Trygghetskedjan hänger ihop
med alla inblandade och ska
utgå från invånare, brukare
och de anhöriga!
Trygghetstjänster i samverkan med invånare, brukare och anhöriga
Tomas Hallberg Spiut Management
tomas.hallberg@spiut.se
– Hur förhåller vi oss till vad utvecklingen erbjuder?
Marie Pernebring SKL
marie.pernebring@skl.se
- man kan fundera över ..
Hur förändrar ökad tillgänglighet människors användningsmönster?
Finns det Socioekonomiska aspekter – kan det bli ett jämlikhetsproblem?
Organisatoriska aspekter?
Kan det blir ett verktyg för regional tillväxt?
Tekniken hjälper oss i våra utmaningar!
3,3 : 1 2,6 : 1
Flera undersökningar visar att många äldre har
en stark vilja och strävan att kunna bo kvar hemma och sköta sig själva.
Autonomi, oberoende eller självständighet och deltagande i en social gemenskap är viktigt.
( ur Hemma med it- slutrapport, HI, 2009)
Fas 1 och 2 – CHECK!
Svenskarna och internet 2013 – Olle Findahl iis.se
Fas 3 – vi blir mobila!
Hur förändrar det
internets tillgänglighet och människors
anvä ndningsmö nster?
..för det är de unga som driver på!
5%
78%
Smartphones och surfplattor ökar
- Idag har nästan hälften av tvååringarna prövat att använda internet och en av fyra treåringar använder internet dagligen. Det är framför allt surfplattans intåg i barnfamiljerna som bidragit till denna utveckling. Så gott som alla som dagligen använder internet bland de yngsta upp till sju års ålder använder också en
surfplatta.
- Bland treåringarna är idag 60% internetanvändare jämfört med 22% år 2009.
- Av åldersgruppen 56-65 år har 98% en mobil och av dem har nästan hälften (47%) smartphones. 7% av gruppen använder surfplatta.
- Av åldersgruppen 66-75 år har 94% mobil och av dem har 22% smartphones. 2%
använder surfplatta?
- Tillgången till de smarta mobilerna har fortsatt upp mot 70% av befolkningen.
Det är en utveckling som i stor utsträckning, som vi tidigare sett, bärs fram av de unga. Men om inte de äldre blir mer intresserade kommer även den kurvan att börja plana ut.
Ur ”Svenskarna och internet 2013 -En årlig studie av svenska folkets internetvanor” Olle Findahl, SE – Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Är äldre teknikfientliga.. – NEJ!
Bodil Jönsson, Almedalen 2010: Det är de inte, men de är sparsmakade!
- Det nya ska fylla någon funktion (inte bara vara nytt i sig) - Det skall gå att relatera till det gamla
- Vi måste vara beredda att ge tekniken lärtid – förutsatt att de kan räkna med att produkten inte blir oanvändbar i ungefär samma ögonblick som de lärt sig använda den.
Åsa Larsson, 2009: > 85 år: en pragmatisk inställning till teknik.
- Om aktiviteten redan genomförs på godtagbart sätt är man inte särskilt villig att övergå till tekniska lösningar.
- Teknik ska införlivas i det dagliga livet i det dagliga görandet. Om detta inte sker kanske tekniken inte används överhuvudtaget.
Vi måste samverka
”Brukare och patienter som aktiva medskapare”
En prioriterad fråga 2013 och 2014
som föregåtts av ett positionspapper 2011
- hitta och sprida exempel - metoder för att mäta effekt
- brukar- och patient medverkan i huvudfåran – en aspekt i styr- och ledningssystem
Hur blir det medskapande?
- När man ger brukare en röst, inte bara som grupp, utan också som enskild individ
- När man tar tillvara brukarens erfarenhetskunskap - När man arbetar tillsammans för att uppnå ett mål
Varför?
