Linköpings kommun
Preliminärt bokslut för 2014
Innehållsförteckning
Preliminärt bokslut för Linköpings kommun 2014
Sid
Avstämning god ekonomisk hushållning
3
Sammanfattning av bokslut 2014
4
Ekonomisk analys av det preliminära resultatet 2014 Resultat
Årets preliminära resultat 5
Balanskravsavstämning 6
Jämförelsestörande poster 6
I anspråktagande av markeringar 6
Kontroll
Budgetavvikelser 7
Prognoser 7
Budgetavvikelse för kommunens finansnetto 7
Budgetavvikelse för nämnderna 8
Nämndernas redovisning av hur avvikelser i bokslutet påverkar
internbudget 2015 14
Investeringar 15
Kapacitet
Skatteintäkter m.m. 16
Risk
Likvida medel 17
Pensionsskuld 17
Redovisningsprinciper
17
Kommunens personal
18
Befolkning, arbetsmarknad och bostäder
20
Bilagor
Preliminär resultaträkning och balanskravsavstämning för kommunen, bokslut 2014 24 Preliminär driftredovisning för nämnder och styrelser, bokslut 2014 26
Preliminär investeringsredovisning, bokslut 2014 27
AVSTÄMNING GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och inve- steringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I resultaten redovisas samtliga pensionså- taganden för kommunens anställda redovisas som en avsättning (den så kallade fullkostnadsmodellen).
Bokslutsresultat 2005-2014
Låg skattesats
För 2014 var Linköpings skattesats 20,23, det var lägst i Östergötland som hade 21,52 i genomsnitt. Medelskatte- satsen i riket var 20,65. Linköpings kommun hade även lägst skattesats i jämförelse med några andra större kom- muner (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro). Skattesatsen för invånarna i Linköping var lägre än i de övriga kommunerna även när landstingets utdebitering räknades med.
Soliditet
Kommunens soliditet för 2014 uppgick preliminärt till 62 % (inklusive samtliga pensionsåtaganden), vilket är en ökning jämfört med 2013. I bokslut 2013 hade Linköping högst soliditet i jämförelse med de andra större kom- munerna ovan.
Finansiering av investeringar
Nettoinvesteringarna i bokslutet uppgick till 253 mnkr och översteg därmed avskrivningarna med 117 mnkr.
Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Linköping har inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egen likviditet. Linköping står dock inför kraftigt ökade inve- steringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagande av en långsik- tig ekonomisk plan pågår och kommer att presenteras under 2015.
Placeringar för framtida pensioner och likviditet
Kommunen har från år 1997 gjort externa placeringar för att minska pensionsutbetalningarnas påverkan på likvi- diteten. Marknadsvärdet uppgick den 31 december till 1 623 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 % av pensionsskulden som är intjänad före 1998.
Den 31 december 2014 uppgick likviditeten till 429 mnkr, det är dubbelt så mycket som minvärdet enligt indika- torn till det finansiella målet för god ekonomisk hushållning. Vid årets början uppgick likviditeten till 464 mnkr.
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
I bokslutet redovisas utmaningar som är viktiga för kommunstyrelsen att följa:
• Omsorgsnämndens och socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och kostnader för HvB samt familjehem.
• Omsorgsnämndens övriga verksamhet.
• Socialnämndens kostnader för ekonomiskt bistånd samt den bosociala verksamheten.
• Utförarstyrelsens befarade underskott 2015 som beror på låg ersättningsnivå inom hemtjänst i tätort.
• Personalförsörjning/kompetensförsörjning på grund av vakanser
• Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar samt exploateringsverksamheten.
• Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar.
• Höga investeringsnivåer.
91 352
208
104 388
246
23 398
611
296
0 100 200 300 400 500 600 700
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Mnkr
SAMMANFATTNING AV BOKSLUT 2014
Omsättningen för Linköpings kommun var 8,3 miljarder kronor för 2014.
Kommunens resultat i bokslut 2014 uppgick till plus 296 mnkr.
Jämfört med 2013 ökade verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) med 5,6 % (369 mnkr). Skatt, statsbidrag ökade med 4,5 % (299 mnkr). Verksamhetens nettokostnader har bland annat påverkats av ianspråktagande av markeringar samt skatteväxling för hemsjukvården som även påverkat skattein- täkterna.
Överskottet jämfört med budget uppgick till 462 mnkr eftersom det budgeterade resultatet var minus 166 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar.
Budgetavvikelse Belopp mnkr
Preliminärt bokslut
Prognos oktober
Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering 175 60
Exploateringsverksamheten 72 82
Resurs- och reservmedel samt intern ränta 130 130
Pensionsenheten inkl finans 11 61
Skatteintäkter -3 19
Finansnetto exkl pensionsenheten och nämnder 76 68
Budgetavvikelse 462 421
Årets resultat 296 263
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 281
En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Samtlig- liga nämnder utom omsorgsnämnden redovisar överskott jämfört med budget och flera nämnder redovisar för- hållandevis stora överskott. Den samlade budgetavvikelsen för nämnderna uppgick till 175 mnkr vilket motsva- rar 2,4 % av deras budget. Delar av överskottet avser engångsposter, främst under kommunstyrelsen. Flera nämnder redovisar delar av 2013 års överskott som de fick ta med till 2014 som överskott.
Samtliga nämnderna har förbättrat sina resultat jämfört med den prognos som de lämnade i oktoberuppföljning- en. Sammantaget redovisar de ett överskott med 175 mnkr och i oktoberuppföljningen prognostiserade de över- skottet till 60 mnkr. Nämndernas förklaringar till budgetavvikelserna samt förändringen jämfört med oktober- prognosen redovisas under avsnittet ” Nämndernas budgetavvikelser i bokslut 2014”.
Kommunstyrelsen beslutade i juni att medge omsorgsnämnden att för 2014 få redovisa ett underskott om maxi- malt 28,9 mnkr. I bokslutet redovisade nämnden ett underskott med 18,8 mnkr.
Några av nämnderna redovisar att avvikelserna i bokslutet även kommer att påverka internbudget för 2015, bland annat omsorgsnämnden.
Det samlade överskottet för resurs- och reservmedel uppgick till 130 mnkr vilket är detsamma som oktoberpro- gnosen. Cirka 100 mnkr överskottet avser reserv för pris, lön och demografi och beror till stor del på att nämn- derna beräknar att återlämna 30 mnkr vid årets slut på grund av färre barn, elever, hemtjänsttimmar än budgete- rat samt att den centrala reserven om 50 mnkr därmed inte behöver användas. I resurs- och reservmedel ingår även 16 mnkr som avser utökad budgetram för ränta och avskrivning på investeringar som inte behövts tas i anspråk på grund av förseningar.
Finansnettot uppgick till plus 319 mnkr vilket var 109 mnkr (76 mnkr exklusive pensionsenhet och nämnder) bättre än budgeterat, överskottet beror främst på vinster vid försäljning av aktier enligt beslutad omstrukturering.
Likviditeten uppgick den 31 december till 429 mnkr. Kommunen har inga egna lån.
Nettoinvesteringarna uppgick i bokslutet till 253 mnkr och översteg därmed avskrivningarna med 117 mnkr.
EKONOMISK ANALYS AV RESULTATET FÖR 2014
Resultat
Årets preliminära resultat
Det preliminära resultatet för 2014 är plus 296 mnkr. På grund av ianspråktagande av markeringar med
196 mnkr var det budgeterade resultatet minus 166 mnkr därmed blev överskottet jämfört med budget 462 mnkr.
Omsättningen för Linköpings kommun var 8,3 miljarder kronor för år 2014.
Årets resultat 2005-2014
För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner måste det justeras för pensionsredovisningen.
Linköpings jämförbara resultat är plus 194 mnkr.
