöer som svarar mot morgondagens behov och framtida utveckling och kopplar till universitetets mål för fysiska och digitala miljöer. Byggprojekten ska även bidra till att förbättra arbetsmiljön och underlätta såväl interna som externa samarbeten. Byggprojekten kommer att prägla universitetets verksamhet under planeringsperioden och i några fall ännu längre. Som exempel kan nämnas Natrium på Medicinareberget, Handelshögskolans nya hus, Sahlgrenska Life, ett nytt universitetsbibliotek, samt ett nytt och större hus för all konstnärlig verksamhet vid universitetet.

Inom ramen för universitetets strategiarbete har det också ingått att initiera utveckling av universitetets verksamhetsstöd. Som ett första steg genomfördes därför ett antal utredningar på en rad olika områden under föregående år. Det handlar bland annat om det universitets-

gemensamma verksamhetsstödet, universitetsbiblioteket och om IT-infrastruktur, men även om formerna för universitetets strategiska digitaliseringssträvanden. Mot bakgrund av utredningarnas resultat vidtar nu ett arbete i syfte att åstadkomma ett utvecklat övergripande verksamhetsstöd.

Arbetet inkluderar förbättrade processer för styrning och finansiering av digitaliseringen, det universitetsgemensamma verksamhetsstödet och av universitetsbiblioteket. Ett viktigt syfte är att åstadkomma en stabil och säker IT-miljö för att möta digitaliseringens behov och krav.

3 Förordning om miljöledning i statliga myndigheter (2009:907)

4 https://www.remm.se/

(6)

Pandemins påverkan

Pandemin har i stora delar inneburit ett förändrat arbetssätt för de flesta av universitetets

medarbetare och studenter, inom både utbildning och forskning. Tack vare stort engagemang och omfattande arbetsinsatser av både medarbetare och studenter har omställningen mellan fysiska och digitala aktiviteter i stor utsträckning fungerat väl. Erfarenheter och lärdomar tas tillvara för att stärka universitetet som en attraktiv arbetsplats och en god studiemiljö. Det finns nu en god beredskap att arbeta digitalt i större utsträckning än före pandemin.

Trots att pandemin har inneburit prövningar, har universitetet nått framgång på flera områden genom att aktivt möta utmaningarna med anpassat stöd och alternativa mötesformer. Ett arbete som engagerar och som kommer att fortsätta, exempelvis genom att stärka den digitala

kompetensen hos lärare och annan personal samt genom att utveckla inspirerande fysiska och digitala studiemiljöer.

Förutsättningarna för digital undervisning är annorlunda för utbildningar med omfattande

praktiska moment. Exempelvis för de konstnärliga utbildningarna har ett urval av moment istället genomförts enskilt eller i mindre grupper.

För forskarstuderande märks pandemins effekter i form av doktorandprojekt som fått ställas om eller skjutas upp inom vissa områden. För forskningen i stort handlar pandemins inverkan mycket om sådan forskning som fått skjutas upp, exempelvis lärare som har pausat sin forskning för att bidra till omställningen av utbildningen. Kliniska studier, och andra studier som bygger på fysisk närvaro, har fått ställas in eller skjutas upp. Det minskade resandet har konsekvenser för exempelvis internationella forskningsprojekt och för forskningsämnen med global prägel medan andra har kunnat arbeta vidare som tidigare. Samtidigt har seminarier och konferenser som genomförts digitalt många gånger nått ut bredare än annars, till fler deltagare på fler platser. För universitetet i stort syns inga större konsekvenser för den samlade forskningsverksamheten, även om pandemins effekter har påverkat enskilda forskare och enskilda projekt.

Strategiska möjligheter och utmaningar

Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet vid Göteborgs universitet pågår integrerat i alla delar av verksamheten för att upprätthålla en konstruktiv kvalitetskultur. Denna kännetecknas av att medarbetare såväl som studenter och doktorander ska uppleva delaktighet, ansvar och engagemang för kvaliteten i de verksamheter de deltar i. Kollegial granskning utgör grunden för universitetets akademiska kvalitetsarbete, inom såväl utbildning som forskning. Den genomförs på alla nivåer, och är integrerad i de enskilda miljöernas interna kvalitetsarbete och genomsyrar utbyten, benchmarking och audits inom och mellan fakulteter, lika väl som på universitetsgemensam nivå.

Utbildnings- och forskningsmiljöernas lokala kvalitetssäkring utgår från varje områdes specifika krav och traditioner. De olika organisatoriska nivåernas rollfördelning gör det möjligt att

implementera kvalitetssystemets principer på sätt som anpassas till varje miljö på den lokala nivån, samtidigt som en tydlig struktur och lärande över gränser säkras. Kvalitetssäkrings- systemen präglas av ett integrerat perspektiv som bygger på tanken att alla delar av lärosätets verksamhet ska hänga samman.

(7)

Forskning

Ett betydelsefullt verktyg för det interna kvalitetssäkrande arbetet är den universitetsövergripande utvärderingen RED19, Research Evaluation for Development, som inkluderar granskning

genomförd av externa paneler. Panelerna skrev rapporter med rekommendationer för fortsatt kvalitetsutvecklande arbete. Med målet att förbättra förutsättningarna för god forskningskvalitet togs åtgärdsplaner fram utifrån panelernas rekommendationer, vilka följs upp löpande i

verksamhetsdialoger. Rekommendationerna har också funnits med i utformningen av

universitetets vision. Arbetet med dessa planerade åtgärder samt utifrån strategier kopplade till visionen fortgår och präglar kvalitetsutvecklingen.

Utbildning

Ett annat viktigt instrument i kvalitetssäkringsarbetet är UKÄ:s lärosätesgranskning, där

universitetet fick högsta omdömet i den senaste granskningen. UKÄ:s yttrande innehåller ett antal rekommendationer som redan har initierats som åtgärder. Dessa kommer att drivas vidare under de kommande åren. För att nå balans i kvalitetsarbetet behöver viktningen mellan formella uppföljningsrapporter å ena sidan och erfarenhetsutbyte, seminarier och systematisk benchmarking som centrala verktyg i kvalitetsarbetet å den andra beaktas.

Utbildningsanslaget ökar med ökade utbildningsuppdrag. Anslaget till de befintliga uppdragen ökar visserligen nominellt, men urholkas löpande genom produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningen. För att upprätthålla och utveckla den goda utbildningskvaliteten behöver personalkostnadsökningarna kompenseras i större utsträckning. Produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningen av anslagen får större effekt inom utbildningsverksamheten än inom

forskningen, eftersom utbildningen i princip är hänvisad till utbildningsanslagen som enda finansieringskälla.

Arbetsmiljö och kompetensförsörjning

Många medarbetare eftersöker mer flexibla arbetsmöjligheter. För att möta dessa önskemål och att utveckla Göteborgs universitet som arbetsgivare har riktlinjer för distansarbete för teknisk och administrativ personal tagits fram. Med utgångspunkt i verksamhetens behov ger policyn större möjlighet för den anställde att variera var och hur man arbetar även framöver.

Digitalisering

Digitalisering är en av de fem övergripande samhällsutmaningar som lyfts fram i forsknings- propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60).

