• No results found

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå."

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ensamkommande barn

– ett gemensamt ansvar i Umeå

www.umea.se/ensamkommandebarn

(2)

Umeå är sedan 2007 en av de kommuner i Sverige som tar emot ensamkommande flyktingbarn. Den politiska inriktning- en har präglats av att solidariskt hjälpa och stödja de ensam- kommande barnen. Den politiska viljan har också bestått i att se de ensamkommande barnen som en resurs som både bidrar till tillväxt och den kulturella mångfalden i Umeå.

Det är ett gemensamt ansvar i kommunen att medverka till att göra vistelsen här, hur kort eller lång den än blir, så trygg som möjligt för dessa barn.

För de barn och ungdomar som får ett permanent uppe- hållstillstånd ska Umeå kunna bli den stad som man både vill stanna kvar i och bygga sin framtid i.

Umeå är både så kallad ankomstkommun och anvisnings- kommun, på uppdrag av Migrationsverket.

Som ankomstkommun tar vi emot ensamkommande barn direkt när de kommit till Sverige – och ska erbjuda en så bra tillvaro som möjligt den allra första tiden. Som anvisnings- kommun tar vi ansvar under längre tid, i väntan på Migra- tionsverkets beslut om permanent uppehållstillstånd.

Broschyren är framtagen inom projektet Mottagande av ensamkommande barn – en metodutveckling som genomför- des 2009/2010 i Umeå och medfinansierades av Europeiska Flyktingfonden.

Barn och ungdomar i en utsatt situation

Varje år kommer flera hundra barn under 18 år – ensamma, utan föräldrar – till Sverige för att söka asyl. Vi kallar dem Ensamkom- mande barn. De har lämnat allt – familj, vänner, hemort och land.

De är långt hemifrån och i en mycket utsatt situation.

God man, hälso och sjukvård, skola och fritid

Grunden för en bra, första tid i Sverige och Umeå är framför allt ett tryggt boende, hälso –och sjukvård, skola och fritidssys- selsättning. Dessutom utses en god man – alltså en vuxen som ser till barnets bästa, istället för föräldrar eller vårdnadshavare.

Om Umeå sedan blir barnets anvisningskommun ska barnet få stöd och hjälp för att så småningom kunna leva ett själv- ständigt liv.

Löken samordnar

Eftersom detta innebär att många människor, myndigheter och organisationer är engagerade runt barnet, samordnas mottagandet av Löken – en samverkansgrupp för i första hand socialtjänst, överförmyndarnämnd och skola.

Löken står för: Lokal överenskommelse, övergripande samordningsforum för skola, socialtjänst och överförmyndar- nämnd.

Vad är ankomst - och anvisningskommun

• Ankomstkommun är den kommun där ett ensamkommande barn först ger sig till känna. Anvisningskommun är den kommun där barnet bor i väntan på Migrationsverkets beslut om permanent uppehållstillstånd.

• Malmö den absolut största ankomstkommunen, eftersom många barn kommer via Öresundsbron. Även Sigtuna, Solna och Mölndal har stora strömmar av ensamkommande barn. Migrationsverket har därför skrivit avtal med bl a Umeå, Skellefteå, Gävle, Örebro och Norrköping.

• Umeå är alltså både ankomstkommun, s k transitkommun och anvisningskommun.

Tre viktiga lagar

Kring de ensamkommande barnen samverkar kommunens social- tjänst, överförmyndaren, skolan, landstinget och Migrationsverket.

Uppdraget regleras i lagen, varav de tre viktigaste är:

Socialtjänstlagen – SoL SFS 2001:453

Lag om god man för ensamkommande barn SFS 2005:429 Lag om mottagande av asylsökande m fl – LMA SSFS 1994:137

(3)

God man

När ett ensamkommande barn kommer till Umeå utses en god man så snart som möjligt. En god man är en vuxen som (tillfälligt) tar ansvar för barnets bästa, istället för föräldrar eller vårdnadshavare.

En god man ansvarar och agerar för barnets bästa vid beslut och åtgärder. Däremot har hon eller han inte ansvar för den dagliga tillsynen och omvårdnaden eller försörjnings- ansvar.

Socialtjänsten

Precis som för alla barn är det föräldrarna som är dom vikti- gaste personerna. För de ensamkommande barnen som inte har föräldrar i Sverige är det därför Socialnämnden i kommu- nen som har det övergripande ansvaret.

Socialtjänsten ansvarar för att barnet blir väl omhänder- taget utifrån sina individuella förutsättningar och behov.

