Uppdrag 1 BESKRIV DIG SJÄLV

(1)

e

DEPÅ - 1. BESKRIV DIG SJÄLV - sida 1 av 1

Uppdrag 1

BESKRIV DIG SJÄLV

I Arbetshäftet du fått finns frågor du ska besvara. Frågorna i Uppdrag 1 är personliga och därmed frivilliga. Du behöver bara svara på de frågor du vill.

Uppgifterna som du fyller i stannar mellan dig och din lärare.

Arbetshäftet bör du ha med dig när du jobbar med uppdragen, där gör du dina anteckningar. Uppdragen innehåller övningar som utvecklar din förmåga att:

• tänka och handla positivt,

• träna, äta rätt och planera,

• bättre utnyttja din tid.

Om du tillämpar råden får du en större chans att lyckas med det du vill förverkliga. Det har du nytta av både privat och i arbetslivet.

Kursen syftar till att utveckla din förmåga att söka positiva lösningar. Om du har en positiv attityd blir det lättare att finna lösningar på problem.

Så här sa en representant för en av Sveriges största byggarbetsgivare om den här kursen:

"Vi är mindre intresserade av att anställa en person som är skicklig byggarbe- tare - men med fel attityd, än att anställa en mindre skicklig - med rätt attityd.

Att lära ut yrket klarar vi själva, men vi kan nästan aldrig ändra en felaktig attityd".

Uppgifter i Arbetshäftet

I Arbetshäftet, sidorna 4 - 5, fyller du i basinformation om dig själv, vilka personliga intressen du har m.m.

På sidorna 6 - 7 fyller du i uppgifter om ditt dagliga liv, kost, vikt, motion, alkoholkonsumtion, hälsa och fritidsanvändning.

elev

Interactive Documentation i Eskilstuna AB, 9151

(2)

e

DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 1 av 2

Uppdrag 2

PUNKTLIGHET

Att passa tiden, att vara punktlig, är i byggbranschen en förutsättning för ett problemfritt arbete.

Eftersom byggjobbet ofta är ett lagarbete kan du inte låta kompisarna vänta.

Hur skicklig du än är, kan det bli problem, om du inte kan passa tider. Att vara ombytt och klar och gå ut på bygget rätt förberedd och i rätt tid, att inte vara sist ur boden från rasterna och inte först hem är vad som gäller i byggbranschen.

Att komma för sent beror ofta på något av följande:

1 det har blivit en vana och kanske också en del av personligheten, 2 ren hänsynslöshet, man bryr sig inte,

3 man tror att det saknar betydelse och kommer för sent för att det inte får några konsekvenser,

4 man har ambitionen att komma i tid men en mängd olika saker händer som skapar förseningarna.

Punkt 1 kan bero på en outvecklad förmåga och/eller bristande omdöme.

Punkt 2-3 beror ofta på brist på hänsyn och respekt mot lärare och klass- kamrater. En sådan attityd är sällan begränsad till enbart brist på punktlighet utan finns ofta också på andra områden. Du kan inte gå igenom ett helt liv med den typen av attityder utan att du förr eller senare får problem.

Punkt 4 är brist på planering eller överdriven tidsoptimism.

Uppgifter i Arbetshäftet

På arbetsplatser används dagböcker för att företaget ska veta hur mycket de ska ta betalt för ett visst arbete, för materialkostnader och för t ex extra- arbete.

Ute på bygget är det viktigt, även för din egen skull, att föra dagbok. I dagboken för du t ex in det antal timmar du ska få betalt för och eventuella utlägg för resekostnader.

elev

(3)

e

DEPÅ - 2. PUNKTLIGHET - sida 2 av 2

I det här uppdraget ska du anteckna i Arbetshäftet vad du gör under en skolvecka. Du ska dessutom markera om du kommer för sent.

Dagbok

Fyll i dagboken, sidorna 8 - 12, lektion för lektion, när du kom och gick, kursens beteckning samt lektionens längd.

När du har fyllt i dagboken under en vecka ska du fylla i sidan 13, "Varför blev det så"?

Tanken är, att du med hjälp av det du skrivit in, ska se vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Tänk efter hur du kan göra det som gick lite sämre bättre och det som redan är bra ännu bättre.

DAGBOK Måndag vecka_______

Uppdrag 2 PUNKTLIGHET

Lektioner Kurs- Lektionstid

Tidpunkt kl. beteckning timmar

Kom

Gick

Kom

Gick

Beskriv kort vad lektionen handlar om

8.30

10.00 10.20 11.50

Stensättning och grundläggningsarbete

Bjälkar och balkar.

Tillverkning betong.

BYT200

BYT200 1,5

1,5

Förklaring till förseningar Måndag

Tisdag

Uppdrag 2 PUNKTLIGHET

Akut tandläkarbesök gjorde att jag inte kunde närvara på lek- tionen 10.30 tisdag fm.

Förberedelser inför klassdiskussion

• Gå igenom dina anteckningar. Har du missat tiden?

Ställ i så fall frågan: Vad berodde det på?

• Tänk också efter vad det skulle få för konsekvenser om du hade ett arbete att passa. Skulle du komma lika ofta för sent då? Om inte, varför kan du inte ha den rutinen nu?

I nästa avsnitt, "Planering", får du hjälp med att förbättra dina möjligheter att passa tider.

2

(4)

e

DEPÅ - 3. PLANERING - sida 1 av 2

Uppdrag 3

PLANERING

Planering ökar möjligheterna att ha kontroll och därmed att undvika problem.