Akademisk utbildning och forskning samt administrativa processer står inför en mängd utmaningar och möjligheter genom att digitalisering på bred front påverkar alla sektorer i samhället. Digitalisering av verksamheten utgör en prioriterad del av universitetets visions- och strategiarbete. För att kunna ta tillvara den potential som finns inom området ska universitetet förstärka och samordna utvecklingsarbetet. Mot denna bakgrund har ett projekt, med det övergripande uppdraget att ta fram förslag på ambitionsnivå, strategier, styrformer och

prioriteringar inom digitaliseringsområdet, startats. Projektet ska även samordna redan initierade projekt inom området med beaktande av genomförda utredningsuppdrag. Syftet är, att med bred ansats, planera för att identifiera och prioritera olika utvecklingsområden inom

digitaliseringsområdet.

(8)

Under omställningen i samband med pandemin blev den lokala digitaliseringsutmaningen än tydligare. Omställningen har påskyndat utvecklingen av digitala verktyg och lösningar. Med digitaliseringen följer andra utmaningar så som ökat behov av informationssäkerhet, datalagring och tillämpning av tillgänglighetsdirektiv som ställer nya krav på universitetet och på sektorn i stort. Arbetet har således fortsatt hög prioritet.

En stabil och säker IT-infrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av den digitala miljön vid universitetet. Det rör sig om lösningar för hantering och samordning av forskningsdatalagring, för den pågående övergången till öppen vetenskap samt för att främja ett flexibelt arbetsliv och ett minskat resande för att nämna några exempel.

Statens servicecenter

Göteborgs universitet har i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicetjänster förordnats att, senast den 1 januari 2024, ansluta till Statens service- centers tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering.

Göteborgs universitet har i sitt remissvar inför beslutet framfört synpunkter på det olämpliga i förslaget och avstyrkt den föreslagna förordningsförändringen.

Universitetet ifrågasätter återigen nyttan med att ansluta lärosätena till Statens service center.

Lärosätena har kunnat visa på ökade kostnader och riskerna för bristande kvalitet, både på kort och lång sikt.

Göteborgs universitet föreslår

att en genomlysning med syfte att analysera och presentera risker och förtjänster med anslutningen av lärosätena för staten i stort så väl som för berörda lärosäten.

(9)

Utbildning

Universitetets vision föreskriver en sammanhållen utbildning och forskning i kompletta

akademiska miljöer. Detta innebär bland annat att universitetets utbildningar ska karakteriseras av vetenskapligt och pedagogiskt samarbete, kvalitets- och kunskapsutveckling samt att utbildningen ska vara forskningsanknuten och kvalitetsdriven genom samarbete med internationella, nationella, regionala och lokala aktörer.

Samtliga fakulteter arbetar fram strategier som ska omfatta såväl utbildning och forskning som samverkan. Strategierna konkretiseras ytterligare i årliga verksamhetsplaner. Fakulteter och institutioner gör prioriteringar av utbildningsutbudet utifrån universitetets fastställda vision och strategier. Före inrättande av nya utbildningar och huvudområden på fakultetsnivå sker samråd på universitetsgemensam nivå. Syftet är att tillvarata kompetens inom hela universitetet och att nya utbildningar utvecklar och förnyar hela utbildningsutbudet.

I dialog med universitetets fakulteter har ett antal universitetsgemensamma utvecklingsområden identifierats som prioriteras. Det handlar om samordning och stöd för marknadsföring och profilering av utbildningsutbudet med särskilt fokus på universitetets samverkansutbildningar samt ett utvecklat prognosstöd för utbildningsplanering. Vidare pågår planeringsarbetet med att realisera ett antal pedagogiska satsningar, såsom nya digitala verktyg, språkstöd och högskole- pedagogisk verksamhet. I fokus finns också ökad internationalisering, breddad rekrytering och livslångt lärande. Parallellt pågår fortsatt en översyn av kursernas klassificering.

Internationalisering

Universitetet strävar efter att utveckla och förstärka det internationella perspektivet, bland annat genom samverkan med olika internationella nätverk. Grundtanken är att skapa ett mervärde för utbildning och forskning, att utveckla samarbetsformer mellan lärosäten och samhälle samt att möjliggöra erfarenhetsutbyten, livslångt lärande och nyttiggörandet av kunskaper och forskning.

En viktig del i universitetets internationella ansats är samarbetsalliansen EUTOPIA, där Göteborgs universitet ingår som ett av tio europeiska lärosäten. EUTOPIA, som en del av Europauniversitetssamarbetet, kan i många avseenden ses som en förlängning av Bologna- processen. Strävan att bygga bort hinder för internationell mobilitet, exempelvis genom

skapandet av European Education Area och European Research Area, syftar till en integrering av det europeiska universitetsväsendet.

Genom satsningen European Universities Initiative finansierar EU-kommissionen initiativ som EUTOPIA. Initiativen ska stärka kompetensförsörjningen i Europa genom att bidra till en ny generation européer som möter framtidens utmaningar med samarbete över språk- och nations- gränser och mellan ämnesdiscipliner. Det europeiska samarbetet är högaktuellt i och med Sveriges kommande ordförandeskap i European Universities Initiative.

Arbetet inom EU är angeläget dels för att det stärker samarbetet med europiska universitet och dess forskare, dels som forskningsfinansiär.

(10)

Göteborgs universitet anser att det är angeläget att Sverige deltar aktivt i utformningen av det europeiska utbildningssamarbetet, i dialog med lärosätena5. Ett närmare utbildningssamarbete inom EU förutsätter bland annat att lärosäten och medlemsstater gör vissa anpassningar av sina regelverk.

Göteborgs universitet vill föra en fortsatt dialog med departementet om EU-arbetet, bland annat om betydelsen av Europauniversiteten som samarbetsplattform.

Studentinflytande

Studentinflytande är fortsatt en prioriterad fråga vid Göteborgs universitet och effekterna av universitetets arbete med studentinflytande bekräftades senast i samband med Universitets- kanslersämbetets granskning av universitetets kvalitetssäkringsarbete. I slutrapporten bedömdes området Student- och doktorandperspektiv vara uppfyllt, med kommentaren att universitetet har en välutvecklad struktur som möjliggör ett gott studentinflytande medan kommunicering av resultat från kursvärderingar är ett utvecklingsområde.

Under 2022 planeras arbetet med att ta fram en digitaliserad utbildning om studentinflytande att slutföras. Utbildningen kommer att utgöras av en blandning av rörligt material och kompletterande läsning för både blivande och befintliga studentrepresentanter.

Lärosätesspecifika mål

Från och med 2021 ska Göteborgs universitet rapportera ett antal lärosätesspecifika mål som en del i en utvecklad styrning av universitet och högskolor.

En sådan utveckling välkomnas. Samtidigt vill Göteborgs universitet betona de utmaningar som finns med en styrning som tar sin utgångspunkt i uppföljning av kvantitativa mål. Universitetet anser att de lärosätesspecifika målen snarare borde spegla viktiga aspekter av de områden som prioriterats av regeringen avseende kompetensförsörjning, jämställdhet och goda anställnings- villkor samt samverkan. Andra uppföljningsverktyg och kvalitativa analyser skulle i flera fall kunna ge ett bättre underlag för uppföljning av utvecklingen inom de prioriterade områdena än de enkelt mätbara kvantitativa mål som nu tillämpas. Även utformningen av målsättningar utgörs av

kvalitativa analyser behöver ske i dialog med lärosätena.

Göteborgs universitet vill i detta sammanhang betona vikten av att lärosätesspecifika mål sätts efter dialog med lärosätena.

