Det Goda Tramset är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för den moderna människan. Kanske den viktigaste.
Sedan några år ägnar sig många åt Det Goda Tramset också i soci
ala medier. Det lättsamma småpratet har blivit mer synligt och kanske är det därför som en del blir irriterade? Andra förstår att utnyttja kraften i Det Goda Tramset i sociala medier och gläds åt ett nytt verktyg för att nå framgång. Hur kan Det Goda Tramset i sociala medier hjälpa dig att nå dina mål?
Nu har vi, en marknadskommunikatör och en marknads för
ings professor, slagit våra kloka huvuden ihop för att reflektera runt Det Goda Tramset och för att inspirera dig till att hitta kraft
fulla sätt att dra nytta av Det Goda Tramset. Vi menar att reflek
tionen är viktig för alla som vill se interaktion i sociala medier i ett sammanhang, förstå vad det innebär och vilka möjligheter som ryms däri.
Vi anser att sociala medier är ett bra och positivt verktyg och vill bidra till en mer positiv bild av sociala medier för att balan
sera en ofta snedvriden diskussion där många är mer intresserade av att söka fel än att lyfta fram fördelarna. Det utesluter inte att vi ibland nämner något av det negativa, men bokens fokus lig
ger på att sprida positiv energi och att inspirera. Sociala medier är ett verktyg som fungerar lika bra till att publicera en bild på en lunchmacka som att skapa en internationell fredsrörelse. Vi tror att det är lätt att glömma bort hur kraftfullt verktyg sociala medier kan vara.
Boken blandar akademisk kunskap, populärvetenskap och tyckande baserat på våra erfarenheter och observationer. Vi litar på att du som läsare hittar din väg genom detta och hoppas att du uppskattar att vi fått med röster från många olika slags per
soner i boken. Den inledande Del 1: Reflektion är mer teoretisk och beskriver Det Goda Tramset som en viktig del av vårt bete
ende som flyttat in i sociala medier. Det handlar om relationer, nätverk och att bygga varumärken. Del 2: Inspiration är mer kon
kret och innehåller elva kapitel som beskriver och exemplifierar
olika användningsområden av Det Goda Tramset. Som avslut
ning kommer Del 3: Sätt igång som mer praktiskt visar hur du anlägger din egen Relationsrabatt i sociala medier.
Vi riktar oss till alla som är intresserade av att nätverka i soci
ala medier. Vi vill att du som ännu inte tagit klivet in i sociala medier ska få en bra förståelse för värdet av sociala medier. Vi vill att du som just börjat med sociala medier ska få inspiration att ta dig igenom nybörjarfasen och hitta din röst också online.
Vi vill att du som redan är van användare av sociala medier ska reflektera över ditt beteende och känna dig säkrare när du förkla
rar för andra varför det du håller på med är viktigt. Vi vill också att du som behöver sälja in idén med sociala medier i en grupp, på din arbetsplats, ditt företag, din organisation eller din familj, ska hitta argument som gör att fler förstår varför ni behöver satsa tid och engagemang på att närvara och agera i sociala medier.
Relationer likväl som affärer, uppstår mellan människor, var
för boken utgår från att var och en som vill vara aktiv och närva
rande i sociala medier i första hand agerar som individ, oavsett vad eller vilka hon eller han representerar i sociala medier. Där
för behöver vi förstå sociala medier ur en privat, personlig och mänsklig vinkel även om vi i första hand verkar i en professio
nell roll.
Det Goda Tramset i sociala medier är ett kraftfullt verktyg, men resultatet beror på hur du väljer att använda det.
Om oss författare
Åsa Stenström är yrkesverksam som marknadskommunikatör på det egna företaget Stenströms Information & Marknadsföring.
Hon har uteslutande jobbat i Sverige och sedan år 2000 med Gotland som bas.
Niklas Myhr har valt en akademisk bana som fört honom från Sverige ut i världen. Han är professor i internationell marknads
föring och sociala medier på Chapman University i Kalifornien.
Om du vill veta mer hittar du information på asastenstrom.se och niklasmyhr.com.
Våra olika erfarenheter ger oss olika utgångspunkter och infalls
sociala medier. Det är vår avsikt att boken ska vara en lättsam berättelse om den sociala interaktionen på internet. Vi vill betona att bokens syfte snarare är att vi vill dela med oss av våra tankar och erfarenheter kring sociala medier än att bygga nya teorier.
Genom våra exempel och illustrationer hoppas vi inspirera dig så att du kan se hur du själv kan använda Det Goda Tramset för att nå dina mål.
Varför så mycket Facebook?
Från början var vår plan att hålla en neutral linje i den här boken vad avser specifika plattformar och verktyg för sociala medier.