Att undvika problem är en grundförutsättning för att må bra. Att inte planera innebär stress och oftast sämre prestation oavsett vad du gör.

Planering är att se framåt i tiden, det är nödvändigt t ex när material måste beställas för ett visst arbete eller när du behöver information inför ett möte eller en arbetsuppgift.

Planering kan också vara bra för att vara förberedd och påläst när du t ex söker jobb. Det kan vara det arbetsgivaren tar intryck av och gör att just du får jobbet.

Alla som vill kan lära sig att planera. Att planera är inte svårt. Det handlar mer om att skaffa sig en god vana, en framförhållning.

Frågor som är grunden i all planering

Planering är att tänka framåt, att förutse vad du kommer att göra och vad du behöver för att allt ska fungera. Planeringen ska omfatta allt från vilken tid du behöver för olika sysslor, material du behöver ha med dig, övriga förutsätt- ningar som kläder, pengar m.m. Men planeringen ska också omfatta ditt eget välbefinnande som behov av sömn, mat och vila.

elev

(5)

e

DEPÅ - 3. PLANERING - sida 2 av 2

Det du glömmer kan rasera det du planerat!

För att inte glömma något kan det vara bra att använda sig av en checklista.

Det här är ett exempel på checklista:

• Vad ska du göra i morgon, på lektionerna, på rasterna, på lunchen osv?

• Hur kommer vädret att vara? Vad behöver du om det regnar?

• Vad ska du äta på morgonen, på lunchen, till middag?

Behöver du ta med mat?

• När måste du starta för att komma i tid till de olika aktiviteterna?

• Är det någon som du lovat något?

• Vad behöver du förbereda dagen innan?

• När behöver du lägga dig för att vara utsövd när du stiger upp?

Tänk efter, kommer du att behöva

• mellanmål,

• telefon,

• busskort eller

• pengar?

Planera dagar, veckor och hela terminen med hjälp av checklistan ovan.

I Arbetshäftet finns underlag för planering av en vecka.

Uppgifter i Arbetshäftet

Fyll i dina planer för en vecka, både för skol- och fritidsaktiviteter.

Måndag Tisdag Onsdag

05,00 06.00 07.00 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00

930. Skolfoto 7.00 Bilskola

9.00 Matteprov

Förberedelser för klassdiskussion

När veckans uppdrag är utfört och allt är antecknat analyserar du resultatet.

Vilka är dina största missar? Kan systemet med checklistor vara ett bra sätt för dig att undvika misstag i planeringen? Vad krävs för ett bättre resultat?

Diskutera metoden i klassen.

3

(6)

e

DEPÅ - 4. LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL - sida 1 av 3

Uppdrag 4

LÅNG- OCH

KORTSIKTIGA MÅL

Vad har du för mål i livet när det gäller skola, arbete och fritid? Vem styr ditt liv? Om du själv inte styr ditt liv är risken stor att andra gör det.

Framgångsrika människor är målinriktade och lämnar inget åt slumpen. De ser till att det de önskar uppfylls. Det kan du också göra. Det här uppdraget handlar om hur du uppfyller dina mål.

Två förutsättningar är:

• du måste veta vad du vill,

• du måste veta hur du uppfyller målen.

Du måste själv tänka efter och besluta om vad du vill göra av ditt liv.

Så tar du reda på vad du vill

Följande frågor kan vara till hjälp i arbetet med att ta fram dina mål:

• Vad är du bra på och vad har du svårt för?

• Hur vill du ha ditt liv, din ekonomi, ditt umgänge med vänner, hur vill du bo?

• Bedöm hur realistiska dina mål är utifrån dina förutsättningar.

För att nå långsiktiga mål måste de ibland delas upp i delmål

• Vilka delmål behövs på vägen mot ditt slutgiltiga huvudmål?

• Vad anser du behövs för att nå dina delmål?

elev

(7)

e

11 Målare 12 Plattsättare 13 Plåtslagare 14 Stenmontör 15 Ställningsbyggare Yrkeskategorier:

1 Anläggnings- och vägarbetare 2 Anläggningsmaskinförare 3 Beläggningsarbetare 4 Bergarbetare 5 Betongarbetare

6 Drift- och underhållsarbetare 7 Golvläggare

8 Håltagare 9 Maskinförare 10 Murare

Uppdrag 4 LÅNG- OCH KORTSIKTIGA MÅL

YRKE Mål

Delmål 1

Gjort

PRIVAT Mål

Delmål 1

Murare – juni 07

Klara första året – juni 05

Springa 1 mil under 45 m

Klara under 70 min – 10 s

Uppgifter i Arbetshäftet

På sidorna 16 - 17 i Arbetshäftet ska du anteckna mål för yrkes- respektive privatlivet.

För ditt yrke kan det handla om:

• Vad du vill jobba med, dvs vilket yrke vill du ha.

• Det gäller då att först välja rätt yrkeslinje vid studievalet.

Privata mål kan vara

• att spara, t ex till en motorcykel eller bil,

• att flytta till en egen lägenhet,

• att träna sig till en tillräckligt god fysik.

Ställ dig följande frågor:

• Är dina mål realistiska i förhållande till dina personliga förutsättningar som betyg, fysisk styrka, kondition m.m?

• Om målet är ett visst yrke, hur ser tillgången på arbete ut? Hur är konkurrenssituationen? Kan du tänka dig byta ort för att få jobb?

• Kan du tänka dig välja ett annat yrke för att lättare få jobb?