5 Se vidare SUHF:s Inbjudan till möte kring utvecklingen av Europauniversiteten och den europeiska strategin för lärosäten, dnr SU-850-62-21

(11)

Förslag från Göteborgs universitet Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet innefattar individens bildning samt utgör på samma gång ett sätt för samhället att tillgodose arbetslivets behov av kompetens. Universitetets strävan är ett utbildnings- utbud som i hög utsträckning svarar mot behov av livslångt lärande. Detta gestaltas på många sätt, ofta i samarbete med externa aktörer exempelvis Göteborgsregionens kompetensråd. Rådet är ett betydelsefullt organ för samverkan kring sådant som omställningsbehov, kompetens- utveckling och nya utbildningsinitiativ i regionen. I rådet samarbetar ett antal regionala aktörer kring kompetensförsörjningsfrågan. Genom avtal samverkar universitetet också med Göteborgs stad och Chalmers för att stärka det lokala samarbetet. Som grund för samarbetet finns fyra tematiska utgångspunkter: stadsutveckling, välfärdsfrågor, ett fossilfritt Göteborg samt demokrati och styrning där kompetensförsörjning utgör ett viktigt verktyg i arbetet.

Göteborgs universitet har tidigare framfört att särskilda uppdrag för utbildning genom öppna kurser inom ramen för livslångt lärande måste gå att genomföra utan nuvarande avräknings- principer med helårsprestationer. I regleringsbrevet för 2022 införs nu, tvärtemot universitetets tidigare förslag, en särskild avräkning för kurser inom ramen för livslångt lärande. I och med att området livslångt lärande bygger på tillfälliga satsningar äventyras lärosätenas förmåga att erbjuda och vidmakthålla det livslånga lärandet.

Göteborgs universitet föreslår

att utbildningsuppdrag inom livslångt lärande ska tillkomma eller utökas först efter dialog med berört lärosäte,

att ett sådant uppdrag ska ingå i det samlade utbildningsuppdraget och inte i form av tillfälliga satsningar,

att regeringen tar ett samlat grepp om det livslånga lärandet i Sverige.

Förslag om uppdrag och anslag inom utbildningsområdet Idrott

Utbildningsområdet Idrott (utanför lärarutbildningen) finns vid Umeå universitet, Örebro

universitet, Mittuniversitet, Malmö universitet samt vid Gymnastik- och idrottshögskolan. I likhet med ovanstående lärosäten bedriver Göteborgs universitet såväl programutbildningar som fristående kurser inom utbildningsområdet Idrott som ligger utanför lärarutbildning.

Göteborgs universitet har en framträdande roll inom idrottsvetenskaplig forskning i Sverige. En nyligen genomförd genomlysning av idrottsvetenskaplig forskning6 vid Umeå universitet visar att Göteborgs universitet har flest idrottsvetenskapliga publikationer i Sverige i perioden 2015-2020.

Det finns flera exempel på universitetets engagemang inom idrott och hälsa. Det senaste tillskottet är GoCo Active7, en samverkansplattform som ska bidra med forskningsbaserad kunskap, både för att stärka hälsan hos allmänheten och för ge elitidrottare bästa möjliga

6 Svenska lärosätens idrottsvetenskapliga produktion enligt Swepub 2015–2020

7 https://www.gu.se/nyheter/ny-laguppstallning-for-framtidens-halsa

(12)

förutsättningar. Plattformen etableras inom ramen för GoCo Health Innovation City8, ett life sciencekluster på tillväxt där Göteborgs universitet ingår tillsammans med andra publika verksamheter och privata aktörer.

Genom organisationen Generation Pep9 bidrar Göteborgs universitet till kunskapsutveckling inom området barns och ungdomars hälsa. Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barns och ungdomars hälsa. Dels finns universitetet representerat i organisationens initiativkommitté och dels utförs Pep-

undersökningen varje år av SOM-institutet. Universitetet ingår också som partner i flera av de verktyg som Generation Pep tillhandahåller.

Göteborgs universitet har sedan 2015 status som Riksidrottsuniversitet. Det innebär att

universitetet ska kunna ge möjlighet till flexibla och anpassade studier för att kombinera elitidrott med akademiska studier samt genomföra praktiknära idrottsforskning kopplat till elitidrott.

Forskningens resultat syftar till att stödja individer och lag delaktiga i en elitsatsning eller till att belysa elitidrottens villkor och roll i samhället.

Universitetet har därmed mycket goda förutsättningar att erbjuda forskningsanknuten idrottsvetenskaplig utbildning på universitetsnivå.

Göteborgs universitet föreslår

att den idrottsvetenskapliga utbildningen vid Göteborgs universitet ges samma villkor som utbildningarna inom Idrott vid övriga lärosäten avseende anslagstilldelning och avräkning gällande 100 HST inom utbildningsområde Idrott.

Förslag om uppdrag och anslag inom utbildningsområdet Dans

I föregående budgetunderlag föreslog Göteborgs universitet ett tillkommande uppdrag med tillhörande anslag inom utbildningsområde Dans om sammanlagt 39 HST.

Ett framtida uppdrag med tillhörande anslag inom utbildningsområde Dans skulle ge god effekt såväl inom som utom Göteborgs universitet.

Göteborgs universitet har idag två utbildningar med kurser inom dansområdet:

• Konstnärligt kandidatprogram i musikal

• Ämneslärarprogrammet

Göteborgs universitet önskar föra en dialog om föreslaget utökat uppdrag omfattande 39 HST.

8 https://goco.se/

9 https://generationpep.se/sv/

(13)

Ny organisation för genomförande av högskoleprovet

Som anges i remissvaret10 är Göteborgs universitet i stort positiv till förslagen i betänkandet Högskoleprovets organisation och styrning (SOU 2021:72).

Universitetet instämmer i att anordnandet av högskoleprovet ska vara en gemensam uppgift för UHR och för de högskolor som använder sig av högskoleprovet som urval vid antagningen. Det är viktigt att UHR fastställer ansvarsfördelningen mellan UHR och lärosätena samt att det sker i dialog med lärosätena.

Dialogen mellan lärosätena och UHR ska vara transparent och tydlig. Göteborgs universitet föreslår att den referensgrupp för högskoleprovet som skapades under pandemin permanentas och blir rådgivande till UHR. När UHR ska besluta om föreskrifter föreslår Göteborgs universitet att den ovan föreslagna referensgruppen utgör det samråd som enligt betänkandet ska genom- föras med berörda lärosäten.

Utredningen föreslår att UHR i samverkan med lärosätena ska besluta om vilka lärosäten som ska genomföra provet, samt på vilka orter provet ska genomföras, vilket universitetet ställer sig positiv till. Däremot är det tveksamt om rättssäkerheten för de skrivande kan garanteras hos provanordnare utomlands.

Göteborgs universitet välkomnar förslaget att höja avgiften som då skulle täcka en större del av kostnaderna för provet, vilket är välkommet. För att fullt ut täcka kostnaderna skulle dock ytterligare medel behöva tillföras lärosätena.

Göteborgs universitet föreslår

att den referensgrupp för högskoleprovet som skapades under pandemin permanentas och blir rådgivande till UHR,

att ytterligare medel tillförs berörda lärosäten för att fullt ut täcka kostnaderna högskoleprovet.

Särskilt bemyndigande

Göteborgs universitet ansökte 2019 om bemyndigande för avgiftsuttag för en utbildningsklinik inom psykologi- och psykoterapiutbildningen och inväntar avgörande, flera kontakter har tagits med Utbildningsdepartementet, Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket.

Studentterapin är en avgörande del i utbildningen till psykolog och psykoterapeut.

Universitetet emotser ett avgörande i frågan inom kort.

