Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter på Irland 2005
1. Sammanfattning av läget beträffande de mänskliga rättigheterna Irland är medlem i EU och är en demokrati och rättsstat. Läget vad gäller mänskliga rättigheter (MR) är gott. Irland har, liksom, Sverige en tradition av att aktivt driva frågor på området både nationellt och internationellt.
2. Ratifikationsläget vad beträffar de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter
Irland har ratificerat samtliga centrala konventioner rörande mänskliga rättigheter. En lag från 2003 om den Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter innebär att nationell lagstiftning ”i så stor utsträckning som möjligt” ska tolkas i enlighet med konventionens bestämmelser. Ett
prejudicerande rättsfall har också delvis klargjort situationen till förmån för Europakonventionen. Andra fall är under prövning.
3. Respekten för liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Regeringen respekterar generellt dessa rättigheter. Irländska fängelser kritiseras icke desto mindre för att vara överfulla och inhysta i föråldrade byggnader med otillfredsställande sanitära förhållanden. Organisationen och inspektionen av fängelserna är för närvarande föremål för diskussion. Enskilda organisationer och media kritiserar särskilt interneringen i vanliga fängelser av asylsökande som skall avvisas eller av psykiskt sjuka. I en pågående rättsprocess mot regeringen försöker en enskild organisation få rätt att representera psykiskt sjuka interner.
Systemet för anmälningar mot poliser har kritiserats för att vara ineffektivt och arbetet med genomgripande förändringar i systemet har fortsatt under året. En ny "ombudsmannakommission" om tre personer kommer att få större makt än nuvarande myndighet. Den skall hantera anmälningar mot poliser och även kunna påbörja utredningar på eget initiativ. Antalet anmälningar till nuvarande myndighet, Garda Complaints Board, ökade något under 2004 till 1232. I 58 fall bedömdes regelbrott ha skett, en fördubbling sedan året före. De flesta
anmälningarna gällde maktmissbruk eller ohövlighet. Två fall drevs vidare av åklagare i rättsprocess.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet har inte tillämpats i Irland sedan 1954 och avskaffades 1990.
Förändringarna genomfördes dock utan att motsvarande ändring gjordes i grundlagen. År 2001 genomfördes därför en folkomröstning om att ta bort samtliga hänvisningar till dödsstraffet - vilket vann majoritetens stöd. Samtidigt infördes bestämmelser i grundlagen som slår fast att återinförande av
dödsstraffet endast kan ske genom folkomröstning.
5. Rättssäkerhet
Konstitutionen föreskriver ett oberoende rättsväsende, vilket generellt respekteras i praktiken. Från tiden av terrordåd på grund av konflikten i Nordirland (början av 1970-talet till slutet av 1990-talet) finns speciallagar mot terrorism som bland annat ökar maxtiden för arrest utan åtal från 48 i normala fall till 72 timmar. Lagarna måste förnyas årligen.
Irlands konstitution tillåter explicit specialinrättade domstolar (special criminal courts) i de fall de ordinarie inte är tillräckliga för att säkra rättvisa, fred och ordning. Huvudsyftet är att pröva brott med terroristanknytning.
MR-organisationernas kritik mot speciallagar och specialdomstolar har tonats ned de senaste åren, delvis kanske på grund av att lagarna blir mindre speciella i ett Europa alltmer fokuserat på terrorismbekämpning.
6. Personlig frihet Inget att rapportera.
7. Straffrihet
Inget att rapportera.
8. Yttrande och mediafrihet
Yttrande- och mediafrihet garanteras i konstitutionen. Radio och TV domineras av statligt ägda kanaler men det finns ett allt större antal privata kanaler. Böcker, tidningar och filmer granskas av statliga censurmyndigheter.
Inga biofilmer, tidningar eller böcker men en videoporrfilm har förbjudits under 2004. Uttalanden i pressen av den nuvarande censorn ger ett liberalt intryck. Den irländska regeringen klarade 2005 ett fall i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i vilket en tidning ansåg att ett utdömt skadestånds- krav var till skada för tryckfriheten. Domstolen ansåg inte det.
9. De politiska institutionerna
Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar: the Dáil Éirann (folkvald deputeradekammare) och Seanad Éirann (senaten, utsedda ledamöter).
Regeringen innehar den verkställande makten och är ansvarig inför the Dáil.