Dela upp målen i delmål

Bestäm dig för ett yrkesmål och ett mål för privatlivet. Dela upp huvudmålen i delmål som leder fram till ett genomförande av huvudmålet. Fördela del- målen över den tid som krävs för att du ska kunna nå huvudmålet.

Ett exempel

Du har bestämt dig, du vill bli träarbetare. Skriv in träarbetare som huvudmål i Arbetshäftet.

Exempel delmål 1

Börja med att undersöka arbetssituationen för träarbetare i dag och för den tidpunkt då du är klar med din utbildning. Kontrollera lönenivåer, vilka arbets- givare som finns på din ort och hur arbetsmöjligheterna är på orter med pendlingsavstånd eller dit du ev vill flytta.

4

(8)

e

Tänk efter

hur du enklast får fram svaren på de här frågorna. Bestäm hur du ska göra och vilken tid det får ta. I Arbetshäftet skriver du in lönenivåer, namn, adress, kontaktperson på byggföretag som behöver träarbetare. Att ta reda på det utgör delmål 1.

Om det inte behövs några träarbetare inom det område du kan tänka dig pendla inom skriver du följande i Arbetshäftet - inga träarbetarjobb finns.

4

Exempel delmål 2

Analysera resultatet för delmål 2. Ställ frågan: Är målet fortfarande realistiskt?

Om du fått kontakt med ett byggföretag som behöver träarbetare, behåll kontakten, sök praktiktjänst eller extrajobb.

Sätt som delmål 2 att behålla kontakten med det eller de företag som behö- ver träarbetare.

Skriv då i Arbetshäftet - "sök praktikjobb eller extrajobb på de utvalda företagen", som delmål 2.

Om det inte finns några jobb, sätt då som delmål att ta reda på hur alternativen ser ut. Här ställs du inför ett val som kräver förmåga att tänka om, dvs.

att anpassa dig till en ny situation.

Man kan formulera problemen så här: Du önskar utbilda dig till ett av 17 yrken inom byggbranschen. 75 procent av alla elever gör samma val. Då är risken större att du blir arbetslös jämfört med om du väljer ett yrke där det är brist på arbetskraft. Ett yrke där det är ont om arbetskraft ger ofta bättre resultat i plånboken.

Ett delmål skulle i en sådan situation kunna vara att ta reda på vad det skulle betyda ekonomiskt för dig att vara arbetslös jämfört med att jobba under det första året efter utbildningen? Vad skulle det få för konsekvenser på dina övriga privata mål?

Ta reda på och anteckna i Arbetshäftet, som delmål 2, vad du får för ekonomi och vilka utgifter du har privat. Jämför det med vad du skulle få i lön i ett yrke i byggbranschen där det finns efterfrågan på arbetskraft.

Dra slutsatser av jämförelsen. Är det värt att utbilda sig till ett yrke där det inte finns efterfrågan på arbetskraft? Tänk flexibelt. Utbilda om dig till ditt önskeyrke kan du alltid göra vid ett senare tillfälle. Och då med bättre ekonomiskt utgångsläge och erfarenhet i bagaget.

Delmål 3 skulle i det senare fallet kunna vara att börja om från början, välja ett nytt yrke och undersöka efterfrågan på utbildad arbetskraft.

På samma sätt gör du med dina privata lång- och kortsiktiga mål.

(9)

e

DEPÅ - 5. FRITID - sida 1 av 2

Uppdrag 5

FRITID

Dygnet består av 24 timmar, tre 8-timmarspass, sova, skola, fritid. Det här uppdraget handlar om vad du gör på din fritid.

”Jag hinner inte” eller ”när ska jag ha tid till det” är vanliga uttryck. Det finns knappast någon som inte önskat sig mer tid ibland. Vissa människor hinner nästan allt och en del nästan ingenting.

Det handlar om att vara effektiv och använda tid på ett bra sätt

Uppdraget handlar också om hur du ska få tid att förverkliga dina drömmar.

Smarta människor hinner både koppla av och uträtta nyttigheter. "Ja, men jag behöver ta det lugnt ibland" säger du kanske. Visst det behöver vi alla, men inte alltid. Att koppla av ska man kunna ha tid till med jämna mellanrum - när man uträttat ett antal "måsten".

Det här uppdraget vill lära dig använda tid effektivt, för dina måls skull. Så du kan gå från att dagdrömma till att ta tag i saker och få saker att hända.

Tidsbrist

"Jag hinner inte" är ett av våra vanligaste uttryck. Låt oss se hur vi använder den tid vi har (tid är demokratiskt fördelat, ditt dygn innehåller 24 timmar - precis som statsministerns).

Vardagar kan delas in i tre delar; 8 timmars sömn, 8 timmars jobb (7 timmar i skolan) och 8 timmars fritid.

Det gör att en vecka ser ut så här:

Sova 56 timmar

Skola 35 timmar

Fritid 77 timmar

Som du ser är fritiden under en vecka mer än dubbla skoltiden. Det innebär många möjligheter.

elev

(10)

e

Aktivitet Timmar Summa

Varit i skolan Sovit på natten Sovit utöver nattsömn Ätit mat

Tittat på TV

Uppdrag 5

FRITID

Mån

Tors Ons

Tis Fre Lör Sön

7 6 7 7 7 34

8 8 9 7 8 59

2 2

2 3 3 2 2 18

1 1 1 9

9 10

3 3

DEPÅ - 5. FRITID - sida 2 av 2

Uppgifter i Arbetshäftet

Här kommer de uppgifter du ska anteckna i Arbetshäftet, sidan 18. Skriv in:

• allt du gör från det du stiger upp tills du somnar, för veckans alla dagar

• räkna samman tiden för 7 dygn och summera i kolumnen längst till höger.

