Barn – unga – samhälle Lärande och samhälle
Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Jag kramas när jag själv vill”
En studie om förändringen av synen på barn i musik ur ett normkritiskt perspektiv
Isabel Rönndahl
Examen och poäng: Förskollärarexamen 210hp Examinator: Sten Skånby
Datum för slutseminarium: 2021-11-1 Handledare: Edgar Mirjamsdotter
2
3
Abstract
I förskolan idag sjungs det sånger av nyare och äldre karaktär där synen på barn genomsyrar texterna i sångerna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning kring vad som sjungs och varför. Denna studie har som syfte att jämföra synen på barn i musik, genom att jämföra sånger som sjöngs under perioden då barnstugeutredningen ägde rum i Sverige och sånger som sjungs idag. Inledningsvis kommer jag att ge en kort introduktion till vad som inspirerat mig till att skriva denna studie och ge en övergripande genomgång av förskolans historia. Metoden som jag har använt mig av är kvalitativ, där jag gjort ett urval av tio sånger som har analyserats utifrån föreställningar av genus och etnicitet i synen på barn. I analysdelen problematiserar jag de sånger som valts för studien och normerna som reproduceras i dem genom olika teoretikers genus- och etnicitetsperspektiv. Det kommer att ges en definition av begreppet intersektionalitet som även kommer att användas i analysdelen. Resultatet i studien visar en hel del normer som reproduceras genom sånger. Diskussionsdelen ger sedan förslag på potentiella förändringar för att förskolan ska uppfylla de krav som står i läroplanen.
Nyckelord: Etnicitet, genus, intersektionalitet, normer, rasism, synen på barn
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syftet ... 7
1.4 Frågeställningar ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Sångtexters funktion och innehåll ... 9
2. 2 Genus ... 10
2. 3 Etnicitet ... 10
3. Teori ... 12
3. 1 Genus ... 12
3. 2 Etnicitet ... 13
3. 3 Makt och traditioner ... 15
4. Material och metod ... 16
4.1 Urval ... 17
4. 2 Nutidens sånger ... 18
4. 3 Sånger under barnstugeutredningens tidsperiod (1968–1975) ... 20
5. Empiri & Analys ... 22
5.1 Normer i några av dess former ... 22
5.2 Prinsessor och prinsar ... 23
5. 3 Här kommer Pippi ”Privilegiestrump”? ... 27
5. 4 Leker lika barn bäst? ... 28
6. Diskussion ... 32
7. Slutsatser och sammanfattning ... 35
7.1 Förändringen ... 35
7.2 Fortsatt forskning ... 36
Referenser ... 37
Bilagor ... 43
5
1.Inledning
Troligtvis kommer någon om femtio år berätta för sin omgivning om typiska karaktärsdrag för den här tidens musik. Kanske skulle hen säga att det fanns mycket techno, eller att musikproduktionen hade ökat med si och så många procent för att utrustningen för att producera musik var lättillgänglig. Kanske skulle hen säga att under perioden med covid-19 pandemin blev musiken sorgligare för att många sjuknade in och dog eller att musiken blev mer hoppfull för att alla musiker skrev sånger för att försöka gaska upp alla. På samma sätt som det är möjligt att upptäcka typiska drag för en tidsepok i en tavla är det möjligt att också upptäcka det synsätt som fanns på barnet under en viss tidsperiod i musik. Sångerna i de sångböcker (Hahne, 2018;
Palm & Stenström, 1999; Tegnér, 1892-) som jag studerat i denna studie speglar tidens karaktär, ibland subtilt och ibland tydligt. Musik kan också användas för att förmedla ett budskap eller fungera som ett verktyg för att främja till exempel barns självkänsla (Ferm Thorgersen, 2012).
I dagens Sverige finns det en tydlig diskurs om att barndomen är värdefull och att barn ska få vara barn. Det finns teoretiker och forskare som tror att barndom har ett värde i sig och är en viktig del av en människas hälsa och utveckling (Holmberg, 2012). Synen på barn var tidigare att de var lägre-stående varelser (Lindgren & Söderlind, 2019). Idag finns det en barnkonvention med barns rättigheter som nästan alla länder i världen har ratificerat (Unicef, 2009). I Sverige finns det också en läroplan (Skolverket, 2018) med krav på förskolan som alla förskolor förväntas att följa, jämfört med tidsperioden när barnstugeutredningen ägde rum då förskolan ännu inte vuxit fram till det den är idag.
Under de tre år som jag studerat till förskollärare vid Malmö universitet har jag haft flera VFU- perioder, jag har också arbetat på flera olika förskolor i Malmö där jag har observerat och samlat in sånger som barnen sjungit i förskolan som inspirerat till den här studien. Jag kommer att undersöka hur synen på barn sett ut under perioden då barnstugeutredningen pågick och hur synen på barn är idag genom att undersöka låttexter i musik som har sjungits och sjungs i förskolans verksamhet. Anledningen till att jag valde perioden då barnstugeutredningen pågick är för att det var en viktig milstolpe i förskolans historia, och det var mycket som var under en process av förändring just då.
6
1.1 Bakgrund
Idag är synen på barn i Sverige en annan än den för hundra år sedan. Synen på barn har förändrats en hel del med tiden. För 100 år sedan var Sverige mitt i en process av stora förändringar i samhället som påverkade vardagen för svenska medborgare (Richardson, 2010).
Industrialiseringen medförde en urbanisering av samhället, fabrikerna kring städerna behövde arbetskraft vilket drog till sig arbetare, detta innebar en enorm förändring för de barn som växte upp i städerna istället för landsbygden (Richardson, 2010).
Under denna tidsperiod var medel- och överklassen allvarligt bekymrade över arbetarklassens barn. Arbetarklassens barn utgjorde en stor andel av befolkningen och sprang omkring på gatorna i städerna och gjorde rackartyg, rökte, var smutsiga och så vidare. Det var då många över- och medelklassens filantroper som bestämde sig för att göra något åt detta problem (Lindgren & Söderlind, 2019). De började organisera sig och engagera sig för att komma fram till en lösning. På så sätt kunde överklassen känna att de var goda och bidrog till samhället som stillade deras dåliga samvete på samma gång som de kunde hålla arbetarklassen under kontroll (Richardson, 2010). Barninstitutioner bildades i Sverige där barnen togs om hand och hade en plats att vara på medan föräldrarna arbetade (Lindgren & Söderlind, 2019).
Under1800-talet och tidigt 1900-tal var barnaga lagligt att använda som uppfostringsmetod i Sverige. Religion präglade samhället och påverkade därmed synen på barn. Det var mycket fokus på barnens hygien på de barninstitutioner som fanns då. Barnen fick också hjälpa till med olika sysslor och barn som inte skötte sig skiljdes från mängden och var det riktigt illa skickades barnet hem. Med tiden gick forskningen framåt och Sverige sekulariserades och synen på barn präglades allt mindre av religion. Rättsväsendet förändrades också mer och mer och barnaga blev så småningom olagligt. Det blev mer och mer fokus på att hjälpa barnen att utvecklas och lära sig saker vid institutionerna. Mellan 1968 och 1975 pågick den stora barnstugeutredningen där staten gjorde en utredning av alla förskolor och fritidshem (Sverige 1968 års barnstugeutredning, 1977[1972]). Barnkonventionen kom år 1989 och Sverige var ett av de första länderna som ratificerade den (Unicef, 2009). Barnkrubba, barnträdgård, småbarnsskola, daghem, dagis och allt vad barninstitutionerna har kallats under årens lopp blev förskolan som vi har idag, och 1998 kom den första läroplanen för förskolan. Det kan tolkas som att Ellen
7
Keys profeterande ord verkligen har gått i uppfyllelse, att 1900-talet kommer att vara ”barnets århundrade” (Key, 1900).