Exklusive jämförelsestörande poster uppgick verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 96,9 % i det preliminära bokslutet för 2014 trots att ianspråktagande av markeringar som kan finansieras med ianspråkta- gande av eget kapital ingår i verksamhetens nettokostnader. En god ekonomisk hushållning förutsätter att ande- len är lägre än 100 % för att resultatet ska kunna bidra till att finansiera de investeringar som överstiger avskriv- ningarna samt ianspråktagande av markeringar med likvida medel.
För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en tidsperiod.
Skatte- och nettokostnadsutvecklingen
Förändring i procent 2014 2013 2012
Utveckling verksamhetens nettokost-
nader, exkl jämförelsestörande poster 5,6 -3,1 -0,4 Utveckling skatteintäkter, utjämning
och statsbidrag 4,5 4,7 0,0
Verksamhetens nettokostnader uppgick till 6 932 mnkr vilket är en ökning med 604 mnkr (9,5 %) jämfört med bokslut 2013, exklusive jämförelsestörande poster är ökningen istället 369 mnkr (5,6 %). Ökningen förklaras bland annat av stora ianspråktaganden av markeringar (196 mnkr) samt skatteväxling för hemsjukvården. Finan- sieringen i form av skatteintäkter och utjämning ökade med 299 mnkr (4,5 %) och finansnettot var 11 mnkr (3,2 %) lägre än förra året. Att resultatet trots det blev positivt beror på att resultatet i bokslutet för 2013 uppgick till plus 611 mnkr och därmed var utgångsläget så bra att resultatet klarar av att verksamhetens kostnader ökar mer än finansieringen i form av bland annat skatteintäkter.
Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader uppgick till 1,9 % för 2014 vilket är oförändrat jämfört med 2013.
91
352
208 104
388
246
23
398 611
296
0 100 200 300 400 500 600 700
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Mnkr
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid av- stämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet.
I bokslutet för 2014 har kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 281 mnkr och inget ba- lanskravsresultat som behöver återställas, se bilaga. Sedan lagen infördes år 2000 har kommunen inte behövt återställa något negativt balanskravsresultat.
Förändringar jämfört med oktoberuppföljningen
Jämfört med prognosen som gjordes i uppföljningen per den 31 oktober har det skett förändringar.
• Nämndernas överskott har ökat från 60 mnkr till 175 mnkr, samtliga nämnder har förbättrat sina resultat.
• Pensionsenheten överskott har minskat från 61 mnkr i oktoberuppföljningen till 11 mnkr i bokslutet på grund av att KPA för första gången gjort en beräkning av kommunens politikerpensioner, både avseende pensions- avtalet PBF och det nya pensionsavtalet OPF vilket har försämrat resultatet för pensionsenheten med 36 mnkr samt att Kommunen och Räddningstjänstförbundet östra Götaland (RTÖG) under 2014 kommit överens om hur RTÖG:s pensionsskuld ska finansieras av de olika parterna vilket också försämrat resultatet.
• Exploateringsverksamhetens nettointäkt är 10 mnkr lägre i bokslutet.
• Överskottet för resurs- och reservmedel var oförändrat jämfört med oktoberprognosen.
• Skatteintäkterna har minskat med 22 mnkr enligt skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL:s) prognos
Jämförelsestörande poster
De jämförelsestörande posterna i resultatet uppgick till 67 mnkr i nettointäkt och avsåg främst exploaterings- verksamheten, återföring av avsättning samt en nedskrivning av biogasanläggning.
Ianspråktagande av markeringar
Under 2014 har sammanlagt 196 mnkr (består av 48 stycken delposter) förbrukats av de markeringar som gjorts med tidigare års bokslutsresultat. Därefter återstår cirka 1 miljard kronor i markeringar utifrån förbrukning. Dock har det fattas flera beslut om ianspråktagande som ännu inte förbrukats så det finns cirka 775 mnkr kvar att be- sluta om. Av dessa är 150 mnkr är reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel och resterande är ”öronmärkta” för specificerade ändamål.
Kontroll
Budgetavvikelser
En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Samtliga nämnder utom Omsorgsnämnden redovisar överskott jämfört med budget och flera nämnder redovisar förhållan- devis stora överskott. Den samlade budgetavvikelsen för nämnderna uppgick till 175 mnkr vilket motsvarar 2,4 %. Delar av överskottet avser engångsposter.
Att budgetavvikelsen och resultatet inte är lika beror på att det fanns ett budgeterat resultat med minus 166 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar.
Fördelning av 2014 års budgetavvikelse Belopp mnkr
Bokslut 2014
Prognos oktober
Prognos augusti
Prognos april Nämndernas budgetavvikelse
exkl exploatering 175 60 34 14
Exploateringsverksamheten 72 82 94 92
Resurs- och reservmedel, intern ränta 130 130 98 71
Pensionsenheten inkl finans 11 61 61 49
Skatteintäkter -3 19 30 25
Finansnetto exkl pensionsenheten, nämnder 76 68 57 98
Budgetavvikelse* 462 421 374 348
Årets resultat 296 263 214 231
*budgeterat resultat i bokslutet = minus 166 mnkr
Som framgår av tabellen ovan finns flera budgetavvikelser i bokslutet, dessa kommenteras nedan.
Prognoser
Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per den 31 oktober. I delårsrapporterna upprättas också prognoser för utfallet för helåret. Det är viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli. Som framgår ovan har prognoserna förändrats under året. Det samlade resultatet har inte förändrats så mycket under året men nämndernas överskott har ökat kraftigt främst mellan oktoberuppfölj- ningen och bokslutet.
Prognoserna för överskottet för resurs- och reservmedel har förändrats under året. Cirka 100 mnkr överskottet avser reserv för pris, lön och demografi och beror till stor del på att nämnderna återlämnat 30 mnkr vid årets slut på grund av färre barn, elever, hemtjänsttimmar än budgeterat vilket ingår i överskottet samt att den centrala reserven för demografi om 50 mnkr därmed inte behöver användas. I resurs- och reservmedel ingår även över- skott som avser utökad budgetram för nytillkommen verksamhet som inte behövt tas i anspråk på grund av för- seningar.
Budgeten för skatteintäkter fastställdes av kommunstyrelsen den 11 februari och grundade sig på SKL:s då aktu- ella prognos. Först förbättrades SKL:s prognoser men har sedan försämrats och avvikelsen mot budget i bokslu- tet är marginell, minus 3 mnkr i underskott.
Budgetavvikelse för kommunens finansnetto
Budgetavvikelse för finansnettot:
Utdelning från Linköpings Stadshus -64 mnkr
De långsiktiga placeringarna, främst vinster 78 mnkr
Pensionsmedelsplaceringar 58 mnkr
Räntor kommunens övriga placeringar 4 mnkr
Pensionsenheten (ränteuppräkning) 24 mnkr
Nämndernas vinster vid försäljningar 8 mnkr
Summa 109 mnkr
Finansnettot uppgick för 2014 till plus 318 mnkr vilket är 109 mnkr bättre än budgeterat. Om pensionsenheten och nämndernas del av finansnettot räknas bort uppgick överskottet jämfört med budget istället till 76 mnkr.
Jämfört med oktoberprognosen har finansnettot endast förändrats med 2 mnkr.
Utdelningen från Linköpings Stadshus är budgeterad till 64 mnkr men beräknas i prognosen till noll för 2014.
Det beror dels på att modellen för avtalsersättning till Linköping City Airport(LCA) förändrats och dels på att den resterande utdelningen om 32 mnkr skjuts till kommande år. Den totala kostnaden för Linköpings kommun för ersättningen till LCA kommer att vara oförändrad och de lägre finansiella intäkterna motsvaras av ett över- skott under kommunstyrelsen för ersättning till LCA.
