20. Yrkesutbildning
F ö r k l a r i n g :
Samhälleliga verkningar
Målet inom yrkesutbildningen är att stärka välståndet och konkurrenskraften i arbetslivet och samhället i den allt mera internationella omvärlden genom att höja befolkningens yrkeskompetens och stödja en arbetslivscentrerad innova- tionsverksamhet. Till de centrala målen hör att förbättra utbildningens kvalitet, överensstämmelse med arbetslivet och verkningsfullhet samt att höja statusen på yrkeskompetens och yrkeskunnighet. För att tillgången på kunnig arbetskraft ska förbättras krävs såväl tryggande av de ungas möjligheter att bli antagna till en utbildning och flexibla utbildnings- vägar som ökade möjligheter till vuxenutbildning.
I förklaringen till huvudtiteln anges att målet är att 41,5 % av dem som avslutar den grundläggande utbildningen år 2009 samma år inleder utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen och att 3 % inleder förberedande utbildningar som ordnas i anslutning till yrkesutbildning1).
Ett annat mål som uppställts i förklaringen till huvudtiteln är att år 2009 ska 77,5 % av dem som avlagt yrkesinriktad grundexamen placera sig i arbetslivet eller i fortsatta studier.
Avsikten är att med hjälp av en strategi för yrkesinstitut skapa en tillräckligt stark strukturell och ekonomisk grund för att ordna yrkesutbildning i regionerna och inom olika branscher samt att öka verkningarna och resultatet av utbildningen.
Serviceförmågan inom nätverket av yrkesutbildningsanordnare stärks genom att utbildningsanordnarna i första hand bildar regionala eller på annat sätt starka yrkesinstitut, vars verksamhet omfattar alla tjänster, utvecklingsfunktioner och undervisningsenheter inom den yrkesinriktade utbildningen. Verksamheten för långt specialiserade utbildningsanord- nare tryggas. Vid verkställandet samordnas de utvecklingspolitiska målen för yrkesutbildningen och vuxenutbildningen.
Inrättandet av yrkesinstitut främjas genom undervisningsministeriets och utbildningsanordnarnas interaktiva projekt.
Anordnandet av yrkesinriktad specialundervisning och arbetsfördelningen utreds som en del av den strukturella ut- vecklingen enligt yrkesinstitutsstrategin. De statliga specialyrkesläroanstalterna överförs till att utgöra en del av de andra anordnarna av yrkesinriktad specialundervisning.
Yrkesexamina utvecklas så att de grundar sig på kompetens och verksamhetshelheter inom arbetslivet och så att det i examina blir möjligt att även ta in delar av övriga yrkesinriktade examina.
Med yrkesprov förbättras yrkesutbildningens kvalitet och verkningar samt effektiviseras studerandenas övergång till yrkeslivet. Yrkesproven har tagits i bruk till fullo 2009. De merkostnader som ibruktagandet av yrkesprov föranleder beaktas i fastställandet av det genomsnittliga eurobeloppet för pris per enhet som en förändring i arten och omfattningen av verksamheten.
Man strävar också efter att förbättra yrkesutbildningens effekter med resultatfinansiering genom att man som en del av det kalkylerade finansieringssystemet belönar utbildningsanordnarna för att studerande som avlagt examen inträder i arbetslivet och kommer in på studier på högre nivå.
Resultatet av verksamheten
Yrkesutbildningssystemet måste effektiviseras. De krav som hänför sig till kunskap från utbildning ökar samtidigt som de individuella skillnaderna mellan de nya studerandena blir allt större. Detta ökar behovet av flexibla studievägar och mångsidiga stödåtgärder.
I förklaringen till huvudtiteln anges som mål att 2009 ska andelen studerande som avbryter grundläggande yrkesut- bildning som leder till examen sjunka till 8 %.
Avsikten är att genomströmningsgraden i fråga om yrkesinriktad grundexamen höjs till 59 % år 2009. Genomström- ningsgraden var 57 % åren 2003—20052).
1)Förberedande utbildningar är förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande försöksutbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).
