Plan mot kränkande behandling och diskriminering (Likabehandlingsplan) Enl. Skollagen och diskrimineringslagen

Fjällsjöskolan fskk-årskurs 6 och

fritids Draken

Plan mot kränkande behandling och

diskriminering

(Likabehandlingsplan)

Enl. Skollagen och diskrimineringslagen

Gällande för lå. 2014-2015

Senaste utvärderingen 1406 med uppföljning av utvecklingssamtal ht. 2013 & vt 2014

Innehåll

Inledning 3

Till dig som barn/elev 4

Lagen 5

Definitioner 6

Vision 8

Uppföljning 9

Kartläggning 9

Läsårets mål 10

Förebyggande arbete 11

Åtgärdsdel – Barn/elever 12

Åtgärdsdel – vuxna 12

Bilagor 14-19

Bilagor Policy

Plan mot kränkande behandling Trivselregler

Utvärderingsenkäter

3

Inledning

Alla är lika och alla är olika. Alla har samma värde.

Vår likabehandlingsplan syftar till att alla som är aktiva på skolan skall uppleva att de bemöts med respekt och ses som resurser i skapandet av en god gemenskap och stimulans samt frånvaro av alla former av kränkande behandling.

Det är de vuxnas agerande som sätter normen och skapar det klimat som råder på skolan. Förverkligandet av denna plan kräver därför aktiv

närvaro, engagemang och viljan till tydlighet och dialog bland alla vuxna. Det kräver också att den värdegrund som denna plan bygger på är känd av alla på skolan och att arbetet mot kränkande behandling, och hanteringen av eventuella kränkningar, tar sin utgångspunkt i försvaret av de värden som den uttrycker. Planen förankras vid föräldraträffar och i elevgrupperna och den skall vara väl känd av alla som verkar på

skolan.

Syftet med detta dokument är därför att beskriva den värdegrund som skall styra allt arbete på vår skola, såväl det vardagliga arbetet och umgänget på skolan som arbetet med att motverka mobbing och annan kränkande behandling. Dessutom finns här de rutiner som skall följas om kränkande behandling trots allt skulle förekomma, skolans rutiner för uppföljning samt de principer som skall vara vägledande i allt arbete på skolan.

4

Till dig som barn/elev

Vi vill att alla som går på vår skola, förskola och fritidshem skall känna glädje när vi träffar kamrater och vuxna.

På vår förskola är vi goda kamrater. Vi visar hänsyn, är snälla, omtänksamma och har ett vårdat språk.

Om du blir retad, kränkt, hotad, mobbad eller utsatt för våld vill vi att du med en gång berättar detta för en vuxen på förskolan/fritidshemmet eller dina

föräldrar/annan vuxen som meddelar oss.

Om någon annan blir illa behandlad vill vi att du med en gång berättar också detta för en vuxen på förskolan eller dina föräldrar/annan vuxen som meddelar oss.

De vuxna på förskola och fritidshem är till för att hjälpa dig.

Till dig som förälder

Vi vill att du som förälder skall känna dig trygg med att ha ditt/dina barn på vår förskola och fritidshem. Alla som arbetar på förskolan/fritidshemmet är väl insatta i likabehandlingsplanen och eftersträvar att följa den i det dagliga arbetet med barnen.

Vi vill ha ett aktivt samarbete med er angående barnen och med denna likabehandlingsplan som grund.

Vi förankrar likabehandlingsplanen bland vårdnadshavare genom föräldramöten en gång per termin, utvecklingssamtal en gång per termin samt genom hemsidan.

Vi vill att du som förälder noga skall ta del av förskolans/fritidshemmets

värdegrund och likabehandlingsplan och att du pratar igenom den med ditt/dina barn.

Om ditt/dina barn skulle utsättas för mobbing, hot, våld eller annan kränkande behandling vill vi att du omgående kontaktar den/de vuxna på förskolan/

fritidshemmet som har hand om ditt/dina barn.