Den största avvikelsen avser de långsiktiga placeringarna, plus 78 mnkr, och beror främst på vinster vid försälj- ning av globala aktier enligt beslutad omstrukturering.
Även pensionsmedelsplaceringarna visar överskott med 58 mnkr som till största delen beror på vinster vid för- säljning av aktier.
Enligt pensionsskuldsprognosen från kommunens pensionsadministratör i augusti 2014 beräknas kostnaden för ränteuppräkningen av pensionsskulden bli 24 mnkr lägre än budgeterat vilket innebär ett överskott jämfört med budget.
Budgetavvikelse för nämnderna
Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god eko- nomisk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budgeten. Nämndernas budgetavvikelse uppgick till 175 mnkr vilket motsvarar 2,4 % av deras samlade budget.
I kommunstyrelsens överskott ingår 32 mnkr som motsvaras av lägre finansiella intäkter vilket innebär att nämndernas samlade budgetavvikelse istället är 143 mnkr.
I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser.
Prognostiserade budgetavvikelser för helår 2014
Belopp mnkr
Bokslut Prognos oktober
Prognos augusti
Prognos april
Omsorgsnämnden -18,8 -32,5 -29,8 -27,3
Utförarstyrelsen 0,8 -6,3 -7,7 -11,3
Socialnämnden 1,7 -3,0 -4,5 -0,7
Äldrenämnden 17,3 12,7 13,5 4,6
Bildningsnämnden 22,8 11,6 10,4 2,9
Samhällsbyggnadsnämnden 39,3 17,6 17,6 0,3
Barn- och ungdomsnämnden 40,8 32,4 15,6 3,8
Kommunstyrelsen 55,2 18,9 14,5 41,1
Övriga nämnder och styrelser 15,5 8,6 4,4 1,1
Delsumma nämndernas verksamheter 174,6 60,0 34,0 14,5
Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnder vars underskott beräknas bli större än 1 % och uppgår till mer än 1 mnkr redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Omsorgsnämnden redovisade underskott är större än 1 % och uppgår till mer än 1 mnkr men nämnden har fått medgivande av kommunstyrelsen att redovisa underskott för 2014.
Nedan redovisas korta kommentarer till nämndernas preliminära budgetavvikelse.
Kommunfullmäktige (överskott 0,6 mnkr)
Framförallt arvoden och de geografiska utskotten visar överskott. Överskottet inom de geografiska utskotten beror främst på att färre möten hölls under 2014.
Kommunstyrelsen (överskott 55,2 mnkr/23,2 mnkr)
Preliminärt resultat för kommunstyrelsen är 55,2 mnkr i överskott. I resultatet ingår flera engångsposter. Den största positiva avvikelserna är flygplatsen med cirka 32 mnkr. Det är dock ett resultat som inte är resultatpåver- kande för kommunen eftersom motsvarande belopp återfinns inom finansnettot som minusbelopp. Övriga större avvikelser är återföring av en avsättning som gjordes under 2010 för utredningsinsatser för Ostlänken med 24 mnkr och den får full effekt på resultatet eftersom inga kostnader finns upptagna. Anledningen till återföring- en är dels nya rekommendationer om hur den här typen av avsättningar får göras men också att beslutet från början endast gällde fram till 2014. På kommunstyrelsen har även försäkringspengar för Vidingsjö motionscenter
bokats upp med 7 mnkr i positiv resultatpåverkan. Enligt gällande bokföringsrekommendationer ska sådana intäkter tas upp i sin helhet så fort de är kända.
En negativ resultatpost är den nedskrivning med 37 mnkr av biogasanläggningen som gjordes under 2014 och var föranledd av en tidigare koncernintern försäljning.
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (överskott 5,7 mnkr)
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet visar ett överskott totalt med 5,7 mnkr i det preliminära bokslutet.
Inom anställningsmyndighetens förvaltningar redovisas mindre över- och underskott. Överskotten beror framför- allt på vakanser och att det inom vissa grupper är svårt att rekrytera, exempelvis socialsekreterare. Inom några förvaltningar har också gemensamma kostnader varit lägre än budgeterat på grund av en allmän återhållsamhet och lägre lokalkostnader. År 2014 var ett Supervalår som medförde att två val administrerades och det blev ex- traarbete och högre personalkostnader. Det har under året även varit flera pensionsavgångar där det funnits be- hov av successionsrekrytering och där nya medarbetare parallellt skolats in under en tid.
Valnämnden (överskott 1,3 mnkr)
Valnämnden har fått 4,6 mnkr i statsbidrag för förtidsröstningen i de båda valen, jämfört med budgeterade 3,1 mnkr. Stadsbidraget är inte uppdelat på de båda valen. Det tilldelas kommunerna utan ansökan och beräknas enligt en schablonmodell. Beloppet bestäms samma år som valet äger rum och gav högre tilldelning än väntat.
Överförmyndarnämnden (överskott 1,1 mnkr)
Överskottet avser bland annat arvoden och ersättningar ställföreträdare 0,3 mnkr, övriga kostnader 0,6 mnkr samt resultatpåverkan från tidigare år med 0,2 mnkr.
Äldrenämnden (överskott 17,3 mnkr)
Det preliminära bokslutet för 2014 visar ett överskott med 17,3 mnkr. I oktoberuppföljningen prognostiserade nämnden överskottet till 12,7 mnkr, förbättringen beror till största delen på ökade intäkter för momsbidrag.
Under nämnden finns resursmedel på 4,3 mnkr som inte förbrukats. De ingick i den ombudgetering som gjordes av överskottet i 2013 års bokslut. För E-hälsa och systemförvaltningen av verksamhetssystemet Treserva visar bokslutet ett underskott med 1,7 mnkr.
Inom området särskilda boendeformer för äldre (vårdbostäder) är överskottet 12,8 mnkr. Kostnaderna är 2,5 mnkr lägre än budget till följd av lägre ersättningar i avtalen med utförarna och något lägre beläggning än budgeterat.
Intäkterna överstiger budgeten med 10,3 mnkr. Det är framför allt högre statsbidrag för moms för köp av verk- samhet från privata utförare och högre intäkter i form av vårdavgifter, hyror, kostavgifter från enskilda brukare.
Hemtjänst för personer över 65 år som även innehåller hemsjukvården i ordinärt boende som togs över från landstinget januari 2014 redovisar ett överskott på 1,7 mnkr. Av överskottet svarar hemsjukvården för ett under- skott på 1,4 mnkr och hemtjänsten för ett överskott med 3,1 mnkr. I underskottet för hemsjukvården ingår ersätt- ning till Leanlink för ökade kostnader utöver avtalad nivå med 3,2 mnkr. Leanlink har under detta första år med hemsjukvården haft högre kostnader än beräknat för verksamheten. Det gäller till exempel högre lönekostnader, nyttjande av bemanningsföretag till följd av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, högre kostnader för sjuk- vårdsmaterial. Inom andra delar av den verksamhet som övertogs från landstinget finns överskott såsom 1,5 mnkr som är medel för ambitionshöjning inom vård och rehab samt för 2,0 årsarbetare (MAS/planeringsledare) inom omsorg och äldreförvaltningen. Inom hemsjukvården finns även intäkter från avgifter på 1,3 mnkr som inte budgeterats. Detta sammantaget gör att underskottet inom hemsjukvården stannar på minus 1,4 mnkr.
Under året har 895 000 hemtjänsttimmar utförts. Av dessa har 61 % utförts av privata utförare och 39 % av Leanlink. Antalet hemtjänsttimmar var budgeterade till 906 000 timmar mellanskillnaden, medel motsvarande 11 000 hemtjänsttimmar, har återförts till kommunstyrelsen.
