Språket på väg
Ewa Bergh Nestlog
lektor i svenska med didaktisk inriktning,
Ett kartläggningsmaterial från Skolverket för svenska och svenska som andraspråk åk 7–9
Örnsköldsvik 25/2 2016
”Ett jättebra
material!”
Föreläsningens innehåll
• Kartläggningsmaterialets uppbyggnad
• Teorier om språk, text, skrivkompetens och läsförståelse
• Lärarröster om materialet och konkreta exempel på användning
• Diskussioner
Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?
• Skriv vad du tänker just nu om frågan!
• Samtala två och två om vad ni skrivit och tänkt!
Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?
• Anpassa undervisningen
• Få syn på vad som har betydelse i språk och texter (metakunskaper/metaförståelse)
• Utveckla språk om språk och texter (metaspråk)
• Likvärdigare bedömningar
• Motivera resursfördelning
• För att vi ska sätta betyg
Materialet i helhet
Del I: Idéer och teoretiska utgångspunkter
• Kartläggning för utveckling
• Tala, läsa och skriva – processer och strategier
• Svenska som andraspråk
• Kartläggning: Det talade och det skrivna ordet Del II: Matriser för kartläggning
• Samtala
• Tala
• Skriva
• Läsa
– Läsarorienterad läsförståelse – Textorienterad läsförståelse
Förnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4
Aspekter med koppling till kvaliteter i
kunskapskraven i kursplanerna
•Utförligare beskrivning av kvaliteterna
•Dubbel progression – inom stegen och mellan stegen
Att bedöma språkutveckling – är det möjligt?
Språk som levande väsen – kan det inordnas i ett rutsystem?
Vi måste!
Materialets syften och förtjänster
• Omfattande. Stödstruktur för hela undervisningen. Arbeta systematiskt
• Används i den ordinarie undervisningen som en integrerad del
• Synliggör elevers utveckling. Fokus på utveckling – ej kartläggningen i sig
• Likvärdigare bedömning av elevers måluppfyllelse
• Underlag för omdömen, utvecklingssamtal och åtgärdsprogram
• Vetenskaplig förankring
Varför ska vi skriva och läsa i skolan?
1. Skriv vad du tänker just nu om frågan!
2. Samtala två och två om vad ni skrivit och tänkt!
Varför ska vi skriva och läsa i skolan?
För att:
• Kommunicera med andra och lära oss om världen, om oss själva och växa som människor.
Reflektera själva och lära oss om världen, om oss själva och växa som människor.
Det gör vi genom att skriva, läsa, samtala, tala och lyssna.
• Lära oss skriva och läsa.
Utveckla skriftspråklig, textuell kompetens för att bli duktiga skribenter och läsare…
…och som samtalare, talare och lyssnare
.Samtala och skriva för att utveckla tankar
Tankeprocess
IN-TEXTER
(se t.ex. Sandström Madsén 2007; Liberg 2001)
Textprodukt
Skriva och tala för andra
UT-TEXTER
(se t.ex. Sandström Madsén 2007; Liberg 2001)
Vardagsspråk – Skolspråk
1. Titta den gör att de rör sig. Dom fastnade inte.
2. Vi kom på att nålarna fastnade på magneten.
3.
4. Magnetisk attraktion uppkommer endast mellan ferromagnetiska metaller.
Vårt experiment visade att magneter attraherar
vissa metaller.
Vardagsspråk – Skolspråk
1. Jag fattar inte.
2. Texten liksom hoppar.
3. (Vänta lite. Vad heter det? Det vi jobbade med igår i Språket på väg ?)
4. Här saknas textbindning. Därför är det svårt att förstå
det logiska sambandet mellan de två meningarna
Funktionell språk- och textsyn
Språkliga strukturer Innehåll
Språkbruk Dialog
Den dubbla dialogen
TEXT
(efter Ajagán-Lester m.fl. 2003:207: Krogh & Bergh Nestlog 2015)
(Språket på väg, del I, s. 12)
Texttriangeln – en didaktisk modell
(jfr Hillocks 1987:73; Hoel 2001:28; Bergh Nestlog 2012:59) Val av innehåll
HELA TEXTEN AVSNITT STYCKE MENING
FRAS ORD TECKEN Funktion:
Språkliga val som främjar dialogen
Val av språkliga och textuella strukturer
Varning för för tidig nedglidning
(Språket på väg, del I, s. 23)
Reception – läsförståelse och lyssförståelse
(Språket på väg, del I, s. 27)
lyssnare
0
Rörelser i föreställningsvärlden
(Langer 2005) 1
.
2 .
3 .
4 .
5 .
Hur kommer vi åt läsförståelsen?
• Läsförståelsen är inte lika med elevens språkliga uttryck
• Matriserna ger vägledning
• Samtal där de virtuella texterna möts
• Att röra sig i texten (framåt, bakåt, mellan raderna, utåt)
• Röda texter: samtala, skriva, rita, drama…
• Ofta samtala – ger många tillfällen till kartläggning
• Kvalitativ textläsning och samtal om idéer, textuella
strukturer och funktion ger ökad läsförståelse – tänkande och frågande elever
• Läsa för att få upplevelser, och vidga sina allmänna och litterära/textuella repertoarer
• Olika strategier och samtalsmodeller
(jfr t.ex. Liberg 2003; Langer 2005)
Att röra sig i texter
– Vad är lättare och vad är svårare?