- Tjänster med individanpassning och högre träffsäkerhet – bättre resultat
- Kunna möta krav på större inflytande och vilja till eget ansvartagande bla pga ”nätkunskap”
- Hjälp till självhjälp/egenvård och – stärkta individer -mindre inlärt hjälplösa
- Att sänka kostnader - klara välfärdens finansiering och
- alla de nya/ny uppmärksammade behoven
Anpassning – krav på högre standard
Barn med cancer och
invandrarbakgrund äldre invandrare med
depression barn till föräldrar med invandrar- bakgrund i utsatta områden Döva
asylsökande
Äldre hemlösa män med missbruks- bakgrund
Funktionshindrade
HBT-personer Yngre medelklass i storstadsområden
Flickor med ätstörning och invandrarbakgrund
Frivilligt
Ensamstående Mammor med IVF- barn
De mest sjuka äldre
Barn till psykiskt sjuka föräldrar
Barn till
missbrukande föräldrar
Fattiga lågutbildade kvinnor
traumatiserade flyktingar i
glesbygd transpersoner med
invandrarbakgrund synskadade med ledarhundar
hemlösa kvinnor med ett aktivt missbruk och psykiatrisk problematik våldsutsatta kvinnor med
funktionsnedsättning barn med hörselskada i glesbygd
Lågutbildade rökande kvinnor
Asylsökande med allvarlig psykisk sjukdom
Ensamstående mödrar med annat modersmål än
svenska
Lågutbildade äldre
Brukar och patientorganisationers varför?
- Demokratiskäl
- ”Idag har vi ett annat självförtroende som patienter och brukare – vi kräver att få vara med ”
- ”Vi måste alla tänka på att resurserna är begränsade och utgå från det”
- ” Det är nödvändigt att ta tillvara kunskaper hos patienter – de kunskaper som finns hos läkare/sjuksköterska är en helt annan sorts kunskap”
- Bara brukare och patienter vet att de satsningar som görs är rätt satsningar
Planera,
besluta Utvärdera/
revidera Brukare/
patient , närstående
Företrädare
Göra /själva tjänsten
Vad kan det handla om?
Individnivå, verksamhet och eller strategisk nivå?
Att utgå från de faktiska behoven
Sverigestudien 2013
”Det ord som flest (30 procent) använder för att beskriva sin arbetsplats är kostnadsjakt. Det ord som flest (53 procent) använder för att beskriva sin önskade arbetsplats där man tillsammans ska kunna prestera optimalt är anställdas hälsa.”
”Endast 8 procent av respondenterna använder ordet kundtillfredsställelse…”
”Att vara professionell - att vara expert och att veta bäst. Då kan det upplevas som ett hot att släppa in kunder/brukare som har en massa åsikter som kanske inte stämmer överens med den professionella bedömningen”
Den svenska arbetsplatsen i snitt…. längtar efter ett stabilt, rikt inre liv utan förändringar och utan kunder!
9 Kommuner i värderingsprojekt
Få kroniskt sjuka i Sverige känner sig involverade i sin vårdplanering
30
69
23
67 58 49 48 45 42 41
Tyskland Nederländerna
Frankrike UK Schweiz
Norge USA
Sverige Australien Kanada
Nya Zeeland
Sjukvårdspersonal har diskuterat dina mål/
prioriteringar
Hjälp att göra en behandlingsplan för ditt dagliga liv
Tydliga instruktioner om symptom att bevaka för fortsatt vård
Andel som känner sig involverade i sin vårdplanering*
Bas: Har kronisk sjukdom (Q1415A-E, Q1450A, Q1310C, Q1310A)
*Har svarat ja på samtliga frågor ovan
Källa: Commonwealth Fund International Health Survey of Sicker Adults in Eleven Countries, 2011
Procent, 2011
22 80
84 75 66 66 63 64 64 56 44
49 80
74 71 63 61 58 52 49
53 41 41 78
81 76 68 63 62 67 59 42
51 36
Provtagning och bedömning på distans
Norrbottens läns landsting - vårdcentraler Utrustning i hemmet
Ändrad medicinering utan besök på vårdcentral
”vårdcentralen hem till patienten”
EU projekt ”Renewing health”
Nytt intelligent larmkoncept
Med bl a:
Rörelse sensorer, brand – automatiskt räddningstjänst fallsensor, bättre ljudkvalitet
Utvärdering , FOU NU:
Den positiva upplevelsen inte endast är avhängt på upplevelsen att det skapar trygghet. Andra parametrar – så stort självbestämmande som möjligt = innebär att man vill vara självständig och ta eget ansvar för trygghet
”gör det tryggare i de saker jag fortfarande kan göra själv”
”bra att jag själv kan göra saker med larmet…….då lär man sig mer”
”självständigheten den främsta fördelen”
Hemtjänst i Sundsvall - Skönsmon
- Leanarbete med fokus på interna processer
- Resa som började hos brukarna - flera veckors ”studium”
- Brist på kontinuitet det största problemet
- Hemtjänstgruppen fick mandat att själva hitta lösning – deras kunskap tas tillvara
- Vikarier , schema själva…………..