Om det skulle komma till din kännedom att ditt/dina barn mobbar, hotar, utsätter andra för våld eller kränker andra barn ber vi dig att göra klart för ditt/dina barn att du inte accepterar detta beteende och att du ser mycket allvarligt på det. Vi vill sedan att du kontaktar förskolan/fritidshemmet så att vi kan arbeta tillsammans för att ditt/dina barn och den/de som blivit utsatta skall må bra.

Du som förälder har ett stort ansvar. Om förskolans och fritidshemmets personal och du som förälder gemensamt tar avstånd från all kränkande behandling, får det en positiv inverkan på barnen. Därför är det viktigt att du som förälder tar upp saker direkt med personalen för att bl.a undvika missförstånd.

5

Lagen

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på." (Skollagen 1 kap. 4§)

"Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser." (LGR 11 Avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag sidan 7)

” Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller

funktionshinder eller för annan kränkande behandling.”

(Lpfö 98 Avsnitt 1 Förskolans värdegrund och uppdrag)

Ovanstående utdrag ur skollag och läroplan, tillsammans med Backe rektorsområdes egna värdegrund för arbetet i skolan, visar på vikten att på alla sätt motverka

diskriminerande/kränkande behandling av barn i skolan.

Den diskriminering/kränkning, i form av t.ex. mobbning, rasistiska beteenden och inte minst ett oacceptabelt språk, som många barn upplever idag, skall i varje sammanhang, av alla som verkar i skolan motarbetas.

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

(Skollagen 6 kap § 8) Likabehandlingsplan

16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika

rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:567)

(Diskrimineringslagen 3 kap § 16)

6 Det är viktigt att komma ihåg att varje vuxen har ett ansvar, oavsett vilken funktion i verksamheten man har.

Definitioner

Diskriminerande/kränkande behandling

Diskriminerande/kränkande behandling är ett omfattande begrepp som inte kan eller ska tolkas för snävt. Diskriminerande/kränkande behandling är, som vi ser det, t.ex. mobbning, sexuella trakasserier, rasistiska beteenden eller andra yttringar, såsom utfrysning, osynliggörande och tillmälen, som kan uppfattas som

diskriminerande/kränkande av den enskilde.

Direkt diskriminering.

Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra elever.

Indirekt diskriminering.

Ett barn får inte missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Instruktioner att diskriminera.

Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.

Trakasserier.

Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn.

Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju

diskriminerings-grunderna (se ovan). Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddande

diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, ålder och religion eller annan trosuppfattning. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av föräldrars sexuella läggning, funktionshinder mm.

7 Annan kränkande behandling

Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund (se ovan).

Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn har anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte barnet bestraffas som en följd av detta.

Skadestånd /diskrimineringsersättning

Genom skollagen och diskrimineringslagen får barn möjlighet att kräva skadestånd respektive diskrimineringsersättning. Caroline Dyrefors Grufman har utnämnts av regeringen till Barn- och elevombud för likabehandling, BEO. Barnombudet ska informera, utöva tillsyn, ge skolor råd, föra barns talan om skadestånd eller slussa dem vidare till rätt ombudsman.

I Skollagen 6 kap 12§ står det om skadestånd och i diskrimineringslagen 5 kap 1§ står det om diskrimineringsersättning. När personal bryter mot förbudet att utsätta

elever för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd.

Delad bevisbörda.

Om den som företräder barnet visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant inte förekommit.

Förskolan ska för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.

Nödvärnsrätten.

Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. Den i princip enda situationen då användande av våld kan anses godtagbart är vid en

nödvärnssituation. Det innebär att var och en har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse och misshandel av såväl person som egendom. Var gränsen går för vilket våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i varje enskilt fall, och sannolikt har lärare en utökad möjlighet att bruka våld i sitt tillsynsansvar än vad en enskild person har i andra sammanhang. Om t.ex. ett barn angriper andra barn kan en lärare med några handgrepp tvinga barnet att hålla sig lugn.

Befogade tillsägelser

Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte

tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.

8 Vad är kränkande behandling, mobbning?

Kränkande behandling är när någon säger något elakt eller gör något dumt mot någon annan.

Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. slag och knuffar)

Verbala (t.ex. hotelse och bli kallad hora, bög, svordomar, öknamn) Psykosociala ( t.ex. utsatt för utfrysning, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer)

Text o bildburna (t.ex. klotter, brev o lappar, e-post, sms, mms, teckningar och fotografier.)

Mobbning

”En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, såsom fysiskt eller psykiskt våld från en eller flera individer.”

(Dan Olweus)

Diskriminering/kränkning skall vid varje enstaka tillfälle utredas.

1. Vision

 Inget barn/elev eller vuxen ska utsättas för någon form av diskriminerande/kränkande behandling.

 Alla på skolan, samt föräldrar, ska vara involverade i och medvetna om det förebyggande arbetet för att motverka alla former av

diskriminerande/kränkande behandling

 Alla barn/elever, föräldrar, lärare och övrig personal ska känna till och vara väl förtrogen med handlingsplanen

 Handlingsplanen ska vara ett ”levande” dokument på skolan och den ska revideras i slutet varje läsåret.

 Den befintliga arbetsgruppen för likabehandlingsplan, har ett särskilt ansvar för arbetet med planen. Gruppen består av rektor, personal, föräldrar och elever.

2. Utvärdering

Utvärdering sker i slutet av läsåret genom enkätfrågor till elever, föräldrar och personal samt vid utvecklingssamtalen.

9

Uppföljning/Analys (2013-2014)

Fjällsjöskolan Fskk – åk 6

Likabehandlingsplanen har arbetats fram gemensamt med elever, föräldrar och personal under hösten 2013.

På föräldraträffar och när vi har fått nya elever har skolans policy aktualiserats och språkbruket har lyfts fram. Under lektionerna är det få svordomar men under rasterna är det svårare att alltid kunna stämma av.

Vuxna finns alltid tidigt på skolan och det är lugnt i klassrummen innan första lektionen och ute på rasterna finns alltid en vuxen. Skulle önska mera lekmaterial till eleverna.

Två elever har uppgett att de ofta blir retade i omklädningsrummet vilket är sämre än fjolårets resultat.

Det har fungerat bra med att inte missa någon elev när de har läsestund före lunch.

Uppföljning Fritids (2013-2014)

Implementerandet av våra trivselregler har fungerat väl när det gäller att få ner ljudnivån i lokalen. Trots att det är många elever på relativt liten yta. Då vi hade upp trivselreglerna för revidering i elevrådet var barnen nöjda med de befintliga reglerna.

Vi har täckt borden med vadderade vaxdukar, gett stolarna nya möbeltassar och olika delar av lokalerna är till för olika aktiviteter och lekar för att få lugn och ro både för de som vill leka och de som vill syssla med hantverk, målning etc. Eleverna och personalen tycker att inomhusmiljön är bra och oftast utan obehagligt buller.

Läshörnan är planerad att förläggas ute i studiehallen, där arbetstystnad som regel redan råder.

Kartläggning (2013-2014)

Fjällsjöskolan fskk – åk 6

Enligt bifogad elev- och föräldraenkät är de allra flesta mycket positiva. 5 elever anser sig inte trygga i skolmiljön och 2 elever anser sig ofta bli retade i

omklädningsrummet.

En elevgrupp är ofta i konflikt vilket vi arbetat med under läsåret men måste arbeta vidare med under hösten.

Backe 140616

10

Kartläggning Fritids (2014-2015)

Arbetsmiljön och stämningen för personal och fritidselever är bra i vår verksamhet.

Något som personalen dock har noterat upprepade gånger är att det finns en rätt hård jargong mellan vissa elever och att de har en tendens att bemöta både kamrater och vuxna, i verksamheten och utanför på ett sätt som i deras ögon är roligt och oskyldigt men kan tolkas fel och leda till att de som utsätts kan ta illa vid sig. Det finns oftast inga onda intentioner med detta språkbruk, men det kan vara svårt att sätta gränsen för vad som är ok att säga till varandra och inte. Språkbruk och bemötande är något vi vill arbeta med tillsammans med hela barngruppen under kommande läsår för att förebygga dessa situationer och att vi tillsammans arbetar för att ha ett fint bemötande och ett vårdat språk både mot barn och vuxna.