Ansökan och antagning till en utbildning effektiviseras genom att man stegvis utvidgar det elektroniska informations- system för ansökningar och utbildning inom yrkes- och gymnasieutbildningen som togs i bruk 2008 så att systemet även omfattar utbildning på andra stadiet utanför den gemensamma ansökan. Verksamhetens reglerings- och styrningspro- cesser effektiviseras genom att man utvecklar den elektroniska kommunikationen och kunskapsbasen.
Yrkesstartexperimentet, som inleddes 2006, fortsätter och utvidgas. I försöken utvecklas nya handlingsmodeller som stöder ansökan och antagning till yrkesutbildning och avläggande av examen.
I försöksprojekten inom utvidgad inlärning i arbetet utvecklas nya handlingsmodeller för studier på arbetsplatsen och incitament för ett ökat deltagande bland arbetsgivarna när det gäller att ordna sådana studier.
Man strävar efter att förbättra yrkesutbildningens effekter genom att som en del av det kalkylerade finansieringssystemet belöna utbildningsanordnarna för minskat antal studieavbrott och ökad genomströmning.
Verksamhetens omfattning
Utbudet av grundläggande yrkesutbildning ökas och ökningen riktas enligt det regionala behovet av arbetskraft samt koncentreras till tillväxtcentra. Utbudet dimensioneras så att hela den åldersklass som genomgått den grundläggande utbildningen kan beredas möjlighet till gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier. Dessutom beaktas de som övergår från gymnasiet till yrkesutbildning, de unga som blivit utan yrkesutbildning och de som kommer från arbetslivet eller annars inte har hört till utbildningssystemet och då i synnerhet vuxna utan yrkesutbildning.
Antal nya studerande och examina i utbildning som leder till eller förbereder för yrkesinriktad grundexamen vid läroanstalter3)
2004 utfall
2005 utfall
2006 utfall
2009 uppskattning
Grundläggande utbildning sammanlagt
— nya studerande 53 807 54 702 55 235 58 700
— examina 34 057 34 038 33 981 36 800
1. Läroplansbaserad utbildning
— nya studerande 47 860 47 526 48 118 50 600
— examina 30 102 30 393 30 225 32 600
2. Utbildning som förbereder för grundexamen som av- läggs i form av en fristående examen
— nya studerande 5 947 7 176 7 117 8 100
— examina 3 955 3 645 3 756 4 200
Antal studerande inom grundläggande yrkesutbildning vid läroanstalter 4)
2005 utfall
2006 utfall
2007 utfall
2008 uppskattning
2009 uppskatt- ning
Grundläggande utbildning sammanlagt 133 331 135 405 137 122 138 915 141 660
— varav specialundervisning 15 209 16 201 17 030 17 800 18 500
1. Läroplansbaserad utbildning 120 268 122 311 123 832 125 115 127 060 1.1. Utbildning som leder till grundexamen 116 569 118 141 119 015 120 115 121 760 1.2. Utbildningar som förbereder för grundläg-
gande utbildning, sammanlagt5) 3 699 4 170 4 817 5 000 5 300
2)Källa: Statistikcentralen. Genomströmningsgraden avser här den andel av nya studerande kalenderåret tre år före statistikåret som har avlagt yrkesinriktad grund- examen inom högst tre år från det att studierna inleddes. I statistiken ingår inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning i specialläroanstalter.
3)Källa: Statistikcentralen. Endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Målen för läroavtalsutbildningen presenteras i kapitel 29.30.
