Lokala rutiner för användning och hantering av Medicintekniska produkter (MTP) inom socialförvaltningen och
samrehabförvaltningen i Mark/Svenljunga kommun
Från och med den 1 december 2005 gäller nya regler för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. De nya reglerna finns samlade i "Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel". Handboken finns enbart i digital form,
http://www.vgregion.se/vgrtemplates/Page____35555.aspx
Dessa lokala rutiner har utarbetats utifrån den regionala handbokens riktlinjer och beskriver allmänt om medicintekniska produkter (MTP), vilka lagar som styr, skillnaden mellan grundutrustning och personliga hjälpmedel och vem som ansvarar för vad. Rutinerna kompletteras med en pärm för grundutrustning där varje enskild produkt beskrivs utifrån ett användar- och skötselperspektiv.
Ansvariga för innehållet:
Stefan Augustsson
Avdelningschef för hälso- och sjukvård Lena Ehrnlund
Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Carina Stawåsen
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
I arbetsgruppen har dessutom ingått:
Ylva Palmgren, arbetsterapeut Birgitta Alvsrud, enhetschef
Christina Lundin, rehabassistent
Formaterat
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid. 1 INNEHÅLLSANSVARIGA Sid. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid. 3 LAGAR, FÖRFATTNINGAR, RIKTLINJER Sid. 4 OM LOKALA RUTINERNA
- Syfte - Mål - Placering - Tillgänglighet - Uppdatering - Avvikelsehantering
Sid. 5 ALLMÄNT om MEDICINTEKNISKA PRODUKTER - Vad är en medicinteknisk produkt?
- I Svenljunga kommun delar vi in medicintekniska produkter i tre grupper
Sid. 5 MEDICINTEKNISK UTRUSTNING
Sid. 6 GRUNDUTRUSTNING/tryckavlastande madrasser Sid. 7 PERSONLIGA HJÄLPMEDEL
Förskrivningsprocessens faser vid förskrivning av personliga hjälpmedel
Sid. 8 ANSVAR och ARBETSUPPGIFTER - Resurs- eller organisationsansvar
- Medicinskt och administrativt ledningsansvar - Yrkesansvar
- Kostnadsansvar
Sid. 9 ANSVARSFÖRDELNING mellan YRKESGRUPPER - Hjälpmedelschef inom Samrehab
- Avdelningschef för hälso- och sjukvård Sid. 10 - Enhetschef
Sid. 11 - Vårdpersonal
Sid. 12 - Sjuksköterska/Distriktssköterska Sid. 13 - Arbetsterapeut/Sjukgymnast Sid. 14 - MAS
Sid. 15 BILAGA Grundutrustning Sid. 16 ”
Lagar, föreskrifter och riktlinjer med koppling till medicintekniska produkter
LVFS 2003:11 Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter
SFS 1993:584 Svensk författningssamling. Lag om medicintekniska produkter
SFS 1993:876 Svensk författningssamling. Förordning om medicintekniska produkter
SFS 1998:531 Svensk författningssamling. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
SOSFS 2001:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering
Västra Götalandsregionens handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel http://www.vgregion.se/vgrtemplates/Page____35555.aspx
LOKALA RUTINER Syfte
Anskaffning, användning, underhåll och omdisponering av medicintekniska produkter skall planeras och utföras effektivt, utifrån gällande regelverk så att såväl ekonomiska som kvalitetsmässiga mål uppnås.
Mål
Att vårdtagare och personal inte skadas eller utsätts för obehag vid användning av medicinteknisk produkt
Att den medicintekniska produkten under hela sin livslängd skall fylla sin specifika funktion varje gång den används
Att all personal ska ha kännedom om dessa rutiner, samt vara väl förtrogna med de delar var och en är berörd av
Att på ett enkelt sätt ge vägledning i vars och ens vardagsarbete där en medicinteknisk produkt används.
Placering
Rutinerna finns
på Svenljunga kommuns intranät
i Samrehabs SPS-mapp.
i varje pärm för grundutrustning.
Tillgänglighet
Pärmen med grundutrustning och lokala rutiner ska finnas tillgänglig för all berörd personal.
Uppdatering
Dessa lokala rutiner skall vara aktuella och hålla god standard. Översyn och eventuell uppdatering skall ske en gång per år. Uppdatering kan också ske när ny lagstiftning, förändrad organisation och liknande så kräver och initieras då av den som fått kännedom om förändringen.
