VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner

(1)

VINDKRAFTSPOLICY

för Hallstahammars och Köpings kommuner

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, § 14

Hallstahammars kommun, 2013-04-29 § 48

(2)

Beställning:

Hallstahammars kommun

Arbetsgrupp: Gun Törnblad, Thomas Norrman och Jacob Lithammer Köpings kommun

Arbetsgrupp: Riitta Haukilahti och Åsa Westergren I båda kommunerna har KSAU varit styrgrupp.

Framställt av:

Ramböll Sverige AB

Robert Engblom, planeringsarkitekt P/MSA

Foton och illustrationer: Ramböll Sverige AB, om inte annat anges.

Kartor: Berny Karlsson, Helena Brämerson Gaddefors och Robert Engblom om inte annat anges.

Uppdragsnummer 613A1145305 Ramböll Sverige AB

Västermarksgatan 38 631 80 Eskilstuna

(3)

Sammanfattning

De nationellt uppsatta målen är att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen år 2020. För vindkraften finns en planeringsram på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.

Det långsiktiga målet för energiområdet i länet är att Västmanland ska vara ett föregångslän när det gäller minskning av resurs- och energiförbrukning samt utsläpp av klimatgaser. Före år 2050 ska länets energiförbrukning och utsläpp av klimatgaser ha närmat sig en nivå som motsvarar den ekologiska andelen i ett globalt perspektiv. Västmanland ska bidra till en rättvis fördelning av världens resurser och förebygga negativa konsekvenser av utsläpp av klimatgaser.

Denna handling är en gemensam vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner. Antagen vindkraftspolicy utgör en mellankommunal övergripande överenskommelse för Hallstahammars och Köpings kommuner som visar kommunernas gemensamma viljeinriktning till en ansvarsfull utbyggnad av vindkraft med hänsyn tagen till de övergripande lokala vindkraftsförutsättningarna.

Ett offentligt samråd för vindkraftspolicyn har genomförts där allmänheten, länsstyrelsen, andra berörda myndigheter etc. givits möjlighet att lämna synpunkter. Tiden för samrådet pågick fr.o.m. 31 oktober 2011 t.o.m. 16 januari 2012 och totalt inkom 31 yttranden, vilka sammanställts och bemöts i en samrådsredogörelse. En översikt av de förändringar som skett mellan samråd och antagande finns även under rubriken 1.5 Genomfört samråd och övergripande revideringar i vindkraftspolicyn.

I ett europeiskt perspektiv har Sverige goda vindförutsättningar. I ett nationellt perspektiv finns det dock många delar av landet som har bättre vindförutsättningar än Västmanlands län. En pågående snabb teknikutveckling och ökande energipriser i kombination med att de bästa vindlägena tas i anspråk medför att även lägen med inte fullt lika bra vindförhållanden kan bli intressanta för vindkraftsetableringar. Idag behövs ungefär

årsmedelvindhastigheter på ca 6,5-7 m/s för att det ska vara kommersiellt intressant för storskaliga vindkraftsetableringar.

En ny vindkartering publicerades av Energimyndigheten under senare halvan av 2011. Uppdatering av underlaget i policyn efter samrådskedet med den nya vindkarteringen från Energimyndigheten visar generellt något högre årsmedelvindar i kommunerna än tidigare vindkartering. Den nya vindkarteringen visar bl.a. årsmedelvindar på 6,5-7,5 m/s för större delar av

kommunerna och >7,5 m/s för enstaka mindre områden vid 110 meters höjd.

Vid 120 meters höjd redovisas årsmedelvindar på 7-7,5 m/s för större delar av kommunerna och >7,5 m/s för flera områden.

I vindkraftspolicyn ges en gemensam övergripande bild av

vindkraftsförutsättningarna i Hallstahammars och Köpings kommuner, inklusive en inledande utsökning av vilka områden som kan ses som intressanta för etablering av grupper av större vindkraftverk samt vilka områden där en mer restriktiv hållning till vindkraftsetableringar kan vara lämplig. I policyn anges även gemensamma övergripande planerings- och lokaliseringsprinciper för vindkraft samt gemensamma riktlinjer/ställningstaganden som anger hur vindkraftsfrågor avses att behandlas i de angivna vindkraftsintressanta och restriktiva områden respektive i övriga områden inom kommunerna.

I dagsläget bedöms bl.a. en restriktiv hållning till vindkraftsetableringar vara lämplig för de Mälarnära områdena. Detta med hänsyn till bl.a. förekomsten av starka bevarandeintressen samt till områdets förhållandevis täta avstånd mellan bostadsbebyggelsen. Dock utesluts inte möjligheten helt att det i framtiden eventuellt kan bli aktuellt med en vindkraftsetablering i Mälaren. Om etablering av en vindkraftsgrupp i framtiden blir aktuellt i Mälaren så bör detta föregås av en gemensam planering med övriga kommunerna i västra Mälaren så att en god hushållning med de värdefulla landskaps- och vattenområdena kan upprätthållas. Möjligheterna till etablering av en eventuell vindkraftsgrupp i Mälaren inom Hallstahammars och Köpings kommuner bedöms dock som förhållandevis begränsade.

Med stöd av de grundläggande planeringsprinciperna och resultatet av överlagringsanalyser, som anges i kapitel 6, identifieras ett mindre antal olika områden i Hallstahammars och Köpings kommuner ha grundläggande översiktliga förutsättningar att rymma grupper av större vindkraftverk.

I vindkraftspolicyn anges fyra områden som intressanta för etablering av grupper av storskalig vindkraft i Hallstahammars och Köpings kommuner. Två områden i Köpings kommun, ett område i Hallstahammars kommun samt ett område på gränsen mellan kommunerna, samtliga lokaliserade på land.

Dessa redovisas i plankartan under kapitel 7 tillsammans med de restriktiva områdena.

Inom de områden som anges som vindkraftsintressanta vill Hallstahammars och Köpings kommuner främja en ansvarsfull utbyggnad av förnyelsebar

(4)

Läsanvisning

Vindkraftspolicyn ska läsas parallellt med framtagen landskapsanalys samt kommunernas övriga översiktliga planer. Vindkraftspolicyns åtta kapitel kan översiktligt delas in i tre grupper. Den som enbart är intresserad av vindkraftspolicyns ställningstaganden kan t.ex. fokusera på kapitel 7-8 samt inledningen av kapitel 6.

Kapitel 1-4

Ger bakgrundsinformation om vindkraft generellt, om vindkraftspolicyn och om lagstiftning.

Kapitel 5-6

Kapitel 5 redovisar en samlad bild av de övergripande

vindkraftsförutsättningarna i kommunerna, viktiga utpekade allmänna intressen samt pågående och planerad markanvändning.

I kapitel 6 anges ett antal grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraft i Hallstahammars och Köpings kommuner. Här ges också en beskrivning av hur analys och utsökning av vindkraftsintressanta områden gått till, med stöd av planeringsprinciperna samt överlagringsanalyser av de övergripande förutsättningarnas förhållande till varandra.

Kapitel 7-8

Kapitel 7 redovisar bl.a. plankarta och ställningstaganden/

riktlinjer till vindkraftsutbyggnad i olika klassificeringsområden - vindkraftsintressanta, restriktiva samt övriga områden.

I kapitel 8 ges en närmare beskrivning av de områden som bedömts som vindkraftsintressanta, d.v.s. de områden som bedöms intressanta för etableringar av grupper med större vindkraftverk.

energiproduktion genom grupper med storskalig vindkraft. Antagandet av policyn innebär dock inte att några slutliga ställningstaganden till lämpligheten av vindkraftsetableringar för de olika utpekade områdena gjorts.