1.2 Problemformulering
Synen på barn i musik har varierat genom tiderna, men det finns inte särskilt mycket forskning på just detta. Musik är en konstform som mer eller mindre genomsyrar alla förskolor som jag har varit på. Sångerna som väljs för att sjungas i förskolan bör därför problematiseras för att reproducering av de normer som förtrycker, förminskar eller skapar kränkande stereotyper (Martinsson & Reimers, 2020), som eventuellt finns i barnsånger, ska undvikas. Denna studie kommer att undersöka på vilket sätt synen på barn har förändrats i musik som barn har sjungit och sjunger i barninstitutioner och förskolan, vilka normer som reproduceras och utmanas i musiken, och vad detta kan bero på. Forskning har gjorts kring synen på barn, tidsperioders skildringar i musik samt etnicitet och genus. Genom att göra en studie om hur synen på barn skildras i musik under olika tidsperioder i relation till genus och etnicitet, vill jag fylla en kunskapslucka som forskningen ännu inte täcker. Denna studies material består av tio sånger, där hälften av sångerna har valts från perioden då barnstugeutredningen pågick och den andra hälften från förskolor idag.
1.3 Syftet
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur synen på barn har förändrats med tiden i sånger som sjungits på barninstitutioner under perioden då barnstugeutredningen pågick i Sverige, genom att jämföra med sånger från idag som finns i förskolan. Syftet är också att synliggöra de normer som finns och reproduceras i sånger som sjungits i barninstitutioner och sjungs idag i förskolan.
8
1.4 Frågeställningar
Frågeställningarna för denna studie är som följer:
• Hur skildras barnen, i förhållande till genus och etnicitet, i de sånger som sjöngs och sjungs i förskolan?
• Vilka normer, i förhållande till genus och etnicitet, är synliga och reproduceras i sångerna?
• Vad är skillnaden, i förhållande till genus och etnicitet, mellan synen på barn under tiden då barnstugeutredningen pågick och idag i sångerna?
9
2.Tidigare forskning
Denna del av studien kommer att presentera sex olika avhandlingar och studier som på olika sätt har forskat kring genus, etnicitet eller musik i förskolor och skolor. Senare i studiens diskussionsdel kommer jag att diskutera och jämföra resultatet från min egen studie med avhandlingarna och studierna från denna del.
2.1 Sångtexters funktion och innehåll
I en avhandling av Johanna Still (2011) diskuteras sångtexters funktion och dess innehåll. Hon skriver att musik kan fungera som botande och kan även användas i sociala sammanhang som till exempel för att sprida politiska eller religiösa budskap. Still (2011, s. 16) förklarar vad musik handlar om i förskolan: ”att lotsa in dem i sin kultur, och att ge dem möjligheter att få uppleva musiken som en naturlig del av mänskligt liv”. Hon för en diskussion som mynnar ut i att musik är en del av alla kulturer.
Still (2011) tar upp olika tidsperioder där det funnits ett typiskt mönster för vilka slags sånger som sjungits i förskolan. Bland annat tar hon upp att det sen långt tillbaka sjungits många sånger med naturtema, där syftet med att sjunga dessa sånger var att ”utveckla naturkänslan hos mottagarna” (Still, 2011, s. 41), vilket skulle kunna tolkas som att syftet är att lära barnen att vara rädda om naturen. Att lära barn att de ska vara rädda om naturen är en del i dagens läroplan för förskolan (Skolverket, 2018). Det finns många sånger idag som sjungs på förskolan inte minst för att främja ett gott förhållningssätt till naturen. Still (2011) förklarar också att det finns sånger i olika delar av Afrika som används för att utbilda barn i olika ämnen. Det finns budskap i sångtexter i västvärlden som både formar och återskapar normer. Genom att fortsätta att sjunga dessa sånger kan normer reproduceras.
Still (2009) diskuterar även kring det Sandberg (1996) tar upp i sin avhandling om att musik används av pedagoger som ett medel för utbildning, utveckling och fostran snarare än att utveckla sin musikalitet och att det skulle vara ett eget mål i sig. Något som musik inte sällan
10
används för även idag. Det som Sandberg (1996) tar upp skulle kunna tolkas som att synen på barn då sågs som en tabula rasa, alltså ett tomt papper som behövde fyllas på med kunskap och erfarenhet. Det skulle vara intressant att undersöka om denna syn på barn också lever kvar idag, eller om det är så att denna syn har förändrats, och om den har förändrats, hur den har förändrats.
2. 2 Genus
De sånger som har valts för denna studie behandlar genus och etnicitet och dessa sånger kommer att diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Bolander (2009), diskuterar den heterosexuella normen med de rädslor och risker som förknippas med homosexualitet som till exempel rädslan för sjukdomar eller exkludering och mobbning. Hon förklarar att det finns en heteronormativitet som lever kvar och reproduceras i kombination med att homofobi då också reproduceras. Flera av sångerna som jag medvetet har valt för denna studie har heteronormativa teman, för att jag kommer att analysera dem ur ett genusperspektiv.
Chao-Fernández, Chao-Fernández & López-Chao (2020) tar i sin studie upp de sexistiska budskap som finns i många sånger och därmed blir ett hinder för främjandet av jämställdhet.
För att kunna bryta dessa mönster förklarar de att skolan spelar en betydelsefull roll. De diskuterar makten som musiken har att konstruera föreställningar av vad som anses vara maskulint och feminint. Genom att använda musik i förskolan finns det alltså en risk för att reproducera dessa om innehållet i sångerna som väljs har stereotyper av genus eller etnicitet (Chao-Fernández, Chao-Fernández & López-Chao, 2020). Denna studie har inspirerat mig genom att den beskriver budskap som barn får höra i musik och kan påverka barns beteende senare i livet, det vill säga att det finns mycket makt i sånger.
2. 3 Etnicitet
11
Märta Netterstad (1982) har gjort en studie om vad barn i skolor sjöng mellan åren 1842–1972.
Hon observerade olika teman i sångböcker från de olika tidsperioderna. Andliga sånger, sedelärande sånger, fosterländska sånger och folkvisor är några exempel på teman hon upptäckte bland sånger som sjöngs under perioden där hon följer utvecklingen i hennes studie.
Hon diskuterar även varför hon tror att dessa sånger skildrade tidsperioden och det som hände i världen just då. Hon skriver bland annat att sånger om ”fosterlandet” sjöngs mycket under 30 och 40-talet, alltså under andra världskriget, men att dessa sånger inte alls sjöngs lika mycket efter andra världskrigets slut (Netterstad, 1982).
En avhandling av Caroline Ljungberg (2005) handlar om mångkulturalism i skolan i Sverige.
Hon tar upp att ordet etnicitet ofta associeras med religion, invandring och kultur i en negativ bemärkelse, att de anses förknippas med hinder eller begränsningar för utveckling. Vidare skriver hon att kulturella skillnader på uppfattningen av skolans roll ofta ligger till grund för konflikter mellan skolan och vårdnadshavarna. Hon diskuterar även intersektionalitet, det vill säga att inte enbart rasism främjar stereotyper och orättvisa utan att även till exempel sexism och klass är bidragande faktorer; att förtryck är sammanvävda med varandra. Det är med andra ord svårt att se förtrycken som separata för att förtrycken enligt Ljungberg (2005) påverkar varandra. Något som jag kommer utveckla i relation till min studie i nästa kapitel.
12
3. Teori
Materialet jag har valt för den här studien kommer att analyseras genom de analytiska begreppen genus och etnicitet, men även kopplas till ett klassperspektiv i relation till detta. Det är svårt att skilja på dessa perspektiv då alla har med varandra att göra (Martinsson & Reimers, 2020). Valentine (2008) diskuterar intersektionalitet vilket kan förklaras som förtryck inom förtryck, eller att förtrycken multipliceras med varandra och på så sätt kan upplevas som tyngre.
3. 1 Genus
Ett känt citat inom feminismen är Simone de Beauvoirs ord ”man föds inte till kvinna, man blir det” (2002, s. 325). I det kända verket Det andra könet, förklarar Beauvoir att mannen ses som det första könet eller det absoluta och kvinnan som det andra könet, vilket innebär att mannen är överlägsen kvinnan. Hon berättar om sina egna erfarenheter där hon befunnit sig i underlägsna positioner och män underminerat henne genom att hävda att hennes åsikter beror på hormonella svängningar. Språkets makt och inflytande är också något Beauvoir (2002) tar upp, till exempel att ordet ”människor” på franska är ”les hommes” som på svenska bokstavligt översätts till ”män”. Sånger används ibland som medel för språklig utveckling (Riddersporre, 2012) och dessa sånger som barn får höra för första gången kan bli barnens referensram eller det de har att förhålla sig till. Med andra ord finns det makt i språk. Detta innebär att de könsnormer som finns i sånger som barn sjunger skulle kunna bli faktum eller det som anses vara korrekt, det vill säga normen (René León Rosales, 2020).