Avvikelsehantering
Med avvikelse avses en icke förväntad händelse, dvs något som inträffar utöver det som är en beräknad och uttalad risktagning (efter genomförd riskbedömning vid en specifik åtgärd) och som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för vårdtagaren. Svenljunga kommuns och Samrehabs riktlinjer för avvikelsehantering ska följas.
ALLMÄNT OM MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
Vad är en medicinteknisk produkt?
Medicintekniska produkter omfattar därmed en mängd olika produkter, från enkla förbrukningsartiklar som katetrar och sterila förband till mer komplicerad utrustning.
Om produkten uppnår sin huvudsakligen avsedda verkan med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel är den dock inte en medicinteknisk produkt enligt lagen utan ett läkemedel och behandlas efter lagar och föreskrifter som avser sådana.
I Svenljunga kommun delar vi in medicintekniska produkter i tre grupper:
1 Medicinteknisk utrustning
2 Grundutrustning/omvårdnadsutrustning
3 Personliga hjälpmedel, individuellt utprovade och förskrivna
Medicinteknisk utrustning
Den medicintekniska utrustning som ägs av Svenljunga kommun och används för undersökning och/eller behandling består av blodtrycksmanchetter, p-glukosmätare och otoskop.
Den medicintekniska behandlingsutrustning som är individuellt förskriven omhändertas enligt förskrivares/medicinteknisk service SÄS/tillverkarens anvisningar.
Funktionskontrollmetod När Ansvarig
Blodtrycks-
manchetter Enligt SÄS medicinteknisk service
metod. 1g/år Av MAS utsedd ssk
P-glukos- apparater
Mätvärde kan jämföras med Vårdcentalens Hemocue mätare.
Enligt svenska diabetesrådet och kvalitetssäkrad metod ISO/DIS 15197 skall 95% av värdena under 5,5 mmol inte avvika mer än 1,1 mmol och för mätvärdena över 5,5 mmol skall mindre än 20% avvika 1,1 mmol.
Vid misstanke om felaktiga mätvärden
Läkemedelansvarig sjuksköterska på området
Otoskop Lampan ska lysa Vid varje
användning Användande ssk En medicinteknisk produkt är en produkt som enligt tillverkaren skall användas för att
påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom
påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder
undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process
kontrollera befruktning
Lag (1993:584) om medicintekniska produkter
Formaterat
GRUNDUTRUSTNING/tryckavlastande madrasser
Enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Handikappkommittén/Hjälpmedel/Riktlinjer 060915.pdf
skall
”Varje vårdenhet skall vara grundutrustad enligt verksamhetens syfte. Den enskilda kommunen beslutar vilken grundutrustning som skall finnas. Görs bedömningen att patienten/brukaren har behov av ett individuellt utprovat och anpassat hjälpmedel förskrivs det som personligt hjälpmedel. Kravet på grundutrustning skall vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel förskrivs.”
Gruppen omfattar alltså produkter motsvarande dem som i ordinärt boende förskrivs som personliga hjälpmedel. Till gruppen räknar vi också bäddutrustning för tryckavlastning som annars definieras som behandlingshjälpmedel.
Produkter som enligt gällande handbok kräver individuell utprovning eller anpassning skall ordineras som personligt hjälpmedel. Kravet på grundutrustning skall vara uppfyllt hos vårdgivaren innan ett personligt hjälpmedel provas eller ordineras.
Svenljunga kommuns mål är att alla särskilda boendeplatser inom vård- och omsorg skall ha en grundutrustning (sid. 14), som möjliggör en god vård och därvid tillgodoser såväl vårdtagarens som omvårdnadspersonalens behov. Grundutrustningen sker successivt utifrån vad ekonomin tillåter.
Förutom de medicintekniska produkter som grundutrustningen utgör kan den enskilde ha personligt förskrivna hjälpmedel1.
1Personliga hjälpmedel kan inte förskrivas till den enskilde utifrån arbetsmiljöskäl.
PERSONLIGA HJÄLPMEDEL
Enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel ingår i begreppet ”hjälpmedel för det dagliga livet för personer med funktionshinder”
- hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter, t ex att äta och dricka, klä sig, sköta sin hygien, förflytta sig, och kommunicera med omvärlden (höra, tala, se, känna och förstå).
- hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet relaterade till den funktionshindrades individuella behov.
- Hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel eller nedsatt kroppsfunktion http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Handikappkommittén/Hjälpmedel/Riktlinjer 060915.pdf
Hjälpmedel är en del av vården och kan inte frikopplas från andra vård och behandlingsinsatser.
Varje sjukvårdshuvudman fastställer vilka enskilda produkter som tillhandahålls inom hälso- och sjukvården som hjälpmedel. Dessa hjälpmedel är ett lån med nyttjanderätt för brukaren.
Utgångspunkten för att ett hjälpmedel skall förskrivas är att
- hjälpmedlet är en del av en habiliterings- rehabiliterings- och vårdinsats - behovsbedömning skett utifrån en helhetsbedömning av personens situation - gemensamma riktlinjer i Västra Götaland och lokala rutiner hos
sjukvårdshuvudmannen beaktats.
För att vården skall uppnå sitt syfte och hjälpmedel skall användas på ett riktigt sätt måste den som har en funktionsnedsättning ges möjlighet att få vara delaktig. Rätt använda har hjälpmedel en mycket stor betydelse för personer med funktionsnedsättning. Ju mer kunskap användaren, omvårdnadspersonalen och närstående har om hjälpmedlets funktion och om hur det skall hanteras på ett riktigt och säkert sätt desto bättre blir resultatet av vården. Dialogen mellan personalen och användaren är av stor betydelse. Stora krav ställs därför på att
omvårdnadspersonalen är lyhörd för och tar hänsyn till användarens önskemål. I många fall är hjälpmedlet en förutsättning för att en person med funktionsnedsättning ska kunna bo i eget boende och klara den dagliga livsföringen.
Förskrivningsprocessens faser vid förskrivning av personliga hjälpmedel;
- bedöma behov av insatser
- prova ut, anpassa och välja specifik produkt
- vid behov specialanpassa dvs. initiera och utfärda anvisning - instruera, träna och informera
- följa upp och utvärdera funktion och nytta
5. ANSVAR OCH ARBETSUPPGIFTER Resurs - eller organisationsansvar
Vårdgivaren (Socialnämnden och Nämnden för Samrehab) skall precisera och fördela ansvar och befogenheter så att var och en vet vad han eller hon har ansvar för. I detta ansvar ligger också att tillse att personalen har de resurser och den kompetens som den behöver för att bedriva vården på ett ändamålsenligt och kvalitativt bra sätt. De har också ansvar för att det finns kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården så att vårdens kvalitet och verksamhet kan följas upp.
Resurser måste alltså finnas till utrustning och underhåll av medicintekniska produkter liksom till utbildning av den personal som använder produkterna.
Medicinskt och administrativt ledningsansvar
Inom den kommunala hälso- och sjukvården har den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) och den medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) ansvaret för att säkra produkter används, att säkra rutiner utarbetas i samråd med medicinteknisk och annan produktkunnig personal samt att rutinerna följs upp.
Yrkesansvar
Var och en som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter lyder under lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet och har ett självständigt ansvar för sitt yrkesmässiga handlande inom sitt kompetensområde.
Kostnadsansvar
Upphandling/inköp skall följa Svenljunga kommuns riktlinjer.
• ett enhetligt sortiment skall eftersträvas eftersom det ger säkrare användande och förenklar tillsyn, kontroll och reparation
• bruksanvisning och skötselanvisning på svenska skall medfölja produkten och i tillräcklig omfattning informera om
utrustningens konstruktion och sammansättning
styrpaneler och registrerings- och varningsinstrument
iordningställande
eventuell programvara
användarområde och användning, rengöring och återställning
krav på användarpersonal
eventuella restriktioner för användningen
krav på övervakning av patient under användning
• behovet av avtal om eventuella installationer och montage skall övervägas
• ny teknik skall värderas med utgångspunkt från vad som är mest säkert och kostnadseffektivt och med hänsyn tagen till behoven inom vård och omsorg
• i samband med upphandling av ny produkt skall kostnadsansvarig planera för, och/eller meddela enhetschef eventuellt behov av information och demonstration av produkten för den personal som berörs
ANSVARSFÖRDELNING mellan YRKESGRUPPER.
Hjälpmedelschef inom Samrehab
ansvarar för• Budget och inköp av personliga hjälpmedel.