Principen om barnets bästa gäller. Varje beslut som rör bar- net ska utgå från vad som är bäst för barnet utifrån hennes/

hans aktuella situation. Det handlar om bl a skola, fritid och boende. Ett tryggt boende är en viktig del är att förberedas för vuxenlivet i Sverige. I Umeå har vi en väl utarbetade kedja av olika boenden.

Den första tiden i Sverige och ankomstkommunen Umeå

Ett ensamkommande barn är en person som är under 18 år och kommer hit utan föräldrar eller annan vuxen person. Runt dessa barn samarbetar överförmyndaren, socialtjänsten, landstinget, skolan och Migrationsverket.

Familjehem

De yngre barnen, som kräver betydligt mer omvårdnad, får ofta bo i ett familjehem. Familjehem kan också bli aktuellt för äldre barn som har ett stort behov av struktur eller att bo i ett familjelikt, ”mindre” boende.

KFUM Umeås transitboende

I det första skedet, när Umeå är ankomstkommun s k transit- boende, anlitas KFUM i Umeå. Det är tänkt som ett tillfälligt hem i väntan på var barnet ska bo fram till Migrationsverkets beslutar vilken anvisningskommun i Sverige som har möjlighet att ta emot barnet. Målet för boendet är att skapa en trygg miljö där barnen bor så hemlikt som möjligt och har tillgång till personal dygnet runt. Skolundervisning påbörjas och alla stimuleras till en aktiv fritid. Varje ungdom har en kontakt- person med särskilt ansvar för varje ungdom.

Enskilt boende (EBO)

Om barnet har vänner eller släkt i Umeå kan barnet välja att bo där, s k Enskilt boende (EBO). Socialtjänsten ska då utreda om detta är ett lämpligt boende för det barnet. Boende följs upp av socialsekreterare och socialnämnd.

Barnkonventionen

Umeå arbetar utifrån från Barnkonventionens fyra huvudprinciper:

Artikel 2: Alla barn har samma rätt och lika värde

Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.

Artikel 6: Barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

(4)

Pangea och Morgonsol – asylboende

I Umeås två asyl- och PUT-boenden, Pangea och Morgonsol, bor pojkar och flickor i åldrarna 15 till 17 år. Morgonsol, som är en del av företaget Av egen kraft, anlitas på uppdrag av Umeå kommun.

Här finns det personal dygnet runt som erbjuder stöd och hjälp för 24 barn. Barnen bor i en hemlik miljö med egna rum, men äter och umgås tillsammans. Personalen ansvarar för den dagliga omsorgen. Dessutom ordnar man fritidsakti- viteter och utvecklar färdigheter t ex lära sig att cykla, simma, laga mat och använda datorer. Många fritidsaktiviteter sker tillsammans med ideella föreningar och organisationer.

Varje ung person har en kontaktperson som särskilt fokuse- rar på hur ungdomen mår och utvecklas. De träffas minst en gång i veckan för enskilda samtal.

Asylboendet ska erbjuda trygghet och stabilitet i den utsatta position som barnen befinner sig i. Personalen blir viktiga personer för att hjälpa dem att hantera vardagen och i väntan på beslutet från Migrationsverket. De, tillsammans med barnets gode man, har också det viktiga uppdraget att stötta vid ett avslag och utvisningsbeslut.

Umeå som

anvisningskommun Om Umeå blir anvisningskommun får barnet flytta till något av våra asylboenden Pangea eller Morgonsol, i väntan på Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd.

Landstinget

– för sjuk- och hälsovård

Alla runt ett ensamkommande barn/ungdom ska se till att det får den vård det behöver, det är landstinget som har det yttersta ansvaret för hälso- och sjukvård.

Redan på transitboendena får varje barn/ungdom erbju- dande om en hälsoundersökning på hälsocentralen och vid behov, en samtalskontakt på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Alla barn under 18 år har rätt att få hälso- och sjukvård samt tandvård, alltså även ensamkommande barn. Efter 18 års har den som är asylsökande bara rätt till akutsjukvård. Vid misstanke om t ex drogmissbruk eller kriminalitet får dessa barn ta del av socialtjänstens öppenvård och andra särskilt riktade insatser.

Om ensamkommande barn

• År 2010 kom 2 400 ensamkommande barn till Sverige

• Umeå tog emot ca 50 av dem under 2010

• Enligt Migrationsverket prognos tros antalet ensam- kommande barn öka

Ekonomiskt ansvar

Medan barnet väntar på beslut om permanent uppehållstill- stånd (PUT) är det Migrationsverket som har det ekonomiska ansvaret. När ett barn får sitt PUT kan barnet få ekonomiskt stöd via socialtjänsten.