Är du nöjd med hur du använder din tid?

• Gå igenom hur du använder din fritid

• Hur skulle du önska att du använder din tid, bl a med tanke på dina mål?

• Gör de förändringar du önskar. Genomför dem i din vardag och gör om analysen några veckor senare och jämför resultatet med föregående gång.

Har du lyckats ändra hur du använder din tid?

Om du inte lyckats, analysera varför och försök ändra på det som gjorde att du inte nådde vad du föresatt dig.

5

(11)

e

DEPÅ - 6. NÄRINGSLÄRA - sida 1 av 3

Uppdrag 6

NÄRINGSLÄRA

Går inte livet ut på att må bra? Förutsättningar för att må riktigt bra är att vara frisk, mätt och i själslig balans. Det går inte att må bra om man äter vad som helst. Det kan man göra ibland, men inte alltid. Äter du fel mat ofta kommer du med tiden att må sämre.

Det förrädiska är att det i början knappt märks. Men välfärdssjukdomar, t ex diabetes, som beror på felaktiga matvanor, ökar bland ungdomar. Det är när du är ung som du ska lägga grunden till rätt kost och därigenom få ett långt och friskt liv.

Den här kursen lär dig inte vad du ska äta, det får du lära dig på annan lektionstid. Här får du hjälp att motivera dig för att äta rätt och finna orsaken bakom ett eventuellt felaktigt ätbeteende.

Uppgifter i Arbetshäftet

Vad avgör vad du äter?

Fyll i sidorna 19 - 20 i Arbetshäftet. Ditt uppdrag är att gå igenom dina matvanor. I Arbetshäftet ställs frågor om:

• vilka matvanor du har,

• vad som avgör vad du äter,

• om någon i din familj är överviktig,

• vilka attityder dina kompisar har till mat.

Om du är överviktig kan frågorna hjälpa dig bli medveten om:

• vad som skapar din övervikt,

• vid vilka tillfällen du äter fel,

• om du tröstäter.

Uppdragets syfte är att ge förutsättningar för att förändra felaktiga matvanor.

Varje kryssad 3:a i Arbetshäftet är en varningssignal. Dina ansträngningar bör gå ut på att förvandla så många 3:or som möjligt till 1:or.

elev

(12)

e

Tips

Om du har problem med din vikt, och i synnerhet om flera i din familj har det, bör du ha stor hjälp av att analysera svaren på de här frågorna. Om du är överviktig är det viktigt att du blir medveten om varför, vad och när du äter fel och om hur du kan förändra dina matvanor till något bättre.

Fett och socker är vanliga orsaker till övervikt. Bättre alternativ är frukt och grönt, som kan fungera både som huvud- och mellanmål. Är du osäker på vad som är rätt och fel kan du fråga den lärare som ansvarar för utbildningen i näringslära.

Kommentarer till ditt resultat

1. Hur är kunskapen hos de personer som lagar din mat?

Om du kryssat i 2 eller 3 bör du tillsammans med den som lagar din mat ta reda på om ni kan minska fett och socker i maten ni äter. I dag finns det alternativa produkter med låga fetthalter till de flesta standardprodukter som mjölk, grädde, yoghurt, ost, korv, köttfärs m.m. Detsamma gäller i många fall också för socker. Ställ krav på den som lagar din mat att minska socker och fett i maten om du är överviktig. Eller gör inköpen och laga maten själv.

2. Äter du lunch i skolans matsal?

Skolans mat ska vara näringsriktig och ge veckovis vad du behöver för att må bra. Om du kryssat i 2 eller 3 bör du fråga dig om det alternativ till skolans mat du äter är lika bra.

3. Vad äter du istället för skollunch?

Om du kryssat i 2 eller 3 och alltid äter så är risken stor att du med tiden blir överviktig och inte får den näring du behöver.

4. Hur äter dina kompisar?

Om du kryssat i 2 eller 3 bör du tänka efter hur det påverkar din attityd till ätande. Är det risk för att du också äter likadant? Vissa människor kan ha dåliga matvanor utan att gå upp i vikt och andra kan bli överviktiga mycket snabbt. Tillhör du den senare gruppen ställer det stora krav på att du är konsekvent och medveten när du väljer vad du ska äta.

5. Min vikt

Är du lite eller mycket överviktig är det något du bör se upp med och göra något åt omedelbart.

6. Finns någon i din familj som har problem med vikten?

Är någon i din familj överviktig är det kanske så att ni har felaktiga matvanor och/eller rör er för lite. Det finns naturligtvis andra orsaker som påverkar vikten (t ex för låg ämnesomsättning), men oftast handlar det om fel mat och för mycket mat och för lite motion.

6

(13)

e

7. Vem lagar din mat i hemmet?

Om du lagar din egen mat och är osäker på näringsinnehållet så tala med din lärare eller fråga någon du vet har kunskapen. Lagar någon annan din mat så kan ni tillsammans komma överens om innehållet. Ställ krav på den som lagar din mat.

8. Vad äter du till mellanmål?

Svarar du 2 eller 3 på den här frågan är chansen stor att du med åren lägger på dig onödiga kilon. Vanans makt är stor, men försök bryta den och ersätta en del mellanmål med frukt. På ett år kan det betyda flera kg i lägre vikt.