- Chefens roll förändras radikalt
= Sänkta kostnader, nöjdare brukare och mer stimulerande arbete
PEO och PER
PEO, personliga observationer
- Patienter med kroniska sjukdomar/anhörigas egna observationer - jämförelser ger ackumulerad kunskap - Kopplas samman med vårdens informationssystem,
kvalitetsregister ( Stockholms CF center) PER, patientens egen registrering
- Inför läkarbesök, smärta, klarar vardagen mm - Mötet kan koncentreras på patientens perspektiv
MMC inom KI, P 2 I Care Patient, Professionell, Informatik
Inflytanderådet vid enhet för försörjningsstöd
- Anpassning till målgruppen – språkbruk Hemställan vad är det?
Webbplats - soss hur hittar man det - Med vid anställningsintervjuer
- Stärkande för deltagarna själva
- För de andra som behöver försörjningsstöd?
Kallelser
Brukarperspektiv eller brukarens perspektiv??
Vård och omsorg ska ske utifrån patientens perspektiv och inte patientperspektiv. Vi kommunicerar, inte informerar.
Två experter – patient och doktor som samverkar.
Ur vision för patientsäkerhetsarbetet, centrum för Verksamhetsutveckling inom Västra Götalands regionen
En fråga om bemötande?
- det räcker inte med gott bemötande
Eller en fråga om kunskapssyn?
- det behövs också en övertygelse om att de vi är till för har viktig kunskap och resurser att bidra med
Ändrad yrkesroll behövs?
”Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället
koncentrera oss på det friska. Det kan vara så att det tar emot att tänka sig att patienten ska sköta något som man själv har utbildat sig för i flera år.”
Britt Marie Banck, sektionsledare, Ryhovs sjukhus
Missriktad välvilja
En möjlig nutid och framtid
1. Retorisk fas – beskrivning och motivering av brukarmakt 2. Representativ fas – införande av representation och nya
arbetssätt
3. Integrativ fas – frågan inkluderas i praktikens vardag 4. Nyordning – brukarmakt är en naturlig del av praktiken
Magnus Karlsson, Ersta Sköndal Högskola
Skapa sammanhang, beskriv utmaningar och mål för medborgarna, låt dem delta i processen och VÅGA anpassa er!
Befolkning, antal 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 50 000 0
1990 2000 2010 2020 2030
Resonera med grannen. Vad skulle man kunna göra i er
organisation eller kommun för att bidra ett paradigmskifte i frågan om medborgarsamverkan?
Logga in på era mobiler på
www.govote.at
Kod: 21 82 20
Digitalisering i samverkan med
medborgare och invånare
Tack för oss!
Marie Pernebring
&
Tomas Hallberg
Länkar
Prioriterad fråga: Brukare och patienter som aktiva medskapare
http://www.skl.se/tjanster/omskl/inriktningochverksamhet/priorit eradefragor/brukareochpatientersomaktivamedskapare.1189.html Mer om: Brukare och patienter som aktiva medskapare
http://www.skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupp utveckla/framtidenstjansterochvalfardutveckla/aktivtmedskapande brukareochpatienter.1072.html
Film om medskapande:
http://svid.se/sv/Design-o-Halsa/
Webbinarier:
http://svid.se/sv/Design-o-Halsa/Webbinarier-Design-for-battre- halsa/