Beauvoir (2002) hade många intressanta teorier och tankar kring feminism, trots det bör det också tas i beaktning att hon själv var en vit och priviligierad kvinna. Kvinnor som upplever ett mer intersektionellt förtryck riskerar att marginaliseras ännu en gång när Beauvoirs tankar tar plats och blir lästa. Vita och priviligierade kvinnors perspektiv tar alltså plats på bekostnad av kvinnor som inte är vita och priviligierade (Valentine, 2008). Beauvoirs perspektiv är ännu ett vitt perspektiv eller en vit skildring av samhället, där hon dessutom berör andra förtryck som
13
inte berör henne själv. Mer logiskt skulle vara att de människor som direkt berörs av förtrycket själva får ge sin bild av det, snarare än att någon annan som inte berörs av det lägger orden i munnen på någon som berörs av det (Dahlstedt & Lozic, 2017). I flera av de sånger som är en del av denna studie är texten rasistisk, och skriven av personer som inte har den etnicitet som beskrivs i sångerna. I 10 små indianer beskrivs ursprungsbefolkningen utifrån ett vitt perspektiv, och i Många barn är bruna där barns levnadsförhållanden skildras ur ett typiskt västerländskt perspektiv. Valentine (2008) föreslår ett mer ingående sätt att få lära sig om rasistiskt förtryck. Valentine (2008) skriver att ta del av en persons upplevelser och åsikter som själv upplevt förtrycket ger ett djupare perspektiv, snarare än att ta del av åsikter och upplevelser från någon som tolkar någon annans förtryck eller som orsakat förtrycket. Att inte enbart låta en sida av problemet få talutrymme och att inte heller låta samma sida alltid få talutrymme.
Detta bidrar då till att hierarkiska strukturer och normer ännu en gång då upprätthålls och reproduceras (Martinsson & Reimers, 2020).
Judith Butler (2007) beskriver de könsnormer som finns och kopplar detta till varför feministisk teori är nödvändig. Hon förklarar att kvinnor ofta inte representeras i många sammanhang och att när de väl blir det då blir felaktigt representerade. Hon skriver om hur feministisk teori till stor del har som syfte att korrigera detta (Butler, 2007).
3. 2 Etnicitet
René León Rosales (2020, s. 155) förklarar begreppet interpellation, på följande sätt ”de [barnen] skapas som subjekt inom ramarna för en institutionell kunskapsproduktion som berör dem själva”. Det betyder att barnen skapas genom andras uppfattningar om dem, alltså inte genom deras egen uppfattning om dem själva. De lär sig tidigt om hur andra ser på dem som i sin tur kan färga deras egen syn på sig själva, vilket antingen kan främja eller hämma barnens uppfattning om sig själva. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) uttrycks det att förskolan ska främja barnens lust att lära sig saker, respekt för individens integritet och alla människors lika värde. Rosales (2020) tar upp problematiken med interpellation som förstärks genom statistik som kan ge en snäv vinkel på samhället. Beroende på vilken vinkel eller vilket
14
perspektiv som ges av till exempel en skola med hjälp av statistik kan stereotyper bildas av människor som blir identifierade till specifika kategorier, vilket kan riskera att förskolan inte lever upp till det som står i läroplanen. Istället för att fastna i ett mönster av att associera dålig representation med etnisk bakgrund och på så sätt lägga ansvaret på barnen, föreslår Gruber (2007) att snarare lägga mer fokus på att utvärdera vilka resurser som erbjuds barnen för att de ska få möjlighet till utveckling.
Bonilla-Silva (2018) tar upp flera intressanta teorier kring rasism och sätter ord på vad det är som orsakar rasism. Han tar upp begreppet färgblind rasism, vilket betyder att människor inte skulle behandlas olika baserat på etnicitet, som i praktiken innebär att rasism inte skulle ses som ett verkligt problem eller att rasism inte skulle existera. Genom fyra begrepp ramar han in varför det inte går att bara skjuta bort något som präglar samhället så avsevärt. Dessa begrepp är abstrakt liberalism, naturalisering, kulturalisering och förminskande. Abstrakt liberalism förklaras som att rasistiska strukturer hålls i bakgrunden och en persons frihet att välja i stället hamnar i förgrunden. Naturalisering innebär att människor skulle ha en naturlig dragning till människor som har samma etnicitet som sig själv. Med kulturalisering menas att integrering kan försvåras baserat på den kultur som en person kommer ifrån. Förminskande betyder att de konsekvenser som rasism medför till de som utsätts för den förminskas. Jag kommer att i denna studie använda mig av begreppen naturalisering, förminskande och kulturalisering. Dessa begrepp används ibland i praktiken som en projektion av vita människors skuld till människor som inte är vita. Eller att vita överför sin skuld på dem som fallit offer för det som skapat problemen som orsakat skulden. Vittnesmål är också något Bonilla-Silva (2018) tar upp, vilket innebär att den som förtrycket berör direkt ger sin version av förtrycket, till skillnad från återberättelser där det är någon annan som ger en version av förtrycket utan att det berör den personen direkt. Det är viktigt att ha i åtanke att jag själv är vit i de analyser som jag gör i denna studie, då dessa berör förtryck jag själv inte har någon personlig erfarenhet av.
Valentine (2008) tar upp problematiken med att vita medelklasskvinnor ofta haft ledarpositioner i feministiska rörelser i USA som har uteslutit svarta kvinnor. Alltså har sexistiska förtryck som bekämpats, paradoxalt nog, reproducerat rasistiskt förtryck. Det resulterar i att de som upplever mest förtryck upplever förtryck ännu en gång, kanske till och med djupare med tanke på att den feministiska rörelsen ska bekämpa förtryck, men istället
15
skapar mer förtryck. Sånger om rasism som skrivs och sjungs av vita personer i förskolan tenderar att på så vis utsätta redan utsatta personer för mer rasism (Hübinette & Tigervall, 2016).
3. 3 Makt och traditioner
Nikolajeva (2017) skriver om hur barnlitteratur nästan alltid skrivs av vuxna. De avgör vilka karaktärer som finns med och hur de framställs utan att behöva stå till svars för barnen och hur de uppfattar att de vuxna tolkat dem. Sångtexter är på samma sätt som barnlitteratur skrivna av vuxna för barn.
Herlitz (2006) diskuterar olika traditioner och behovet av dem eller orsaken till att de finns.
Han skriver om hur traditioner förändras och utvecklas samt hur de påverkas av händelser i samhället. Jag kommer att diskutera traditioner i relation till de sånger som sjungs i förskolan.
16
4. Material och metod
I detta avsnitt kommer jag att beskriva materialet och metoden som jag har använt mig av i denna studie. Jag kommer att gå igenom urvalet av sånger som jag valt för studien och ge en sammanfattning av vad de handlar om. Anledningen till att jag har valt de sånger som jag har valt kommer jag också att redogöra för i detta avsnitt.
Metoden som jag har använt mig av i denna litterära studie är kvalitativ. Alvehus (2019) beskriver en metod av kvalitativ ansats som en metod med syftet att se mönster och kopplingar.
Denna studie har som syfte att synliggöra utvecklingen av synen på barn i sångtexter som barn fått sjunga och sjunger i förskolan, samt att se mönster i normerna som reproduceras. Jag kommer att bygga vidare på andra forskares studier och tolka deras slutsatser. Sedan kommer jag att analysera och jämföra deras resultat med denna studies slutsatser med hjälp av olika teorier. Jag kommer att analysera genom en hermeneutisk tolkning (Gilje, 2020), vilket innebär att jag kommer att undersöka underliggande innebörder av sångtexterna. Hermeneutik handlar också om att tolka ett fenomen från flera olika vinklar för att försöka komma fram till den rätta eller sanna tolkningen, då ett fenomen kan missförstås eller förstås på olika sätt. Denna studie handlar om hur synen på barn har förändrats och hur detta blir synligt genom musik. Jag har gjort ett urval av sånger som sjungits och sjungs i förskolan som jag kommer att göra en normkritisk analys på genom att fokusera på ett genus- och etnicitetsperspektiv.