— varav Yrkesstart-experimentet (inleddes
1.8.2006) - 250 702 1 000 1 300
2. Utbildning som förbereder för grundexamen
som avläggs i form av en fristående examen 13 063 13 094 13 290 13 800 14 600
Antal anordnare av grundläggande yrkesutbildning vid läroanstalter och antal studerande enligt ägartyp6)
2005 utfall
2006 utfall
2007 utfall
2008 uppskattning/
utfall7)
2009 uppskatt- ning
Alla anordnare sammanlagt 177 175 169 167 156
— antal studerande 133 331 135 405 137 122 138 915 141 660
Kommuner som anordnare 28 26 23 22 19
— antal studerande 28 614 27 111 26 739 25 770 27 440
Samkommuner som anordnare 56 57 55 54 46
— antal studerande 86 179 89 412 91 887 94 170 94 660
Privata anordnare8) 92 91 90 90 90
— antal studerande 17 526 17 879 17 495 17 970 19 420
Staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1 1
— antal studerande 1 012 1 003 1 001 1 005 140
Av tabellen nedan framgår hur yrkesutbildningen indelas i olika delområden. Yrkesutbildningen finansieras förutom under detta kapitel även under momenten i kapitlet 29.30, varför man i tabellen för respektive delområde anger det kapitel i budgeten i vilket delområdets anslag ingår.
Yrkesutbildning
Grundutbildning Tilläggsutbildning
Utbildning
vid läroanstalter Läroavtalsutbildning
Utbildning
vid läroanstalter Läroavtalsutbildning
Läroplansbase- rad
Utbildning som förbered-
er
Läroplansbase- rad
Utbildning som förbereder
Utbildning som
Utbildning som inte leder
till examen
Utbildning som
Utbildning som inte leder
till examen
4)Källa: statsandelssystemet (det genomsnittliga antalet årsstuderande är ett aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar). Målen för läroav- talsutbildningen presenteras i kapitel 29.30.
5)Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande försöksutbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).
6)Källa: systemet med statsandelar. Målen för läroavtalsutbildningen presenteras i kapitel 29.30. Antalet anordnare enligt situationen i början av året. I regleringen av anordningstillstånd och statistikföringen används som antal årsstuderande det aritmetiska medelvärdet av vårens och höstens statistikföringsdagar. I finansieringen och den budgetmomentsbaserade beräkningen används vägt medeltal (7/5). Antalet årsstuderande i denna tabell är aritmetiska medeltal. Det vägda antalet årsstu- derande inom yrkesutbildning ordnad av kommuner och samkommuner var sammanlagt 114 212 år 2005, 115 899 år 2006 och 118 082 år 2007 samt inom utbildning ordnad av privata 17 441 år 2005, 17 812 år 2006 och 17 428 år 2007. Motsvarande uppskattningar är i fråga om kommun- och samkommuner som anordnare av utbildning 119 330 år 2008 och 121 340 år 2009 samt i fråga om privata anordnare 17 850 år 2008 och 19 270 år 2009.
7) Uppgifterna om antalet anordnare är utfall och uppgifterna om antalet studerande uppskattningar.
8)Inkluderar den utbildning som anordnas av luftfartsverket Finavia.
utbildning9)
för fristående
examen utbildning
för fristående examen
leder till exa- men
leder till exa- men
kapitel 29.20 kapitel 29.20 kapitel 29.30 kapitel 29.30 kapitel 29.30 kapitel 29.30 kapitel 29.30 kapitel 29.30
01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reserva- tionsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 425 000 euro.
F ö r k l a r i n g : Statens specialyrkesläroanstalter (Ala- vuden erityisammattikoulu, Arlainstitutet, Aura-instituut- ti, Kuhankosken erityisammattikoulu och Perttulan erityi- sammattikoulu) övergår till att bli en del av de privata anordnarna av specialundervisning från den 1 januari 2009.
Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhets- utbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen och för medborgare som rör sig till sjöss liksom även säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbild-
ning utbildar 2 700 personer år 2009. Centret för sjösä- kerhetsutbildnings brandskolningscentral i Obbnäs erbju- der sådan brandutbildning som krävs för att få och upprätthålla den kompetens som krävs av sjöfarare. Till utbildningen antas årligen 1 100 personer.
Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att erbjuda utbildning främst för sameområdets behov, bevara och utveckla samekulturen, rennäringen och andra natur- näringar samt att främja produktionen av läromedel på samiska språket. Utbildningscentralen har som specia- luppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2009 kommer antalet studerande vid utbildningscentralen att vara ca 140 inom grundläg- gande yrkesutbildning. Inom yrkesinriktad tilläggsutbild- ning kommer antalet studerandeårsverken att vara ca 30.