Avdelningschef för hälso- och sjukvård
ansvarar för• planering och beslut, i nära samverkan med hemrehab, enhetschef och berörd vårdpersonal, om upphandling och inköp av grundutrustning till särskilda boenden,
• inköp av medicintekniska produkter för undersökning och behandling, vid behov efter samråd med MAS,
• ankomstkontroll av grundutrustning till särskilt boende enligt tillverkarens anvisningar, eller när sådan inte finns, Svenljunga kommuns arbetsbeskrivning för ankomstkontroll,
• märkning av produkt med inventarienummer och kommuntillhörighet,
• registrering av grundutrustning i Svenljunga kommuns register för medicintekniska produkter
Registret skall innehålla uppgift om;
- Utrustningstyp, serie- och typnummer - Inköpsdatum
- Placering
- Tillverkare/leverantör - Inventarienummer
- Säkerhetsklassificering (status 1-5) - Reparationer (akut underhåll)
• förebyggande underhåll och kvalitetskontroller samt dokumentation av detta enligt tillverkarens anvisning eller med intervall som fastlagts utifrån riskbedömning,
• att ge information om produktpärmen Grundutrustning till berörda enhetschefer i socialförvaltningen,
• förebyggande underhåll, kvalitetskontroll och dokumentation av grundutrustning enligt tillverkarens anvisning, eller med intervall som fastlagts lokalt utifrån riskbedömning,
• Att produkt, t.ex taklyft skall märkas så att det framgår när förebyggande underhåll genomförts.
Enhetschefen
ansvarar förden övergripande användartillsynen och att
• all personal har förutsättningar att utföra arbetet. Det innebär t ex information, utbildning och handledning av ny personal,
• kunskapsnivån bibehålls hos vårdpersonalen genom återkommande utbildning, fortbildning, demonstration och övning, t.ex när nya produkter introduceras,
• det i kvalitetssystemet finns dokumentation om vilken utbildning/fortbildning som varje medarbetare genomgått,
• vårdpersonalen har tillräcklig kunskap om de produkter som de hanterar och de riskmoment som är förknippade med användningen,
• vårdpersonalen har kunskap om hur produkten kontrolleras, iordningställs och rengörs enligt bruksanvisning,
• det i kvalitetssystemet på enheten finns rutiner för rengöring och kontroll av grundutrustning och personliga hjälpmedel,
• vårdpersonalen har tillgång till grundutrustningspärmen där bruksanvisningar finns för varje enskild produkt,
• det i kvalitetssystemet på enheten finns rutiner för hur information om produkter skall spridas inom enheten,
• eventuell arbetsbeskrivning/instruktion/vårdplan följs,
• vårdpersonalen har kunskap om de rutiner som gäller vid fel, avvikelser, olyckor och tillbud.
Vårdnadspersonal
ansvarar för• att produkter används enligt instruktion från arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska och på avsett sätt enligt bruksanvisning. Observera att i brådskande fall kan viss grundutrustning kan tas i bruk utan beslut av ovan nämnda yrkeskategorier, se produktpärmen Grundutrustning,
• att känna till vilka risker som finns i samband med användande av medicinteknisk produkt och hur man kan arbeta för att förebygga skador,
• att vid användande av hjälpmedel främja vårdtagarens delaktighet i ett aktivt och rehabiliterande förhållningssätt,
• att produkten är hel och ren och fungerar som den skall. Det innebär också att den skall skötas så att den är säker att använda och att det inte uppstår onödiga kostnader för reparationer mm. Rutiner för rengöring av hjälpmedel och grundutrustning skall finnas på varje enhet. En ren produkt fungerar bättre och ökar trivseln för
vårdtagaren,
• felsökning enligt anvisning i produktpärmen Grundutrustning när en produkt inte fungerar som den skall,
• om man inte själv kan åtgärda efter felsökning görs felanmälan enligt instruktion i produktpärmen Grundutrustning. Felaktig utrustning får inte tas i bruk innan den reparerats,
• att rapportera till arbetsledare, sjuksköterska eller hemrehabteam om vårdbehovet förändras eller om hjälpmedlet inte längre fyller den funktion som avsågs från början,
• att rengöra (och eventuellt desinficera och sterilisera) produkt som skickas från arbetsenheten eller skall användas av annan vårdtagare. Vid infekterade vårdtagare - överlägg med ansvarig sjuksköterska om hur rengöring och desinficering skall utföras,
• kontroll enligt fastlagd rutin av t ex lyftar och transportrullstolar som inte används regelbundet,
• att meddela eventuellt utbildningsbehov till enhetschef,
• avvikelserapportering enligt rutin.