Uppsatsen kvalar in som en litteraturstudie, vilket innebär att jag enligt Vetenskapsrådet (2017) inte behöver godkännande av potentiella informanter för att studien ska vara etisk i enlighet med de forskningsetiska principer som finns att förhålla sig till. Flera utav sångerna är inte känsliga sånger som gör att jag behöver sångförfattarnas godkännande. Vissa utav sångerna är känsliga i sin rasism, men är ofta utan författare, vilket gör det omöjligt för mig att be om författarens godkännande.
Jag har lyssnat på sångerna upprepade gånger, samtidigt som jag har läst texterna och markerat passager som har varit intressanta för denna studie. När jag har lyssnat på sångerna flera gånger har jag upptäckt flera intressanta ord och meningar som är relevanta för studien. Med andra ord,
17
min förståelse för sångerna har ökat genom att upprepade gånger ha lyssnat på sångerna och låtit dem sjunka in.
Precis som Beauvoir (2002) är även jag en vit och privilegierad kvinna som i denna studie kommer att problematisera normer som inte påverkar mig negativt. I praktiken innebär detta att jag kommer att se samhället ur ett begränsat perspektiv, vilket kan resultera i att jag i denna studie missar saker som en annan person med andra erfarenheter och förutsättningar eventuellt skulle upptäcka.
4.1 Urval
Sångerna som sjungs i förskolan är många och varierar i de olika förskolor som jag har arbetat och haft min VFU på. Det är inte möjligt att ta med alla sånger, därför har jag behövt sålla bland det potentiella materialet. Jag har sedan valt sånger som varit populära och sånger som jag tycker är intressanta för denna studie. Jag tycker att de sånger jag har valt är intressanta för denna studie för att de behandlar genus och etnicitet, samt att de är sånger som sjungs flitigt på de förskolor jag varit på. De sånger som jag har valt för denna studie är endast en bråkdel av alla sånger som har sjungits och sjungs i förskolan. Det finns många sånger som jag skulle kunna välja istället, men jag var tvungen att begränsa antalet sånger och jag ville ringa in sånger som tar upp tydlig genus- och etnicitets problematik. Anledningen till att jag valt just dessa sånger är att det är sånger som varit populära på flera förskolor, sånger som undervisar barn om olika lärdomar samt antingen reproducerar normer eller försöker att bryta mot dem. Med tanke på att dessa sånger var eller är så populära tyckte jag att det vore intressant att undersöka vad exakt det är barnen sjunger och varför de sjungs. Om jag hade valt andra sånger hade jag också landat i andra slutsatser eller behövt välja andra teorier, teorierna är alltså beroende av sångernas innehåll i denna studie. De sånger jag kommer att analysera kommer jag att presentera nedan.
18
4. 2 Nutidens sånger
Baby shark - (Trad.) är en sång som sjungs flitigt på förskolan. Sången beskriver en typisk kärnfamilj av hajar med familjemedlemmarna ”baby-shark”, ”mommy-shark”, ”daddy-shark”,
”grandma-shark” och ”grandpa-shark”. Varje familjemedlem har en rörelse som görs med händerna och armarna, beroende på kön och ålder är rörelsen mindre eller större. ”Baby-shark”
är den första familjemedlemmen som presenteras tillsammans med rörelsen där handflatorna är mot varandra, som öppnas och stängs i takt till musiken för att illustrera hajens gap. Därefter presenteras ”mommy-shark” med en liknande rörelse, förutom att armarna också används lite.
Sedan kommer ”daddy-shark” där rörelsen är likadan som för ”mommy-shark”, med skillnaden att armarna ska göra en så stor rörelse som möjligt för att visa att ”daddy-shark” har det största gapet. Näst på tur är ”grandma-shark” med tillhörande rörelse som liknar ”baby-shark”s rörelse med skillnaden att händerna är knytnävar istället för handflator som också öppnas och stängs.
Sist kommer ”grandpa-shark” med en rörelse som är som en kombination av ”daddy-shark”
och ”grandma-shark”, alltså ett stort gap med armarna men med knytnävar istället för handflator. I versen efter sjunger de att de ska ”go hunt”, i versen därpå om hur de ska ”run away”, i nästa vers ”safe at last” och den sista versen sjungs att ”it’s the end”.
Bä, bä vita lamm - (Strindberg, August & Tegnér, Alice, 1890) har sjungits på varje förskola jag har varit på. Den handlar om ett lamm och vad dess ull ska användas till. Utifrån perspektivet av hur familjenormer såg ut när sången skrevs kan det tolkas som att berättaren i sången är en flicka, dels för att hon sjunger om ”mamma” och ”pappa”, och för att hon sjunger om ”lillebror”.
Det utesluter möjligheten för att det skulle vara någon utav dessa karaktärer i sången och med tanke på att texten handlar om att sy och skapa med garn är det troligt att det är en flicka som pratar om det, för att könsrollerna var att flickor skulle ta hand om den typen av sysslor. Hon berättar vad som ska göras av ullen och vilka av de olika medlemmarna i familjen som ska få vad. Vers två beskriver en ”lärkemor” som ska förse sina barn med sängar i deras bo. ”Fadern”
i sången arbetar tillsammans med vad som kan antas vara en ”son” med att samla strån till familjen. Båda verserna beskriver en familjekonstellation som var i enlighet med den tidens familjenormer.
19
Stopp, min kropp - (Magnus Jonsson, 2018) är en modern barnsång som jag hört på flera förskolor. Den handlar om att respektera sin egen och andras kropp. Sången definierar också privata kroppsdelar för att informera barnen om vilka dessa kroppsdelar är och vad de heter.
Den beskriver hur en kramas eller pussas när en själv vill och att det är alla människors rättighet att få bestämma de gränserna själv (FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, 2006). Syftet med sången är tydlig; att öka barnens självkänsla och integritet samt den vitala respekten för sin egen och andras kroppar samt gränser. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018, s. 3) står det
”Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras”, och denna sång ses ofta som ett bra hjälpmedel för att hjälpa barn med detta. Många förskolor går in på djupet och arbetar med denna sång på olika sätt för att hjälpa barnen att förstå denna sångs budskap.
Refrängen i sången lyder: ”Jag säger stopp, när någon vill röra min kropp”. När ordet ”stopp”
sjungs ska barnen räcka fram händerna och göra tecknet för ”stopp”.
Vipp på rumpan affär - (Wieslander, Jujja & Tomas eller Palm & Stenström, 1999) handlar om hur aktörerna i sången går in i olika affärer och frågar om diverse artiklar att köpa. Varpå expediten i affären svarar ”nej, tyvärr, nej, tyvärr, för detta är en liten… affär” och beroende på vad aktörerna efterfrågar finns det rörelser som hör till varje artikel som de frågar efter. I den första versen sjungs det till exempel ”kan man möjligtvis köpa sig vantar här?” och svaret på frågan är att det är ”en liten klappa-händer-affär”, varpå alla barnen ska klappa händerna. Det är en relativt neutral sång som inte benämner vare sig kön eller etnicitet eller vem som ska använda sig av föremålen, förutom i sista versen där frågan lyder ”kan man möjligtvis köpa kalsonger här?”. Varför är det just kalsonger och inte tex en blöja eller trosor? Jag har hört pedagoger som ändrar texten eller låter barnen vara med och ändra texten just i denna vers till alternativ till kalsonger. Ett annat syfte med denna sång är att öva på motorik och koordination, samt fördjupa barnens förståelse för sin kroppsuppfattning. De rörelser som ska göras med kroppen skulle kunna uppfattas som problematisk eftersom det förutsätter att alla barn har en kropp som tillåter en att göra dessa rörelser, vilket inte alla barn har.
10 små indianer - (Trad.) är sannolikt tänkt vara ett hjälpmedel för barn att lära sig räkna: ”en och två och tre indianer…” och så vidare tills de blir ”tio indianer”. Den beskriver ursprungsbefolkning i Amerika: ”alla hade de fjädrar på huvudet, alla hade de pil och båge, alla var de stora och starka, för björnen skulle de ta”. Denna sång sjungs fortfarande på förskolor
20
men har börjat att bli ifrågasatt mer och mer, då det finns flera aspekter i denna sång som kan anses problematiska.