10 Universitetets dnr GU 2021/2672, Utbildningsdepartementets dnr U2021/03669

(14)

Forskning

Göteborgs universitet strävar efter att all forskning ska hålla högsta kvalitet, därför bedrivs ett kontinuerligt kvalitetsarbete som en integrerad del av forskningen över hela universitetet.

Centralt initierade uppföljningsprocesser stödjer det löpande kvalitetsarbetet på alla nivåer.

Propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige i praktiken

Av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige11 framgår planer på en ny fördelningsmodell för forskningsanslaget samt införandet av profilområden. Göteborgs universitet ser i grunden positivt på profileringsarbete, men konstaterar att förslaget med profilområden inte gynnar detta. Profileringsarbete bedrivs redan utifrån respektive lärosätes olika utgångspunkter, vilket bör beaktas vid utformning av en ny fördelningsmodell.

Göteborgs universitet välkomnar regeringens uppdrag att vidareutveckla en modell för

kvalitetsbaserad fördelning av forskningsanslag, som lämnades till Vetenskapsrådet, Forsknings- rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) i januari. Inom ramen för uppdraget hoppas universitetet på en grundlig diskussion om vilka effekter en ny modell kan få på lång sikt, hur de negativa effekterna kan motverkas och om de positiva effekterna uppväger de negativa. En sådan diskussion bör grunda sig i en förståelse för hur ledningsarbetet vid lärosätena fungerar och för forskningens frihet. Det är också viktigt att understryka att lärosätena har erfarenheter både från resursfördelning mellan olika forskningsdiscipliner och från utvärdering av dem. Lärosätenas erfarenheter bör inkluderas i en förbättrad kvalitetsdrivande modell.

Göteborgs universitet vill understryka att för att skapa en fungerande och

kvalitetsdrivande modell behövs en utökad dialog mellan de involverade parterna.

Forskningsinfrastruktur

Infrastruktur för att stödja och möjliggöra korrekt hantering, lagring, tillgängliggörande och bevarande av forskningsdata kräver stora investeringar som kan vara alltför kostsamma för ett enskilt lärosäte. En nationell e-infrastruktur som koordinerar stöd till forskare och lärosäten rörande allt från dataöverföring, storskaliga beräkningar och analys till hantering av forsknings- data skulle vara ett kostnadseffektivt sätt att tillfredsställa behovet av en samordnad e-

infrastruktur för forskningen. Eftersom det inom en sådan e-infrastruktur skulle ske hantering och analys av känsliga data, både personuppgifter och upphovsrättsskyddat material, skulle

myndighetsformen vara särskilt ändamålsenlig. Myndigheten skulle även kunna ta ansvar för de internationella engagemangen, så som det europeiska samverkansorganet för superdata- beräkningar EuroHPC och koordinering av den europeiska infrastrukturen för öppen vetenskap, EOSC12. Universitetet ställer sig därmed bakom förslaget i utredningsrapporten Stärkt fokus på

11 prop. 2020/21:60

12 European Open Science Cloud

(15)

framtidens forskningsinfrastruktur13, att digitala infrastrukturer för forskning samlas i en ny myndighet, med operativt ansvar att koordinera stöd till forskare och lärosäten inom hela e- infrastrukturområdet.

Göteborgs Universitet ser däremot med oro på en utveckling med ökad politisk styrning och ökade rapporteringskrav. Universitetet ställer sig därmed inte bakom utredningens förslag att strategiska beslut kopplas närmare regering och riksdag genom att forskningsberedningen ska omfatta de politiska partierna. Universitetet vill betona att prioriteringar och satsningar på

forskningsinfrastruktur måste styras av vetenskapliga frågor och behov. Däremot ser universitetet med tillförsikt fram mot att forskningspropositionerna framöver ska innehålla en långsiktig plan för forskningsinfrastruktur.

Göteborgs universitet stödjer inte utredningens förslag om en ny myndighet för forsknings- infrastruktur av särskilt nationellt intresse. Det finns oklarheter i förslaget och en ny myndighet riskerar att bli dyrare än nödvändigt. Universitetet vill framhålla att det nuvarande nationella systemet med prioriteringar, incitament, finansiering för banbrytande nationell forsknings- infrastruktur i samverkan mellan lärosäten bidrar till att initiativ för sådana infrastrukturer genomförs. Detsamma gäller för infrastruktur som har stor påverkan på forskningskvalitet och internationell konkurrenskraft.

Förslaget om fortsatt tillgång till polarforskningsfartyg välkomnas. Universitetet delar utredarens uppfattning att hyra plats på andra länders isbrytare eller hyra isbrytare skulle innebära en ambitionssänkning för polarforskningen i Sverige. En sådan utveckling skulle sannolikt innebära att tillgången till isbrytare för svenskledda forskningsprojekt begränsas.

Hantering av forskningsdata och öppet tillgängligt publiceringssystem

Övergången till öppen vetenskap är en central fråga för landets lärosäten och målen är ambitiösa från politiskt håll, både från den svenska regeringen och från EU. Lärosätena har främst arbetat med öppen tillgång till artiklar och tillgängliggörande av forskningsdata. När det gäller öppen tillgång till monografier behöver arbetet intensifieras.

Omställningen mot öppen tillgång till publikationer har kommit långt, men är samtidigt kostnads- drivande. Finansieringen av de transformativa avtalen har förändrats till att finansiera publicering istället för läsning, vilket har bidragit till att dessa kostnader kommit att omdefinieras till indirekta som belastar forskningsprojekten i form av overhead (OH). Följden är att forskningsfinansiärer i många fall inte längre bidrar fullt ut till dessa kostnader. De ökande kostnaderna vältras dessutom över på de forskningsintensiva universiteten. Kostnadsökningen är redan markant och kommer att fortsätta öka.

Situationen är bekymmersam och kan komma att leda till att övergången till öppen tillgång stannar upp eller minskar.

Övergången till öppen tillgång till monografier har gått betydligt långsammare, främst för att affärsmodellerna för monografier bygger på enstaka köp och inte på prenumerationer. Det medför att det inte går att flytta kostnaden från läsning till publicering på samma sätt som för publika- tionerna. Att nå öppen tillgång via de kommersiella förlagen kan därför komma att bli än mer

13 SOU 2021:65

(16)

kostsamt, särskilt för lärosäten med humaniora och samhällsvetenskap som Göteborgs universitet.

Resurser för samordnad digitalisering av svenska samlingar

Digitalisering av de stora universitetsbibliotekens svenska samlingar är av hög vikt för att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning skall kunna bedrivas över hela landet och med moderna datadrivna analysmetoder. Det handlar också om att ge ökad tillgång till kulturarvet för hela landets befolkning och ytterst är det en demokratifråga. När de stora universitetsbiblioteken (vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala) och Kungliga biblioteket tog det gemensamma initiativet att samordna Digitaliseringen av hela det Svenska Trycket (DST) i inledningen av 2020 tydliggjordes inte bara det pågående digitaliseringsarbetets betydelse utan också behovet av ny finansiering. Källorna, kompetensen och processerna finns på plats vid Göteborgs universitetsbibliotek liksom vid de övriga biblioteken som samlat sig till DST, men ökade ekonomiska resurser behöver tillföras för att nå en rimlig genomförandetakt.

Göteborgs universitet föreslår

att särskilda riktade anslag avsätts för samordnad digitalisering av svenska samlingar med Kungl.

Biblioteket som mottagare för ett uppdrag att samordna Digitaliseringen av hela det Svenska Trycket (DST),

att regeringen undersöker förutsättningarna att omgående inrätta en ny myndighet för samordnad e-infrastruktur för forskning.