Omsorgsnämnden (underskott 18,8 mnkr)
Omsorgsnämnden medgavs i kommunstyrelsens beslut 2014-06-17 att redovisa maximalt 28,9 mnkr i underskott för 2014. Det preliminära bokslutet visar på ett underskott på 18,8 mnkr. I oktoberuppföljningen prognostise- rades ett underskott med 32,5 mnkr. Det är framför allt inom nämndens LSS-verksamheter som det har skett förbättringar med lägre kostnader och ökade intäkter som beror på retroaktiva ersättningar från Migrationsverket och Försäkringskassan.
Sammanfattningsvis kan avvikelserna jämfört med nämndens internbudget som har ett budgeterat underskott på 27,9 mnkr förklaras av ett underskott på 10,4 mnkr inom individ och familjeomsorg som till största delen beror på att kostnaderna för placeringar av unga på HvB (Hem för vård eller Boende) är 12,5 mnkr högre än budgete- rat. När det gäller HvB-vuxna är kostnaderna 1,7 mnkr högre än budgeterat. Underskottet beror på en kraftig ökning av speciallösningar för ungdomar där alternativa insatser bedömts bäst tillgodose den enskildes behov.
För området insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning redovisas ett överskott på 6,8 mnkr. Inom hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år redovisas ett överskott med 1,2 mnkr som beror på färre hemtjänsttimmar än budgeterat under januari-augusti. För de sista månaderna på året har timmarna legat över budgeterad nivå.
Verksamhetsområdet LSS-insatser visar ett överskott på 9,3 mnkr som bland annat beror på retroaktiva ersätt- ningar från försäkringskassan med 3,1 mnkr samt lägre ersättning till utförarna med 1,6 mnkr.
Verksamhetsområdet assistans enligt SFB, socialförsäkringsbalken (tidigare LASS-assistans) visar ett underskott på 5,2 mnkr som beror på att antalet personer som har personlig assistans är fler än budgeterat.
För området insatser för personer med utvecklingsstörning redovisas ett överskott med 7,0 mnkr bland annat för lägre kostnader för verksamhet som avser vuxna personer med utvecklingsstörning.
Barn- och ungdomsnämnden inklusive kommunala verksamheter (överskott 40,8 mnkr)
Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett preliminärt överskott på sammanlagt 40,8 mnkr med fördelningen 5,2 mnkr för nämndens anslagsdel och 35,6 mnkr för de kommunala enheterna.
Nämndens anslagsdel
Överskottet avseende nämndens anslagsdel på 5,2 mnkr beror bland annat på mindre överskott avseende ett flertal poster såsom barnomsorgsavgifter, momskompensation och kapitalkostnader. När det gäller lokalkostna- der och kostnader för barn i behov av extraordinära stödåtgärder/tilläggsbelopp finns dock underskott. Under- skottet gällande lokaler finns främst inom förskolan.
Per den 31 oktober prognostiserades ett överskott om 1,7 mnkr gällande nämndens anslagsdel. Det förbättrade resultatet för nämndens anslagsdel om 3,5 mnkr beror bland annat på högre ersättning för momskompensation än beräknat och ett överskott avseende kapitalkostnader.
Kommunala enheterna
De kommunala enheterna redovisar ett överskott på 35,6 mnkr. Överskottet finns inom samtliga verksamhetsom- råden. Överskottet beror främst på brist på vikarier och svårigheter att rekrytera rätt kompetenser.
Det förbättrade resultatet om 4,9 mnkr för de kommunala enheterna jämfört med det prognostiserade överskottet per 31 oktober om 30,7 mnkr beror till viss del på viss osäkerhet kring nya resursfördelningsmodellen för nyan- lända och hur den skulle falla ut per skola.
Det positiva resultatet för barn- och ungdomsnämndens enheter innebär att samtligt negativt eget kapital sedan tidigare år nu är återställt, vilket utgör ett positivt ingångsläge inför 2015.
Bildningsnämnden inklusive kommunala verksamheter (överskott 22,8 mnkr)
Bildningsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 22,8 mnkr. Överskottet består av 10,5 mnkr för nämn- dens anslagsmedel (varav 5,1 mnkr är ofördelad pris- och lönejustering) och 12,2 mnkr för de kommunala enhet- erna. I oktoberuppföljningen prognostiserades ett överskott på sammanlagt 11,6 mnkr varav nämndens anslags- medel 3,2 mnkr och de kommunala enheterna 8,4 mnkr. I oktoberuppföljningen redovisades inget överskott för pris- och lönejustering.
Av resterande överskott för nämndens anslagsmedel avser 2,4 mnkr gymnasieskolan och beror bland annat på ej förbrukade medel för PRIO-projektet. PRIO är ett utvecklingsprojekt som drivs av SKL för att förbättra resulta- ten i skolan. Arbetsmarknads- och integrationsinsatser redovisar ett överskott på 2,3 mnkr som avser lönebidrag.
Kommunala enheterna
Anders Ljungstedts gymnasium redovisar ett överskott på 4,1 mnkr. Enheten hade budgeterat ett överskott på 3,1 mnkr för att återställa underskott från tidigare år. Det blir då ett överskott jämfört med budget på 0,9 mnkr.
Enheten har genomfört personalminskningar samt varit restriktiva med inköp.
Berzeliusskolan redovisar ett överskott på 3,7 mnkr. Överskotten beror på lägre kostnader än budgeterat för personal och läromedel samt att extra tilldelade medel inte förbrukats.
Elsa Brändström skola/Birgittaskolan redovisar ett överskott på 3,2 mnkr. Enheten har haft svårt att rekrytera lärare med den kompetens som efterfrågas, varvid personalkostnaderna blivit lägre än budgeterat. Överskottet beror också på högre intäkter än budgeterat för fler elever samt att enheten erhöll intäkter sent på året för ökad andel elever med utländsk bakgrund.
Katedralskolan redovisar ett överskott på 1,1 mnkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av timanställningar och vakanser samt att elevantalet och därmed intäkterna blivit högre än budgeterat.
Kultur- och fritidsnämnden (överskott 3,8 mnkr)
För 2014 redovisar Kultur- och fritidsnämnden ett preliminärt positivt resultat med 3,8 mnkr varav nämndens resultatenheter visar ett positivt resultat med 0,7 mnkr.
Nämndens positiva resultat återfinns inom kultursidan som redovisar ett överskott om 1,7 mnkr och fritidssidan som redovisar ett överskott om 1,4 mnkr. Kultursidans överskott avser kulturskolan där antal elevplatser inte nått upp till avtalets maxantal samt att extra medel tilltänkta kulturskolan inte kunnat användas. Intäkter gällande bokning av dansens hus har varit större än budgeterat. Fritidssidans överskott avser underhållsmedel för upprust- ning av motionsspår som inte har förbrukats och högre bokningsintäkter för skolidrottshallarna.
I oktoberprognosen beräknade nämnden ett överskott med 0,8 mnkr för 2014. Förändringen beror främst på överskotten för kulturskolan, bokningsintäkter gällande skolidrottshallar samt bokningsintäkter för dansens hus.
Samhällsbyggnadsnämnden (överskott 39,3 mnkr)
Samhällsbyggnadsnämnden visar en positiv avvikelse mot budget med 39,3 mnkr.
De största avvikelserna är:
• Beläggningsprogrammet för asfalt är budgeterat som driftskostnad men redovisat som investering, överskott 17 mnkr.
• Förvaltningen av fastigheter och mark visar ett överskott på 7 mnkr till följd av högre intäkter än budget.
• Från 2013 års resultat överfördes 7 mnkr som inte har förbrukats.
• Det milda vädret har lett till att snöröjningskostnaderna blivit 4 mnkr lägre än budget.
I oktoberprognosen beräknades överskottet till 17,6 mnkr och avsåg främst beläggningsprogrammet.
Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (överskott 72,1 mnkr)
Tidigare har exploateringsprojekt resultatförts först när hela projektet avslutats. Övergången under år 2013 till successiv resultatavräkning av exploateringsprojekt får konsekvenser även för innevarande år. Efter omläggning- en bokförs försäljningarna successivt med matchande kostnader vid varje affär. På så sätt fås ett årligt resultat för exploateringsverksamheten. När hela exploateringsområdet är avslutat och alla tomter sålda sker en slutavräk- ning för hela exploateringsområdet gentemot faktiska kostnader.
För exploateringsverksamheten uppgick resultatet vid året slut till plus 72,1 mnkr, i oktober prognostiserades resultatet till 82,2 mnkr.
Socialnämnden (överskott 1,7 mnkr)
Kostnaden för ekonomiskt bistånd har stabiliserats något det senaste året. Prognosen som lämnades i oktober visade på ett underskott för Socialnämnden med 3,0 mnkr avseende ekonomiskt bistånd I november erhölls ett tilläggsanslag om ”högst” 3,0 mnkr. Av detta förbrukades 1,1 mnkr och resten har återförts. Antalet utbetal- ningshushåll minskar, men utbetalningen i kronor räknat per hushåll och månad ökar något. Jämfört med år 2013 har kostnaden för ekonomiskt bistånd ökat med 1,3 %.
För den bosociala verksamheten har tendensen under året varit att antalet andrahandskontrakt fortsatt öka. Orsa- ken är att bostadsföretagen har brist på lediga lägenheter. Vissa personer som i vanliga fall skulle kunna erhålla ett förstahandskontrakt nekas detta. Även behovet av akutboendeplatser har ökat. Målgruppen har ofta en omfat- tande problematik, vilket försvårar arbetet. Verksamhetens hyreskostnader har därför ökat under året men bland annat på grund av lägre kundförluster redovisar verksamheten ett överskott med 0,6 mnkr jämfört med budget.
Verksamheten familjehem har under året haft placeringar i nivå med föregående år, men eftersom det inte funnits egna familjehem i tillräcklig utsträckning har de minskat jämfört med 2013 och organisationsfamiljer som är avsevärt kostsammare har ökat. Verksamheten redovisar trots detta ett överskott med 1,4 mnkr i bokslutet. Orsa- ken är framförallt att flera placeringar i familjehem den senaste tiden har avsett ensamkommande flyktingbarn, där ersättning för kommunens kostnader har erhållits från Migrationsverket.
Kostnaden för utredningsplaceringar är normalt mycket varierande under året, varför prognoserna är mycket osäkra. Under 2014 har antalet utredningsplaceringar ökat markant, framförallt under hösten. Verksamheten redovisar ett underskott med 1,4 mnkr vilket motsvarar en negativ avvikelse med 18,8 % jämfört med budget.
Socialnämnden och dess gemensamma funktioner redovisar ett överskott med 1,2 mnkr.
Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Snittutbetalning per hushåll och månad
Bygg- och miljönämnden (överskott 2,9 mnkr)
Bygg- och miljönämnden visar på en positiv avvikelse mot budget på 2,9 mnkr. I oktoberuppföljningen progno- stiserade nämnden ett nollresultat, det är främst avvikelsen för nämndens egen verksamhet men även intäkterna från bygglov som förändrats.
Avvikelsen beror på högre intäkter från bygglov med 2,4 mnkr och lägre kostnader för nämndens egen verksam- het med 1,5 mnkr. Bostadsanpassningen har blivit 1,9 mnkr dyrare än budgeterat.
Utförarstyrelsen (resultat 0,8 mnkr)
Årets resultat för Leanlink slutar preliminärt på ett överskott om 0,8 mnkr. Resultatet är 7,1 mnkr bättre jämfört med prognosen i oktoberrapporten. Fyra av fem affärsområden redovisar positiv resultatutveckling jämfört med bedömningen i oktober.
Inom äldreomsorg har ett stort befarat underskott i viss mån minskats tack vare olika åtgärder och en stor ar- betsinsats av medarbetare och chefer inom verksamheterna. Dock kvarstår som tidigare rapporterats ett stort underskott inom hemtjänst i Linköpings tätort.
Redovisat utfall för Leanlink är 9,2 mnkr bättre än årets underbalanserade internbudget. Fyra av fem affärsområ- den uppnår årets budgeterade resultat. De största positiva avvikelserna uppvisar Lkdata och Råd & Stöd. Ett antal vakanser på personalsidan bidrar också till avvikelsen inom dessa två affärsområden. Affärsområde Kost &
Restaurang redovisar ett stort underskott för 2014 beroende på ökade livsmedelskostnader i samband med nytt dyrare livsmedelsavtal, ökat matsvinn efter införande av tre-rätters meny i skolorna och ökade kostnader för omställning till produktion i annat tillagningskök i samband med tappade verksamheter efter upphandling 2013.
Under året har särskilda satsningar på kompetensutveckling genomförts inom omsorgsverksamheterna och Kost &
Restaurang. Kostnaderna för detta uppgår till 3,0 mnkr som finansieras med ianspråktagande av eget kapital (tidigare års överskott).
1 580 1 600 1 620 1 640 1 660 1 680 1 700
dec 2013
jan 2014
feb mars april maj jun juli aug sep okt nov dec
Antal
7 300 7 400 7 500 7 600 7 700 7 800 7 900 8 000
dec 2013
jan 2014
feb mars april maj jun juli aug sep okt nov dec
Kr
Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 130 mnkr)
Inom intern finansiering redovisas fyra poster - reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkom- men verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet beräknas till 130 mnkr vilket är oförändrat jämfört med prognosen i oktoberuppföljningen. Av överskottet avser 16 mnkr ränta och avskrivning som inte förbrukats på grund av försenade investeringar.
Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till knappt 100 mnkr. Det är något mindre än prognosen i oktoberuppföljningen. Vid årets slut görs en reglering för demografiska förändringar.
Äldrenämnden återbetalar 4 mnkr för färre hemtjänsttimmar, barn- och ungdomsnämnden återbetalar 21 mnkr netto för färre barn/elever och bildningsnämnden återbetalar 5 mnkr för elever/program. Att nämnderna återbeta- lar 30 mnkr innebär att den centrala reserven för demografi om 50 mnkr inte behöver användas och redovisas som överskott i bokslutet.
I budgeten för 2014 finns 100 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål som kommunstyrelsen under löpande budgetår kan besluta om att fördela. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kom- munens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Av dessa har cirka 80 mnkr fördelats som tilläggsanslag under 2014.
Nettointäkten för intern ränta blev 5 mnkr lägre än beräknat, till följd av högre intäkter för investeringsbidrag än budgeterat.
Pensionsenheten (överskott 11,3 mnkr inklusive finansiella kostnader och underskott 13,0 mnkr exklusive finansnetto)
I april beräknades överskottet till 48,7 mnkr, i augusti och oktober beräknades överskottet till 61,4 mnkr. Att resultatet endast blev ett överskott på 11,3 mnkr beror på två faktorer.
KPA har för första gången gjort en beräkning av kommunens politikerpensioner, både avseende pensionsavtalet PBF och det nya pensionsavtalet OPF. Båda dessa beräkningar har bokats upp som en avsättning i bokslutet.
Tidigare år har kommunen gjort egna bedömningar som endast har hanterats som en ansvarsförbindelse. Upp- bokningen har försämrat resultatet för pensionsenheten med 36 mnkr.