(5)

Så snart ett barn fått ett permanent uppehållstillstånd träf- fas socialsekreteraren, barnet och den gode mannen för att planera den fortsatta tiden i Umeå.

Särskilt förordnad vårdnadshavare

Så snart ett ensamkommande barn fått permanent uppehålls- tillstånd och är under 18 år ska en särskildförordnad vård- nadshavare utses. Uppdraget som särskilt förordnad vård- nadshavare är mer inriktat på den långsiktiga planeringen för barnet. Dennes uppgift blir att förbereda och stötta barnet för ett vuxenliv som självständig individ med eget ansvar.

Paloma och Paz Paloma – träningsboenden

För de äldre ungdomarna består boendekedjan av Paloma och Paz Paloma, som under 2010 ansvarade för ett trettiotal unga.

Både Paloma och Paz Paloma är träningsboende med vux- enstöd. I en trygg miljö ska de få kunskaper och färdigheter för att på bästa sätt klara sitt liv i Sverige – som ska underlätta den unga människas etablering och självständighet.

Varje ungdom får alltså ta steg för steg mot ett eget boende

Permanent uppehålls-

tillstånd i Umeå (PUT) När ett barn får sin asylansökan godkänd beviljas ett permanent uppehållstillstånd (PUT) av Migrationsverket.

– och träna sig på att klara allt det som man förväntas kunna som vuxen, t ex laga mat, sköta en lägenhet, betala räkningar och vara delaktig i samhället.

På Paloma delar två ungdomar en lägenhet och får tillsam- mans träna på allt det som krävs för ett eget boende. Samti- digt finns det tillgång till personal alla dagar i veckan och en gemensam lokal på Ersboda.

När en ungdom sedan känner sig redo och bedöms klara ett eget boende, på egen hand, tas ytterligare ett steg i boen- dekedjan – till Paz Paloma.

Paz Paloma

Paz Paloma är det sista steget i boendekedjan och handlar om ett eget boende, med visst stöd. Den unga personen flyttar nu till en egen lägenhet, men har fortfarande möjlighet till visst vuxenstöd. Om ungdomen inte själv får hyra en lägen- het skrivs ett övergångskontrakt, som kan övergå till ett eget kontrakt efter ungefär ett år, om personen skött sin hyresbe- talning, vårdat lägenheten, inte stört sina grannar och klarat att leva ett självständigt och tryggt liv.

Skola

Så snart som möjligt börjar varje ensamkommande barn i skolan.

De mindre barnen börjar i s k förberedelseklass på Hedlun- daskolan, som ska förbereda barnen för att så småningom kunna slussas in i befintlig klass och ordinarie skolgång.

Tonåringar, under 18 år, går först en introduktionskurs (UNIK)och fortsätter sedan på gymnasie- och vuxenutbild- ningen (IVIK). Här ges grundläggande utbildning i tre steg – för fortsatta studier på gymnasium komvux, folkhögskola eller för arbete.

VIVA kompetenscentrum

Ungdomar över 18 år får stöd och hjälp av Viva kompe- tenscentrum som ansvarar för frågor som rör studie- och yrkesvägledning, flyktingintroduktion, vuxenutbildning och arbetsmarknad i Umeå.

Personer över 18 år börjar på Svenska för invandrare (SFI).

Genom Viva kan de också få en mentor som oftast kan för- staspråket och därför kan vara ett stöd för det självständiga livet i Sverige och Umeå.

Viva har dessutom jobbcoacher som samverkar med arbets- förmedlingen.

(6)

Migrationsverket har det övergripande ansvaret under asylprocessen – men den dagliga omsorgen, som t ex boende, skola och hälsovård, sköts alltså av ankomst- och anvisningskommunerna, på Migrations- verkets uppdrag.

Migrationsverket har det ekonomiska ansvaret och ersätter kom- munerna samt ger bistånd, d v s betalar dagersättning, till barnet.

Migrationsverket ansvarar också för att:

• så snart som möjligt hänvisa barnet till en anvisningskommun

• arbeta utifrån Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) och Förordningen om mottagande av asylsökande (FMA)

• bestämma barnets ålder

• leta efter barnets föräldrar/vårdnadshavare

• betala dagersättning till barnet under asyltiden

• pröva barnets asylärende, dvs besluta om uppehållstillstånd eller inte

• ansvara för återvändandet för dem som får avslag Läs mer på www.migrationsverket.se

Här kommer en kort beskrivning av hur det ser ut idag i Umeå.