Efter ett tag insåg vi dock att det skulle bli svårt. Skälet är för
stås att när den här boken skrivs dominerar Facebook de sociala medierna. Brian Solis skrev 2012 att Facebook håller på att bli ett epicenter för all aktivitet online:
Twitter är som månen som kretsar runt en nätverkande planet. Det får vågorna att vända. Det definierar sin rotation. Twitter är ditt fönster mot relevans men Facebook är din hemsida för den sociala webben. Brian Solis, The End of Business As Usual, 2012 (författarnas översättning).
Det finns förstås alltid undantag men generellt sett är vår upp
levelse att Facebook har en helt unik position och tyngd. Därför hämtar vi också många av våra exempel från Facebook även om vi också tar upp andra sociala medier som exempelvis Twitter, Linkedin och Instagram.
Intervjuer och citat
Vi har intervjuat flera olika slags personer. Vi har haft anten
nerna ute och fångat in både intressanta artiklar och statusupp
dateringar. Vi har också många citat från böcker. Allt detta för att få med många olika och aktuella perspektiv. Citaten från boken Relationer av Tony Lake avviker, eftersom boken är skriven 1981.
Dessa äldre citat finns med som en påminnelse om hur det var långt innan datorer, internet och sociala medier letat sig in i gemene mans liv.
Fackuttryck
Vår ambition är att den här boken ska vara lätt att förstå och där
för försöker vi undvika fackuttryck och förkortningar. Men det är en förkortning som vi behöver använda då och då: IRL – en förkortning av det engelska In Real Life som på svenska blir ”i verk- liga livet”.
Innebörden är att man vill skilja på det som vi gör och upple
ver på internet, i en digital värld, med det som vi upplever i den fysiska världen. Eftersom vi är många som idag tycker att båda världarna är lika verkliga, om än på olika sätt, kan det tyckas konstigt att kalla den fysiska världen för ”real/verklig”, men i brist på andra bättre uttryck, har vi enats om att ändå använda just IRL som begrepp. IRL är etablerat och de flesta förstår vad man syftar på om man använder det.
Välkommen till Det Goda Tramset i sociala medier Niklas Myhr & Åsa Stenström
Foto: Oskar Stenström
Bygga förtroende
Förtroendet är grunden för att man ska vara beredd att gå vidare i en relation med en annan människa. Det är därför svårt att hoppa över steget med att skapa förtroende för att direkt dyka ner i förslag till samarbeten eller produkterbjudanden. Om du vill vara professionell, effektiv och seriös på Facebook kan det alltså vara en bra idé att först bli bra på ”Det Goda Tramset”.
En del försäljare är bra på att snabbt skapa förtroende och där
för kan det nog upplevas som att de går rakt på sak med att sälja det de ska sälja. Men även om det kan tyckas gå snabbt, lyckas de just därför att de inledde med att på något sätt klara av att effektivt etablera ett starkt förtroende. En stor vits med Det Goda Tramset är just att det kan hjälpa till att bygga förtroende och skapa bra stämning i en relation.
Eftersom sociala medier är en relativt ny företeelse finns det inga gamla etikettsregler att luta sig mot. Istället skapar vi till
sammans nya regler eller kanske snarare riktlinjer för hur vi ska bete oss på ett både effektivt och acceptabelt sätt i sociala medier.
Genom att använda oss av Det Goda Tramset kan vi steg för steg känna av en person och lära oss förstå var gränserna går. När kan jag kontakta en person? Vad kan jag berätta om en person i soci
ala medier? Blir det rätt om jag taggar en person på en bild?
Facebook och andra sociala medier utgör i mångt och mycket mötesplatser där folk kan ses oftare än i det verkliga livet. Ju fler gånger du träffar en person, desto mer van blir du med den personen och upplever förmodligen också denne som mindre skrämmande och mer bekant i takt med att ni lär känna varan
dra bättre.
Det är precis detta som gör sociala medier så bra! Vi återkom
mer om och om igen och får små doser med information om våra kontakter. Besöket på pizzerian, inköpet av en solstol, utsik
ten från promenaden, stressen på arbetet, katten som bär in en mus och glada utrop när Zlatan gör mål – alla dessa till synes tri
viala bitar av information skapar sammantaget en upplevelse av
att dina vänner är ofarliga och kanske rent av trevliga, roliga och sympatiska?
Ju mer vi vet om varandra, desto enklare blir det att förstå var
andras beteende. Om vi till exempel skickat ett mejl med en vik
tig fråga till en person kan vi lätt bli nervösa av att vänta på sva
ret. Om vi då genom sociala medier kan se att personen är upp
tagen med tjänsteresor och mässor under en vecka, anpassar vi vår förväntan på när svaret kan komma. Då förstår vi skälet till varför svaret dröjer och kan minska oron över att vi eventuellt förargat personen.