4. 3 Sånger under barnstugeutredningens tidsperiod (1968–
1975)
Mitt lilla barn - (Lindgren, Barbro & Wadenius, Georg, 1969) är skriven ur en vuxens perspektiv på ett barns perspektiv: ”ett barn ska jag ha när jag blir stor”. Berättaren i sången berättar om ett barn som hen vill ha när hen blivit äldre och ger en detaljerad beskrivning på hur barnet ska se ut: ”med smala ben och mjuka skor, små vassa tänder och skära händer, mage som en sockertopp, och ljusbrunt hår precis rakt upp”, vad berättaren ska göra tillsammans med barnet: ”köpa saker”, ”bråka hela dagarna”, ”skrämma kor i hagarna”, ”busa”, ”skrika som gorillor”, ”hoppa runt och skrämma folk”, ”bita dem i benen, binda fast dem vid den stora stenen”, hur berättaren ska lösa problem: ”om mitt barn får ont i magen några gånger, ska jag sjunga för det jättefina sånger”, ”byta blöjor”, och fostrande läror: ”men ska jag säga, akta dig för eld och djupa vatten, spring aldrig, aldrig bort från mig i den svarta natten”. Det framgår inte vilket kön barnet eller berättaren har i sången.
Älgarna demonstrerar - (Hollingworth, James & Liungman, Karin Elise, 1974) har ett tydligt demokratiskt budskap. Sången handlar om älgar som har ett politiskt möte i en sann demokratisk och solidarisk anda. De diskuterar förändringar de vill genomdriva för älgarna i skogen. Det kan tolkas som att sången blivit inspirerad av den tidsperiodens politiska iver som pågick då. Ordet ”demonstrerar” upprepas ett flertal gånger under sången.
Här kommer Pippi Långstrump - (Johansson; Jan, Riedel; Georg & Lindgren; Astrid, 1969) är en introduktionssång till filmatiseringen av böckerna om Pippi Långstrump. Sången skildrar Pippi som person, hennes hus, husdjur samt hennes personlighet och privilegier. Sången är trallvänlig med en melodi som lätt fastnar. Texten i sången kan ge ett intryck av att Pippi är en väldigt glad, smått skrytsam, handlingskraftig, populär flicka som inte är rädd för att ta plats.
21
Många barn är bruna - (Hallqvist, Britt G. & Tenfjord, Jo, 1977) handlar om olikheterna bland barn i olika länder. Den beskriver barns hudfärg, bostäder, kost, kläder, nationalitet och finansiella status. Det sjungs att barn delar olikheter ”utanpå” med varandra. Sången slutar med orden: ”nog är mycket olikt, men ändå är de lika”. Det kan tolkas som att budskapet med denna sång är att alla barn är lika värda oberoende av ytliga skillnader och att alla barn delar olikheter med varandra, eller är unika på sina sätt. Å andra sidan kan det också tolkas som att det blir motsägelsefullt att fokusera på allt som skiljer barnen åt, snarare än att fokusera på allt som barnen har gemensamt.
Törnrosa - (Trad.) är ett barn som beskrivs som ”vackert” och sången berättar hennes tragiska öde där en fe förbannar henne så att hon sover i hundra år. Sedan kommer en prins som räddar prinsessan och de gifter sig. Sången är som en tonsatt saga med en enkel och upprepande melodi. Första versen lyder som följer: ”Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn, vackert barn, Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn”. Alla verser är uppbyggda på samma sätt där samma mening sjungs upprepande gånger med lite variation i melodin, troligtvis för att den ska vara enkel för barnen att lära sig och lätt att sjunga med i.
22
5. Empiri & Analys
5.1 Normer i några av dess former
I denna del kommer jag att diskutera några av de normer som finns i förskolan, hur de upprätthålls och reproduceras genom de sånger som jag har valt för denna studie. Jag kommer att gå in på sångernas budskap och problematisera dem från olika perspektiv med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet. Jag kommer att börja med att analysera de sånger som behandlar könsnormer utifrån ett genusperspektiv och därefter de sånger som behandlar rasistiska normer utifrån ett etnicitetsperspektiv.
Sångtexter är också en form av litteratur och ett mäktigt medel som kan användas till barns undervisning eller fostran. Nikolajeva (2017) förklarar att litteratur sedan långt tillbaka ofta har använts som ett medel för manipulation och att barnlitteratur till en början användes som ett medel för uppfostran och undervisning. Vad är det för undervisning som anses vara viktig nog för att barn ska få lära sig den genom sånger och vilka slags medborgare är det underförstått menat att de ska bli?
Det finns en hel del normer i förskolan som reproduceras på olika sätt i olika situationer, till exempel i lekar, i konflikthantering, under samlingar och så vidare. Normer som förväntas att efterlevas ökar riskerna för diskriminering, för att motsatsen till normen blir tydlig. Genom att motsatsen till normen blir tydlig blir det också tydligt vad någon ska retas för (Martinsson &
Reimers, 2020). I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att inget barn ska utsättas för diskriminering baserat på till exempel kön eller etnicitet. Finns det tendenser till diskriminering på någon av dessa punkter ska förskolan motverka detta. Enligt läroplanen ska förskolan också upplysa och hjälpa barnen att bli medvetna om sina rättigheter (Skolverket, 2018). Genom att informera barnen om sina rättigheter får de verktyg för att ” främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor”
(Skolverket, 2018, s. 1).
23
Precis som Martinsson & Reimers (2020) förklarar är normer nödvändiga för att de fungerar som hjälpmedel för att navigera i samhället, förstå samhället och sin egen plats i det. De skriver om normer som anses vara positiva och märks, såväl som normer som är mer subtila men ändå närvarande som genus, etnicitet och klass. Många barn är bruna är ett exempel på en sång som uppmärksammar barn på att normer kan variera beroende på var ett barn växer upp. De diskuterar det kollektiva ansvaret för att förhålla sig kritiskt till normer och rannsaka dem för att undersöka vad följderna blir av dem. Genom att bryta mot normer blir de synliga, eftersom det som inte anses vara norm blir en avvikelse, då syns kontrasterna det vill säga det som anses vara norm och det som inte anses vara norm. På grund av normerna som finns i förskolan kan flera partier av sångerna i denna studie ytterligare bidra till marginalisering för barn som redan blir marginaliserade, och överrepresentation för barn som redan är överrepresenterade, vilket i sin tur kan leda till diskriminering och mobbning (Martinsson & Reimers, 2020). Detta är något jag i denna del kommer att diskutera och analysera.
5.2 Prinsessor och prinsar
Texten i sången Törnrosa handlar om en prins som räddar en prinsessa och sedan gifter sig med henne, vilket både kan ses som heteronormativt och könsstereotypt. Det handlar om två vackra personer från överklassen, vilket bidrar till en överrepresentation av de i film, sagor och sånger redan överrepresenterade (jfr. Rosales, 2020). Skulle det istället handla om två prinsessor, eller två flickor som räddade varandra och gifte sig skulle detta bryta mot normerna som finns och det blir därmed tydligt vilka normerna är (Martinsson & Reimers, 2020). I Baby shark är rörelserna till mamma- och mormorhajens mindre än rörelserna till pappa- och morfarhajens, vilket är en indikation på att männen är starkare än kvinnorna. Flera verser i Törnrosa skildrar synen på kvinnan som en otillräcklig varelse, något som går att koppla till Beauvoirs (2002) resonemang kring kvinnan som underlägsen. I en vers beskrivs Törnrosa som en vacker flicka och i en annan vers att hon är en fånge och i behov av en räddare i nöden. Kvinnan målas upp i denna berättelse, liksom i många andra, som en varelse som är i underläge eller i behov av något eller någon för att klara sig. Sången beskriver hur den ”onda fen” kommer in, att hon ”sov i hundra år”, men till slut kommer ”den vackre prinsen in” och räddar henne. Det skulle också kunna vara en upptakt till hur prinsen målas upp; som den stora, starka mannen som kommer
24
för att befria henne, när det i själva verket handlar om att han vill ha henne för sig själv. Kvinnan eller flickan i denna berättelse reduceras alltså till en valuta (jfr. Beauvoir, 2002).