Vem gör vad i Umeå? I det gemensamma arbetet har vi, de olika myndigheterna,

förstås ändå olika ansvars områden.

(7)

Organisation

Därför har vi format en organisation med många aktörer som samverkar. Aktörerna är främst socialtjänsten, överförmyn- dare, boendeansvariga, skolan och Viva kompetenscentrum.

Rektor för- och grundskola

Enhetschef VIVA

Ekonom

Samordnare socialtjänsten

Kontorschef Gode man

Enhetschef IFO

Gode män Paz-Paloma

Paloma Pangea Enhetschef

Boenden Rektor

IVIK

Gemensamma ansvaret

Socialsekreterare

Samverkan i Umeå

Löken är en samverkansgrupp för ensamkom- mande barn och ungdomar. Vårt mål är att ta emot ensamkommande barn på ett värdigt och välkomnande sätt.

Löken vill nå en effektiv samverkan, över de organisatoriska gränserna, så att barnen och deras behov av gemensamma insatser är överordnade. Tillsammans har vi en gemensam grundsyn som utgår från tre huvudpunkter:

• De ensamkommande barnen ska ses som resursstarka individer på väg att lära sig villkoren i det nya landet.

• Normalitetsprincipen ska gälla. Det betyder att det som gäller för en majoritet av Umeås ungdomar även ska gälla de ensamkommande barnen – men med hänsyn till de speciella omständigheter som kan komma av flykting- skapet.

• Myndigheternas samverkan ska vara aktiva åtgärder som hjälper ungdomen till självständighet med möjlighet att försörja sig och förverkliga sina livsmål.

(8)

Socialtjänsten

Tre socialsekreterare utreder, beslutar och handlägger de ären- den som rör ensamkommande barn.

Principen om barnets bästa gäller. Varje beslut som rör barnet ska alltså utgå från vad som är bäst för barnet utifrån hennes/hans aktuella situation.

När ett barn kommer till Umeå görs alltid en utredning enl.

11 kap 1§ socialtjänstlagen. Utredningen och en planering för omsorgen ska visa på vad som är bäst för barnet. De första frågorna handlar oftast om var barnet ska bo. Därefter ska vi informera om myndighetens uppgifter, ansvar och skyldighe- ter.

Dessutom finns en intern arbetsgrupp som samverkar, planerar och samordnar insatser från socialtjänstens olika avdelningar, som är inblandade i mottagandet av ensamkom- mande barn.

Samverkan

För detta viktiga arbete krävs också samverkan med många, olika företag, organisationer och föreningar i Umeå:

Löken

Bostaden

Polisen

KFUM Umeå Boendet

”Morgonsol”

Umeå Fritid

AF BUP

Privata företag

Studie- förbund Föreningar

Integrations- nätverket

ÖVRIGA AC-

nätverket Bibliotek

Volontär- byrån

Hälsocentraler

Svenska kyrkan Rädda barnen

Röda korset Transit KFUM

(9)

Överförmyndaren

När ett barn kommer till Sverige utan sina föräldrar eller an- nan vuxen som trätt in i föräldrarnas ställe, ska överförmynda- ren utse en god man så snart som möjligt.

I Umeå finns idag drygt 50 ensamkommande barn som har god man. En god man kan sägas vara ”spindeln i nätet” kring barnet och ska se till att allt fungerar. Hon eller han ska också ha ett nära samarbete med socialsekreteraren och bevaka att en individuell plan upprättas och följs upp.

Ibland kan det vara bra för barnet att ha enskilda samtal med socialsekreteraren. En god man, som bara har ett tillfäl- ligt uppdrag, bör därför medge att sådana samtal genomförs.

Den gode mannen ansvarar för barnets personliga förhål- landen och ska sköta dess angelägenheter, i vårdnadshavares ställe. Det kan exempelvis handla om att ta hand om till- gångar/pengar, köpa varor och tjänster som barnet behöver, ansöka om bidrag eller teckna hyreskontrakt.

En god man sköter däremot inte den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Det är inte heller den gode mannen som ska försörja barnet.

Om barnet/ungdomen behöver en god man anmäler Mig- rationsverket eller kommunens socialnämnd det till överför- myndaren i den kommun där barnet vistas. Innan en god man förordnas ska överförmyndaren låta barnet yttra sig, om det är möjligt.