Det här gäller för de av våra vänner som förstått vitsen med Det Goda Tramset och det är de som vi antagligen kommer att känna oss mest bekväma med. Det är inte så enkelt som att vi
”bara ska vara positiva på Facebook”, för det blir inte naturligt i längden. Det är okej att ibland vara lite sjuk och ledsen i soci
ala medier, det kan väcka sympatier och ge en känsla av att du är mänsklig och därför sårbar, så länge det inte blir för mycket av det hela. Det är likaså okej att visa känslor, både positiva och negativa – men gör det gärna med finess och glimt i ögat. Detta skrev vi tidigare om i avsnittet Trovärdig – hur bygger vi förtro- ende?, sidan 86.
Seriositet eller Det Goda Tramset?
Det går också att förmedla mer seriös information i sociala medier. Vi kan berätta att vi är på en föreläsning, besöker en mässa eller att vi fått ett spännande uppdrag. Likaså kan vi länka till artiklar, bloggar eller hemsidor vi tycker är intressanta. Pre
cis som när vi står och småpratar i baren, kan vi i sociala medier välja att då och då gå in i vår yrkesroll och kommunicera på en mer seriös nivå.
Det Goda Tramset fungerar ungefär på samma sätt i olika soci
ala medier såsom Facebook, Twitter och Instagram. Kulturen på Linkedin är dock mer seriös än tramsig, kanske till priset av att vi inte heller tillbringar lika mycket tid där… Saker och ting kan dock förändras snabbt och ju fler som har konto på Linkedin och ju oftare de är online, desto större blir dragningskraften och nyt
Tramset utesluter alltså inte det seriösa men för att det seri
ösa ska bli mer lättsmält, underlättar det om det seriösa varvas med lite Gott Trams. I det ligger ytterligare ett skäl till varför det är helt rätt att skriva om de triviala sakerna i din status: du ska
par en aktivitet runt din person. Varje gång vi publicerar något på Facebook, ökar vi chansen att någon av våra Facebookvän
ner påminns om oss. Skulle du orka med att ständigt bara vara seriös? Skulle dina vänner orka med dig om du ständigt länkade till seriösa artiklar eller skrev dina seriösa åsikter i din status?
Genom att vara för seriösa sätter vi också press på våra nätverk att prestera om de vill kommentera det vi gör, till skillnad från om vi delar en bild på en glass vi äter, då det plötsligt kan bli fritt fram för ”alla” att komma med glada kommentarer.
Lagom skrytsamt
I ett samtal med varumärkesutvecklaren Micco Grönholm nämnde han att en del inte beter sig speciellt socialt i sociala medier, utan istället beter sig som sociopater. Det blir som att sitta på en stol i baren och tvinga alla att lyssna på flödande självskryt varvat med att man delar ut idolbilder på sig själv. Så, social eller socio
pat? Om målet är att bygga förtroende och utveckla dina relatio
ner kommer du snart att upptäcka att det lönar sig bäst att vara social.
Till viss del kan det dock vara okej att skryta om våra presta
tioner, utmärkelser eller om vi till exempel blivit befordrade. Här gäller det dock att tänka sig för lite då det också lätt kan bli fel.
Till exempel, om du bara gör inlägg i sociala medier när du har något som du är stolt och glad över att berätta, kan du mycket väl uppfattas som alltför skrytsam för det är ju precis vad du är i så fall! Då är det betydligt bättre att ett ”skrytinlägg” hamnar i en strid ström av blandat gott trams om exempelvis vardag
liga företeelser, kommentarer på andras sidor eller gillanden av andras framgångar.
Traditionellt sett brukar amerikaner betraktas som ”bättre” på att skryta och framhäva sig själva än svenskar som fostrats i Jan
telagens anda. På senare år, kanske influerade av den stora finans
krisen som började i USA 2008, har dock även många amerika
ner börjat dra sig något för att visa upp dyra inköp som exempel
vis bilar. Istället har det blivit mer accepterat att dela med sig av bra ”deals” som man kan hitta. Kanske till och med på lågpris
kedjor man tidigare knappt vågat erkänna att man besökt.
Samtidigt är det vår uppfattning att svensken alltmer börjat ta ut svängarna och att det blivit mer accepterat att skryta åtmins
tone lite lagom mycket om sina framgångar eller annat man är stolt över. Denna trend ser vi även inom företagskommunika
tion.
När Niklas besökte IKEAs kontor i Helsingborg år 2010 tillsam
mans med sina MBA studenter från Chapman University kunde han diskutera denna aspekt med personer ansvariga för IKEAs hållbarhetsfrågor. Det framkom att IKEA ändrat sin inställning.
Sedan länge hade IKEA följt den traditionella svenska modellen och gjort saker de ansett vara rätt och ansvarsfullt ur en hållbar
hetssynpunkt, samtidigt som de medvetet valt att inte skryta om det.