Kommunen och Räddningstjänstförbundet östra Götaland (RTÖG) har under 2014 kommit överens om hur RTÖG:s pensionsskuld ska finansieras av de olika parterna, det vill säga Norrköpings respektive Linköpings kommuner. Detta har medfört att Linköping för första gången har kunnat bokföra sin del av RTÖG:s pensions- skuld som en pensionsavsättning. Även RTÖG:s pensionsutbetalningar under 2014 liksom de pensionsutbetal- ningar som är intjänade under 2014 men som ska betalas under 2015 har bokförts som en kostnad hos kommu- nen. RTÖG:s pensioner innebär att resultatet försämrats med 19 mnkr jämfört med föregående år.
Ingen av dessa båda poster fanns med i budgeten för 2014 eftersom den budgeten grundades på den prognos som dåvarande pensionsförvaltaren, (SPP) lämnade i augusti 2012.
Nämndernas redovisning av hur avvikelser i bokslutet påverkar internbudget 2015
Nedan redovisar nämnderna hur de bedömer att avvikelserna i bokslutet för 2014 påverkar internbudget för 2015.
Kommunstyrelsen
Då inga större avvikelser utöver engångsposter ingår i bokslutsresultatet påverkar dessa inte internbudget och verksamhet för 2015.
Äldrenämnden
Överskottet på 17,3 mnkr bedöms inte påverka 2015 års internbudget. Äldrenämndens internbudget för 2015 beräknas vara i balans.
Hemsjukvården i ordinärt boende skatteväxlades 2014 och verksamheten överfördes från landstinget till kom- munerna i Östergötland. I bokslutet 2014 har äldrenämnden täckt Leanlinks ökade kostnader på 3,2 mnkr i hem- sjukvården. Omsorgskontoret kommer att ta kontakt med Leanlink för att teckna avtal för tiden 2015 och framåt.
Omsorgsnämnden
I fullmäktiges beslut om budget för 2015 utökades omsorgsnämndens ram med sammanlagt 54,6 mnkr. Nämn- dens effektiviseringskrav att lösa i internbudget 2015 blir därmed 10,0 mnkr.
Nämnden kommer i arbetet med internbudgeten 2015 att se över både kostnader och intäkter och väga in i vilken mån bokslutet kommer att påverka internbudgeten för 2015 och även bedöma behovet av effektiviseringsåtgär- der. En osäkerhet som finns gäller verksamheten HvB-unga som trots ett tillskott på 19,1 mnkr 2014 redovisar ett underskott i bokslutet motsvarande 12,5 mnkr. Även i budget för 2015 ingår ett tillskott på 19,1 mnkr.
Barn- och ungdomsnämnden
Då stora delar av överskottet beror på svårigheten i att få vikarier och att nyrekrytera förskollärare, lärare, fri- tidspedagoger och biträdande chefer finns risk för att de behov som finns i verksamheten inte kan mötas upp. Det är hög arbetsbelastning på befintlig personal.
Det positiva resultatet för barn- och ungdomsnämndens enheter innebär att samtligt negativt eget kapital sedan tidigare år nu är återställt, vilket utgör ett positivt ingångsläge inför 2015.
Bildningsnämnden
Överskottet för lönebidrag bör kvarstå. För enheten Anders Ljungstedts gymnasium kommer 2015 till skillnad mot de senaste åren bli ett år som enheten inte behöver generera ett överskott för att återställa underskott från tidigare år.
Kultur- och fritidsnämnden
Resultatet för 2014 kommer inte att påverka 2015 års budget nämnbart. Dock ger intäkter som är högre än bud- geterat möjlighet för ökade åtagande inom nämndens olika verksamheter under 2015.
Socialnämnden
Kostnaden för ekonomiskt bistånd har stabiliserats, men fortfarande finns problemet med den stora andelen per- soner med långvarigt behov av försörjningsstöd som är aktuella på Socialförvaltningen. Ett projekt har startats som ska rusta dessa personer för att de ska nå ut i egen försörjning. Mottagandet av ensamkommande flykting- barn ökar ytterligare. Migrationsverkets bedömning är att en fördubbling av antalet asylplatser kommer att krä- vas, vilket för Linköping innebär cirka 100 fler ensamkommande barn. För den bosociala verksamheten kvarstår problemet med bostadsbristen och behovet av sociala stödkontrakt ökar. Antalet utredningsplaceringar kommer sannolikt att öka ytterligare kommande år. Det ansträngda läget med flera mycket allvarliga anmälningar, samt att det egna utredningsteamet varit överbelastat, har gjort att behovet av utredningshem varit nödvändigt och ännu finns inget som tyder på att läget förbättras. Problemet kvarstår när det gäller att rekrytera ordinarie famil- jehem och verksamheten är många gånger hänvisad till dyrare konsulentstödda familjehem.
Utförarstyrelsen
Det som i hög grad påverkar Leanlinks möjligheter att uppnå balans i ekonomin är ersättningsnivån för hem- tjänst i Linköpings tätort. Mot bakgrund av den låga ersättningsnivån inom hemtjänst i tätort bedömer utförarsty- relsen att det inte finns förutsättningar för en budget i balans för Leanlink år 2015.
Investeringar
Investeringar för åren 2009-2014 samt budget för 2014
Nettoinvesteringarna uppgår i bokslut 2014 preliminärt till 253 mnkr jämfört med budgeterat 320 mnkr. Investe- ringsbidragen uppgår till 120 mnkr. Förra året uppgick nettoinvesteringarna till 180 mnkr.
Nettoinvesteringarna i prognosen överstiger avskrivningar med 117 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. I bokslutet uppgår avskrivningskostnaderna till 136 mnkr jämfört med 124 mnkr i 2013 års bokslut. Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader uppgick till 1,9 % för 2014 vilket är oförändrat jämfört med 2013.
Nedan redovisas de tio största investeringsprojekten under 2014, (mnkr).
Projekt Utgifter Inkomster Netto
Bo 2017, Etapp 1, inkl parkstråk Östra Valla 38 -1 37
Ullstämma Harvestad, Fotbollsplaner 14 -14 0
Djurgården, Kanalgatan 11 -11 0
Torgyta vid Näringslivets hus 10 -5 5
Bo 2017, Etapp 2, Östra Valla 9 9
Stångån, GC-väg Motorbåtshamn-segelbåtshamn 9 9
Hamngatan, delen Tullbron-Drottningbron 8 8
Ombyggnad Repslagaregatan 7 -2 5
Östra Länken 7 -10 -3
Garnisonen, Infanterivägen-Artillerigatan 6 -6 0
Pågående projekt
Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att avskriv- ningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista de- cember till 298 mnkr, jämfört med 222 mnkr föregående år.
Självfinansieringsgrad
När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå ett tillräckligt överskott för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel, årets resultat och avskrivningar. Detta kallas för självfinansieringsgraden.
Om självfinansieringsgraden understiger 100 % innebär det att kommunen antingen måste minska sin likviditet eller låna till investeringarna. Självfinansieringsgraden uppgick till 168 % för 2014. Det innebar att investering- arna under 2014 kunde finansieras med årets resultat och avskrivningar vilket stärker kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtiden.
0 50 100 150 200 250 300 350
2009 2010 2011 2012 2013 dec 2014
Bokslut Budget mnkr
Kapacitet
Skatteintäkter m.m. Skatteintäkter i bokslut 2014
Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift uppgår enligt beslut från Skatte- verket samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL:s) prognos den 19 december till 6 910 mnkr för 2014, det är 22 mnkr mindre än prognosen i oktoberuppföljningen. Jämfört med 2013 är det en ökning med 299 mnkr vilket motsvarar 4,5 %. I ökningen ingår ökade skatteintäkter och mellankommunal utjämning med netto 79 mnkr på grund av skatteväxling med landstinget för att kommunen tog över hemsjukvården i januari 2014.