(jfr Magnusson 2008; Språket på väg, del 1 s. 15-27)
Röster från lärare som använder materialet:
– Det är ett jättebra material!
1. Arbetar gemensamt med matriserna
2. Stöd i undervisningen. Man måste undervisa om de olika stegen 3. Stöd för elever och lärare att tala om texter och förståelse av texter.
4. Använder språket i materialet 5. Hela matrisen – vissa aspekter 6. Stämmer med NP
7. Börja med Tala 8. Samtala inför NP
9. Skriva: Före, under och efter
10. Kamratrespons: Lånar formuleringar från matriserna
11. Lärarrespons och elevernas hantering av kommentarerna 12. Läsa : Gemensamt arbete i kommunen
1. Arbetar gemensamt med matriserna
2. Stöd i undervisningen. Man måste undervisa om de olika stegen 3. Stöd för elever och lärare att tala om texter och förståelse av texter.
4. Använder språket i materialet 5. Hela matrisen – vissa aspekter 6. Stämmer med NP
7. Börja med Tala 8. Samtala inför NP
9. Skriva: Före, under och efter
10. Kamratrespons: Lånar formuleringar från matriserna
11. Lärarrespons och elevernas hantering av kommentarerna
12. Läsa : Gemensamt arbete i kommunen
Sammanfattande infallsvinklar
• Lita till lärarens erfarenheter och kunskaper! Ett stöd att verbalisera dessa
• Se möjligheter – inte diagnostisera brister
• Underlag för samtal med elever och föräldrar
• En del av den ordinarie undervisningen
• Låt materialet leva!
• Samtalets betydelse
• Ta det i lagom takt!
• TID för att tillsammans med kolleger utveckla användningen av materialet!
• Skolledningens förståelse av materialet och lärares behov
av kollegialt lärande om materialet
Tack!
Lycka till i ert fortsatta viktiga arbete med texter och elever!
Ewa Bergh Nestlog ewa.bergh.nestlog@lnu.se
Litteraturlista
Adelmann, Kent (2009) Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning.Lund: Studentlitteratur.
Berge, Anna & Blomqvist, Per (2012). Skrivundervisning: i samspel med litterära texter. 1.
uppl. Stockholm: Liber.
Bergh Nestlog, Ewa (2009). Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora.
Bergh Nestlog, Ewa (2012). Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker.
Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press.
Hillocks, George, Jr. (1987). Synthesis of Research on Teaching Writing. I: Educational Leadership 44(8). S. 71–76, 78, 80–82.
Chambers, Aidan 2003: Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm : Nordsteds förlag.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Evensen, Lars Sigfred, 2002: Conventions From Below. Negotiating Interaction and Cultural in Argumentative Writing. I: Written Communication. A quartely journal of research, theory and applications 19 (3). S. 382–413.
Forts. litteraturlista
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok.
Ny uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Halliday, Michael A. K., 1978: Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold.
Hillocks, George, Jr. (1987). Synthesis of Research on Teaching Writing. I:
Educational Leadership 44(8). S. 71–82.
Hoel, Torlaug Løkensgard, 2001: Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Iser,Wolfgang, 1978: The Act of Reading. A Theory of Aesthetic Response.
Baltimore/London: The John Hopkins University Press.
Keene, Ellin Oliver & Zimmermann, Susan (2003). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos.
Krogh, Ellen & Bergh Nestlog, Ewa (2015). Skrivuppgifter och samskrivning. . I modulen ”Skriva i alla ämnen”, åk 4–6, Läs- och skrivportalen. Stockholm:
Skolverket. https://lasochskrivportalen.skolverket.se
Langer, Judith A., 2005: Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.
Forts. litteraturlista
Liberg, Caroline, 2003: Möten i skriftspråket I: Barn utvecklar sitt språk. Bjar, Louise
& Liberg, Caroline (red.). Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, Ulla, 1995: Läsa, tolka, förstå. Litteraturpedagogiska modeller.
Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Magnusson, Ulrika (2008). Språk i ämnet. Stockholm: Skolverket.
McCormick, Kathleen, 1994: The Culture of Reading and the Teaching of English.
Manchester/NY: Manchester University Press.
Norrby, Catrin, 2004: Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund:
Studentlitteratur.
Rosenblatt, Louise M., 2002: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa.
Lund: Studentlitteratur.
Sandström Madsén, Ingegärd, 2007: Samtala, läsa och skriva för att lära : i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Smidt, Jon, 2002: Double Histories in Multivocal Classrooms. Notes Towards an Ecological Account of Writing. I: Written communication. A quartely journal of research, theory and applications 19 (3). S. 414–443.
Svensson, Birgitta, 2008: Gör klassikern till din egen. Att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1892