Hur kommer det sig att de normer vi har i samhället har vuxit fram, och hur fortsätter dem att reproduceras? Reimers (2020) föreslår att könsroller ofta associeras med den bild som finns av sexualitet. Det finns olika förväntningar på flickor och pojkar och hur de ska bete sig och att bryta mot dessa inte är gratis. Många vårdnadshavare vill skydda sina barn från mobbing och utanförskap, något som ofta är ett resultat av att bryta mot normer på något sätt (Reimers, 2020).
Att bryta mot dessa kommer med risken att bli bestraffad för det, något jag kommer att diskutera mer i ett avsnitt längre ner.
Sånger från tidsperioden då det fanns Barnträdgårdar i Sverige, har ofta tydliga budskap som ska främja arbete. Dessa sånger handlar ofta om att hjälpa mamma med hushållets uppgifter, vilket gör normen, att kvinnan ska sköta om hemmet, synlig. Alla auktoritära yrken är i regel manligt kodade som reflekterar den tidens normer, vilket också det som associeras med att vara en ”han” och en ”hon” gör. Dessa normer reproduceras sedan i sånger som fortlever som Bä, bä vita lamm: ”lärkemor, har du mjuk en säng, åt de ungar små i ditt bo på äng? Ack far och jag vi två, har bara samlat strå” och Törnrosa: ”då kom den vackra prinsen in”, ”Törnrosa får ej sova mer”.
Det är vanligt att sånger för barn skrivs så att barnen ska sjunga dem flera gånger, ofta i lek och med en melodi, rytm och dynamik som är händelserik, rolig och glad. Eventuellt för att barnen ska fastna för sången och därmed dess innehåll, att barnens intressen har tagits i beaktning eller för att forma barnens intressen till att passa in på hur samhället är uppbyggt och hur de ska fortsätta i samhället som till exempel i Älgarna demonstrerar.
I sången Älgarna demonstrerar upprepas ordet ”demonstrerar” flera gånger. Det kan tolkas som att syftet med denna sång är att utbilda barn om demokrati och varför det anses viktigt. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) betonas på flera ställen att förskolan ska främja barnens demokratiska förståelse. Sången sjungs av en kör under refrängen och under versen, när det pratas om förslagen som älgarna lägger fram, av ”Älgbert” som har en typisk mansröst
25
som låter mycket auktoritär. Sedan i slutet av sången hörs hur flera älgar pratar om det som sagts under det politiska mötet de precis har haft. Det hörs en feminin röst som berömmer den manliga älgen ”åh, Älgbert, det var ett underbart tal du höll, jag är så stolt över dig!”. Då svarar Älgbert: ”hmf, prat, jag gör bara min plikt som vanlig hederlig älg!”. Tidsperioden när denna sång kom ut var mycket politiskt livlig och feminism var något som diskuterades i hög grad (Herlitz, 2006). Det är intressant hur älgarna i denna sång uttrycker sitt missnöje över förtrycket i skogen genom att protestera mot förtrycket, samtidigt som det finns tydliga könsnormer i denna sång som upprätthålls (Butler, 2007). En man som är den som leder hela mötet och för älgarnas talan, och en kvinna som berömmer och lyfter mannen och hans prestation (Beauvoir, 2002). Denna sång skrevs under en tid som handlade om emancipation (Herlitz, 2006) vilket genomsyrar hela sångtexten. Trots detta finns det också tydliga bevis på att dessa normer och vanor som var så djupt inpräntade inte hade avtagit riktigt än, utan att det ännu var en pågående process. Det är i sången en man som leder diskussionen med en auktoritär mansröst och en kvinna som berömmer hans prestation utan att själv vara deltagande i ledarskapet. Butler (2007) skriver att feministisk teori behövs för att kvinnor inte representerats på ett rättvist sätt eller att de inte ens blir representerade. Förskolans uppdrag är att främja barns förståelse för demokratiska principer (Skolverket, 2018), vilket i praktiken skulle innebära problematisering av sångens budskap.
I sången Bä, bä vita lamm beskrivs det att ullen ska användas till en ”helgdagsrock åt far”, en
”söndagskjol åt mor” och ”strumpor åt lille, lille bror”. Det finns tydliga förväntningar på hur en far eller man ska klä sig och hur en mor eller kvinna ska se ut. Texten i denna sång kan tolkas som att den reproducerar könsnormer (Reimers, 2020). Även om enbart den första versen i sången oftast sjungs, finns det även en andra vers som precis som vers ett innehåller tydliga könsnormer. Det skulle kunna vara så att den versen inte sjungs längre just därför att den anses vara för könsnormativ med lärkemor som ska ta hand om barnen och fadern som tar hand om arbetet. Denna sång har sjungits sedan sent 1800-tal (Tegnér, 1989) och det är en populär sång i förskolan än idag. Hur kan detta komma sig, att en sång som denna sjungs i förskolan, trots vetskapen om att normer kan reproduceras om hur flickor ska se ut och hur pojkar ska se ut?
Enligt Herlitz (2006) skulle traditioner kunna ha att göra med att mitt i allt detta nya finns ett behov av att hitta rötterna eller det ursprungliga. Gemenskap med de som gått före och kontinuitet skulle också kunna vara två ytterligare orsaker till att hålla fast vid firandet av traditioner (Herlitz, 2006). Skulle det kunna vara så även med sånger?
26
”I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa” (Skolverket, 2018, s. 5). Det kan tolkas som motsägelsefullt att kulturarv ska överföras i förskolan samtidigt som diskriminering ska motverkas om det finns sånger som har ett diskriminerande arv. Det står också att kulturarv ska utvecklas. Vad händer då med de sånger som bär på ett kulturarv med diskriminerande text?
Kan den utvecklas genom att den skrivs om? Om det bortses från det etiska dilemmat kring vad som anses godtagbart om sången skulle skrivas om, och istället fokuseras på var gränsen i en sång går mellan vad som anses vara överförbart kulturarv och vad som behöver utvecklas, och hur det ska utvecklas. Herlitz (2006) diskuterar människors behov av att ena folk med hjälp av gemensamma element i form av traditioner. Han diskuterar vikten av det som pågick i olika tidsperioder, att det ofta var avgörande för hur traditioner kom till och blev anammade. Mors dag var ett exempel på en högtid som skulle ena folket och skapa solidaritet mellan klasser och kön. Han diskuterar också traditioner som avtog för att det associerades med klass eller förtryck och hur de senare kom tillbaka. I relation till förskolan skulle det kunna tolkas som att Herlitz (2006) menar att tidsperioder och händelser i samhället kan påverka vilka sånger eller verser i sånger som fortsätter eller upphörs att sjungas i förskolan.
Frågan är då hur långt vi har kommit. Tänk om Bä, bä vita lamm skrevs om till ”helgdagsrock åt mor, och söndagskjol åt far” någon gång strax efter att sången skrevs. Reaktionerna på det skulle förmodligen inte vara särskilt positiva, kanske skulle många till och med bli provocerade.
Om sången skulle skrivas om idag, vilka reaktioner skulle det medföra och varför? Hur långt har vi kommit idag jämfört med tidsperioden då sången skrevs? Det är inte så vanligt att se män som har på sig kjol. Beror det på att normerna som reproduceras gör det svårare för dessa att brytas eller bryts inte normerna för att konsekvenserna det skulle medföra skulle vara för jobbiga och inte vara värda ansträngningarna det skulle kräva? Martinsson & Reimers (2020) diskuterar hur normer skapar möjligheter för diskriminering och mobbning. De förklarar att om det inte vore för att det fanns normer skulle det inte finnas ett behov av att gruppera människor baserat på till exempel kön eller sexualitet och då skulle avsikten med att peka ut inte heller existera.
27
5. 3 Här kommer Pippi ”Privilegiestrump”?