3. Läsårets mål (2013-2014)

 Att minska möjligheter till att elever blir retade i omklädningsrummet vid idrottslektioner genom ökad vuxennärvaro.

 Fortsätta att arbeta kontinuerligt med en liten elevgrupp som ofta kommer i konflikt på raster och när det inte är lärarledd verksamhet. Fortsätta att dokumentera när konflikter uppstår och bearbeta med gruppen och

föräldrarna. Målet är att få gruppen att fungera tillsammans och respektera varandra.

 Aktualisera policyplanen och att alla vuxna reagerar på svordomar.

Mål för Fritids (2014-2015)

-

Arbeta med språkbruk och bemötande

4. Uppföljning

Målen i denna handlingsplan ska följas upp genom:

 Mentors- /utvecklingssamtal 2 ggr/läsår

 Enkätundersökning under maj månad.

 Medarbetarsamtal, skolledare – anställd 1 ggr/arbetsår.

Ansvar/ansvarsnivåer

Det är varje vuxens ansvar att ingripa mot alla former av

diskriminerande/kränkande behandling. För att skolan ska ha en fungerande plan mot diskriminerande/kränkande behandling, är det också viktigt att varje barn/elev och vuxen känner till vart, eller till vem, man ska vända sig, när man upptäcker att någon blir kränkt.

Mentor/klasslärare Rektor 0624-512026

Skolsköterska 0624-512040

Enligt handlingsplanens åtgärdsdel, ska mentor omedelbart underrättas.

11 Det är alltså mentorerna/klassföreståndarna på skolan som är nyckelpersonerna. Det är de som känner barn/eleverna och föräldrarna. Mentorerna är de som har det största ansvaret. Det är de som ska samtala med barn/eleverna, det är de som kontaktar och informerar föräldrarna och det är de som ska upprätta

åtgärdsprogram om det blir nödvändigt, samt ta kontakt med barn/elevhälsan. Det är också mentorn som informerar rektor, om inte rektor fått första informationen.

Rektor är ytterst ansvarig på området för frågor rörande

diskriminerande/kränkande behandling. Rektor ska enligt åtgärdsdelen i handlingsplanen, informeras i ärenden som rör diskriminerande/kränkande behandling och det är rektor som beslutar om att hänskjuta ärendet till elevvårdskonferens.

Likabehandlingsarbetet skall präglas av ett helhetstänkande och ingå i det

systematiska arbetsmiljöarbetet, i arbetet med ordningsregler och i skolans övriga arbete.

Förebyggande arbete

Målsättningen är att ge barn/eleverna en trygg vistelse på skolan. Det förebyggande arbete organiseras genom:

 Kartläggning bland barn/elever genom enkäter, intervjuer m.m.

 Livskunskap (Hur mår jag, vi. Hur fungerar vardagen för oss).

 Vuxennärvaro

 Arbetet skall genomsyras av vår policy ( Se bilaga)

 Handlingsplanen tas upp på föräldramöten

 Diskutera förebyggande/följ upp arbete på personalkonferenser och elevrådsmöten.

Åtgärdsdel – om barn/elev blir kränkt

1. Du som uppmärksammar en kränkning (vuxna, personal, vaktmästare, lokalvårdare och vikarier) Blunda inte! Visa att Du har upptäckt situationen.

Tala om att Du inte accepterar deras handlande.

2. Om någon i personalen kränker ett barn/elev tas detta upp med rektor.

Rektor har ansvar för att utreda fallet och vidta åtgärder. Åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing.

3. Mentor till inblandade barn/elever informeras.

12 4. Respektive mentor samtalar med inblandade barn/elever och lyssnar till

deras versioner. Enligt handlingsplan vid mobbing. Skolsköterska informeras.