Ytterligare ett par områden med likvärdiga översiktligt goda

vindkraftsförutsättningar, som utpekade vindkrafts intresanta områden, har identifierats efter uppdatering med Energimyndighetens nya vindkartering.

Dessa har dock inte bedömts som aktuella att gå vidare med som

vindkraftsintressanta områden i föreliggande vindkraftspolicyn. Detta bl.a.

med hänsyn till kommunernas viljeinriktning till en ansvarsfull utbyggnad av vindkraften samt vidhållande av en god hushållning med mark- och vattenresurserna i kombination med att det redan inom de områden som pekas ut som vindkraftsintressanta bedöms rymmas en väsentlig utbyggnad av vindkraft inom kommunerna.

Teoretiskt uppskattat skulle de vindkraftsintressanta områdena kunna rymma 35-80 verk med en totalhöjd på ca 150 m och en effekt på 3MW per verk.

Den högre siffran anger ett teoretiskt maximalt antal verk med ett inbördes avstånd på 500 m mellan verken. Dock är det ej sannolikt att detta teoretiska antal verk faktiskt går att rymma inom områdena med hänsyn till lokala förutsättningar, behovet av tillfartsvägar etc. Den lägre siffran redovisar en något mer avvägd uppskattning, med viss hänsyn tagen till lokala förutsättningar, behov av skyddsavstånd m.m. Det faktiska antalet verk som kan rymmas kan avgöras först efter vidare utredningar i samband med prövning och projektering av eventuella vindkraftsanläggningar.

35 verk skulle mycket grovt uppskattat kunna ge en energiproduktion på ca 210 GWh om verken i snitt producerar ca 2 GWh (2000 MWh) per installerad MW (schablonuppskattning utan invägande av specifika lokala vindförutsättningar). Detta innebär att ca en tredjedel av kommunernas el- energiförbrukning rent teoretiskt skulle kunna täckas av vindkraft inom de vindkraftsintressanta områdena.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Nationella mål 7

1.3 Regionala mål 7

1.4 Vindkraftspolicyns syfte och roll 8

1.5 Genomfört samråd och övergripande revideringar 8

1.6 Pågående och fortsatt översiktsplanering 9

2. Lagstiftning & tillståndsprocessen 9

2.1 Kommunernas ansvar och roll 9

2.2 Principiell översikt av prövnings-/anmälningskrav

för vindkraftsanläggningar 10

2.3 Plan- och bygglagen 12

2.4 Miljöbalken 13

2.5 Beskrivning av miljöeffekter och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 14

2.6 Krav på samråd med berörda 14

2.7 Samordning av bygglovhantering och anmälan enligt miljöbalken 15

3. Tekniska krav 15

3.1 Vindenergi 15

2.8 Hälso- och säkerhetskrav 15

3.2 Typer 16

3.3 Placering 16

3.4 Ytbehov 17

3.5 Vägar 17

3.6 Transporter av vindkraftverk 18

3.7 Anslutning till elnät 18

4. Generella förutsättningar, riktlinjer,

konsekvenser m.m. 21

4.1 Energi- och övrig resurshushållning 21

4.2 Landskapet 22

4.3 Naturmiljö och djurliv 24

4.4 Kulturmiljö 25

4.5 Upplevelsevärden för friluftsliv och turism 25

4.6 Buller, skuggrörelser och reflexverkan 25

4.7 Risker- och behov av skyddsavstånd 26

4.8 Vägar 27

4.9 Järnvägar 27

4.10 Kraftledningar 27

4.11 Totalförsvaret 27

4.12 Luftfart och hindermarkering 28

4.13 Telekommunikation 28

5. Lokala förutsättningar 29

5.1 Landskapets lokala förutsättningar 29

5.2 Topografi 32

5.3 Övergripande vindkraftsförutsättningar 32

Vindförutsättningar 32 Buffertavstånd till bebyggelse, vägar, 36 kraftledningar m.m. 36

5.4 Bevarandeintressen 38

5.5 Pågående och planerad markanvändning m.m. 42

6. Analys 45

6.1 Grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraft

i Hallstahammars och Köpings kommuner 45

6.2 Analys av vindkraftsförutsättningarna 45

6.3 Sammanvägd analys av vindkraftsförutsättningarna 50

7. Ställningstaganden och överväganden 53

7.1 Klassificering 53

Generella riktlinjer för uppförande av vindkraftverk

i Hallstahammars och Köpings kommuner 53

7.2 Vindkraftsintressanta områden 54

Riktlinjer för utbyggnad inom: Vindkraftsintressanta områden 56

7.3 Restriktiva områden för vindkraft 57

Riktlinjer för utbyggnad inom: Restriktiva områden 57

7.4 Övriga områden 58

Riktlinjer för utbyggnad inom: Övriga områden 58

8. Beskrivning av vindkraftsintressanta områden V 1-4 59

8.1 Vindkraftsintressant område V1 59

Referenser och underlag 77

Mer information om vindkraft 77

(6)

(7)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Frågan om minskad klimatpåverkan, långsiktigt hållbar utveckling och omställningen till

förnyelsebar energi står högt upp på agendan både globalt och nationellt. På regeringsnivå verkas det för att öka utbygganden av förnyelsebar energi på olika sätt, inte minst genom vindkraft. Som ett viktigt led för att förbereda och underlätta för

vindkraftsetableringar har det från nationell nivå tillsats möjlighet för kommuner att söka statligt planeringsstöd för översiktlig vindkraftsplanering.

Hallstahammars och Köpings kommuner har gemensamt beviljats statliga medel för framtagandet av vindkraftspolicyn.

Hallstahammars och Köpings kommuner beviljades under vintern 2011 via Boverket statligt bidrag för att ta fram en gemensam vindkraftspolicy samt en landskapsanalys för de båda kommunerna. Ramböll Sverige AB har på uppdrag av kommunerna under våren/sommaren 2011 tagit fram en samrådshandling för

föreliggande vindkraftspolicy samt en tillhörande övergripande landskapsanalys. Vindkraftspolicyn har efter genomfört samråd reviderats under 2012. Framtagande och revideringar av

vindkraftspolicyn har skett under ledning av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp från respektive kommun.

Vindkraftspolicyn är tänkt att fungera som ett gemensamt planeringsunderlag med grundläggande ställningstaganden gällande vindkraftsutbyggnaden inom kommunerna.

På sikt kan även vindkraftspolicyn komma att inarbetas i kommunernas respektive översiktsplaner genom tillägg till dessa.

Landskapsanalysen är tänkt att fungera som ett underlag och komplement till vindkraftspolicyn samt fungera som ett stöd vid övrig planering och prövning enligt Plan- och bygglagen samt Miljöbalken.

Vindkraftspolicyn samt ställningstaganden i denna tar sin utgångspunkt i den teknik, storlek och utformning av vindkraftverk som idag dominerar den pågående nationella vindkraftsutbyggnaden, d.v.s. (vad det gäller storskalig vindkraft) verk med stående rotationsriktning (propellerverk) med totalhöjder på upptill ca 150 m och några tiotal meter där över. Om det till följd av teknikutveckling blir aktuellt med andra typer av verk som påtagligt avviker från dessa vad det gäller krav på förutsättningar eller påverkan på omgivningen kan vindkraftspolicyns ställningstaganden behöva omprövas.

En vindkraftsutbyggnad i Hallstahammars och Köpings kommuner kan komma att kräva verk med totalhöjder som överskrider 150 m totalhöjd, vilket i enligt nuvarande föreskrifter kräver hindermarkering med högintensivt vitt blinkande sken. Om verk som kräver sådan eller liknande hindermarkering blir aktuella är det särskilt viktigt att eventuella störningsrisker från hindermarkering tidigt uppmärksammas, så långt som möjligt minimeras och i erforderlig omfattning beaktas vid bedömning av den tilltänkta etableringens lämplighet.