9. När äter du?

Regelbundna matvanor har betydelse för vikten och välbefinnandet. Äter du oregelbundet ökar risken för att du stoppar i dig något olämpligt till mellan- mål. Se till att du äter regelbundet.

10. Tröstäter du?

En olustkänsla, ett olöst problem, deppighet och stress är vanliga orsaker till att en del människor äter utan att vara hungriga. Övervikt handlar ofta om känslor, man äter som kompensation för något annat. Om det är så för dig bör du ta reda på orsaken bakom känslan som resulterar i det felaktiga ätandet. Försök göra något åt problemet, dvs ta bort orsaken. Tala med någon i din omgivning som kan hjälpa dig eller kanske få dig att se annorlunda och lättare på problemen.

6

(14)

e

DEPÅ - 7. TRÄNING - sida 1 av 3

Uppdrag 7

TRÄNING

Uppdraget syftar till att motivera dig att förbättra din kondition och styrka.

Vi skulle kunna förkorta råden för motion med följande: om du fick en chans att uppleva skillnaden mellan att ha skött din fysik eller inte, efter t ex 20 års byggjobbande, skulle du aldrig tveka att träna.

En skadad kropp hindrar inte bara ditt arbete, den påverkar också ditt privata liv genom att begränsa vad du kan göra. Den kan ge dig problem med bl.a.

smärtor under lång tid.

Du kan minska riskerna genom att arbeta rätt och lyssna på din kropps signaler. Ett bra skydd är alltid en vältränad kropp och ett gott omdöme.

Låt oss titta på varför du bör träna.

Hur sköter du din fysik i dag?

Svara på följande snabbtest (ringa in ditt svar):

• Tränar du regelbundet (flera ggr veckan)? 1. Ja 2. Nej

• Är du nöjd med din nuvarande kondition och styrka? 1. Ja 2. Nej

• Har du tillräcklig fysik för ditt kommande jobb? 1. Ja 2. Nej

• Är du negativ till att träna? 1. Ja 2. Nej Har du mer än 5 poäng måste du ställa dig frågan varför du inte tränar och varför din inställning till träning är negativ. Klart är att en sådan attityd inte är en bra förutsättning för byggjobb.

Om du har svårt att komma igång med träning

Om du tränar effektivt tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, kommer du att förbättra din styrka avsevärt. Och vi lovar dig, har du inte tränat tidigare, så kommer du att känna dig starkare, orka mer och vara piggare.

Träning frigör kroppens endorfiner och gör att du får en positiv kick.

elev

(15)

e

Hindret för att komma igång med din träning kan vara din attityd.

Attityd: Har inte tid Lösning: Planering

För att få effekt på konditions- och styrkeutvecklingen behöver du träna tre gånger i veckan. Ett träningspass i veckan kan du göra på idrottstimman. Kvar är då två gånger 45 minuter som du måste ordna själv.

Gå igenom uppdrag 4 Fritid och planera in dina träningspass där.

Det är alltid lättare att komma igång tillsammans med andra. Bestäm tillsammans med några kompisar träningstid under helgen då ni kan träna tillsammans. Diskutera detta på klassdiskussionen. Kom överens om tid och plats.

Ett träningspass behöver du kanske göra själv. Du kan enkelt träna de mo- ment som du ska testas på och som Arbetshäftet visar, i ditt hem. T ex som bilden nedan visar.

Situps kan du göra Detsamma gäller Om du lägger överkroppen Ställ dig i en på näramast lediga för knäböjningar på ett bord eller säng och dörröppning med golvyta. lyfter benen används också knogarna mot karmen

ryggens muskler. och pressa armarna utåt så hårt du kan i 10 sek.

Starta alltid varje pass med fem till tio minuters uppvärmning. Inomhus kan du t ex hoppa rep - utan rep. Därefter gör du varje övning 10 gånger, vilar någon minut och upprepar övningen två gånger så du gjort 30 rörelser per övning.

Vartefter du blir starkare kan du öka antalet rörelser per övning.

Övningarna kan naturligtvis också utökas med ytterligare övningar som tränar fler muskler. Tala med din idrottslärare om du är intresserad. Det här visar att du på ett mycket litet utrymme och på kort tid, kan träna effektivt. Det är en fråga om att vilja.

Attityd: Vill, men kommer inte igång Lösning: Träna med kompisar

Att komma igång är för en del det svåraste med träning. Att träna i grupp är ett bra sätt att komma igång. Be läraren att under klassdiskussionen bilda grupper som kan träna tillsammans och sporra varandra.

Att komma igång själv kan vara något svårare. Gör så här:

Bestäm en tid (inom en vecka) då du kan träna enligt ovan i ditt hem. Välj gärna en tid då du inte störs av andra familjemedlemmar, t ex när du vaknat, när du kommer hem från skolan eller någon tid på helgen.

7

(16)

e

Platsen kan vara ditt sovrum. Öppna fönstret och starta träningen. Uppvärm- ning, situps och knäböjningar kan du göra bredvid sängen. Ryggmusklerna kan du träna liggande med överkroppen på sängen och benen utanför. Armar och nacke tränar du i närmaste dörröppning.

Börja NU och gör det till en vana. Belöningen får du i ökat välbefinnande redan efter några veckor, och i resultaten i skolans tester.

Uppgifter i Arbetshäftet

Nu är det dags att testa din fysik, boka träningstid och börja träna. Fyll i frågorna om din motivation och gör övningarna i Arbetshäftet, sidan 21.

Kom ihåg att värma upp ordentligt innan träningen. Du kan t ex springa, cykla eller gå en rask promenad i 10 till 15 minuter.