R/V Skagerak

Under 2021 har forskningsfartyget Skagerak färdigställts och levererats och högtidligen döpts i närvaro av HM Konungen.

Efter initiala provturer och fartygsutbildning finns R/V Skagerak tillgängligt för forskningsinitiativ såväl inom som utom Göteborgs universitet. Under de första två verksamhetsåren kommer universitetet att samfinansiera fartygsdriften med upp till 10 mnkr årligen.

Driften av forskningsfartyget planeras att delvis finansieras med användaravgifter för vilka universitetet ansökt om ett särskilt bemyndigande. Efter samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV) bedöms avgiftsuttaget vara av mindre omfattning och därmed vara tillåten enligt avgiftsförordningen § 414. Detta innebär att ett särskilt bemyndigande inte behövs.

Statistiska valundersökningar

Kostnaderna för fältarbetet i valundersökningarna utgör ungefär hälften av det anslag som Göteborgs universitet får. Medel ackumuleras för att användas till fältkostnader vart fjärde år (Riksdagsvalen) respektive vart femte år (Europaparlamentsvalen). Övriga medel används för undersökningsledning, och för forskningsassistenter som utför nödvändig databasvård, dokumen- tation, kodning, bearbetning och analys. Stora resurser har lagts på att gå över från besöks- intervjuer till enkäter utan att behöva tumma på undersökningsseriens kvalitet. För att nå alla i urvalen används en blandad datainsamling i form av en kombination av pappersenkäter och webbenkäter. Detta gör valundersökningarna känsliga för förändringar av portokostnader. Enligt

14 Avgiftsförordning (1992:191)

(17)

SCB:s beräkningar handlar det om en 25-procentig ökning av portokostnaderna mellan 2018 och 2022.

Vid universitetet finns redan forskningsledning och grundläggande infrastruktur, vilket gör

stordriftsfördelarna betydande när det gäller de regelbundet återkommande valundersökningarna.

Att också genomföra väljarundersökningar på kommunal nivå inom ramen för det befintliga uppdraget skulle fylla ett stort forskningsbehov och fylla i blinda fläckar när det gäller svensk demokratistatistik. Någon motsvarande serie av undersökningar av lokal demokrati och väljarbeteende existerar inte i Sverige.

Göteborgs universitet föreslår

att anslaget till statistiska valundersökningar, utöver ordinarie PLO, räknas upp med ett belopp motsvarande ökade portokostnader, för närvarande 0,3 mnkr,

att universitetet får ett finansierat tilläggsuppdrag om kommunala väljarstudier.

Segerstedtinstitutet

Sedan 2016 har Göteborgs universitet enligt regleringsbrevet haft i uppdrag att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekryteringen av människor till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer.

Sedan starten har Göteborgs universitet organiserat uppdraget inom ramen för Segerstedt- institutet. Segerstedtinstitutet, som utgör en egen organisatorisk enhet inom universitetet, har under åren utvecklat en omfattande verksamhet där inriktningen till delar har justerats i relation till olika uppdrag som erhållits, inte minst från regeringar och andra offentliga aktörer inom främst Norden.

Mot denna bakgrund önskar Göteborgs universitet att regleringsbrevet får en förnyad formulering som bättre överensstämmer Segerstedtinstitutets inriktning och tydligare kopplar till verksamhets- områdets faktiska utveckling och till behoven i samhället.

Göteborgs universitet föreslår att uppdraget omformuleras:

Göteborgs universitet ska bidra till ökad kunskap kring förebyggande arbete mot våldsbejakande ideologier och dess strukturer med särskild tonvikt på antisemitiska och rasistiska drivkrafter.

Nationella sekretariatet för genusforskning

Det uppdrag som Göteborgs universitet tog emot för Nationella sekretariatet för genusforskning i regleringsbrevet för 2018 lyder; att ”med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskningen i Sverige inom universitets- och högskolesektorn”. I juni 2019 skickades en utförlig skrivelse med förslag om förändrat uppdrag (U2019/01968), vilken även kompletterades med svar på särskilda frågor i januari 2021. Skrivelsen berör genusvetenskapens och genusforskningens fortgående etablering och stabilitet, högskolesektorns utmaningar och behov, samt sekretariatets nuvarande och framtida verksamhet. I sammanfattning framför Göteborgs universitet flera konkreta skäl till behov av ett justerat uppdrag för sekretariatet, eftersom nuvarande uppdrag:

(18)

• inte harmoniserar med vare sig Göteborgs universitets eller den globala högskolesektorns vision om att möta samhällsutmaningar och bidra till hållbar utveckling,

• inte matchar den svenska högskolesektorns kontinuerliga efterfrågan på relevant analys- och kunskapsstöd ur ett genusperspektiv,

• inte svarar mot sekretariatets redan etablerade nationella, nordiska och internationella samverkansroll.

I syfte att tillmötesgå såväl omvärldens som universitetets behov föreslås därför följande lydelse i ett justerat uppdrag: ”att främja genusperspektiv på hållbara villkor för forskning och utbildning, nationellt och internationellt.”

Göteborgs universitet föreslår

att uppdraget till Nationella sekretariatet för genusforskning justeras till ”att främja genus- perspektiv på hållbara villkor för forskning och utbildning, nationellt och internationellt.”

Havsmiljöinstitutets uppdrag

Forskning och kunskapsutveckling inom havsmiljöområdet betonas i allt fler sammanhang, inte minst i forsknings- och innovationspropositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige samt i Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan (SOU 2020:83

)

. Havsmiljöinstitutet lyfts i dessa sammanhang fram som en viktig aktör inom området.

Havsmiljöinstitutets uppdrag har under två år förlängts med ett år i taget. Den osäkerhet detta innebär riskerar verksamhetens kontinuitet och försvårar den långsiktiga verksamhets-

planeringen. Det är därför mycket angeläget att Havsmiljöinstitutets långsiktiga uppdrag, styrning och förutsättningar klargörs. Som nuvarande värd för institutet vill Göteborgs universitet betona värdet av ett klargörande. Havsmiljöinstitutet behöver långsiktiga förutsättningar för verksamhets- utveckling som svarar mot de behov som exempelvis Statskontoret och Miljömålsberedningen har angivit.

I tät samverkan med nationella aktörer, inklusive institutets avnämare, vill Göteborgs universitet bidra till Havsmiljöinstitutets fortsatta utveckling. Genom en inkluderande ansats i rollen som värd önskar universitetet bidra till förbättrade och långsiktiga förutsättningar för institutets verksamhet.

Göteborgs universitet är redo att åta sig ett fortsatt värdskap för institutet.

(19)

Nordicoms verksamhet

Nordicom är ett kunskapscenter inom medie- och kommunikationsområdet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen arbetar Nordicom med att samla in och förmedla kunskap, forskning och fakta om medier och kommunikation till olika målgrupper i Norden, Europa och övriga

världen. Kostnaderna för insamlingsarbetet till Mediebarometern uppgick 2021 till 1,7 mnkr och försäljningsintäkterna var 0,3 mnkr. Den totala verksamhetskostnaden, som inkluderar kostnader för Mediebarometern och svensk medieutveckling, var 4 mnkr.

I universitetets årsredovisning finns mer utförlig information om Nordicoms verksamhet.

Göteborgs universitet föreslår

att rapporteringen i budgetunderlaget stryks och att rapporteringen om Nordicoms verksamhet fortsättningsvis enbart sker i årsredovisningen.