Sången Här kommer Pippi Långstrump förknippas ofta med böckerna om Pippi. Den första boken om Pippi skrevs av en vuxen för barn (Lindgren, 1945). Många barn har också sett TV- serien som var en filmatisering av böckerna om Pippi (2014). Nikolajeva (2017, s. 28) tar upp en intressant aspekt i relation till sagor för barn, vem som skriver dem och för vem de skrivs:
”ur maktsynpunkt är barnlitteratur en unik konstart och kommunikationsform, medvetet skapat av de makthavande för de maktlösa”. Nikolajeva resonerar kring beslut som tas i politik och lagar som barn inte har något att säga till om, men att barn ändå förväntas att rätta sig efter dessa. Nikolajeva undrar hur många barn det är i barnböcker som ”uppvisar ett performativt genus, det vill säga beter sig på ett föreskrivet sätt som avslöjar deras genustillhörighet, och hur många bryter mot det?” (2017, s. 193). Pippi Långstrump är en sådan karaktär i böckerna om henne. Pippi visar upp ett performativt genus där det tydliggörs att hon är en flicka. Pippi kan också ses som ett exempel på ett barn som bryter mot flera normer. Hon en flicka som är stark, tar för sig, är frispråkig och ofta hjälten i olika situationer, något som inte enligt normen passar in på en flicka. Boken har kritiserats för dess rasistiska inslag, tex att n-ordet används (Näkki, 2021). Samtidigt ser Pippi inte ut som vad som, enligt normen, anses vara en typisk svensk flicka på många sätt, som i hennes stil både i hennes sätt att klä sig och hur hon har sitt hår, men också i hennes sätt att vara på. Pippi är frispråkig, visar sällan känslor bortsett från glädje, hon bor ensam och har makt över sig själv och kan skapa egna regler att följa. Pippi har också massor med guldpengar, vilket betyder att hon är rik och eftersom hennes föräldrar inte är fysiskt med henne i hennes vardag kan hon själv bestämma över hur hon vill spendera sina pengar. Nikolajeva (2017) skriver att barnlitteraturen ibland ger en bild av barn som har makt i form av pengar eller självständighet, men att det inte är permanent. Pippi är ett exempel på en sådan karaktär som har pengar och får en hel del frihet att göra som hon vill, dock under en begränsad tid. Pengarna tar så småningom slut och då måste hon få hjälp av sin pappa som förser henne med mer.
Även om sångtexten i sången om Pippi beskriver en del om Pippis karaktär och livet hon lever, associeras sången ofta med boken och filmerna där det finns en mer djupgående beskrivning om vad Pippi är för karaktär. Genom att sjunga denna sång med barnen i förskolan ger det dem å ena sidan ett exempel på en flicka som bryter mot stereotyper om att flickor ska vara på ett
28
sätt och att barn ska vara på ett sätt. Å andra sidan finns det flera normer och stereotyper som är förknippade med Pippi som också behöver tas hänsyn till som att hon är ett vitt, priviligierat barn och att hennes pappa reproducerar kolonialistiska strukturer. Frågan är vad som väger tyngre ur ett normkritiskt perspektiv när det finns normer som upprätthålls i denna sång, och på samma gång normer som bryts. Det skulle också kunna ses ur ett intersektionellt perspektiv (Valentine, 2008). I Pippis fall finns det både flera förtryck som att hon är flicka och barn, men hon har också privilegier som vit och finansiellt oberoende.
5. 4 Leker lika barn bäst?
Det skulle kunna tolkas som att syftet med sången Många barn är bruna är att minska rasistiska stereotypa fördomar. Istället för att se olikheter som något negativt se dem för vad de är och acceptera och respektera varandras olikheter. Texten lyder upprepade gånger: ”visst är mycket olikt, men det är utanpå”, och blir som ett tema i sången, att påpeka att barn är olika och på vilka sätt de är olika. Den sista raden i sången lyder ”nog är mycket olikt, men ändå är de lika”
utan att specificera några likheter mellan barn, när det funnits många exempel på vad som gör barn olika tidigare i sången. I förskolans läroplan står det att utbildningen ”ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer” (Skolverket, 2018, s. 2) och för att kunna närma sig detta kan ett sätt vara att förklara att olikheter bland barnen existerar. Det står också i läroplanen att ”utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation” (Skolverket, 2018, s. 1). Frågan är om det, genom att fokusera på alla olikheter som finns, främjar empati och omtanke hos barnen, och på vilket sätt det kan tänkas göra det?
Sången Många barn är bruna kan också tolkas som ett exempel på hur det gjorts ett naivt försök att göra sig av med rasism med hjälp av färgblind rasism, men istället synliggörs den och förminskar dessutom de rasistiska upplevelser som människor som påverkas av den har (Bonilla-Silva, 2018). Eller med andra ord att det inte spelar någon roll vilken hudfärg eller vilken etnicitet någon har, utan att alla är lika mycket värda. Det är dock garanterat enklare att
29
för någon som inte drabbas av daglig rasistisk diskriminering (Bonilla-Silva, 2018) att skriva en sång som denna. Dessutom kan det stilla den skuld och skam som kommer med historien av rasistiskt förtryck i Sverige (Kjellman, 2017). Hjälper det att alla vita människor enbart konstant känner sig skyldiga? Nej, troligtvis är det inte produktivt om dessa känslor tar plats och bara bidrar till en passivitet. Frågan är om det går att bli av med denna skam och skuld genom att lägga allt fokus på att bli av med skuldkänslorna och inte på det som orsakar skuldkänslorna.
Enligt Bonilla-Silvas (2018) studie var det oftare som svarta diskuterade rasistiska frågor mer rättframt än vita människor. Eftersom rasism inte påverkar vita som det påverkar svarta i vardagen är det inte konstigt att svarta diskuterar ämnet på ett annat sätt. Det finns en annan medvetenhet hos svarta som inte finns hos vita för att vita inte behöver uppleva rasismens förtryck. Med tanke på att detta är ett så omfattande och komplext problem som präglar samhället djupt, är det inte rimligt att förvänta sig en enkel lösning. Det kan vara så att det inte finns en mall att följa för att skriva sånger eller välja för barn att sjunga i förskolan som är helt oproblematiska.
Sångtexten i Mitt lilla barn vittnar om en syn på barn där barn ska få ta plats, där barn ska få busa, skrika, leka (Lindgren & Wadenius, 1969). Denna sång kan tolkas som en konstnärlig form av frigörelse för barn. Texten i verserna beskriver saker som vuxna uppfattar att barn gör, med en vuxen som visar tålamod, förståelse, glädje och att ansvaret ligger på den vuxna som ska lösa olika problem eller haka på det barnet vill göra. Samtidigt som den är skriven av en vuxen och med dess perspektiv på vad ett barn vill göra. Det finns också en specifik beskrivning om hur barnet som beskrivs ska se ut: ”smala ben och mjuka skor, små vassa tänder och skära händer, mage som en sockertopp och ljusbrunt hår precis rakt upp”. Barnet ska ha ”skära händer”, vilket är en reproduktion av en vithetsnorm (Rosales, 2020). I refrängerna skulle det kunna tolkas som att texten används som ett medel för uppfostran (Nikolajeva, 2017): vädjan från föräldern till barnet ”men ska jag säga, akta dig för eld och djupa vatten, spring aldrig, aldrig bort från mig i den svarta natten” (Lindgren & Wadenius, 1969).
Med tanke på Sveriges historia (Kjellman, 2017) som berör rasism och dagens läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) kan det ses som motsägelsefullt att det finns sånger som sjungs i förskolan som har rasistiska budskap. 10 små indianer är en sång som sjungs i förskolan idag som reproducerar stereotypa föreställningar om ursprungsbefolkningen i Amerika. I denna sång
30
målas ursprungsbefolkningen från Amerika upp ur ett inskränkt perspektiv. Det ges, vad som kan uppfattas, som en universell sanning och inte lämnar något utrymme för andra alternativa uppfattningar om ursprungsbefolkningen från Amerika. Denna bild som målas upp av
”indianer” i denna sång drar många folkgrupper över en kam då de inte är en homogen grupp.
Detta kategoriserande kan vara en bidragande faktor till något Bonilla-Silva (2018) tar upp som kallas för naturalisering som innebär naturlig segregering mellan människor med olika etniska tillhörigheter. Att till exempel en person med en etnisk tillhörighet ”naturligt” umgås med en person med samma etniska tillhörighet. Det kan också tolkas som att en sång som denna förstärker kulturalisering eller kulturrasism vilket Bonilla-Silva (2018) förklarar som en typ av rasism där det sker en segregering baserat på olika kulturer och att dessa olikheter inom kulturerna försvårar integrering på grund av den stora kontrasten mellan kulturer. Det kan göra att barn i förskolan interpelleras, vilket innebär att barnens egen uppfattning om dem själva antingen kan främjas eller begränsas (Rosales, 2020). Bonilla-Silva (2018) diskuterar vittnesmål och återberättelser med att en upplevelse av förtryck som återges av en person som upplever ett förtryck direkt är mer trovärdig, snarare än en person som återger en upplevelse ur ett perspektiv som inte är lika nära. Ett vittnesmål har alltså högre trovärdighet än en återberättelse.