Förberedelser inför klassdiskussionen

Läraren kommer att ta upp följande frågor under klassdiskussionen:

• Frågor kring dem som har mer än 5 poäng i snabbtestet.

• Hur stort är behovet av fysisk styrka för byggjobb?

• Kan man bryta en dålig attityd till träning?

• Hur skulle du göra för att komma igång med träningen?

• Vilka kompisar vill du träna tillsammans med?

7

(17)

e

DEPÅ - 8. ARBETSMETODER - sida 1 av 4

Uppdrag 8

ARBETSMETODER

Det räcker inte med att veta hur du jobbar ergonomiskt rätt, du måste också tillämpa kunskaperna i arbetet.

Det händer att byggnadsarbetare skadas så de blir tvungna att byta jobb. Du kan minska riskerna för olyckor, förslitnings- och belastningsskador genom kunskap och rätt attityd. Tänk efter, jobbar du verkligen på ett sätt som du vet är rätt och skadefritt.

Här följer några intervjuer med byggnadsarbetare som skadats, de berättar om sina bakgrunder, sina skador, rehabiliteringsarbetet, de ekonomiska och sociala konsekvenserna. I Arbetshäftet finns frågor du ska besvara när du läst intervjuerna.

Jan-Erik Widell 32, f.d. murare, Patrik Söderberg 38 år, f.d. murare, Robert Wannersten 37 år, f.d. byggnadsarbetare.

Jan-Erik Widell, 32 år

Jan-Erik jobbar numera som arbetsledare på ett byggföretag. Han jobbade som murare och fick vid 28 års ålder förslitningsskador.

Så här säger Jan-Erik:

När jag var 28 år fick jag en förslitningsskada i muskelfästet mellan skulder- bladen i ryggen som går upp till axlar och nacke, orsaken var ensidigt arbete.

Jag hade jobbat som murare i 9 år innan de första symptomen kom med stelhet, smärta i nacke, huvudvärk och domningar i fingrarna.

Jag kunde vakna på natten med smärta och stelhet i nacken. Det tog ett halvår innan jag sökte läkare. Under den tiden hade jag konstant ont. Det var värst på mornarna innan jag var uppvärmd. När jag väl kom igång med jobbet släppte värken. Det var det som fick mig att fortsätta utan att söka läkare.

Värken kom på kvällen, natten och mornarna.

När jag sökte läkare sjukskrevs jag flera månader i olika omgångar. Det var mentalt jobbigt att vara sjukskriven. Jag "klättrade på väggarna", tappade allt umgänge med kollegorna på jobbet. Det var hemskt. Jag fick under den tiden rehabiliterande sjukgymnastik som gick ut på att mjuka upp musklerna, som var spända som fiolsträngar. Jag fick träna upp musklerna runt skadan och

elev

(18)

e

senare även de skadade musklerna. Det blev bättre. Men än i dag kan jag få huvudvärk när jag spänner mig. Men det kan jag förebygga med styrketräning och stretching.

Efter 8 månaders sjukskrivning sa läkaren till mig att om jag skulle fortsätta som murare skulle jag vara invalidiserad efter 10 år. Beskedet var jobbigt att acceptera, men jag tog beslutet att byta jobb. Jag var tvungen att göra något för jag har minst 35 år kvar av yrkeslivet. Jag kanske inte tjänar så mycket i dag, men jag är nöjd och har en del fördelar som arbetsledare jämfört med tidigare jobb.

Jag var helt omedveten om vilka risker jag tog. Det fanns ingen undervisning i ergonomi på 90-talet. I alla fall fick inte jag någon.

När jag jobbade för fullt som murare gick jag på ett så kallat rakt ackord och tjänade mycket bra. När jag var sjukskriven hade jag bara 55 till 60 procent av den inkomsten. Det innebar att jag fick dra ner på en hel del.

Jag skulle med tanke på vad jag vet i dag ha hanterat arbetet annorlunda. Jag skulle inte ha jagat pengarna så mycket, stressat mindre. Den generella stres- sen och den personliga press jag hade behövde minska. Det skulle den nog ha gjort med t.ex. arbetsrotation. Något som jag försöker tillämpa som arbetsledare. Arbetsrotation ökar också kunskaperna. Det handlar om att dela på jobb som är ensidiga/monotona.

Patrik Söderberg, 38 år

Patrik skadades som murare vid 33 års ålder och är nu omplacerad till arbetsledare.

Så här säger Patrik:

Under 80-talet stod jag och murade 8 timmar dagligen. Efter ca 15-16 år kom första smärtkänslorna från nacken. Det kändes som om huvudet hade fastnat.

Det började faktiskt med dramatik. Jag körde bil med hela familjen då jag plötsligt kände att jag höll på att svimma. Jag hann bara be min fru att ta ratten innan jag domnade bort. Då sökte jag läkare som sjukskrev mig en vecka.

Jag jobbade vidare. Smärtorna från nacke och rygg tilltog. Med tiden var smärtorna så intensiva att jag inte ens kunde sova. Nätterna var hemska, det gick inte att hitta någon sovställning som fungerade. Jag åt värktabletter, men det hjälpte inte. Det kändes som jag inte fick något syre till huvudet. Jag bara

8

(19)

e

domnade bort. Det var värst på fritiden. Och det känns ännu i dag.

Efter flera läkarbesök blev jag röntgad. Bilderna visade att en nerv kommit i kläm mellan tredje och fjärde halskotan och i ländryggen fanns förslitnings- skador. Då blev jag sjukskriven i månader. Under sjukskrivningen gick jag bl a på sjukgymnastik och stretching.

