Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och
sensa?onssökeri avgörs ?ll stor del av ak?vitet i de forAarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.
Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden
.Limbiska system – Kännande hjärnan
Med början i puberteten drivs drama?ska ökningar av hormoner tonåringens beteende. Det limbiska systemet är mycket ak?vt och kan förorsaka starka, spontana känsloreak?oner.
Grundidéer:
Tonåringen vill känna kärlek men sam?digt oberoende från vuxna.
Tonåringen har problem med a/ styra känsloreak?oner och a/
kontrollera impulser
Tonåringen missuppfa/ar oKa känslosignaler: reagerar överkänsligt och överdrivet på andras kommunika?on.
Tonårsbeteenden styrs oKa av jakten på njutning.
Tonårshjärnan är kopplad så a/ den söker sig ?ll riskabla upplevelser, som ger starka känsloreak?oner.
Hjärnstammen – Överlevnadshjärnan
Tonåringar visar lä/ s k överlevnadsstrategier när de blir stressade. Förvarsbeteenden framträder och den tänkande hjärnan stängs ner.
Grundidéer:
Stressen och risken för depression ökar under ungdomsåren.
Tonåringar behöver en trygg, närande/uppmuntrande miljö och strategier som kan lugna dem.
För a/ klara stress (och för en sund hjärnutveckling) behöver tonåringar åtminstone 9 ?mmars sömn, bra mat och mo?on.
Påverkan av droger på utvecklingen av prefrontala cortex:
Drama?ska förändringar gör ungdomshjärnan mer sårbar/känslig/
skör än den vuxna hjärnan.
Droger stör prefrontala hjärnans kapacitet a/ tänka och andra exeku?va funk?oner.
Missbruk av kemiska ämnen interfererar med naturliga intressen och hälsosamma ak?viteter.
De/a kan medföra a/ man missar avgörande ?llfällen ?ll a/
utveckla neurala ledningssystem och nätverk för inlärning och framgångsrika livsfärdigheter.
Påverkan av droger på känslohjärnan:
Droger s?mulerar hjärnans njutningssystem genom a/ förändra kemin i hjärnan.
Drogmissbruk stör naturliga feedback-‐loop i hjärnans
belöningssystem – vilket leder ?ll behov av ökad s?mulering från drogen (större doser) för a/ uppnå den ?digare behagskänslan.
Tar över från naturliga hälsosamma njutningar – och stör mo?va?onen.
Begränsar neurala system involverade i impulskontroll.
Ökar farlig risktagning; kan etablera e/ problemmönster.
Påverkan av droger på överlevnadshjärnan:
Starkt stressade tonåringar är mer benägna a/ röka, dricka eller missbruka andra droger i e/ försök ?ll självmedicinering.
Stressreak?oner skapar onda cirklar.
Beroende och tonårshjärnan:
Tonåringen är mer benägen a- experimentera med och har högre risk a- bli beroende av droger än vuxna.
Några korta enkla råd:
Möt en tonårings grundläggande behov av a/ känna sig trygg, säker och älskad.
Var en coach – ge råd och stöd.
Hjälp tonåringen hantera stress.
Var en posi?v förebild.
Lär dig känna igen riskfaktorer och varningssignaler vid beroende.
Skaffa hjälp – beroende är en sjukdom Visa tålamod och konsistens
Förlora inte hoppet. Det är aldrig för sent – hjärnan är remarkabel i sin förmåga a/ läka och forma nya kopplingar.
Film från UR: En hjärnas födelse och
död, del 2 Under tonåren uppvisar ungdomar
mer av s k riskbeteende än både
?digare och senare
Sjukliga tillstånds- och dödlighetstal ökar med 200%… - inte pga cancer,
hjärtsjukdom eller underliga infektioner.
Nej, det har att göra med svårigheter att kontrollera beteende och känslor.
Risktagning, sensationssökeri och vårdslöshet, obetänksamhet, lättsinnighet…
”Svårigheten a. kontrollera känslor och beteenden är e. dominant inslag under tonårsperioden”.
Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor a/ dö på grund av riskbeteenden.
Sam?digt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex.
De flesta upplever riskbeteenden
upphetsande och behagliga.
SAMMANFATTNINGSVIS: Tre faktorer som bidrar Rll riskbeteenden
En omogen hjärna, som särskilt mycket styrs av driKer och känslor pga a/ känslohjärnan är mer mogen än kontrollerande hjärndelar (frontalloberna)
En stress, som ger en sämre blodgenomströmning ?ll de kontrollerande delarna – och därmed mindre effek?vitet
En alkohol/drog-‐påverkan som minskar förnuK och kontroll i frontalloberna
Från: h/p://news.sciencemag.org/sciencenow/2011/01/dont-‐take-‐that-‐cookie.html?etoc
Dataspel: köra bil på bana
RaRonellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder
medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, fram?dsorientering, förmågan a/ vara oberoende, typ stå emot kamraters inflytande, inte nå/ samma nivå i 16-‐årsåldern.
Kanske uppnås den inte förrän vid 25 års
ålder.
Ref. Läkar?dningen, nr 6, 2010
Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör ”dumma saker” *)
*) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson.
Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press
En hjärnas födelse och död
kan ses på:
www.hjarnfonden.se
under: Se fler filmer
h/p://www.karolinska.se/KLARUT/Karolinska-‐Lar-‐Ut-‐Teman/hjarna/genvagar-‐ar?klar-‐
pa-‐wwwkarolinskase/Ar?klar/