5. Respektive mentor/klassföreståndare informerar förälder/vårdnadshavare till både drabbad barn/elev och den/de som utfört kränkningen. (Mentor/

klassföreståndare har återkoppling med föräldrar/elev, så länge det behövs).

6. Ärendet tas upp för diskussion i personalgruppen. Ärendet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas vid behov skall vara tidsbegränsat och innehålla metod för förändring. (Mentor/ klassföreståndare har återkoppling med föräldrar/elev, så länge det behövs). Rektor informeras fortlöpande.

7. Åtgärdsprogrammet följs upp av respektive mentor.

8. När alla andra vägar är prövade begär mentor att rektor kallar till elevvårdskonferens.

9. Åtgärdsprogram bifogas denna begäran.

10. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvårdsarbetet och kan vid vissa tillfällen begära hjälp av huvudman.

Åtgärdsdel – om vuxen blir kränkt

1. Blir någon i personalen på skolan kränkt av ett barn/elev tas detta upp med barn/elev och barn/elevens vårdnadshavare. Rektor och skyddsombud informeras. Åtgärder enligt handlingsplan vid kränkande behandling.

2. Om någon i personalen blir kränkt av annan vuxen tas detta upp med rektor som har ansvar för åtgärder enligt arbetsmiljöplanen. Skyddsombudet informeras.

3. Om en förälder/vårdnadshavare kränker någon i personalen, informeras rektor som har ansvar för åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing.

Skyddsombudet informeras.

4. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler allvarliga fall av diskriminerande/kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen

Denna plan är jämställdhetsintegrerad Bilagor: Policy

Plan mot kränkande behandling Trivselregler

Utvärderingsenkät

Kartläggning och uppföljning Utredningsblankett

13 Bilaga

Policy

För att alla i vår verksamhet skall må bra och ha goda chanser till personlig

utveckling har vi på vår skola en gemensam policy som bygger på sex nyckelord som skall känneteckna vår vardag.

Trygghet Respekt

Självförtroende Empati

Vårdat språkbruk Jämställdhet

Med trygghet menar vi

…att kunna gå till skolan och vistas i skolans alla miljöer utan oro och rädsla

…att känna att det finns vuxna och jämnåriga som bryr sig och som man kan lita på

…att ha rutiner och regler som förstärker tryggheten hos alla som verkar i skolan Med respekt menar vi

…att acceptera varandras olikheter, såväl fysiska som psykiska Med självförtroende menar vi

…att våga tro att man kan och duger med empati menar vi

…att kunna leva sig in i andras känslor Med vårdat språkbruk menar vi

…ett språk fritt från svordomar, könsord och andra kränkande uttryck Med jämställdhet menar vi

…att respektera och ha förståelse för varandras olikheter och erfarenheter och se det som en gemensam tillgång

14 Bilaga 2

Handlingsplan mot KRÄNKANDE BEHANDLING/ MOBBNING All kränkande behandling kräver akuta åtgärder! Nedanstående handlingsplan ska följas!

Exempel på kränkande behandling kan vara:

hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma brev, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, utfrysning mm.

En person är mobbad om han, eller hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus).

Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem med samarbete bör i allmänhet ses som normala företeelser, såvida handlingarna inte syftar till att skada eller medvetet kränka en person.

På vår skola skall ett demokratiskt synsätt råda. Detta innebär att det är alla vuxnas och elevers skyldighet att motarbeta alla former av kränkande behandling, både när det gäller:

o elev mot elev o elev mot vuxen o vuxen mot elev o vuxen mot vuxen

Enligt skollagen 1 kap § 2 och § 9 är skolan skyldig att motverka alla former av

kränkande behandling och rektor har det övergripande ansvaret för att detta

efterlevs.

15 Handlingsplan mot KRÄNKANDE BEHANDLING/ MOBBNING/

Steg Beskrivning Hur? 

1 Utse ansvarig Vilka är berörda

Starta processen 2 Samtal med

den utsatte

Vad har hänt? Hur blir han/hon plågad? Vem plågar? Var sker mobbningen?