När jag återgick till jobbet tog det bara några dagar innan jag kände att det var färdigt igen.

Vid nästa sjukbesök konstaterade läkaren att jag inte skulle kunna jobba som murare mer. Då kommer du att dra på dig ett diskbråck sa han.

Beskedet var som att "hugga benen" av mig. Jag trodde inte det var sant, jag ville ju jobba som murare.

Det var en otroligt psykisk press att ställas inför det beskedet. Men den psykiska pressen fick jag ingen hjälp med att hantera. Jag menar att man först behöver smälta den första smällen, att man inte kan jobba med det man vill.

När man tagit sig igenom det och accepterat situationen, först då är man redo att se på alternativen. Allt kom för snabbt. Det var hemskt.

Det var ju stora ekonomiska skillnader mellan att jobba på ackord som murare och att bli sjukskriven med ersättning från Försäkringskassan. Men det var bara att "gilla" situationen, jag fick dra in på en mängd saker som jag tidigare kunde köpa.

Och rent privat blev det kaos i hela familjen. Det gick ut över både barn och fru. Min son t.ex. fick problem med skolan, det var inte lätt att förstå varför pappa alltid var hemma och låg och hade ont. Jag kan summera och säga att det som tog hårdast var inte smärtorna utan den förändring den nya situationen skapade i familjen. Det är till och med svårt att berätta om det så här i efterhand.

När man är ung tror man att man är hur stark som helst. Som ung är man är väldigt naiv och ska visa sig på "styva linan" och tänker inte efter. Inställningen är, det här drabbar inte mig, det är bara att köra på.

Nu vet jag att det inte är så. Jag hade en god fysik. Jag idrottade, men jag hade inte fått någon utbildning i hur man ska undvika den här sortens skador. Men det är ändå svårt att veta om man hade förstått riskerna vid den åldern.

I dag har jag lärt mig att säga ifrån, jag säger till när jag inte hinner med någon arbetsuppgift. Även i det nya jobbet.

8

(20)

e

Robert Wannersten, 37 år

Robert skadades som träarbetare vid 20 års ålder och är nu omplacerad som fastighetsskötare och går nu på garantiarbeten.

Så här säger Robert:

Jag fick en korsbandsskada i knät när jag hoppade ner på marken från en meters höjd. Jag opererades och återgick till jobbet efter ca 7 månader. Men knät har nu slitits ut, slitytorna är borta. Det är resultatet av knäskadan.

Därför blev jag tvungen att välja ett nytt jobb.

Felet jag gjorde var att jag hade för bråttom. Jag insåg inte risken att jag kunde skada mig så illa av ett hopp på en meter, att det kunde få så stora konsekvenser.

8

Sjukskrivningen var tuff. Det var ensamt, isolerat, jag hade svårt att röra mig och jag saknade kompisarna. Sju månader är en jäkligt lång tid att vara hemma.

I dag kan jag inte göra alla arbetsuppgifter, t ex att krypa omkring på knä är svårt. En kort stund går bra. Men det bör jag undvika.

Jag förlorade 10 procent i lön när jag gick sjukskriven. Som träarbetare tjänade jag ca 23.000 kr och som fastighetsskötare fick jag 16.500 i månaden.

Det var stora skillnader. Men idag har jag som kontrollant byggrelaterade löner så jag är nöjd.

Så här i efterhand inser jag att jag borde planera jobben bättre, inte springa, hoppa, rycka och slita. När jag var ung var det bara full fart som gällde. Nej, man ska tänka efter före och ta det lugnt och sansat. Man ska ju ändå ha kroppen i full trim tills man blir 65. Tänk på det.

Uppgifter i Arbetshäftet

Läs igenom intervjuerna och besvara frågeställningarna som finns i Arbetshäftet på sidan 22.

Uppdraget kommer att avslutas med en klassdiskussion.

(21)

e

DEPÅ - 9. ATTITYDER - sida 1 av 4

Uppdrag 9

ATTITYDER

Du är eller blir vad du tänker och dina attityder styr ditt beteende. Därför är det viktigt att du ställer dig följande frågor:

Vet du varifrån du har fått dina uppfattningar, dina attityder till olika saker?

Varför tycker du som du gör? Är du säker på att dina attityder verkligen speglar vad du egentligen tycker, eller har du ärvt dina åsikter/attityder av andra?

Idrottsmän eller idrottskvinnor på toppnivå, näringslivets högsta chefer och ledare går ofta kurser för att lära sig tänka fritt och positivt och att inte låta sig belastas av negativa tankar.

Uppdrag "Attityder" diskuterar hur man kan nå sina mål och få bort tankar och därmed beteenden som utgör hinder i utvecklingen.

Varifrån har du fått dina attityder?

I Arbetshäftet ska du ta ställning till vad du tycker om:

• dina egna skolresultat,

• punktlighet,

• betydelsen av att planera,

• betydelsen av att äta näringsriktigt,

• vikten av motion,

• att arbeta rätt så du inte skadas

• att ha mål i livet.

När du svarat på frågorna får du en bra möjlighet att stämma av dina attityder mot övrigt innehåll i uppdragen. Då kan du se om dina attityder hindrar eller hjälper dig att nå dina mål, att hålla tider eller att planera osv.

elev

(22)

e

Uppgifter i Arbetshäftet

Svara på frågorna i Arbetshäftet, sidan 23.