1.2 Nationella mål

Riksdagen har beslutat att energipolitiken ska utformas så att den underlättar en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det innebär bland annat att elförsörjningen i framtiden ska grundas på användningen av varaktiga, förnyelsebara och helst inhemska energikällor.

I den av riksdagen antagna klimat- och energipolitiken ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” (prop 2008/09:163) framgår bland annat att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen år 2020. Samtidigt sätts en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Begreppet planeringsram ersätter det tidigare begreppet planeringsmål för att ytterligare tydliggöra att det inte handlar om ett utbyggnadsmål.

Under 2010 producerade vindkraften 3,5 TWh.

Vid årskiftet fanns det 1639 verk med en total installerad effekt på 1997 MW. Under perioden september 2010-augusti 2011 uppgick elproduktionen från vindkraft i Sverige till över 5 TWh.

1.3 Regionala mål

Länsstyrelsen i Västmanlands län tog under 2008 fram Klimat- och energistrategin för länet.

Strategin ska vara ett steg vidare i ett samordnat arbete inom länet för att nå uppsatta mål inom energi- och klimatområdet.

Det långsiktiga målet för energiområdet i länet är att Västmanland ska vara ett föregångslän när det gäller minskning av resurs- och

energiförbrukning samt utsläpp av klimatgaser.

Före år 2050 ska länets energiförbrukning och utsläpp av klimatgaser ha närmat sig en nivå som motsvarar den ekologiska andelen i ett globalt perspektiv. Västmanland ska bidra till en rättvis fördelning av världens resurser och förebygga negativa konsekvenser av utsläpp av klimatgaser.

(8)

Strategin fram till år 2020 bygger på fyra insatsområden:

• Minskad total förbrukning av energi i Västmanlands län

• Effektivisering av energianvändningen genom bl.a. effektivare transporter och

effektivare energianvändning i bostäder och lokaler

• Byte av bränsle och ökad andel förnybara energislag

• Övriga utsläpp av klimatgaser

1.4 Vindkraftspolicyns syfte och roll

Framtagandet av en gemensam vindkraftspolicy för Hallstahammars och Köpings kommuner är ett steg på vägen till att skapa möjligheter för en mer uthållig förnyelsebar energiproduktion.

Vindkraftspolicyns övergripande syfte är att utgöra ett kommungränsöverskridande besluts- och planeringsunderlag med avsikt att underlätta att en framtida utbyggnad av vindkraft i Hallstahammars och Köpings kommuner kan komma till stånd, samtidigt som en god hushållning med mark och vattenresurser bibehålls.

I vindkraftspolicyn ges därför en gemensam övergripande bild av vindkraftsförutsättningarna i kommunerna, inklusive en inledande utsökning av vilka områden som kan ses som intressanta för etablering av grupper av större vindkraftverk samt vilka områden där en mer restriktiv hållning till vindkraftsetableringar kan vara lämplig.

Vindkraftspolicyn innehåller även gemensamma riktlinjer/ställningstaganden som anger

hur vindkraftsfrågor avses att behandlas i kommunerna samt övergripande planerings- och lokaliseringsprinciper för vindkraft (som bl.a. tillämpats vid utsökandet av vindkraftsintressanta och restriktiva områden).

Någon formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har inte upprättats för förslagen i

vindkraftspolicyn. Dock har utsökningsprocessen av vindkraftsintressanta områden, restriktiva områden, riktlinjer etc. medvetet utformats för att på ett översiktligt plan minska risken för konflikter med motstående enskilda och allmänna intressen samt bidra till att en god hushållning med både mark-, natur-, och vindresurser bibehålls. Om vindkraftspolicyn på sikt inarbetas i respektive översiktsplan behöver en MKB upprättas. Krav på upprättande av MKB kan även komma ställas i samband med prövning av en specifik vindkraftsanläggning.

Framtagandet av vindkraftspolicyn innebär dock inte att några slutliga ställningstagande till lämpligheten av vindkraftsetableringar i de olika utpekade områdena gjorts. Information och ställningstaganden i vindkraftpolicyn är att betrakta som underlag för kommande planering, utredningar, prövning och beslut av markområdenas lämplighet för vindkraft.

Antagen vindkraftspolicy utgör en

mellankommunal övergripande överenskommelse för Hallstahammars och Köpings kommuner som visar kommunernas gemensamma viljeinriktning till en ansvarsfull utbyggnad av vindkraft i kommunerna med hänsyn tagen till de övergripande lokala vindkraftsförutsättningarna.

Vindkraftspolicyn ska även läsas parallellt med gällande kommunala översiktsplaner samt med stöd av framtagen landskapsanalys vid fortsatt planering och prövning av vindkraftsetableringar.

1.5 Genomfört samråd och övergripande revideringar

Ett offentligt samråd för vindkraftspolicyn har genomförts där allmänheten, länsstyrelsen, andra berörda myndigheter etc. givits möjlighet

att lämna synpunkter. Vindkraftspolicyn godkändes för samråd av kommunstyrelsen i Hallstahammar den 17 oktober 2011 och av kommunstyrelsen i Köpings kommun den 11 oktober 2011. Tiden för samrådet pågick fr.o.m.

31 oktober 2011 t.o.m. 16 januari 2012.

Annonsering av samrådet skedde i de lokala tidningarna Bärgslagsbladet, Magazin24 och VLT.

I Hallstahammars kommun har

samrådshandlingar funnits tillgängliga i

kommunhuset, på biblioteken i Hallstahammar och Kolbäck samt i Knytpunkten i Strömsholm.

I Köpings kommun fanns samrådshandlingar tillgängliga på stadsarkitektkontoret, biblioteken i Köping och Kolsva samt Sorbygården i Munktorp och fritidshemmen i Himmeta och Odensvi.

Samrådshandlingar och sändlista har även funnits tillgängliga på båda kommunernas hemsidor. I Hallstahammars kommun hölls även ett öppet medborgardialogmöte den 6 december 2012, vilket vid två tillfällen innan mötet

annonserades i Västmanlands lokaltidning.

Totalt har 31 skriftliga synpunkter inkommit från instanser, organisationer, enskilda m.fl. Inkomna synpunkter samt kommunernas bemötande av dessa finns redovisade i en separat samrådsredogörelse.

Vindkraftspolicyn har efter samrådet

kompletterats och reviderats i viss omfattning.

De övergripande revideringar som genomförts efter samråd är att:

•

Underlaget i vindkraftspolicyn har uppdaterats med en ny vindkartering som publicerats av Energimyndigheten under senare halvan av 2011.

• Bl.a. den översiktliga analysen har uppdaterats med hänsyn till den nya vindkarteringen.

• Område V1 har minskats i omfattning, och koncentrerats till den nordvästra delen.

(9)

2. Lagstiftning &

tillståndsprocessen

2.1 Kommunernas ansvar och roll

Kommunen har genom Plan- och bygglagen (2010:900) och principen om kommunalt självstyrelse ett avgörande inflytande över markanvändningen inom kommunen.

Sedan de nya reglerna för prövning av vindkraft trädde i kraft är bygglov inte nödvändigt för vindkraftverk som har tillstånd enligt miljöbalken.

Kommunen har ändå genom plan- och

bygglagens bestämmelser om översiktsplan ett starkt planeringsverktyg för lokalisering av bl.a.

vindkraft. En översiktsplan är inte bindande men den tillmäts betydelse vid prövning av ärenden i olika instanser.