Genom att barn upprepade gånger får höra budskap i sånger som reproducerar rasistiska normer får de en vinklad undervisning som bekräftar rasistiska fördomar (Rosales, 2020). De normer som redan är starkt etablerade byggs på ännu mer när de snarare skulle behöva raseras. Det skulle kunna ses som att vuxna genom att välja sånger med denna typ av budskap ger grönt ljus åt diskriminering. Även de sånger som inte väljs kan medföra konsekvenser som osynliggör och marginaliserar vissa av barnen och andra barn blir på så sätt mer representerade, sedda och hörda (Bonilla-Silva, 2018). Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) betonar vikten av respekten för alla människors lika värde och solidariteten mellan människor, och de sånger som väljs och inte väljs kan vara exempel på när förskolan strider mot detta. Nina Jakku & Anna Waara (2017) diskuterar perspektiven hos sex kvinnor som har på sig synlig muslimsk klädsel i sin vardag. De berättar om sina upplevelser av diskriminering i Sverige. En utav kvinnorna förklarar hennes reaktion på rasistiska kommentarer: ”oftast försöker jag svara tillbaks, för jag känner att muslimska kvinnor har blivit så himla avhumaniserade i dagens samhälle” (Jakku &
Waara, 2017, s. 162). Denna rasism som finns i Sverige idag, som orsakar denna avhumanisering av människor, är något som förskolan aktivt ska motverka (Skolverket, 2018).
31
Rasism som diskriminerar kan också vara en bidragande faktor till interpellation (Rosales, 2020). Därför är det grundläggande att förhålla sig kritisk till de sånger som väljs i förskolan och granska de normer som reproduceras i sångtexterna för att på så sätt motverka en ”vi” och
”dom” känsla när alla barn är lika värda och det är en del av förskolans uppdrag att informera detta till barnen i förskolan (Skolverket, 2018).
Enligt Martinsson (2020) är det inte själva metoden för arbetet med diskriminering i förskolan som är det avgörande, utan förhållningssättet som pedagogen eller förskolläraren har till innehållet. Martinsson (2020, s. 140) diskuterar den viktiga aspekten om flickor som ”tar plats på andras bekostnad” och vad det kan medföra för konsekvenser. Det finns flera sätt förhålla sig till sångerna som sjungs i förskolan och dess budskap. Genom att problematisera och föra en kritisk diskussion med barnen kring de budskap som finns i sångerna som sjungs i förskolan får barnen verktyg att själva bli medvetna om respekten eller avsaknaden av respekt för sig själv och andra (Skolverket, 2018). Eftersom jag inte har gjort intervjuer eller observationer för denna studie på förskolor där jag hört sångerna sjungas, vet inte jag hur pedagogerna har förhållit sig till detta.
32
6. Diskussion
Några exempel på utbildning och fostran i sångerna i denna studie är att lära sig räkna siffror (10 små indianer), att lära sig om sina rättigheter (Stopp, min kropp; Älgarna demonstrerar) och att lyssna på vuxna (Mitt lilla barn). Still (2011) diskuterade en av upptäckterna i sin studie, som var att syftet med att använda musik som medel ofta var att fostra barnen. Flera utav sångernas texter i denna studie har som syfte att utbilda och fostra barn, vilket innebär att fostran av barn och deras utbildning anses nödvändiga även idag. Idag har alla barn rätt till en utbildning (Unicef, 2009).
De sånger som sjöngs under perioden då barnstugeutredningen pågick i Sverige handlade om revolution och förändringar (Älgarna, demonstrerar, Mitt lilla barn, Många barn är bruna, Här kommer Pippi Långstrump), samtidigt som samhället i Sverige genomgick stora förändringar.
Precis som Netterstad (1982) kunde se tydliga kopplingar till musik och tidsperioden när den skrevs och sjöngs, kunde jag också se en tydlig skildring av tidsperioden i musiken. Herlitz (2006) diskuterar förändringen som traditioner genomgår av olika anledningar, bland annat det som händer i samhället. Kan det vara så att de sånger som inte sjungs i förskolan idag, som till exempel handlar om religion, inte sjungs då religionsfrihet, som kom med sekulariseringen av Sverige, idag anses vara så grundläggande?
10 små indianer är en sång som används som ett medel för att lära barnen att räkna. Om musik kan användas som ett medel för samarbete eller matematik (Söderman, 2012) skulle det även kunna användas som ett medel för att motverka rasistiska eller sexistiska normer. Enligt Still (2011) kan musik vara botande och användas i sociala sammanhang för att till exempel sprida politiska eller religiösa budskap. Även den kulturella aspekten som Still diskuterar, att alla kulturer innehåller musik på något sätt. Still diskuterar också den fostrande rollen som musik ofta har. Om musik kan vara ett medel för allt detta, vad hindrar musik från att användas som ett medel för att hämma fördomar och istället främja tolerans och öppensinnighet? Förskolan skulle kunna använda musik som ett medel för att ”främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor” (Skolverket, 2018).
33
Förslagsvis genom att skriva sånger med texter som har som syfte att göra barn medvetna om sina rättigheter som sången Stopp, min kropp gör. Förhoppningsvis kommer denna sång fortsätta att bidra till ökad självkänsla, integritet och medvetenhet om sina rättigheter, vilket den redan gjort i min erfarenhet av förskolor där jag varit. Detta innebär att synen på barn som en tabula rasa, som Sandberg (1996) diskuterar, har förändrats, eller att det kan tolkas som att förskolan delvis har gått ifrån denna syn på barn.
Vad är det då som hindrar att det går i riktningen mot diskriminering och att normer bekämpas och förändras? Om dessa sexistiska och rasistiska normer skulle falla skulle även de privilegier och den hierarkiska ordningen falla också. Vem utav alla dem som nyttjar sina privilegier vill dela med sig av dem eller sänka sin standard? Detta skulle kräva en hel del ansträngning från flera håll. Det kan tolkas som att Ljungberg (2005) menar att det bland annat skulle innebära medvetenhet om privilegier som nyttjas av de som inte är medvetna om att de nyttjar dem eller att/hur det påverkar de som drabbas. Denna medvetenhet leder till en annan vital komponent för att lösa detta problem; motivation eller vilja att förändra. Slutligen krävs det handling. För att stora förändringar ska ske krävs det stora uppoffringar. Det skulle kunna vara så att urvalet som gjorts för denna studie från de sånger som sjungs i förskolan idag, inte upplevs som särskilt rasistiska eller sexistiska. Om så är fallet finns det ingen egentlig anledning baserat på normer som skulle vara tillräcklig för att dessa sånger inte skulle sjungas i förskolan mer. Det skulle också kunna vara så att det finns pedagoger som har tänkt på dessa aspekter, men att det finns andra budskap i sångerna eller att de är oerhört populära sånger bland barnen, som väger tyngre än de rasistiska eller sexistiska aspekterna.
Det skulle kunna tolkas som att vita personer med vit färg har målat in sig i ett hörn. Problemet löser sig inte av sig själv och inte heller genom en så simpel lösning som till exempel att bara ta bort ordet ras (Bonilla-Silva, 2018). Det är inte acceptabelt att använda ord, uttryck och sätt att uttrycka sig på som reproducerar normer, men det är inte heller produktivt att ta bort dessa uttryck i förhoppningen att försöka sudda ut historien och låtsas som att den inte har hänt (Bonilla-Silva, 2018). Genom ett intersektionalitetsperspektiv blir det också ytterligare komplext (Ljungberg, 2009). Var är det lämpligt att börja? Vilket förtryck bör prioriteras högst?
På vilket sätt kan förskolan arbeta med förtrycket? Det är viktigt att ta i beaktning att medvetenheten hos vita inte är lika hög som för rasifierade, då vita inte behöver uppleva