Budgeten för skatteintäkter fastställdes av kommunstyrelsen den 11 februari och grundade sig på SKL:s då aktu- ella prognos. Först förbättrades SKL:s prognoser men har sedan försämrats och avvikelsen mot budget i bokslu- tet är marginell, minus 3 mnkr i underskott.
Förändringar i utjämningssystemet
Från och med 2014 har systemet för kommunalekonomisk utjämning förändrats. Sammantaget slår förändring- arna ganska mycket och åt olika håll för landets kommuner. Ett införandebidrag har införts under 2014 och 2015 för att begränsa de omedelbara effekterna. För Linköping innebär förändringarna ett försämrat utfall i kostnads- utjämningen.
Jämförelse med andra kommuner
Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013 till 31,86 procent för 2014. Linköping har 30,90 i skattesats år 2014. För kommuner ligger den genomsnitt- liga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent.
För 2014 är Linköpings skattesats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med 2014.
Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats för 2014 med några större kommuner.
Kommun
Procent
Andel av rikets medelskattekraft
Skattesats kommun 2014
Skattesats landsting 2014
Skattesats totalt
Skatteväxling Hemsjukvård
Skatteväxling Kollektivtrafik
Eskilstuna 88,3 22,13 10,77 32,90 0,20 ingen
Gävle 97,7 22,26 11,51 33,77 0,22 -0,26
Jönköping 96,8 21,34 11,21 32,55 0,34 -0,47
Linköping 98,3 20,23 10,67 30,90 0,25 -0,42
Norrköping 91,9 21,28 10,67 31,95 0,25 -0,42
Uppsala 102,1 20,84 11,16 32,00 0,29 -0,49
Västerås 101,9 20,36 10,88 31,24 0,16 -0,04
Örebro 93,8 20,88 11,52 32,40 0,54 -0,34
Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som andel av rikets medelskattekraft. Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter.
Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skatte- kraft.
För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkans- avtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som medför en ekonomisk reglering där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning.
Risk
Likvida medel
Likvida medel den 31 december för åren 2007 – 2014, mnkr
Likviditeten uppgick till 429 mnkr den 31 december. Vid årets början uppgick likviditeten till 464 mnkr.
Kommunen har under de senaste åren haft en nivå på likviditeten som innebär att vi klarar att möta betalnings- toppar.
Förklaringar till likviditetens utveckling under 2014:
• Slutavräkningar för skatt enligt skatteverket har påverkat likviditeten positivt med netto cirka 120 mnkr.
• Nettoinvesteringarna uppgår för 2014 till 253 mnkr jämfört med budgeterade 320 mnkr vilket förbättrar lik- viditeten jämfört med planerad påverkan.
• Resultatet för 2014 är positivt och uppgår till 296 mnkr. En del av resultatet beror dock på bokföringsmässiga poster som inte påverkar kommunens likviditet. Dit hör till exempel vinster som uppstått vid omplacering av kommunens placeringar som inte påverkar kommunens likviditet eftersom de omedelbart återinvesterats i andra tillgångsslag.
• Exploateringsverksamhetens har påverkat likviditeten positivt med 77 mnkr.
Pensionsskuld
Per den 31 december 2014 beräknas pensionsskulden till 3 282 mnkr, varav 2 757 avser pensioner intjänade före år 1998 och 525 mnkr avser pensioner som är intjänade från och med 1998. Det innebär att pensionsskulden har minskat med 86 mnkr jämfört med föregående år. Pensionsskulden som är intjänad före 1998 har minskat med 102 mnkr medan pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 har ökat med 16 mnkr.
Kommunen har från år 1997 satt av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna.
För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringar- na minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 december till 1 623 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 % av pens- ionsskulden som är intjänad före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 659 mnkr.
Redovisningsprinciper
Kommunens bokslut är upprättat i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed med ett undantag. Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att i kommunens redovisning ska hela pensionsåta- gandet redovisas som avsättning i balansräkningen vilket gör att Linköpings kommun har en annan pensionsre- dovisning än redovisningslagen.
Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på tillämpning av kompo- nentavskrivning för investeringar. Linköpings Kommun har börjat arbetet med att implementera komponentav- skrivning och målsättningen är att kunna tillämpa metoden för alla investeringar som aktiveras under räken- skapsåret 2014. En följd av den ändrade redovisningsprincipen blir att beläggningsprogrammet för asfalt kom- mer att klassas som investering. Under 2015 kommer en inventering av befintliga anläggningstillgångar genom- föras. Tillgångar med högt redovisat värde och lång kvarvarande nyttjandetid kommer första hand bli föremål för uppdelning i olika komponenter.
0 100 200 300 400 500 600 700 800
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
mnkr
KOMMUNENS PERSONAL
Antal anställda och årsarbete
Ett årsarbete är en heltidstjänst med fyrtio timmars arbetsvecka och årsarbetstiden 1 700 timmar1. Antal årsar- beten visar hur mycket arbetstid som finns till förfogande. Under mätperioden har antalet årsarbete ökat med 296 till 7 356 årsarbeten. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 94 %. För män 96 % respektive 94 % för kvinnor.
Antal tillsvidare- och visstidsanställningar
Kategori 2013 2014 Förändring
Tillsvidareanställda 7 017 7 152 135
Därav heltid 5 364 5 552 188
deltid 1 653 1 600 -53
Visstidsanställda 430 593 163
Därav heltid 253 364 111
deltid 177 229 52
Totalt antal medarbetare 7 477 7 745 298
Antal medarbetare med månadslön har ökat jämfört med föregående år. En ökad personalstat finns inom samt- liga förvaltningar.
Timlöneanställda personal, övertid och fyllnadstid
Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året vid ett eller flera tillfällen arbetat i kommunen. De timanställdas sammanlagda arbetade tid uppgår till drygt 1,25 miljoner timmar, omräknat motsvarar det cirka 739 årsarbeten. Det är en ökning med 73 årsarbeten. Under 2014 har 170 mnkr i utbetalats i timlön, det är en ökning med 13 mnkr jämfört med 2013. Under perioden har arbete med fyllnadstid ökat med 1 985 timmar. Övertidsuttaget har totalt sett ökat med 5 240 timmar.
Förändring av utförda timmar i form av övertid eller fyllnadstid
Utbetalda löner och arvoden
Under 2014 har 2 579 mnkr utbetalats i lön och andra direkta ersättningar (exklusive arbetsgivaravgifter och pensioner), det innebär en ökning med 5,3 % jämfört med 2013.
Åldersstruktur
Åldersstrukturen för tillsvidareanställda är jämförbar med tidigare år vilket innebär att 59 % av den tillsvidare- anställda personalen återfinns i åldersintervall 40-59 år. Medelåldern för kommunanställda är 46 år.
1 SKLs definition.
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
Fyllnadstid Enkel övertid Kval. övertid
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron ökar med drygt 83 000 timmar under 2014. Samtliga intervall redovisar en ökning men med varie- rat innehåll. Korttidssjukfrånvaron visar en nettoökning där dag 1 (karensdag) har en ökad sjukfrånvaro medan sjukfrånvaron i sjuklöneperioden (dag 2-14) minskar med cirka 800 timmar. Det är i huvudsak långtidssjukfrån- varon (dag 60-) och särskilt frånvaron längre än 90 dagar som har ökat. De bakomliggande orsakerna till föränd- ringen inom intervall dag 60 behöver analyseras ytterligare.
Nettoförändring av sjukfrånvarotimmar i olika intervall
Sedan införandet av den lagreglerad redovisning av sjukfrånvaron har Linköpings kommun redovisat förbätt- ringar för varje år fram till 2012. Den totala sjukfrånvaron för 2014 är 5,3 %, vilket är en försämring med 0,5 procentenheter jämfört med 2013.
Diagrammet nedan visar den obligatorisk sjukredovisning i procent av de anställdas sammanlagda planerade arbetstid fördelat på ålder och kön. Samt långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron.