Sjuksköterska/Distriktssköterska
ansvarar för• förskrivning av personliga hjälpmedel enligt förskrivningsprocessen vilket inkluderar att anvisningar för användning, tillsyn, skötsel och egenkontroll mm lämnas till brukaren eller den personal som annars handhar produkten. Informationen skall i de flesta fall vara skriftlig,
• att bedöma behov, utprova och instruera vid användande av sängar, sänggrindar och antidecubitusmadrasser, samt göra uppföljande kontroller av dessa enligt
bruksanvisning,
• att informera om användandet av grundutrustning, vid behov skriftligt.
Informationen lämnas till kontaktman och/eller den arbetsgrupp som är i tjänst vid informationstillfället,
• att information lämnas till enhetschefen om att grundutrustning tagits i bruk,
• avvikelsehantering enligt rutin,
Arbetsterapeut och sjukgymnast
ansvarar för• förskrivning av personliga hjälpmedel enligt förskrivningsprocessen vilket inkluderar att anvisningar för användning, daglig tillsyn, skötsel och egenkontroll mm lämnas till vårdtagaren eller den personal som annars handhar produkten,
• att bedöma behov, utprova och instruera vid användande av grundutrustning,
• att informera om användandet av grundutrustning, vid behov skriftligt.
Informationen lämnas till kontaktman och/eller den arbetsgrupp som är i tjänst vid informationstillfället,
• att information lämnas till enhetschefen om att grundutrustning tagits i bruk och vilken personal som fått information om användandet. (Anvisningar för dessa produkters dagliga tillsyn, skötsel mm finns i pärmen för grundutrustning),
• genomförandet av fortbildningsinsatser för omvårdnadspersonal avseende hjälpmedel för enskild patient, förflyttningsteknik och andra ”generella” utbildningar,
• att teknisk bedömning och reparation utförs av ej funktionsduglig produkt,
• att inköpta personliga hjälpmedel som återtagits av hemrehab avregistreras, rekonditioneras eller kasseras,
• att förhyrda hjälpmedel som återtagits av hemrehab avrapporteras och återsänds till HMC,
• avvikelsehantering enligt rutin.
Grundutrustning i SÄBO inom vård- och omsorg
Kommentarer Kontroll och
förebyggande underhåll Sängar
Elektriskt höj- och sänkbar standardsäng med reglerbar rygg inkl tillbehör och madrass
Sängtillbehör för att underlätta förflyttning, t ex stöd/vändhandtag, sängdävert,
uppresningsstöd provas ut och kan även förskrivas av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Sådana hjälpmedel/tillbehör kan också förskrivas till den boendes personligt ägda säng. Vid användande av sänggrindar se rutin för skyddsutrustning.
Bäddutrustning för tryckavlastning
Antidecubitusmadrass Kompressor till antidecubitusmadrass
Kilkuddar, hälskydd och liknande
Förflyttningshjälpmedel
Personlyft, mobil och fast monterad
Lyftsele
Bedömning av behov samt information/utbildning om funktion och användning till handhavaren görs av arbetsterapeut eller sjukgymnast.
Utan föregående bedömning av arbetsterapeut eller sjukgymnast får lyft endast tas i bruk vid akuta och mycket tillfälliga behov, se pärmen
Grundutrustning.
Lyftselar provas alltid ut individuellt av arbetsterapeut och sjukgymnast.
Enkla överflyttningshjälpmedel Vridplatta, Vendelalyft, glidlakan, glidmatta, vårdarbälte
Gåbord Kan också förskrivas som personligt hjälp-medel när användningen likställs med ordinärt gåstöd Transportrullstol med
vårdarbroms
Standardutförande för tillfälliga transporter.
Drivaggregat till rullstol som tillhör grundutrustningen Pump till rullstolsdäck
Hygienhjälpmedel
Duschstol på hjul samt dito tippbar Duschpall, höj- och sänkbar
Födointagshjälpmedel
Antihalkunderlägg
Bestick med tjocka handtag Pet-emot-kant/tallrik
Pipmugg, mugg med handtag, glas med fot