IKEA har tidigare känt att det varit mer trovärdigt och där
med värdefullt, att oberoende media eller organisationer på egen hand upptäckt allt det goda hållbarhetsarbete som IKEA utför och klappat dem på axeln för det. En annan anledning att hålla igen med skrytet har varit att de inte har velat bli misstänka för så kallad ”greenwashing”, alltså hållbarhetsarbete som är mer sprunget ur ett PRperspektiv där den egentliga hållbarhetseffek
ten varit sekundär.
Nu har IKEA anammat en mer proaktiv hållning då de dels delar med sig mer av det hållbarhetsarbete de utför på internet för dem som är intresserade att veta mer, dels genom att även rent allmänt framhäva hållbarhetsarbete mer i deras kommuni
kationer.
En variant av skryt är att göra en så kallad ”humble brag” som är en form av falsk ödmjukhet som kan definieras som lågmält, kamouflerat skryt. När man inte bara låtsas som att man inte förtjänar en komplimang utan även för komplimangen vidare draperad i falsk blygsamhet för att det inte ska se så skrytsamt ut. Man försöker tona ner sin egen framgång eller uppskattning
någon uppskattat dig eller vad du åstadkommit. Det som avsän
daren inte inser är hur tydligt det kan vara för en mottagare att genomskåda avsikten med en humble brag och att det kan ge en konstig bismak.
Harris Wittels är en amerikansk komiker som noterade att det här fenomenet blommade ut ordentligt speciellt på Twitter och via Twitterkontot @humblebrag började han uppmärksamma dylika exempel genom att helt enkelt retweeta dem vilka han nu även ställt samman i bokform. Några exempel på humblebrags:
Totally walked down the wrong escalator at the airport from the flashes of the came- ras… Go me.
Tweet av Joe Jonas i Jonas Brothers (författarnas översättning:
”Gick nerför helt fel rulltrappa på flygplatsen bort från kamera
blixtar… Heja mig”)
Ett svenskt exempel är när Carl Bildt skickade följande medde
lande på sitt engelskspråkiga Twitterkonto :
New study out today puts me as ”the best connected world leader” on Twitter.
Sounds exaggerated. twiplomacy.com
(författarnas översättning: ”Ny studie släppt idag som listar mig som ”den bäst uppkopplade världsledaren” på Twitter. Låter överdrivet. twiplomacy.com/”)
I detta fall fick Bildt svar på tal i form av följande tweet av en journalist i Belgien, Toby Vogel (@tobyvogel):
@carlbildt Which bit is exaggerated - ”best connected” or ”world leader”? #Twiplo- macy [(författarnas översättning: ”Vilken del är överdriven – ’bäst uppkopplad’ eller
’världsledare’?”)
Vi påstår inte att vi själva aldrig gör oss skyldiga till humble brags, då det ibland är frestande att berätta något man är stolt och glad över, samtidigt som vi vet att ”det är fult att skryta”.
Det du bör komma ihåg är att istället för att tona ner din roll och glädje över något positivt i ditt liv kan det vara bättre att du är mer naket ärlig med din stolthet och glädje. Då kan dina vän
ner och följare också mer hjärtligt visa hur de delar din glädje.
Som läsare av andras uppdateringar bör vi inte heller vara alltför kritiska och skrika ”Humblebrag!” så fort någon försö
ker dela med sig av något positivt. Bjud hellre på en gratulation för mycket än en eventuellt missriktad fingervisning. I Borlänge finns det en digital byrå med namnet Humblebrag som namnet till trots verkar ha fattat det här med glimten i ögat då de arbetar under mottot ”work hard, stay humble, and brag some”!
Kändisar i sociala medier
När du är en populär eller känd person som använder sociala medier blir det svårt att hålla en lika personlig kontakt med var och en i nätverket. Förvisso kan en del skickliga nätverkare fort
farande förmedla en personlig känsla också inför en stor publik eller hundratusentals följare. Samtidigt blir det dock till sist omöjligt att följa eller interagera med alla som vill. Chris Brogan och Julien Smith tar upp detta i sin bok Trust Agents och menar att det blir som ett osynligt kontrakt som styr relationen. Då kom
mer de som befinner sig närmast kändisen i dennes nätverk att börja uppträda beskyddande och försöka filtrera andras försök att ta kontakt med kändisen. Det gör också att det kan bli svårt för kändisen att få kontakt med rätt personer.
Om du träffar en känd person kan det vara viktigt att respek
tera önskemål om att visa diskretion så att du undviker att ta bil
der eller håller bilden för dig själv. Alla har rätt till ett privatliv och om du planerar ett samarbete eller på något sätt är beroende av att ha en god kontakt med den här personen, blir det ännu viktigare att visa respekt. Det kan vara frestande att visa upp en bild med en kändis eller en VIPkund som trofé – men vill trofén själv vara med på det?