Förberedelser för klassdiskussion

Förbered dig för klassdiskussion genom att ta ställning till hur realistisk du varit i bedömningen.

1. Jag gör mitt bästa

Svarar du med en etta så har du en mycket bra attityd. Men här måste du vara observant på att det också kan vara en attityd som är ett försvar för bekvämlighet, t ex att ursäkta ett halvdant resultat. Idrottare säger ofta, det var bra men jag kan nog bli ännu bättre. Och det är nästan alltid sant.

Är din bedömning realistisk, även enligt andras mening, är du att gratulera. Då är det motiverat att du känner dig nöjd med dig själv.

2. Jag kan ytterligare lite bättre

Två poäng är också en mycket bra attityd, i ett avseende bättre än en etta.

Du anser att du kan ännu bättre. Det är en mycket positiv och offensiv inställning. Stort grattis.

3. Det är inte max men får duga

Vad beror det på att du är nöjd fast du vet att du kan bättre? Kanske du bör fundera på varför du inte orkar det där lilla extra som förbättrar poängen?

Men det kan också finnas omständigheter som motiverar att du är nöjd. Har du många 3:or har du stor chans att förbättra dina resultat.

4. Jag kan inte bättre

Poängen står för en tveksam inställning. Nästan alla kan bättre. Analysera vad det är som gör att du har åsikten att du inte kan bättre. Finns det praktiska hinder? Eller ligger det på det mentala planet? Båda sakerna går att påverka.

Och det är bara du själv som avgör om det går eller inte. Vissa människor behöver intala sig själva att det här ska jag bara fixa.

Sätt upp små delmål på vägen. I dag ska jag göra det där och i morgon nästa steg. Och gör uppgiften till dagens viktigaste händelse. Genomför utan undan- flykter. För vissa personer innebär det en befrielse att ha kommit igång. Den typen av människor svarar ofta "jag kan inte bättre" på sådana här frågor.

5. Jag bryr mig inte

En sådan inställning är ett säkert sätt att misslyckas. Oberoende av vad det handlar om. Det är mycket allvarligt och negativt för den som har attityden.

Vad är bakgrunden till attityden? Det är en fråga ägaren till attityden behöver ställa sig.

Ingen av frågorna är så oväsentliga att svaret "jag bryr mig inte" saknar betydelse.

9

(23)

e

Varför ska du gå igenom livet med en tung ryggsäck, i form av en negativ attityd, när det är onödigt och när den enda som får besvär av det är du själv?

Det krävs så lite energi för att börja en positiv utveckling.

Vad är det egentliga skälet till en så negativ hållning? Analysera din egen inställning eller ditt försvar för förhållningssättet.

Är det jag själv eller någon i omgivningen som skapat attityden?

Vad vinner jag på mitt negativa förhållningssätt?

Vad förlorar jag?

Ta reda på vad som hindrar dig att förbättra poängen.

Ändra på förutsättningarna. Ta ett litet steg i taget. Vi garanterar att du kommer att må bättre.

Be om hjälp av lärare eller kompisar om du kör fast.

Vad har kursen lärt dig?

För att visa hur ett liv med mindre problem kan organiseras ger vi här ett exempel på hur du steg för steg tar dig igenom en dag och samtidigt få det bättre både fysiskt, psykiskt och resultatmässigt. Det kan vara början till en ny livsstil som du har nytta av resten av ditt liv.

När du lärt dig det här så tar aktiviteterna högst en timma om dagen men du sparar kanske två. Framför allt så slipper du en mängd besvär och får känslan av att du behärskar din tid helt och fullt.

Exempel

Klockan väcker dig på morgonen i god tid så du inte behöver stressa. Du kliver ur sängen och öppnar fönstren och släpper in frisk luft. Du startar ett 20 minuters uppvärmnings- och styrketräningspass i sovrummet. Efter duschen känner du dig i toppform, klarvaken, fräsch och positiv inför dagens övriga aktiviteter.

När du äter din näringsriktiga och fett- och sockersnåla frukost läser du dagens checklista över vad du ska göra och vad du ska ha med dig under dagen.

Du tar med dig mellanmål i form av frukt så du slipper bli hungrig och förledas äta något olämpligt.

Du rådgör med övriga familjemedlemmar om arbetsfördelningen (nu eller kvällen innan) matinköp, matlagning, städning, tvätt m.m. Du antecknar din uppgift på dagsschemat (t ex kopierat från Arbetshäftet).

Du påbörjar resan till skolan i tid, som du erfarenhetsmässigt vet räcker.

Under rasterna antecknar du i ditt planeringsschema vad dagen har medfört för nya situationer som du måste förbereda dig på. Och vad du eventuellt ska uträtta på vägen hem.

Kvällsmaten kanske du själv lagar, eller har haft synpunkter på, så att den är näringsriktig.

Din fritid är planerad och meningsfull. Därför får du gjort det som intresserar dig.

9

(24)

e

Någon gång i veckan ägnar du tid åt dina personliga mål. Här har du gjort en tidsplanering så att du vet hur mycket tid som krävs.

Du planerar för nästa dag, vad ska du göra i morgon och när? Vad kräver det för förberedelser i dag? Du antecknar i Arbetshäftet.

När du gjort allt detta är det dags för att koppla av och ha en mysig kväll tillsammans med människor du gillar. Du somnar i tid så du har minst sju timmars sömn innan det är dags att gå upp igen.

Det här är naturligtvis en idealbild. Allt behöver inte göras varje dag.

Men blir schemat en rutin följer du det utan att du ens tänker på det.

Lycka till med din egen utveckling.