Redovisning av hur och var föreskrifter görs tillgängliga

Av budgetunderlaget ska framgå hur och var de föreskrifter och allmänna råd som universitet och högskolor har beslutat om görs tillgängliga för allmänheten. Vid Göteborgs universitet tillgänglig- görs bindande regler för verksamheten, inklusive föreskrifter samt i förekommande fall allmänna råd, genom publicering i universitetets regelsamling. Dessa styrande dokument nås via

universitetets webbplats15. Kurs- och utbildningsplaner hålls tillgängliga via universitetets lärplattform Canvas.

15 https://medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/

(20)

Ekonomisk utveckling

För verksamhetsåret 2021 hade universitetet beslutat om ett budgeterat överskott på 48 mnkr, medan verksamhetsresultatet uppgick till ett överskott på 198 mnkr vid årets slut. Budget- avvikelsen på 150 mnkr förklaras främst av att effekterna av pandemin har påverkat

verksamheten även under 2021 där möjligheten att genomföra alla planerade aktiviteter inom undervisning och forskning har begränsats.

Utfallet för 2021 fördelar sig som ett överskott på 104 mnkr inom utbildning och ett överskott på 94 mnkr inom forskning.

Vid utgången av 2021 har universitetet ett myndighetskapital som uppgår till 1 486 mnkr vilket är en ökning under året med 198 mnkr. Myndighetskapitalet utgörs av verksamhetens balanserade kapital samt statskapital och donationsfastigheter. Verksamhetens balanserade kapital uppgår till 1 470 mnkr. Av detta belopp finns 489 mnkr inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 981 mnkr inom forskning och utbildning på forskarnivå.

Institutioner och fakulteter har analyserat det balanserade kapitalet i syfte att klassificera kapitalet i ”bundet” respektive ”fritt” kapital. Med ”bundet” kapital avses kapital som är avsatt för en

planerad och tidsbunden användning. Med ”fritt” kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Av analysen framgår att av verksamhetens balanserade kapital är 53 procent att betrakta som ”bundet” kapital och resterande 47 procent som ”fritt” kapital. Det innebär att det finns 696 mnkr till universitetets förfogande utöver de årliga intäkterna. Merparten av det balanserade kapitalet finns ute i forsknings- och utbildningsverksamheterna hos fakulteter och institutioner. Fördelningen av de balanserade överskotten varierar, såväl mellan som inom fakulteterna.

Finansiering av kostnader kopplade till universitetets omfattande lokalutveckling är ett aktuellt och tydligt exempel på lärosätets behov av de balanserade överskotten. Genom det balanserade kapitalet har forsknings- och utbildningsverksamheterna utrymme att hantera de övergångs- och utvecklingskostnader som kommer att uppstå. Det bör dock noteras att förutsättningarna varierar stort mellan universitetets fakultetsområden.

Andra exempel på strategiska satsningar som det balanserade kapitalet möjliggör är forskar- skolor och doktorandanställningar, samfinansiering av forskningsprojekt, samt utvecklingsarbete inom både forskning och utbildning. Många av de exemplifierade aktiviteterna har dock fått stå tillbaka till förmån för arbete med omställning och utveckling kopplat till effekter av pandemin och av restriktionerna.

I budget för 2022 och beräkningarna för 2023-2025 används budgetpropositionen för 2022 som utgångspunkt för anslagsbedömningen. Universitetets bedömning är att planeringsperioden kommer att präglas av återhämtning och återställning och att effekterna av arbetet med att balansera verksamheten i förhållande till tilldelat uppdrag syns först mot slutet av perioden.

(21)

Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat

(belopp i mnkr)

2021 2022 2023 2024 2025

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

1)

4 709 4 741 4 700 4 697 4 697

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 485 500 515 535 550

Intäkter av bidrag 2 087 2 200 2 300 2 400 2 500

Finansiella intäkter 21 22 22 24 30

Summa intäkter 7 302 7 463 7 537 7 656 7 777

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -4 574 -4 800 -4 860 -4 940 -5 040

Kostnader för lokaler -654 -660 -696 -742 -762

Övriga driftkostnader -1 665 -1 696 -1 706 -1 718 -1 721

Finansiella kostnader -4 -5 -5 -6 -9

Avskrivningar -207 -212 -220 -230 -245

Summa kostnader -7 104 -7 373 -7 487 -7 636 -7 777

Verksamhetsutfall 198 90 50 20 0

Årets kapitalförändring

198 90 50 20 0

1) Med avdrag för transfereringar från statsanslagen (9 mnkr 2021, 15 mnkr 2022-2025).

Tabell 1 Utfall och beräkningar för planeringsperioden 2022-2025

Universitetets långsiktiga målsättning är att minska det balanserade kapitalet, under de senaste åren har dock effekterna av pandemin lagt hinder i vägen för detta arbete. Samtidigt som kostnadsutvecklingen bromsats har intäkterna ökat i form av anslag och bidrag. Universitet och högskolor har tagit emot ett flertal riktade uppdrag med anledning av pandemin under såväl 2020 som 2021. Tillskott av nya uppdrag med tillhörande finansiering under pågående verksamhetsår utmanar ofta möjligheterna att omsätta finansieringen i utbildning och forskning. Utförandet av uppdragen fördröjs och effekten syns ofta först i kommande års budgeterade kostnader.

Utbildningsverksamhet

Verksamheten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå redovisar ett överskott för 2021 på 104 mnkr, en förbättring jämfört med 2020 på 22 mnkr. Under 2021 har universitetet över- producerat i relation till utbildningsuppdraget för andra året i rad. Pandemin och dess effekter på samhället i stort och på arbetsmarknaden bedöms fortfarande ha betydelse för hur många som söker sig till högre studier. Universitetets avräkning jämfört med tilldelat takbelopp visar en överproduktion till ett värde av 57 mnkr.

Utbildningsverksamheten strävar mot en anpassning till planerad storlek och kvalitet samt en ekonomi i balans. Universitetet räknar med att utbildningsverksamheten ska nå balans mellan resurser och anslagens och uppdragens storlek under planeringsperioden. Det innebär att fler

(22)

lärare behöver rekryteras, vilket ofta kan vara en utmaning. Nya uppdrag, både tillfälligt och permanent, påverkar också den ekonomiska utvecklingen.

Utbildningsverksamhetens balanserade kapital var 489 mnkr vid slutet av 2021, vilket motsvarar 17 procent av dess budgeterade kostnadsomsättning. Av detta har fakulteterna uppgett att 154 mnkr eller 31 procent är att betrakta som ”bundet” balanserat kapital, eftersom det härrör från uppskjutna aktiviteter från föregående år.

För 2022 budgeteras ett överskott på 24 mnkr, som i jämförelse med utfallen för 2020 och 2021 kan betraktas som en väg mot återhämtning och anpassning.

Forskningsverksamhet

Verksamheten visar ett ekonomiskt överskott för 2021 på 94 mnkr, en förbättring på 90 mnkr jämfört med 2020. Budgeten för 2022 visar på ett överskott inom forskningen på 66 mnkr, vilket är 28 mnkr lägre än verksamhetsutfallet 2021. Universitetet bedömer att tilldelade medel

överstiger det möjliga resursuttaget även under 2022. Inom forskningsverksamheten finns behov av återhämtning och återställning innan det finns utrymme för anpassning till inflödet av anslags- intäkter och bidragsinkomster. Under åren 2023-2025 räknar universitetet med en successiv anpassning med minskande överskott vid planeringsperiodens slut. De underskott som behövs för att minska det balanserade kapitalet kommer att synas först nästa planeringsperiod, då ökade lokalkostnader slår igenom bredare, se vidare avsnittet om lokalförsörjning nedan.