Ett fall i Europadomstolen mot Storbritannien om rösträtt för interner har möjligen relevans för Irland. Interner i Irland har rösträtt, men saknar praktisk möjlighet att rösta.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Irland har ratificerat ILO:s centrala konventioner om rätten till arbete och därmed relaterade frågor. Enligt en undersökning från 2003 är 92 procent av irländarna nöjda eller mycket nöjda med sin arbetssituation (EU-snittet 84 procent). 33 procent av privatanställda och 95 procent av offentliganställda är fackligt anslutna.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Irlands utgifter för hälsovård som andel av BNP (7,4 procent) innebär att man ligger på 23:e plats av 30 länder i OECD (2003). I budgeten för 2005 ökades anslaget för hälsovård med 11procent jämfört med 2004. Personer med låg inkomst och de över 70 år får fri sjukvård. I WHO:s lista över totala
sjukvårdsutgifter per capita (privata och offentliga) kommer Irland på 13:e plats i världen (Sverige 12:e) (2002). Nära hälften av irländarna har privat
sjukförsäkring.
Vården av psykiskt sjuka kritiseras av såväl regeringens eget tillsynsorgan som MR-organisationer. Små och ojämnt fördelade resurser resulterar bland annat i platsbrist och skillnader i vårdkvalitet. Problemet med att psykiskt sjuka ofta förvaras i fängelser, ibland långa tider i madrasserade celler, har berörts ovan.
En av orsakerna till detta är att det helt enkelt saknas platser inom den psykiatriska vården.
12. Rätten till utbildning
Irlands utgifter för utbildning som andel av BNP (5,3 procent) ligger på en delad 25:e plats av 28 länder i OECD (2002). Andra OECD-indikatorer över skolans resultat ger en mer positiv bild. Den andel av befolkningen som går ut gymnasiet är till exempel den högsta i OECD. Utbildningsbudgeten för 2005 höjdes med 9procent jämfört med året innan.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Den mycket snabba ekonomiska tillväxten under 1990-talet har bland annat lett till en kraftig minskning av arbetslösheten (nu nere i 4,3 procent), vilket haft positiva sociala effekter. Fördelningen av välståndet är emellertid ojämn och kvardröjande fattigdom, särskilt bland utsatta grupper, påtalas fortsatt i
nationella och internationella granskningar av Irland. 21 procent av
befolkningen "riskerar fattigdom", vilket är högst i EU 15, enligt siffror från 2003. Begreppet är dock relativt, inte absolut. Åtgärder för att bekämpa social utslagning och verka för att alla grupper i samhället kan få del av frukterna av den ekonomiska utvecklingen omfattas av löpande treåriga ”samhällskontrakt”
som framförhandlas mellan regeringen, arbetsmarknadens parter och ett stort antal intresseorganisationer. För att motverka alltför stora inkomstskillnader föreskriver avtalet en minimilön (för närvarande 7,65 euro per timme).
Nuvarande avtal löper ut i år och det är i skrivande stund osäkert om ett nytt kommer realiseras.
14. Kvinnans ställning
Irland granskades i år i enlighet med FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Irland kritiserades bland annat för grundlagens artikel om kvinnors roll i hemmet: "The State shall, therefore,
endeavour to ensure that mothers shall not be obliged by economic necessity to engage in labour to the neglect of their duties in the home." FN-kommittén tog också upp våld mot kvinnor och flickor, särskilt i marginaliserade grupper som fattiga,
resandefolket och invandrare. Kommittén uppmanade till ökat stöd åt våldtäktsoffer och åtgärder mot trafficking.
Den kvinnliga förvärvsfrekvensen har ökat från 37 till 56 procent på tio år och ligger nu strax över genomsnittet i EU. Irlands president är kvinna och av femton ministerposter innehas tre av kvinnor (bland annat vice
premiärministern). Tretton procent av parlamentsledamöterna är kvinnor vilket ger Irland en nittondeplats i EU. På andra viktiga positioner inom offentlig förvaltning och näringslivet finns numera fler, om än inte speciellt många, kvinnor. 2003 var kvinnornas genomsnittliga timlön 86 procent av männens, högre än både EU (85 procent) och Sverige (84 procent). Bristen på
barnomsorgsplatser och den höga kostnaden för dessa är ett stort hinder för kvinnor i arbetslivet. Nya satsningar har utlovats för att stimulera utbyggnad av barnomsorgen.
Abort är förbjudet i Irland om inte moderns liv är i fara. En irländsk kvinna driver för närvarande ett fall i Europadomstolen motabortförbudet.
Åtminstone 6000 irländska kvinnor reser varje år utomlands för att göra abort.
I en folkomröstning 2002 sade Irland nej till att ytterligare skärpa abortlagstiftningen. Folkomröstningen var den femte abortrelaterade omröstningen sedan år 1983.
15. Barnets rättigheter
Allvarliga problem med sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan i det förgångna är fortsatt en stor fråga i media och i den politiska diskussionen.