När sker mobbning en?

3 Samtal med

mobbaren eller den som kränker

Tala om vad du vet

Uppmuntra den drabbade att tala om händelsen Gör det hela till ett gemensamt problem som skall lösas

Inrikta på konstruktiva förslag Vad skall vi göra?

Uppföljning

4 Prata med medhjälparna

innan skolan/förskolan kontaktar hemmet Eleven ges först en chans att själv berätta för hemmet om vad som hänt

Samma taktik som i steg 2

Tala med dem en och en i snabb följd, för att förhindra möjlighet att lägga upp en bestämd taktik

5 Mobbarna och medhjälparna får en gemensam uppgift

Samtal med alla

inblandade

6 Gruppsamtal med offret, mobbare, medhjälpare och neutrala elever

Upplever ni alla att mobbningen har upphört?

Hur är stämningen i klassen?

Vad kan bli bättre?

Hur skall mobbning kunna undvikas i framtiden?

7 Dokumentation Skriftlig dokumentatio n av alla steg och åtgärder

Dokumentationen förvaras inlåst hos rektor

8 Uppföljning Ev. nya åtgärder

Se bilaga

16 Bilaga 3

Fjällsjöskolans

regler läsåret 2013 – 2014

för fskk – årskurs 6

 Skolans policy gäller fortfarande. Finns uppsatt i studiehallen.

 Ett vårdat språkbruk, inga svordomar eller fula ord, ska finnas på skolan.

Det är helt i linje med vår policy.

 Vi har ett gemensamt ansvar för vår arbetsmiljö och dit räknas våra

lokaler.

 Läxan skall senast vara gjord till bestämd dag.

 Man skall komma i tid till lektionerna.

 Till idrottslektionen skall alla vara ombytta och efter lektionen skall alla

duscha.

 När man måste lämna skolområdet frågar man sin lärare.

 Det är godisförbud under skoldagen.

 Bryter man mot skolans regler ser elev och lärare tillsammans över

problemet och försöker hitta lösningar. Det kan räcka med en tillsägelse eller påminnelse. Om inte tas kontakt med föräldrar och vi löser

problemet tillsammans.

Backe 130901

17

UTVÄRDERING FÖR LÄSÅRET 13-14 FJÄLLSJÖSKOLAN fskk - åk 6

Elevenkät Ja

För det

mesta Nej

Är dina kompisar snälla med dig?

36 6

Är du snäll med dina kompisar?

39 4

Känner du dig trygg i skolan?

38 5

Får dina föräldrar veta vad som händer i skolan?

36 6

Får du säga vad du tycker?

26 6 10

Reagerar lärarna på ett dåligt språkbruk?

31 1 9

Jag blir ofta retad i omklädningsrummet vid

gymnastiklektioner.

2 2 36

Jag är ofta inblandad i konflikter på rasterna.

2 4 36

Jag förstår att det är viktigt att röra på sig ofta och bli

medveten om hur viktigt det är att vara rädd om sig.

40 3

18 UTVÄRDERING FÖR LÄSÅRET 13-14, FJÄLLSJÖSKOLAN fskk-åk 6

Föräldraenkät

Ja

För det

mesta Nej Jag läser information från skolan på skolans hemsida, genom

sändlista eller hemskickat informationsblad.

19 3

Mitt barn ges möjlighet att utveckla förmågor inom olika områden

21 1

Mitt barn lär sig ta ansvar.

21 1

Mitt barn lär sig fungera i grupp och kan samarbeta.

21 1

Personalen lyssnar på mina synpunkter och önskemål och jag förstår

ändå att man inte får som man vill alla gånger.

20 1 1

Jag är medveten om att det pågår ett miljöarbete på skolan.

21 1

Mitt barn är utsatt i omklädningsrummet i samband med idrott.

1 21

Mitt barn är ofta inblandad i konflikter på rasterna.

2 2 18

Jag anser det viktigt att mitt barn rör sig ofta och bli medveten om

vikten av att vara rädd om sig.

22