Tillstånd till vindkraftverk som inte är bygglovspliktiga får ges bara om kommunen har tillstyrkt det. Detta innebär i praktiken en vetorätt för kommunen i mål eller ärenden om tillstånd att uppföra vindkraftverk. Några särskilda regler som styr kommunens yttrande inom ramen för tillståndsprövningen finns inte utöver de allmänna krav på saklighet och opartiskhet som gäller för kommunal verksamhet. Regeringen kan, trots att kommunen inte tillstyrkt en anläggning, tillåta verksamheten med stöd av 17 kap. 6 § miljöbalken, om det är synnerligen angeläget från nationell synpunkt att verksamheten kommer till stånd.

Det är viktigt att en kommun som är negativ till en etablering av vindkraft redan under samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken tydligt redogör för sin uppfattning. Annars riskerar verksamhetsutövaren att dra på sig kostnader för prövningsprocessen i onödan.

Kommunerna har frihet att organisera

• Vindkraftspolicyn har kompletterats med generella riktlinjer för vindkraftsetableringar i Hallstahammars och Köpings kommuner.

Riktlinjerna avser bl.a. generella

hänsynstaganden som skall göras vid och efter en vindkraftsetablering samt utformning av verk och grupper av verk.

• Utgångspunkterna för vindkraftspolicyn vad det gäller typ av verk, höjder etc. har förtydligats i inledningskapitlet.

• Vissa mindre förtydliganden och

kompletterande skrivningar har lyfts in bl.a. vad det gäller transporter av verk, behov av avstånd till kraftledningar och telekommunikation.

I övrigt har i huvudsak mindre justeringar samt redaktionella förändringar genomförts.

1.6 Pågående och fortsatt översiktsplanering

Vid framtagandet av föreliggande vindkraftspolicy har det både i Hallstahammars kommun och i Köpings kommun bedrivits arbete med att ta fram nya kommunövergripande översiktsplaner.

Den nya översiktsplanen för Hallstahammars kommun hölls utställd under våren 2011 och antogs i oktober 2011. För Köpings kommun hölls utställning för ny översiktsplan under november 2011 till februari 2012 och antagande skede i september 2012.

Kommunernas avsikt är att på sikt överväga ett inarbetande av vindkraftspolicyn i respektive översiktsplan genom tematiska tillägg för vindkraft, vilket då kommer innefatta upprättande av MKB för tillägget samt nytt samråd med allmänhet och berörda myndigheter.

250 E 18

252 E 18

E 18 250 Bjurnäsviken

Stora Vålen

Hedströmmen Hedströmmen

Lundbysjön

Köpingsån Ulbosjön

Näsviken Iresjön Björken

Vågsjön

Oppäsen

Gryten

Rölen Skedvisjön

Mälaren

Galten

Galten Västra Skedvi

Västlandaholm Näverkärret

Barkstalund Kolsva bruk

Duvhällarna Lustigkulla Bernshammar

Sticklinge

Sörstafors

Herrskogen Gisslarbo

Borgåsund

Jägaråsen Borsingby

Lärsäter

Sundänge

Mölntorp Alvesta

Häggsta Kindbro Guttsta

Stäholm

Skällby

Förunda Rallsta

Kyrkbyn

Östtuna Kölsta

Valsta

Stenby

Stäudd Malmön

NorrbySvenby Tibble

Vänsta Vallby

Sorby

Valla Tveta

Grönö Kila

Dåvö Ire

Näs

Strömsholm Munktorp

Kolbäck Kolsva

Hallstahammar

Köping

250 E 18

252

252 E 18

E 18 250

Regionnät

Stamnät Regionnät

Regionnät

Regio nnät

Regionnät Regionnät

Regionnät

Regionnät Stamnät

Stamnät Regionnät

Stamnät

Regio nnät

Regionnät Stamnät Regionnät

Regionn ät

Regionnät

Stamnät

Regio nnät

Regionnät

Regio nnät

Regionnät

Regio nnät

Regionnät

Stamnät

0

o

6 km

Hallstahammars kommun

Köpings kommun Köpings kommun

Översiktskarta för området policyn behandlar

(10)

sina verksamheter och fördela ansvaret mellan nämnder på olika sätt. Det är

kommunfullmäktige som antar reglemente för kommunen och fördelar arbetsuppgifterna mellan de olika nämnderna och styrelserna. Fullmäktige antar översiktsplan och enligt huvudregeln även detaljplaner. Vidare kan kommunfullmäktige påkalla regeringsprövning av större

vindkraftsprojekt enligt 17 kap. miljöbalken.

Kommunfullmäktige fastställer dessutom taxor för prövning och tillsyn både enligt PBL och miljöbalken.

Kommunstyrelsen förbereder ärenden till kommunfullmäktige och kan även vara ansvarig för översiktsplaneringen. Kommunen har talerätt, inklusive rätt att överklaga ärenden om tillstånd enligt miljöbalken för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen och företräds då vanligen av kommunstyrelsen (se 22 kap. 6 § miljöbalken).

Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande tar emot anmälningar enligt miljöbalken för anmälningspliktiga vindkraftverk på land och är dessutom tillsynsmyndighet enligt miljöbalken för dessa. Nämnden kan vidare vara tillsynsmyndighet för tillståndspliktiga vindkraftverk om länsstyrelsen har delegerat den tillsynen till kommunen. Nämnden kan dessutom meddela tillsynsbeslut med anledning av eventuella störningar från vindkraftverk.

Kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande är ansvarig för kommunens bygglovshantering.

Vidare avgör den ansvariga nämnden om det ska krävas detaljplan eller inte för ett vindkraftsprojekt samt ansvarar för eventuell planprocessen.

2.2 Principiell översikt av

prövnings-/anmälningskrav för vindkraftsanläggningar

Det finns många lagar att ta hänsyn till inför och vid uppförande av vindkraftverk. Vissa lagar är dock mera centrala, som Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL).

Tillståndsprövning eller samråd kan krävas även enligt flera andra lagstiftningar beroende på vindkraftsanläggningens utformning och lokalisering. Om t.ex. fornminnen kan komma att ändras eller skadas krävs det tillstånd av länsstyrelsen enligt kulturminneslagen och för att bygga elektriska starkströmsledningar krävs det tillstånd enligt ellagen. Vilka beslut som aktualiseras enligt olika författningar varierar beroende på det enskilda fallet:

vindkraftsanläggningens utformning,

lokaliseringen och ibland kommunens vilja att planlägga det aktuella området.

Även det som föreskrivs i bl.a. förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) har betydelse för prövningen av vindkraftverk.

Det finns i huvudsak fyra olika typer av prövningsklasser för vindkraftverk på land; miniverk, gårdsverk, medelstora anläggningar och stora anläggningar. Två olika typer av prövningsklasser finns även för vindkraftsetableringar i vatten (se blå ruta på nästa sida).

2.3 Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) reglerar planläggning av mark- och vattenområden och har stor betydelse för lokaliseringen av vindkraftverk. I lagen regleras också bl.a. bygglov och de tekniska egenskapskrav som samhället kan ställa på byggnader och byggnadsverk.

Det är kommunen som fattar beslut enligt PBL. Planläggningen innehåller en procedur som ger inflytande även för länsstyrelsen och andra myndigheter samt för enskilda och organisationer. Länsstyrelsen och regeringen har också vissa begränsade möjligheter att styra över den kommunala planeringen. Prövningen enligt PBL är från formell synpunkt oberoende av den prövning som kan ha skett enligt annan lagstiftning. Prövning enligt annan lagstiftning får inte lämnas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap.

miljöbalken ska tillämpas, inte bara vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken, utan även vid planläggning och prövning av bygglov enligt plan- och bygglagen.