Skolan och VIVA Kompetenscentrum

Elevernas skolbakgrund har stor betydelse för hur de klarar skolan.

Barn i för- och grundskoleålder går ca ett år i Hedlundaskolans förberedelseklasser. Därefter går eleven vidare till sin ”hemskola” eller IVIK.

Äldre ungdomarna går först en sexveckors introduktionskurs på UNIK. Där läser de svenska på förmiddagarna och därefter har de olika aktivi- teter eller gör studiebesök. Varje ungdom har en personlig coach som varit länge i Sverige, talar deras förstaspråk och hjälper dem att introduceras i Umeå och i samhället.

Efter UNIK finns IVIK (Individuellt program intro- duktionskurs). Från hösten 2010 läser ett hundratal eleverna på IVIK de flesta av grundskolans ämnen.

Elever kan också vara på praktik vissa dagar/vecka under en period. Efter IVIK är det möjligt att studera vidare på gymnasiet, folkhögskola eller Komvux (för dem som fyllt 20 år).

Både på för- och grundskolan samt gymnasiet får eleverna studiehandledning på och undervisning i sitt modersmål.

Det ingår i gode mannens uppdrag att:

• ansöka om uppehållstillstånd (om detta inte redan gjorts)

• närvara och stötta vid utredningar hos Migrationsverket och socialnämnden

• närvara vid förhör hos och hålla kontakter med polis och åklagare, både om barnet utsatts eller begått brott

• besluta om och delta i barnets utbildning och skolgång, t ex medverka vid utvecklingssamtal i skolan (gärna tillsammans familjehem/boende)

• hjälpa barnet att kontakta hälso- och sjukvården, i synnerhet barnpsykiatrin, samt få tandvård

• vid behov ansöka om kontaktperson enligt socialtjänst- lagen eller andra stödinsatser. Efter uppehållstillstånd kan stöd enligt Lagen om särskilt stöd (LSS) krävas

• besluta om var barnet ska bo (i samverkan med social- nämnden). Avviker barnet från ett institutionsboende kan den gode mannen besluta att barnet ska återvända dit. Vård enligt LVU kan också initieras av god man.

• verka för familjeåterförening – eller i vart fall för att barnet får och har kontakt med sin familj

• ansvarar för ekonomiska och juridiska angelägenheter för barnet

(10)

Lagar och förordningar som gäller ensamkommande barn

SFS 1994:137 Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) SFS 2001:453 Socialtjänstlagen (SoL)

SFS 2005:429 Lag om god man för ensamkommande barn SFS 2008:344 Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

SFS 1990:927 Förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (ErsF) SFS 1994:361 Förordning om mottagande av asylsökande m.fl. (FMA)

SFS 1996:1357 Förordning om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande SFS 2001:937 Socialtjänstförordningen

SFS 2001:976 Förordning om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för asylsökande barn m.fl.

Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Förordning (2009:1561) om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden Proposition 2005/06:46 om mottagande av ensamko

(11)

www.umea.se/ensamkommandebarn

References

Related documents

Att undersöka HIV-positiva mäns psykiska upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom skulle kunna leda till bättre vård och ligga till grund för att skapa ett bättre bemötande

Vi ska alltid sätta barnen och ungdomarna i centrum och arbeta för att de inte tvingas välja en idrott i tidig ålder.. Vi har uppmärksammat att det finns föreningar som kan ha

De olika aktörernas uppdrag skulle behöva förtydligas och det skulle behövas en mer utvecklad (politisk) målsättning och vägledning för Umeå kommuns mottagande av ensamkommande

Säcken fylls hela tiden på, mottagandet skall utökas men vem ansvarar för att knyta ihop det hela; för att utarbeta strategier för hur boendena skall möta ett ökat tryck; för

Enligt tidigare forskning uppskattade barnet inte samtalen kring övergreppen utan ville istället få det villkorslösa stödet från sina anhöriga, medan de anhöriga enligt

Även sådana handlingar kräver en plan för att hantera dessa handlingar över tid så att de under hela bevarandetiden kan hanteras, förvaras och skyddas så att den fysiska och

Syftet med att bedöma barnets bästa för en minderårig eller flera minderåriga i en sårbar situation borde inte vara enbart för att uppfylla de minderårigas fulla åtnjutande av

forskning om vad Generation Z har för attityder och värderingar i arbetslivet blir det snabbt tydligt att det inte finns en lika omfattande mängd forskning som det gör om