Vid årets slut uppgick det balanserade kapitalet inom forskning och utbildning på forskarnivå till 981 mnkr varav 620 mnkr, motsvarande 63 procent, betraktas som bundet i framtida åtaganden.

Majoriteten av det balanserade kapitalet inom forskningen finns hos institutioner och enheter vid fakulteter med stor andel extern finansiering. Det balanserade kapitalet inom forsknings-

verksamheten utgör 23 procent av den budgeterade kostnadsomsättningen. Det övergripande målet är att minska det balanserade kapitalet samt att på sikt nå balans mellan intäkter och kostnader.

Investeringar i anläggningstillgångar

Av regleringsbrevet för 2022 framgår att universitetets låneram har ökat med 90 mnkr till 930 mnkr. Ramen bedöms som tillräcklig för planerade investeringar under 2022.

Vid utgången av räkenskapsåret 2021 uppgick lånet hos Riksgälden till 777 mnkr, en ökning med 4 mnkr jämfört med 2020. Den stora ökningen inföll 2020 och berodde främst på förändrade principer för lånetidpunkten, men också på ökade kostnader med anledning av investeringen i det nya forskningsfartyget R/V Skagerak. År 2021 har inte påverkats på samma sätt.

Planerad användning av låneram 2022 (mnkr)

Utnyttjad låneram t o m 2021 777

Prognos investeringar 2022 345

Prognos avskrivningar 2022 -212

Totalsumma 930

Under planeringsperioden kommer de byggnadsrelaterade investeringarna att fortsätta öka, vilka främst är en effekt av universitetets strategiska satsning på lokalutveckling.

(23)

Räntekonto och kredit i Riksgälden

Universitetet bedömer att det inte föreligger något behov av en räntekontokredit under planerings- perioden mot bakgrund av den goda likviditeten.

Lokalförsörjning

Göteborgs universitet disponerar en lokalyta på cirka 360 000 kvadratmeter vid 2022 års början.

Under åren 2023-2025 bedöms kostnader och lokalarea att öka, vilket följer av universitetets strategiska lokalprojekt. Som stöd inför och under de kommande stora lokalförsörjningsprojekten, finns universitetets strategiska lokalförsörjningsplan. Planen sträcker sig över perioden 2016- 2040 och innehåller långsiktiga strategier och riktlinjer för lokalförsörjningen med revidering vart tionde år. Universitetet har även en treårig lokalförsörjningsplan som ger stöd i mer operativ planering och beslutsfattande.

Under planeringsperioden kommer universitetets lokalbestånd att öka tillfälligt för evakuering som möjliggör de planerade om- och nybyggnaderna. Även om- och nybyggnation inom ramen för de stora strategiska lokalprojekten kan komma att påverka universitetets lokalkostnader redan under byggtiden. Strävan är dock att genom avtalsförhandlingar skjuta fram kostnaderna till tiden för tillträdet. På sikt kommer universitetets lokalkostnader att öka mot bakgrund av den intensiva lokalutveckling som pågår.

Göteborgs universitet har sedan tidigare inkommit med begäran att få teckna ett 25-årigt avtal avseende Naturvetenskap Life. Universitetet återkommer högst troligen med liknande

ansökningar för ett eller flera av tidigare nämnda stora om- och nybyggnationer under innevarande planeringsperiod.

Särskilt bemyndigande

Universitetet har till regeringen inkommit med begäran att få teckna ett 25-årigt avtal avseende Naturvetenskap Life. Göteborgs universitet emotser ett besked i fråga om hyresavtal snarast.

Avgiftsbelagd verksamhet

Universitetet lämnar en redogörelse för efterfrågade uppgifter gällande avgiftsbelagd verksamhet i tabell 6 i bilagan. Det gäller uppdragsverksamheter (främst uppdragsutbildning och uppdrags- forskning) och offentligrättslig verksamhet (högskoleprovet). När det gäller uppdrags-

verksamheten lämnas en särredovisning av tjänsteexporten som även inkluderar kostnader och intäkter för utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter.

Göteborgs universitet har lämnat in en ansökan om ett särskilt bemyndigande att ta ut avgifter för studentterapi vid utbildningsklinik.

(24)

Tabellbilagor

Tabell 1: Total budget

Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå

Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar, låneram och räntekontokredit Tabell 5: Lokalförsörjning

Tabell 6: Avgifter

(25)

Tabell 1 Total budget

(tkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3

2021 2022 2023 2024 2025

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

Verksamhetens intäkter

Anslag1 4 718 386 4 756 101 4 715 214 4 711 728 4 711 728

Avgår transfereringar2 -9 010 -15 000 -15 000 -15 000 -15 000

Avgifter 484 874 500 000 515 000 535 000 550 000

Bidrag 2 087 451 2 200 000 2 300 000 2 400 000 2 500 000

Finansiella intäkter 20 728 22 000 22 000 24 000 30 000

Summa intäkter 7 302 429 7 463 101 7 537 214 7 655 728 7 776 728

Verksamhetens kostnader

Personal3 -4 573 771 -4 800 000 -4 860 000 -4 940 000 -5 040 000

Lokaler -654 415 -660 000 -696 000 -742 000 -762 000

Drift/Övrigt -1 665 347 -1 696 101 -1 706 214 -1 717 728 -1 720 728

Avskrivningar -206 843 -212 000 -220 000 -230 000 -245 000

Finansiella kostnader -3 788 -5 000 -5 000 -6 000 -9 000

Summa kostnader -7 104 164 -7 373 101 -7 487 214 -7 635 728 -7 776 728

Verksamhetsutfall 198 265 90 000 50 000 20 000 0

Transfereringar4 -255 185 -250 000 -250 000 -250 000 -250 000

Årets kapitalförändring/ Årets

resultat 198 265 90 000 50 000 20 000 0

Utgående myndighetskapital

(inkl. årets kapitalförändring)5 1 486 102 1 576 102 1 626 102 1 646 102 1 646 102 Utgående oförbrukade bidrag 2 432 331 2 432 331 2 432 331 2 432 331 2 432 331

1 Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabell 2 och 3.

2 Avser transfereringar från statsanslaget

3 Personalkostnaderna inkluderar förväntade avtalskonsekvenser fr o m 1 oktober 2022 t o m 30 september 2023.

4 Avser totala transfereringar inkl. från statsanslagen

5 Summan för Göteborgs universitet inkluderar förutom verksamhetens balanserade kapital även statskapital och donationskapital.