Översiktsplan

Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som anger grunddragen i användningen av mark- och vattenområdena, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen och följa gällande miljökvalitetsnormer (3 kap. 2, 4 och 5 §§

PBL). I den kan till exempel redovisas vilka områden inom kommunen som är lämpliga eller olämpliga för vindkraftsetableringar och vilka konsekvenserna blir av olika alternativ. Områden av riksintresse för vindbruk ska redovisas.

Planen är vägledande men inte juridiskt

bindande och har en stor tyngd som underlag för lokaliseringsöverväganden och tillståndsärenden.

Enligt hushållningsförordningen (1998:896) ska en myndighet vid tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken bland annat ange om åtgärden stämmer överens med den gällande kommunala översiktsplanen.

(11)

gäller oberoende av om bygglov krävs eller inte. En bedömning av om detaljplan krävs eller inte görs av kommunen. Fastighetsägaren har under planens genomförandetid (5 till 15 år) rätt att använda och bebygga sin mark i överensstämmelse med planen, så kallad byggrätt. I detaljplanen kan också under vissa förutsättningar beslutas om bygglovsbefrielse för vissa åtgärder, dock inte om bygglov krävs för att tillvarata grannars intresse eller

allmänna intressen. Om detaljplan tas fram för ett område krävs det skottlossningstillstånd av polismyndigheten för att kunna bedriva jakt enligt ordningslagen 3 kapitlet 6 §. Då är även jakträttsinnehavare samrådspart. Krävs detaljplan för en vindkraftsetablering kan detta således delvis försvåra jaktförusättningarna inom det planlagda området.

Bygglov och anmälan

I Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338) finns regler för bygglov gällande vindkraftverk.

Se blå ruta nedan. Bygglovsprövningen gäller lokalisering, yttre utformning och användning.

De tekniska egenskaperna behandlas i samband med bygglovet men kan klaras ut efter det att bygglov getts. Uppförande av vindkraftverk får inte påbörjas innan byggnadsnämnden (eller motsvarande nämnd på kommunen) har gett ett startbesked. Innan vindkraftverket får tas i bruk ska ett slutbesked erhållas.

Det krävs bygglov enligt 6 kap. 1 §, plan- och byggförordningen (2011:338) för att uppföra vindkraftverk med en vindturbin som är större än 3 meter, har en höjd på över 20 meter, ska monteras fast på byggnad eller placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken.

Om vindkraftverket eller anläggningen ska tillståndsprövas enligt 9 eller 11 kap. i miljöbalken krävs inget bygglov utan bara en anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen. Bygglov krävs även för att uppföra eller bygga till t.ex. en teknikbod eller en transformatorstation.

Om vindkraftverket eller anläggningen ska tillståndsprövas enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken krävs inget bygglov utan bara en anmälan enligt PBF 6 kap. 5§. Kravet på anmälan gäller även för nybyggnad eller ändring för mindre, bygglovbefriade vindkraftverk.

Miniverk

Antal/Höjd: 1 verk max 20 m totalhöjd Rotordiam. : Max 3 m rotordiameter Prövning: Ej bygglov. Bygglov krävs dock om placering sker närmare från gränsen än verkets totalhöjd eller om verket monteras fast på en byggnad.

Anmälan till kommunen kan krävas enligt 6 kap. 5 § pkt 7 plan- och byggförordningen.

Ett så kallat miniverk definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 20 m och med en rotordiameter på maximalt 3 m. Det krävs inte bygglov enligt plan- och bygglagen för att bygga ett sådant vindkraftverk om inte verket ska monteras på en byggnad eller kommer uppföras på ett närmare avstånd från tomtgränsen än verkets höjd.

Gårdsverk

Antal/Höjd: 1 verk 20-50 m totalhöjd Rotordiam. : Mer än 3 m rotordiameter Prövning: Bygglov och anmälan (kom- munen)

Ett så kallat gårdsverk definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på 20-50 m eller ett verk vars rotordiameter överstiger 3 m. För att bygga ett sådant vindkraftverk krävs bygglov enligt plan- och bygglagen. Bygglov handläggs av kommunens byggnadsnämnd (eller motsvarande nämnd).

Medelstora anläggningar Antal: 2 eller fler verk alternativt...

Höjd: 1 verk med totalhöjd över 50 m Prövning: Miljöbalksanmälan, bygglov och anmälan (kommunen) En så kallad medelstor anläggning definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 50 meter eller en anläggning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen.

Stora anläggningar

Antal/Höjd: 2 eller fler verk med totalhöjd över 150 m alternativt 7 eller fler verk med totalhöjd över 120 m Prövning: Miljöbalkstillstånd (Läns- styrelsen), kommunens tillstrykan och anmälan till kommunen

En så kallad stor anläggning definieras som en gruppstation som består av 2 eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m eller en gruppstation som består av 7 eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 m. För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen.

! För att bygga vindkraftverk i vattenområden krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Tillstånd för vindkraftsetablering i vatten prövas normalt av miljödomstolen.

Detaljplan

Sedan 1 augusti 2009 gäller att krav på

detaljplan för vindkraft endast gäller i vissa fall.

Krav på detaljplan för vindkraftverk regleras i 4 kap. 3 § plan- och bygglagen. Där anges att markens lämplighet för vindkraftsanläggningar endast ska prövas i de områden där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Detta krav på detaljplan

Principiell översikt av prövningsklasser

(12)

Bygglov krävs för att uppföra eller väsentligt ändra vindkraftverk som:

• är högre än 20 meter över markytan

• placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken

• monteras fast på en byggnad, eller

• har en vindturbin med en diameter som är större än 3 meter

Bygglov och anmälan enligt miljöbalken krävs om:

• ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter

• två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller

• ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om

verksamheten påbörjas efter att

verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades

Principiell översikt av prövning av vindkraftsetableringar

Kommunen prövar

Länsstyrelsen prövar

Kräver kommunens tillstyrkan samt anmälan till kommunen, men ej bygglov

Utanför detaljplanelagt område Utanför detaljplanelagt område bedöms anläggningens lämplighet utifrån

översiktsplanens riktlinjer samt de allmänna bestämmelserna i plan- och bygglagen och miljöbalken. Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Även om kommunen behandlat vindkraftsfrågan i översiktsplanen måste varje ansökan behandlas utifrån de speciella förutsättningar som gäller i varje enskilt fall. Det räcker inte att bara hänvisa till allmänna riktlinjer i översiktsplanen. För att bygglovbeslutet ska stå sig i en eventuell överprövning behöver kommunen utveckla sina sakskäl och motivera dem utifrån lagstiftningen, översiktsplanen och den aktuella platsen.

En förutsättning för att ge bygglov är att anläggningen inte kräver detaljplaneläggning.

Inom detaljplanelagt område

Inom detaljplanelagt område ska anläggningen stämma överens dels med detaljplanens

bestämmelser, dels med allmänna riktlinjer i plan- och bygglagen om hänsyn till stads- och landskapsbild, säkerhetsfrågor och störningar m.m. Mindre avvikelse kan i vissa fall accepteras om de är förenliga med planens syfte.

Förhandsbesked

Sökanden kan istället för bygglov ansöka om ett s.k. förhandsbesked. Förhandsbeskedet avser endast själva lokaliseringen. Den mer detaljerade utformningen och placeringen behandlas då senare, i samband med att bygglov söks. Ett positivt förhandsbesked är bindande i 2 år.

2.4 Miljöbalken

Miljöbalken, MB (1998:808) är sedan 1999 huvudlagstiftning på miljörättens område.

Det övergripande målet i miljöbalken är att främja en hållbar utveckling (1 kap. 1 §).