Obligatorisk sjukredovisning, % 2014 2013 2012 2011 2010 2009
Total sjukfrånvaro1 5,3 4,8 4,8 4,4 4,4 5,0
varav långtidssjukfrånvaro2 48,0 44,2 43,5 44,5 47,6 51,0
Sjukfrånvaro för kvinnor 5,7 5,1 5,2 4,7 4,7 5,5
Sjukfrånvaro för män 3,9 3,5 3,4 3,5 3,4 3,4
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre 4,0 3,5 3,4 3,2 2,7 4,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 4,6 4,4 4,4 4,2 4,1 4,5 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,0 5,5 5,6 5,1 5,2 5,7 Anm.
1 Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga medarbetare.
2 Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
I ett flertal år har utveckling av sjukfrånvaron följts i termer av antal dagar per årsarbetare. Kanske inte det bästa mätetalet då en årsarbetare kan bestå av flera anställda. Fördelat på månadsanställd personal så redovisas 18,5 dagar per årsarbete 2014, vilket är en ökning med 1,1 dagar per årsarbete.
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
Dag 1-14 Dag 15 - 59 Dag 60 -
BEFOLKNING, ARBETSMARKNAD OCH BOSTÄDER
Befolkningsutvecklingen i Linköpings kommun Årlig befolkningstillväxt i Linköpings kommun 1969-2014
Preliminära siffror för befolkningstillväxten 2014 visar på en något lägre befolkningstillväxt än 2013 och det var vad befolkningsprognosen visade. Det preliminära utfallet blev 1 645 personer vilket var 3 personer under prognosen.
Födelsenettots utveckling i Linköpings kommun
Preliminära siffror visar att födelsenettot för 2014 blev ett av de högsta någonsin med 667 personer.
Utfallet var en kombination av stort antal födda och något färre döda. Det föddes 1 863 barn och det dog 1 196 personer 2014.
-500 0 500 1000 1500 2000 2500 3000
1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
0 100 200 300 400 500 600 700 800
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Flyttnetton från nuvarande och tidigare flyktingländer plus övriga länder 2014
Födelseland
Netto annan kommun
i länet
annat län
annat
land Summa
Syrien 13 116 154 283
Somalia -1 -33 132 98
Bosnien-Hercegovina 1 5 13 19
Eritrea 3 4 11 18
Etiopien 3 3 9 15
Kroatien -1 2 9 10
Turkiet -3 5 8 10
Serbien 5 -2 6 9
Makedonien 3 0 2 5
Slovenien 0 3 2 5
Afghanistan 6 -18 14 2
Jugoslavien -4 3 -2 -3
Irak 10 -43 29 -4
Iran -1 -32 23 -10
Delsumma 34 13 410 457
Övriga världen -50 -6 461 405
Sverige -108 277 -30 139
Flyttnettot totalt -124 284 841 1 001
Av det totala flyttnettot på 1 001 personer svarade personer från Syrien och Somalia för 381 personer vilket motsvarar 38 %. Flyttnettot från övriga världen svarade för 405 personer eller 40 %. Flyttnettot från Sverige svarade för 14 % vilket får anses som en låg siffra.
Preliminär nettoflyttning i Linköpings kommun 2014
Nettoflyttningen för personer från Syrien visar att nettoflyttningen från annat län och från annan kommun i eget län blev nästan lika stor som nettot mot utlandet. Från Somalia dominerar flyttnettot mot annat land helt. Flytt- netto för irakier och iranier visar på mindre minus mot annat län. Dessa länder har historiskt lämnat stora över- skott för flyttningarna i Linköpings kommun.
-60 -40 -20 0 20 40 60 80 100 120 140
IRAK IRAN SOMALIA SYRIEN
Netto annan kommun i länet
annat län
annat land
Bostadsbyggandet i Linköpings kommun
Antalet färdigställda lägenheter har haft svårt att nå de nivåer som politiken önskar och har pendlat mellan 350 och 550 lägenheter åren efter 2007. Under 2014 har det preliminärt färdigställts 161 småhus/villor, 338 lägenhet- er i flerbostadshus och 6 lägenheter för särskilt boende.
Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus 2013 och småhus under 2014 indikerar en nivåhöjning för färdig- ställandet 2015 och 2016.
Antal påbörjade och färdigställda lägenheter i Linköpings kommun 2001 - 2014
Antalet påbörjade lägenheter visar sig vara en ganska god indikator på vad som faktiskt färdigställs. Under peri- oden 2008-2014 påbörjades 3 540 lägenheter i flerbostadshus och i småhus. Under samma period har det färdig- ställts 3 260 lägenheter och befolkningen ökade med 11 490 personer. I genomsnitt innebär detta 3,52 personers folkökning per nyproducerad lägenhet.
Arbetslösheten 2014
Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd för jämförelsekommuner
Samtliga jämförelsekommuner visar på en nedgång för arbetslösheten mellan 2013-2014. De kommuner som storleksmässigt ligger närmast Linköpings kommun har haft fler arbetslösa under de två senaste åren. Norrkö- ping är den kommun med störst svårigheter att få ner arbetslösheten.
0 200 400 600 800 1000 1200
Påbörjade lägenheter Färdigställda lägenheter
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Umeå dec-12 dec-13 dec-14
Förändring av antalet öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd dec 2012 - dec 2014
I Linköpings kommun har antalet arbetslösa minskat med 1 214 personer de två senaste åren vilket får anses var en god utveckling med tanke på att arbetskraften växer hela tiden. Övriga jämförbara kommuner har också haft nedgångar för arbetslösheten medan Norrköping haft det betydligt sämre med en liten ökning på 10 personer.
Den nedåtgående trenden för arbetslösa i Linköpings kommun har de senaste halvåret stabiliserats kring 5 000 personer. En stor del i nedgången totalt har ungdomsarbetslösheten svarat för. Under perioden jan 2012 – dec 2014 nådde den relativa arbetslösheten sin högsta nivå med 6,6 % sommaren 2012 för att i slutet av 2014 hamna på nivån 5,2 %.
Ungdomsarbetslösheten har sjunkit från cirka 1 800 personer som högst till ungefär strax under 1 000 personer i slutet av perioden. Förbättrad sysselsättningssituation och minskande årskullar är förklaringen till nedgången.
Under perioden har andelen arbetslösa av befolkningens 18-24 åringar minskat från högsta nivån 9,6 % somma- ren 2012 till 5,1 % i december 2014.
Arbetslösheten för utrikes födda har legat kvar på nivåer kring 2 200-2 300 personer under hela perioden. En stor del av befolkningstillväxten har utrikes födda svarat för och med detta följer att arbetskraften växt under tiden.
Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd bland utrikes födda kvinnor och män i Linköpings kommun
De utrikes födda kvinnorna har lättare att få arbete i Linköpings kommun än männen. För kvinnorna handlar det i stor utsträckning om vård-, städ- och restaurang jobb.
Utrikes födda är allt annat än en homogen population och detta innebär att utrikes födda med spetskompetenser fått arbete i Linköpings samtidigt som flyktingar haft svårt att få arbete. Det ser genomsnittligt ganska bra ut men bakom siffrorna finns stora variationer mellan olika invandrargrupper. Det finns grupper med utrikes födda med mycket låg arbetslöshet och grupper med hög arbetslöshet. Kommer man hit som arbetskraftsinvandrare har man ofta ett arbete vid inflyttningen men det har sällan en flyktinginvandrare.
10
-581 -688
-954 -1 085
-1 214 -1 400
-1 200 -1 000 -800 -600 -400 -200 0 200
Norrköping Jönköping Umeå Västerås Örebro Linköping
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0
jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14
I % av alla utrikes födda kv I % av alla utrikes födda män