Djupet av kyrkans och myndigheters oförmåga att ta tag i problemen har
accentuerats genom en officiell rapport. Övergreppen har skadat kyrkans trovärdighet. Den katolska kyrkan har traditionellt haft ett starkt inflytande, men det minskar successivt i frågor som rör barnuppfostran, undervisning och familjepolitik.
Barnaga är förbjudet i skolor, men inte i familjen. Organisationer för barnens rättigheter arbetar för ett förbud.
Irland införde 2004 en barnombudsman.
16. Olika befolkningsgruppers situation
För att främja jämställdhet och motverka diskriminering av olika grupper i Irland finns grundläggande lagstiftning som innehåller förbud mot
diskriminering med avseende på nio olika diskrimineringsgrunder: kön, civilstånd, familjesituation, sexuell läggning, religion, ålder, handikapp, ras och tillhörighet till resandefolket (the traveller community). Från 1998 och framåt har en rad lagar på området införts och flera institutioner skapats. Den senaste lagen, "jämställdhetslagen", trädde i kraft i juni 2004. Denna välkomnades av den irländska MR-kommissionen men fick kritik för att inte tillräckligt väl införa de tre underliggande EU-direktiven. Resandefolket i Irland omfattar cirka 25 000 personer. Fall av diskriminering rörande resande återges regelbundet i massmedia.
Mot bakgrund av det ökande antalet asylsökande och den stora arbetskrafts- invandringen har kampen mot rasism och främlingsfientlighet blivit allt viktigare. Regeringen har under senare år tagit initiativ till flera aktiviteter som utbildningsinsatser, kampanjer och kulturprojekt med mera. En nationell handlingsplan mot rasism har publicerats och en styrgrupp fått i uppdrag att övervaka dess genomförande. Ett centrum har invigts, som skall informera om Förintelsen samt motverka rasism, antisemitism, och intolerans i samhället.
MR-organisationerna prioriterar arbete mot rasism och främlingsfientlighet och kritiserar regeringen för att inte göra tillräckligt, särskilt i samband med att Irland i år granskades i enlighet med FN:s konvention mot rasdiskriminering (CERD).
Ett system med arbetstillstånd för utländska medborgare som är knutet till arbetsgivaren har kritiserats för att det gör arbetstagaren beroende av sin arbetsgivare. Systemet är under omarbetning.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Katolska kyrkan har länge påverkat attityden mot homosexuella. Men Irland är under snabb förändring, såväl ekonomiskt som i synen på familj och sexualitet.
Ett rättsfall i Europadomstolen 1988 ledde till att Irland fick häva sin kriminalisering av homosexuella handlingar 1993.
Nu pågår en diskussion om partnerskap i Irland. Äktenskap skyddas särskilt i grundlagen. Sambor, oavsett kön, har ingen speciell rättslig status vilket
påverkar till exempel beskattning och arv. Det statliga jämställdhetsorganet har argumenterat för att samboförhållanden skall ges rättslig status. Ett lesbiskt sambopar, där den ena i paret är medlem av den nationella MR-kommissionen, driver för närvarande en rättsprocess för att deras förhållande skall erkännas rättsligt. Irländska regler för sociala förmåner kritiseras av enskilda
organisationer för att de behandlar ett sambopar av olika kön som gifta men ett sambopar av samma kön som två individer.
18. Flyktingars rättigheter
Ett annat område som i hög grad stått i fokus för debatt och för MR-
organisationernas intresse är behandlingen av asylsökande. Från en situation i början av 90-talet då Irland knappast hade några asylsökande ökade antalet till ungefär 11 000 under några år. 2004 var antalet nere i 4 766 personer. 877 personer fick asyl.
19. Funktionshindrades situation
De funktionshindrades situation i Irland har debatterats även under 2005. Såväl Amnesty International som irländska MR-kommissionen prioriterar frågan.
Regeringen lade fram en nationell handikappstrategi i september 2004. I
statsbudgeten för 2005 var stora satsningar (EUR 900 miljoner 2006-2009) på handikappinsatser ett uppmärksammat inslag.
20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter
Flera irländska organisationer värnar frågor om mänskliga rättigheter och det finns ett formellt samarbete på så sätt att regeringen kan remittera lagförslag till MR-organisationer. Flera statliga myndigheter och ämbeten är också aktiva, till exempel den nationella kommittén om rasism, barnombudsmannen och myndigheten för kamp mot fattigdom. Den statligt finansierade men
oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter (Human Rights Commission) kom igång på allvar under 2004. Dess utspel får stort genomslag.
Kommissionen samarbetar nära med motsvarande kommission i Nordirland.
Båda organisationerna upprättades som en del av långfredagsavtalet om fred i Nordirland 1998.