Olika slags miljöintressen ska tillgodoses vid tillämpningen av balken. Hit hör skyddet för

Tillstånd enligt miljöbalken krävs om:

• två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter

• ett vindkraftverk som inklusive

rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller

• ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten

påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades

och

• sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter

• ett vindkraftverk som inklusive

rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i punkten ovan, eller

• ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk

(13)

människors hälsa mot olika slags störningar och skyddet för naturen och kulturmiljön men också hushållningen med energi, t.ex. att utvinna energi från vind och andra förnybara resurser.

Miljöbalken innehåller olika miljökrav, varav vissa har särskild betydelse för lokaliseringen av vindkraftverk och andra anläggningar. Dit hör lokaliseringsregeln och de så kallade hushållningsbestämmelserna.

Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap.

miljöbalken ger en gemensam grund för både fysisk planering och olika prövningsbeslut.

Den i många fall avgörande miljörättsliga frågan vid vindkraftsetableringar kan på ett eller annat sätt härledas till hushållningsbestämmelserna och det system som reglerna verkar i.

Platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål och dess hushållningsbestämmelser. Platsen ska också väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa. Denna s.k. lokaliseringsregel i 2 kap. 6

§ miljöbalken gäller både vid ny verksamhet och vid utvidgningar och omprövningar av

befintliga verksamheter. Enligt denna paragraf får tillstånd inte lämnas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Bestämmelsen omfattar inte bara lokalisering av en verksamhet som sådan utan även delar av en verksamhet eller en utsläppspunkt. Den ska tillämpas såväl på lokaliseringen i stort, dvs. var i landet, länet eller kommunen något ska placeras, som i ”det lilla”, dvs. var på fastigheten något ska placeras.

I miljöbalken finns också bestämmelser som ger skydd för värdefulla natur- och kulturmiljöer. 4 kap. 3 § och 17 kap. 4 a § miljöbalken begränsar vindkraftsutbyggnaden inom vissa geografiskt angivna områden.

I 7 kap. miljöbalken finns regler om

områdesskydd. De regler om områdesskydd som främst kan ha betydelse för

vindkraftsetableringar gäller nationalparker (7 kap. 2 § miljöbalken), naturreservat (7 kap.

4 § miljöbalken), kulturreservat (7 kap. 9 § miljöbalken), biotopskyddsområden (7 kap. 11

§ miljöbalken), strandskydd (7 kap. 13–14 och 16 §§ miljöbalken) och natura 2000-områden (7 kap. 28 § miljöbalken).

Förekomsten av områdesskydd och artskydd är frågor som den som söker tillstånd eller gör anmälan enligt miljöbalken måste ta med i sin planering. Om ett skyddat område eller skyddad art berörs måste det redovisas i ansöknings- eller anmälningshandlingarna där frågan kommer att avgöras i samband med lokaliseringsprövningen enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Frågor om

tillståndsprövning och områdesskydd eller artskydd är bara samordnade med tvingande verkan när det gäller strandskydd (7 kap. 17 § miljöbalken) och Natura 2000-områden (7 kap.

29 b § miljöbalken). För övriga områdesskydd och artskydd kan det utöver tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken dessutom behövas dispens från områdes- eller artskyddet. Vid prövning i miljödomstol kan prövningarna dock läggas samman enligt 21 kap. 3 § miljöbalken.

Prövning enligt miljöbalken (MB)

Vindkraftverk prövas enligt 9 kap. miljöbalken bl.a. på grund av störningar för omgivningen i form av ljud, skuggbildning m.m. Detta sker antingen genom en anmälan eller en ansökan om tillstånd för uppförande av vindkraftverk.

Vad som avses med miljöfarlig verksamhet, dit vindkraftsetableringar normalt räknas, och hur prövning genom tillstånds- och anmälningsplikt går till framgår av 9 kap. miljöbalken. Kommun, länsstyrelsen eller miljödomstol prövar vanligen

vindkraftsanläggningar. Nya bestämmelser för vilka som prövar anläggningarna gäller från och med 1 augusti 2009 och framgår av bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH).

Omfattning, utformning och placering av vindkraftsanläggningen är avgörande för om den omfattas av krav om anmälan eller tillståndsansökan enligt MB.

Kommunen prövar anmälningsärenden enligt MB och länsstyrelsen prövar tillståndsärenden.

Om det finns särskilda skäl får den kommunala nämnden hänskjuta en anmälan till länsstyrelsen.

Exploatören/sökanden har också möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmälningspliktig verksamhet, oavsett om den förväntade miljöpåverkan är betydande eller inte (9 kap. 6 § miljöbalken).

Observeras bör även att en miljödomstol ska pröva anläggningar i vattenområden enligt 11 kap. miljöbalken. Vattenområde avser högsta högvattennivå, exempelvis räknas låga skär i havsbandet som tidvis står under vatten som vattenområde.

Utöver detta anges i FMH att om tillsynsmyndigheten bedömer att en anmälningspliktig verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan så ska tillståndsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt MB. (26 a § FMH).

Observera att det även finns andra lagkrav på tillstånd, dispenser, ledningskoncessioner som berör uppförandet av vindkraftverk, t.ex.

enligt 11 kap. miljöbalken för lednings- och vägdragning över vatten eller om anläggningen ska placeras i vatten.

(14)

För både anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter ska en viss årlig tillsynsavgift betalas. Storleken på denna avgift framgår av en särskild förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

2.5 Beskrivning av miljöeffekter och miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Vid tillägg till gällande översiktsplan gäller alltid krav på upprättande av en MKB för tillägget.

Krav på upprättande av MKB finns också för detaljplaner som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

När det gäller själva prövningen av en vindkraftsanläggning skiljer sig MKB-kravet beroende på hur anläggningen prövas.

Vid anmälan enligt Miljöbalken är det inte obligatoriskt med en MKB. Tillsynsmyndigheten, oftast den kommunala nämnden, har möjlighet att kräva de utredningar som den anser behövs, t.ex. en fullständig MKB med samrådsförfarande etc. som för större anläggningar eller en enklare MKB (25 § FMH). Det åligger tillsynsmyndigheten att i anmälningsärendet bedöma om

verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ankommer det numera uttryckligen på tillsynsmyndigheten att förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd (26 a § FMH). Ett formellt krav på upprättande av en MKB gäller för alla

anläggningar som omfattas av tillståndsplikt eller har bedömts medföra betydande miljöpåverkan.

MKB-processen ger också möjlighet till inflytande för myndigheter, enskilda och organisationer.

2.6 Krav på samråd med berörda

Vid upprättande av tillägg till gällande översiktsplan gäller samma krav på samråd som vid upprättandet av själva översiktsplanen, dock är det inte obligatoriskt med program/programsamråd för tillägg till översiktsplanen.

Vid upprättande av detaljplan finns också lagstadgade krav på samråd med berörda myndigheter, sakägare, organisationer etc.

Även innan en ansökan för en

vindkraftsanläggning beviljas skall samråd hållas med bl.a. berörda boende och myndigheter. I ansökningar som omfattas av krav på bygglov avgränsar kommunen sakägarkretsen och hör grannar, övriga berörda samt myndigheter enligt vad som finns angivet i 8 kap 22 § PBL.

Även i anmälnings-/tillståndsärenden enligt Miljöbalken ska statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken på lämpligt sätt och i skälig omfattning få tillfälle att yttra sig över en anmälan.

I Miljöbalkens 6 kap 4 § anges att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, om verksamheten eller åtgärden kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.