(26)

2021 2022 2023 2024 2025

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

Verksamhetens intäkter

Takbelopp1 2 376 340 2 386 826 2 347 447 2 343 961 2 343 961

Beräknad avräkning2 (A) 0 0 0 0 0

Särskilda åtaganden3 (B) 6 121 7 660 5 509 5 509 5 509

ALF - TUA (C) 179 169 178 800 179 443 179 443 179 443

Transferering -9 010 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000

Anslag (A+B+C) 2 552 620 2 563 286 2 522 399 2 518 913 2 518 913

Avgifter 242 448 244 000 244 000 260 000 270 000

Bidrag 89 403 75 000 75 000 75 000 75 000

Finansiella intäkter 23 0 0 0 0

Summa intäkter4 2 884 494 2 882 286 2 841 399 2 853 913 2 863 913 Verksamhetens kostnader

Personal -1 791 170 -1 860 000 -1 860 000 -1 870 000 -1 870 000

Lokaler -328 918 -330 000 -330 000 -355 000 -365 000

Drift/Övrigt -612 693 -619 786 -620 899 -626 113 -626 013

Avskrivningar -47 005 -48 000 -50 000 -50 000 -52 000

Finansiella kostnader -469 -500 -500 -800 -900

Summa kostnader -2 780 255 -2 858 286 -2 861 399 -2 901 913 -2 913 913 Årets kapitalförändring/ Årets

resultat 104 239 24 000 -20 000 -48 000 -50 000

1 Takbelopp enligt budgetpropositionen 2022 (Prop. 2021/22:1) i 2022 års prisnivå.

3 Omfattar anslag till NCM och KKY 2021 670 tkr

2 Avräkningen omfattar överproduktion med netto 68 827 tkr och decemberprestationer med 11 996 tkr.

(27)

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

Verksamhetens intäkter

Anslag1 (basresurs) 1 725 144 1 743 620 1 743 620 1 743 620 1 743 620

Anslag2 (särskilda medel) 6 442 6 483 6 483 6 483 6 483

ALF - TUA 421 736 429 241 429 241 429 241 429 241

Nordicom (Kulturdepartementet) 3 434 3 471 3 471 3 471 3 471

Transferering 0 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000

Anslag, summa 2 156 756 2 177 815 2 177 815 2 177 815 2 177 815

Avgifter 242 425 256 000 271 000 275 000 280 000

Bidrag 1 998 047 2 125 000 2 225 000 2 325 000 2 425 000

Finansiella intäkter 20 706 22 000 22 000 24 000 30 000

Summa intäkter 4 417 934 4 580 815 4 695 815 4 801 815 4 912 815 Verksamhetens kostnader

Personal -2 782 601 -2 940 000 -3 000 000 -3 070 000 -3 170 000

Lokaler -325 496 -330 000 -366 000 -387 000 -397 000

Drift/Övrigt -1 052 654 -1 076 315 -1 085 315 -1 091 615 -1 094 715

Avskrivningar -159 839 -164 000 -170 000 -180 000 -193 000

Finansiella kostnader -3 318 -4 500 -4 500 -5 200 -8 100

Summa kostnader -4 323 909 -4 514 815 -4 625 815 -4 733 815 -4 862 815 Verksamhetsresultat

94 026 66 000 70 000 68 000 50 000

Årets kapitalförändring/Årets

resultat 94 026 66 000 70 000 68 000 50 000

1 Med anslag avses enligt budgetpropositionen 2022 (Prop. 2021/22:1) i 2022 års prisnivå.

2 Anslag till Uppdrag att utveckla och sprida... (ap. 5), Segerstedtinsitutet och Idébanksmedel till universitetets holdingbolag.

(28)

2021 2022 2023 2024 2025

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

IB lån i Riksgäldskontoret 772 804 776 750 930 000 1 058 000 1 118 000

Beräknad nyupplåning 165 744 319 250 300 000 240 000 305 000

varav investeringar i immateriella anläggnings-tillgångar

8 476 10 000 10 000 10 000 10 000

Beräknad amortering -161 798 -166 000 -172 000 -180 000 -192 000

UB lån i Riksgäldkontoret 776 750 930 000 1 058 000 1 118 000 1 231 000 Maximalt utnyttjande av

låneramen 776 750 930 000 1 058 000 1 118 000 1 231 000

Föreslagen låneram 840 000 930 000 1 070 000 1 200 000 1 240 000

Beräknad ränteutgift 0 0 0 0 -3 000

Ränteantaganden för nyupplåning

(%)2 0,00 0,00 0,00 0,00 0,25

Summa räntor och

amorteringar -161 798 -166 000 -172 000 -180 000 -195 000

Maximalt utnyttjande av

räntekontokrediten 0 0 0 0 0

Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0

1 Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

2 Räntan 2022-2023 bedöms till 0 %. För 2024 är bedömningen 0,25 % från september och 0,25 % hela 2025.

Bedömningen grundar sig på Riksbankens prognos för reporäntan.

anläggningstillgångar1 (tkr)

(29)

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder)

- föregående års utgång 359 761 366 171 377 389 365 846 379 386

- ökning under året 0 11 218 0 13 541 6 106

- minskning under året -780 -11 543

- vid årets utgång (A) 366 171 377 389 365 846 379 386 385 493 Förbättringsutgift på annans

fastighet1

- nyinvesteringar 28 28 60 30 70

- avskrivningar 27 27 27 30 30

Lokalhyra (exkl. student- och

gästforskarbostäder) (B)2 576 581 614 656 674

Genomsnittlig hyra (kr/m2

LOA) 3 1 572 1 539 1 677 1 729 1 749

Sammanställning av lokal-kostnader (exkl. student- och

gästforskarbostäder) (C) 2 628 633 669 715 735

Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm

LOA) 5 1 714 1 678 1 829 1 885 1 907

Lärosätets totala kostnader (D) 7 104 7 373 7 487 7 636 7 777

Totala externa hyresintäkter 46 46 46 46 46

Justerade totala kostnader (D2) 7 031 7 300 7 414 7 563 7 704

Lokalkostnadens andel av

verksamhetens totala kostnader6 8,8% 8,6% 8,9% 9,4% 9,5%

Lokalkostnadens andel av verksamhetens justerade totala

kostnader7 8,9% 8,7% 9,0% 9,5% 9,5%

3 Beräknas som B/A.

5 Beräknas som C/A

6 Beräknas som C/D

7 Beräknas som C/D2

1 En redovisning lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar.

2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning.

4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna.

(30)

(tkr) Intäkter Kostnader Resultat

2021 342 925 -345 902 -2 977

varav tjänsteexport2 74 856 -74 856 0

2022 343 000 -343 000 0

varav tjänsteexport2 75 000 -75 000 0

2023 343 000 -343 000 0

varav tjänsteexport2 75 000 -75 000 0

Offentligrättslig verksamhet (tkr)

Intäkter till

inkomsttitel Intäkter som får

disponeras Kostnader Resultat

2021 0 3 028 -14 588 -11 560

2022 0 3 000 -14 000 -11 000

2023 0 3 000 -14 000 -11 000

1 Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförodningen (1992:191) ingår inte.

2 I tjänsteexporten ingår intäkter och kostnader för studieavgiftsskyldiga studenter med 46 621 tkr respektive -46 621 tkr för 2021.

References

Related documents

Pensionsmyndigheten ska fortsätta att utveckla dialogen med de fem nationella minoriteterna för att stärka inflytande i enlighet med 5 § lagen (2009:724) om nationella minoriteter

När Pensionsmyndigheten påbörjade arbetet med jämställdhetsintegrering 2013 formulerades följande mål för arbetet: Alla pensionssparare och pensionärer, kvinnor som män, får

5.2 Tydligare information kring prestationsbaserad avgift Prestationsbaserade avgifter är idag ett svårt mått för sparare att förstå, och det är inte alltid tydligt hur och

Från och med mars 2022 kommer alla arbetssökande som deltar i matchningstjänster att delta i insatser inom ramen för KROM eftersom de sista deltagarna i STOM då avslutat

Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet yttrar sig härmed över regeringens promemoria Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska

Talenterna fick stöd från Europeiska Socialfonden för att i två års tid arbeta med att stödja nyanlända att komma till sin rätt på den svenska arbetsmarknaden.. Idag

Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säker- het

användas till att utveckla en funktion med vakthavande beslutsfattare, utveckla samverkansformer, bedriva utbildnings- och övningsverksamhet, lämna stöd till kommunerna i deras roll