Vidare anges att krav på utökad samrådskrets innehållande ovan nämnda samt även övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om

a) verksamheten eller åtgärden till följd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap 4 a § MB ska antas medföra en betydande miljöpåverkan,

b) tillsynsmyndigheten har förelagt den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden att ansöka om ett tillstånd som avses i 9 kap. 6 § MB, eller

c) verksamheten eller åtgärden till följd av länsstyrelsens beslut enligt 6 kap 5 § MB andra stycket ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 6 kap 1 § MB upprättas. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan.

Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen,

tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs.

Verksamhetsutövaren väljer form för och kallar till samrådsmöte. Sökanden ska under

samråden föra anteckningar som ställs samman i en samrådsredogörelse. I samband med samrådet anger länsstyrelsen inriktning av och omfattning på miljökonsekvensbeskrivningen.

(15)

3. Tekniska krav

3.1 Vindenergi

Den utvunna vindkraften är direkt beroende av medelvindens storlek, det vill säga ju mer det blåser desto mer energi producerar kraftverket.

Eftersom den utvunna elenergin är proportionell mot kubiken på vindhastigheten stiger mängden utvunnen energi kraftigt med ökad medelvind i ett område. En förutsättning är också att vindförhållandena är någorlunda jämna för att uppnå en kontinuerlig produktion.

Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter på 4–25 m/s med maximal effekt vid hastigheter på 12-14 m/s.

Under 2007 togs nya underlag för vindkraft fram i samarbete mellan Energimyndigheten och Meteorologiska institutionen vid

Uppsala universitet. De nya beräkningarna tillsammans med nya tekniska förutsättningar för vindkraftanläggningar gör att många fler områden än vad som tidigare antagits visat sig

lämpliga för vindkraft. Beräkningsmodellerna redovisade då vindkarteringar för årsmedelvinden på tre höjder: 49, 72 och 103 meter över

nollplanesförskjutningen med en noggrannhet på 1 km².

En ytterligare uppdatering med en större noggrannhet på 0,25 km2 (500x500m) och redovisning av fler höjder publicerades under andra halvan av 2011. Den uppdaterade vindkarteringen redovisar beräknade

vindhastigheter på 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meter ovan mark.

I tidigare redovisning av vindhastigheter över nollplaneförskjutningen behöver 3/4 av vegetationens höjd läggas till för att få den egentliga höjden som avses. För en skog med höjden 20 meter innebär detta att kartan för vindenergi på 103 meters höjd gäller på 15+103=118 meter över marken. Vid 20 meter hög skog motsvarar därmed den tidigare redovisningen av på 72 meter respektive 103 ovan nollplaneförskjutningen ungefär redovisningen på 90 meter (72m+15m=87m) respektive 120 meter (103m+15m=118m) ovan mark enligt den senaste vindkarteringen.

Svepyta

Navhöjd Totalhöjd

Rotordiameter

Höjd över havet Höjd

Vindhastighet dh

nollplaneför-skjutningen

Höjd över -

markplanet

2.7 Samordning av bygglovhantering och anmälan enligt miljöbalken

Enligt bestämmelse i 25 b § FMH ska den tillsynsmyndighet som handlägger ett

anmälningsärende som avser en verksamhet med vindkraftverk i lämplig omfattning samordna handläggningen med den bygglovhandläggning enligt PBL som avser samma vindkraftverk. Det kan t.ex. gälla kommunikationen med sakägare och berörda boende.

Mer information om tillståndsprövning och lagstiftning finns bl.a. på www.vindlov.se.

2.8 Hälso- och säkerhetskrav

Vindkraftverk ska vara CE-märkta vilket innebär att tillverkaren eller importören intygar att aktuellt verk uppfyller alla gällande hälso- och säkerhetskrav i tillämpliga regelverk.

Tillämpliga regelverk för vindkraftverk är bland annat Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3 (Direktiv 2006/42/

EG) och Elsäkerhetsverket föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet, ELSÄK-FS 2007:1 (Direktiv 2004/108/EG). Utöver att hela produkten ska vara CE-märkt med avseende på ovanstående regelverk så ska elektriska komponenter som är avsedda att byggas in i utrustningen t.ex. transformatorer, kablar och lampor uppfylla Elsäkerhetsverkets föreskrifter om viss elektrisk materiel, ELSÄK-FS 2000:1 (Direktiv 2006/95/EG).

(16)

Allmänt sett kan man säga att det blåser mer ju högre upp man kommer. De goda energiförhållandena på högre höjd är svårare att utnyttja eftersom de kräver betydligt högre kraftverk. Vindenergin på 90 meters höjd och uppåt är ur kommersiell synpunkt mest intressant för utbyggnad av storskaliga vindkraftverk. Vindenergikartan tar viss hänsyn till vegetationsförhållanden och vindprofilen ser annorlunda ut över skogsområden jämfört med i öppna områden. Det kan ha betydelse för vindkraftverkens produktion genom att rotorn utsätts för en mer ojämn belastning i skogstäckta områden. Vindkraftverk bör därför placeras så

fritt som möjligt, i öppet vatten, på öppna slätter eller på höjder i landskapet. I områden med skog kan det eventuellt bli aktuellt att bygga högre vindkraftverk än på andra ställen för att få verket att fungera väl.

Idag behövs ungefär årsmedelvindhastigheter på 6,5-7 m/s för att det ska vara kommersiellt intressant för vindkraftsetableringar. Dock står behovet av vindenergi i relation till övriga anläggningsförutsättningar och kostnader.

Innan en vindkraftsetablering behövs normalt noggrannare vindmätningar för att försäkra sig om att de lokala vindförutsättningar är tillräckligt bra och för att kunna placera verken i bästa vindläge.

3.2 Typer

Vindkraftverk kan grovt delas in i tre breda kategorier med avseende på storlek och produktion.

Kommersiella kraftverk har en totalhöjd över 50 meter och effekter från cirka 600 kW och uppåt.

Gårdsverk/småskaliga vindkraftverk har mindre effekt och storlek och byggs för att producera el bara för ett fåtal hus eller anläggningar. Till denna grupp räknas kraftverk som är mellan 20 och 50 meter höga.

Mini-/hobbyverk är verk som inte kräver tillstånd utan används för att till exempel ladda båtbatterier.

Den sistnämnda kategorin behandlas inte i detta dokument.

Teknikutvecklingen inom den småskaliga vindkraften har under de senaste åren gått

snabbt framåt. Ett flertal olika modeller, fabrikat och storlekar av småskaliga vindkraftverk finns idag på marknaden och tekniken utvecklas raskt.

Utvecklingen under det senaste decenniet har gått mot allt större kommersiella kraftverk med högre effekt. Idag byggs kraftverk på upp till 3–4 MW på land. Ett sådant kraftverk har en navhöjd på cirka 90 meter och rotordiametern är ca 100 meter, vilket ger totalhöjder på 140-150 meter.

Till havs diskuteras idag att bygga ännu större kraftverk, upp till 5–6 MW.

Teknikutvecklingen gör det allt mer ekonomiskt att utnyttja vindenergin, men innebär också att det är svårt att bedöma hur stor mängd vindkraft som kan produceras i ett område. Fortsätter utvecklingen som hittills är det troligt att ännu större verk kommer att byggas i framtiden.

3.3 Placering

Stora vindkraftverk bör placeras i grupper. Då verken placeras i grupper får de överlappande påverkansområden vilket ger en effektivare användning av marken med bibehållen

kraftutvinning. Samlade grupper ger dessutom möjlighet till gemensamma eltekniska lösningar, minskar behovet av kabeldragning per uppfört verk samt ger möjlighet att till viss del samordna anordnandet av tillfartsvägar till verken. Just tillfartsvägar till stora vindkraftverk kräver en relativt stark bärighet och är kanske det ingrepp som har störst påverkan på den lokala naturmiljön.

När flera verk placeras tillsammans kan de störa vinden för varandra så att elproduktionen minskar. För att minska parkeffekten

rekommenderas ett avstånd på minst fyra gånger rotordiametern vinkelrätt mot huvudsaklig vindriktning och sex gånger rotordiametern mellan varje verk i vindens huvudriktning.

Exempel på nya typer av småskaliga vindkraftverk/

gårdsverk. (Illustrationer av Maria Jellbin) Exempel på konventionellt gårdsverk.

(17)

Ökad effekt på kraftverken innebär vanligen att kraftverken idealt bör placeras med ännu större avstånd.

Vilket avstånd mellan turbinerna som krävs är en avvägning där platsbehov, kabel- och väglängder vägs mot total energifångning och laster på turbinerna.

3.4 Ytbehov

Vindkraftverkets grundläggning är ett litet ingrepp jämfört med de tillhörande

vägarna och ledningarna. Ett

gravitationsfundament för ett 90 meter högt torn kan vara ungefär 20 meter i diameter.

Till detta kommer en transformatorstation, som antingen placeras bredvid tornet eller på vissa modeller byggs in i vindkraftverket. Via transformatorstationen kopplas vindkraftverket till kraftledningsnätet.

Runt verken krävs även en körbar, öppen yta med tillräcklig bärighet och storlek för att kunna

hantera stora mobilkranar och tornsegment vid monteringen av verken. Aggregattomten måste också rymma väg- och parkeringsutrymme.

Ytbehovet för en vindkraftspark kan beräknas till 0,1 till 0,2 km² per megawatt beroende på hur terrängen ser ut. I ett område med stora höjdvariationer kan verken stå tätare. En 200 MW vindkraftspark har ett ytbehov på 20–40 km².

Till havs används oftast längre avstånd mellan turbinerna, eftersom den låga turbulensen till havs gör att det behövs en längre sträcka för att fylla på med kringliggande luft.

3.5 Vägar

Tillfartsvägar med en standard och bärighet som klarar transporter av de långa och relativt tunga delarna i vindkraftverken kan krävas på relativt långa sträckor. Nyanläggande av tillfartsvägar kan påverka till exempel vattenföring och fornlämningar. I en del fall kan skogsbilvägar användas, vilket kan minska den lokal påverkan vid en etablering. Ofta krävs dock breddning, uträtning och förstärkning av de befintliga vägarna.

Om behov uppstår av nya till- och utfartsvägar (tillfälliga eller permanenta) som berör allmän väg, erfordras anslutningstillstånd, vilket söks hos Trafikverket enligt väglagen § 39.

Uppfört vindkraftverk med knappt 150 m totalhöjd.

Fundament samt öppen yta för kranbil och hantering av tornsegment

vid montering för ett vindkraftverk med knappt 150 m totalhöjd. Vindkraftverk med knappt 150 m totalhöjd under uppförande samt tillhörande tillfartsväg.

(18)

3.6 Transporter av vindkraftverk

Transporter av vindkraftverk är ofta långa, tunga och långsamtgående. I anläggningsskedet samt vid nedmontering av vindkraftverk är det därför mycket viktigt att tidig kontakt tas med Trafikverket angående transporter som berör järnväg och allmän väg. Det är också viktigt att ta kontakt med eventuella lokala väg-/

samfällighetsföreningar som kan beröras av transport av vindkraftverken.

Trafikverket rekommenderar att sökanden i ett tidigt skede tar kontakt med Trafikverkets dispenshandläggare för att kunna planera

transporterna efter de krav som ställs, alternativt kunna förbereda lämplig produktionsanpassning av vindkraftverken för att möjliggöra transport till föreslagen plats.

För att undvika onödiga risker behöver val av transportvägar ske med beaktande av att transporterna måste kunna passera eventuell järnväg på ett trafiksäkert sätt. Vägar som korsar järnvägen planskilt, bör väljas i första hand.

Finns det minsta risk för att transporterna på grund av låg markfrigång eller stor längd, bredd och höjd kan komma att köra fast eller skada järnvägsanläggningen måste en alternativ väg väljas.

Ytterligare information kring ovanstående finns att hämta i Trafikverkets publikation (2010:033):

”Transporter till vindkraftsparker – en handbok”.

3.7 Anslutning till elnät

Småskalig vindkraft – gårdsverk m.m.

Innan någon elproducerande utrustning installeras i en elanläggning ska det lokala elnätsföretaget kontaktas, även om det sker inom den egna byggnadens elinstallation.

Man får bara ansluta ett vindkraftverk till sin egen elinstallation (d.v.s. fastigheten) om det finns på samma fastighet och i omedelbar närhet till bostadshuset. Ur vind- och störningssynpunkt bör det dock oftast finnas ett visst avstånd till bostadshuset.

Lantbruksföretag, som har angränsande arrenderad mark, kan placera verket utanför den egna fastigheten.

Boverket benämner dock i sin handbok för vindkraftsplanering möjligheten att för mindre lokala vindkraftverk, gällande direkt strömförsörjning till de deltagande fastigheterna, inrätta vindkraftverk som gemensamhetsanläggning för flera fastigheter.

En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem kan inrättas som en gemensamhetsanläggning

(1 § anläggningslagen).

När en anläggning ansluts inom den egna installationen behöver elnätsföretaget som regel inte göra några ändringar i det anslutande elnätet så länge som utmatningen av effekt inte överstiger den effekt som abonnemanget redan omfattar.

Om mätarsäkringarna inte tillåter ett så stort vindkraftverk som är tänkt, bör i första hand kontakt tas med det lokala elnätsföretaget angående möjligheterna att utvidga abonnemanget utan ändringar i det anslutande elnätet.

Mälarenergi Elnät AB har tagit fram en sammanfattande informationsskrift gällande Information om Microproduktion avseende inmatning av energi på elnätet som inte kräver en större mätarsäkring än 63 Ampere och har en effekt av högst 43,5 kilowatt.

Kommersiella kraftverk

Kommersiella kraftverk måste anslutas till elnätet. Utbyggnadsmöjligheterna för vindkraft är därför i hög utsträckning beroende av elnätets kapacitet, alternativt vilka möjligheter som finns till att bygga ut kapaciteten.

För att få ansluta en vindkraftsanläggning krävs även tillstånd från den som har nätkoncession i området, nätägaren.

Beroende på den samlade effekten hos vindkraftverket eller vindkraftsgruppen görs anslutningen antingen till lokalnätet eller till regionnätet. Enligt 3 kap 7§ i ellagen är det den som har nätkoncession i det aktuella området, de lokala nätbolagen, som i första hand ska ansluta nya produktionsanläggningar till ledningsnätet. Om det lokala

nätbolaget inte har möjlighet att ansluta vindkraftsanläggningen till sitt nät, kan man vända sig till den som har koncession för linje i området, i första hand regionnätsägaren och i andra hand Svenska Kraftnät.

I Köpings och Hallstahammars kommun är det Mälarenergi som har områdeskoncession och är nätägare till lokalnätet utom för Kolsva där Vattenfall har områdeskoncession. Vattenfall har även linjekoncession i kommunerna och ansvarar därmed för regionnäten.

Bara för riktigt stora vindkraftsparker görs anslutningar direkt till stamnätet, vilket Svenska Kraftnät ansvarar för.

Effekten som kan utvinnas ur ett vindkraftverk varierar med vinden. Det innebär att spänningen i nätet kommer att variera när kraftverken ansluts. För att spänningsförändringar inte ska påverka elkunderna bör vindkraft helst anslutas till