Årsverken
2007 utfall
2008 uppskattning
2009 mål
Specialyrkesläroanstalter 491,6 491 -
Sameområdets utbildningscentral 72,7 73 73
Centret för sjösäkerhetsutbildning 26,4 27 27
Sammanlagt 590,7 591 100
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2007 utfall
2008 ordinarie budget
2009 budgetprop.
Bruttoutgifter 35 503 36 734 9 925
Bruttoinkomster 3 106 2 300 1 500
Nettoutgifter 32 397 34 434 8 425
Poster som överförs
— överförts från föregående år 2 621
— överförts till följande år 2 525
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Lönejusteringar (varav ett avdrag av engångsnatur på
4 000 euro) 1 022
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-0,6 årsv.) -26
Övriga ändringar -27
9)Den läroplansbaserade utbildningen omfattar utbildning som leder till grundexamen och förberedande utbildningar. Förberedande utbildningar är förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande försöksutbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).
Överföring till moment 29.20.30 och 29.30.31, över- föring av de statliga specialyrkesläroanstalterna till att utgöra en del av de andra anordnarna av yrkesin-
riktad specialundervisning -26 978
Sammanlagt -26 009
2009 budget 8 425 000
2008 II tilläggsb. 722 000
2008 budget 34 434 000
2007 bokslut 32 301 000
20. Inlärning på arbetsplatser (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 3 026 000 euro.
Anslaget får användas till utgifter för finansiering av inlärning i arbetet och annan inlärning på arbetsplatser och utgifter för utveckling av utbildningen samt till betalning av understöd.
2009 budget 3 026 000
2008 budget 3 026 000
2007 bokslut 3 026 000
21. Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsan- slag 2 år)
Under momentet beviljas 1 434 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av understöd och utgifter som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt om- kostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och ut- värderingsprojekt inom yrkesutbildningen
2) till andra EU-godkända forsknings- och utbildnings- projekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna
3) till avlönande av personal motsvarande högst två års- verken.
2009 budget 1 434 000
2008 budget 1 434 000
2007 bokslut 1 899 000
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildning- ens driftskostnader (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 624 809 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverk- samhet (635/1998) samt andra understöd
2) till betalning av understöd enligt 42 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och på de grunder som undervisningsministeriet bestäm-
mer understöd enligt 2 mom. i nämnda paragraf samt understöd till den yrkesinriktade utbildningens gemen- samma uppgifter och kvalitetspris samt till täckande av kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbild- ningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro, högst 6 072 000 euro
3) till understöd för Yrkesstart-experimentet och för- söksprojekten med utvidgad inlärning i arbetet, högst 4 000 000 euro
4) till understöd för utgifter för överföring av statens specialyrkesläroanstalter till privata utbildningsanordna- re, högst 851 000 euro
5) till understöd för att utveckla och göra inlärnings- miljöerna mångsidigare, högst 961 000 euro.
F ö r k l a r i n g :
Beräknad användning av anslaget €
Kalkylerade kostnader (studerande * pris per
enhet) 1 460 428 000
— kommunal yrkesutbildning (122 212 *
9 558,38 €) 1 168 151 000
— privat yrkesutbildning (19 398 * 15 067,36
€, inkl. moms) 292 277 000
Kommunernas finansieringsandel -850 503 000 Kompensering för extra belastning föranledd
av återbetalning av mervärdesskatt (635/1998,
ändr. 238/2007) 3 000 000
Understöd enligt finansieringslagen (högst) 4 072 000 Den yrkesinriktade utbildningens gemensam-
ma uppgifter och kvalitetspris samt Örebro
(högst) 2 000 000
Yrkesstart-experimentet och försöksprojekten
med utvidgad inlärning i arbetet (högst) 4 000 000 Överföring av statens specialyrkesläroanstalter
till privata utbildningsanordnare (högst) 851 000 Utveckling och diversifiering av inlärningsmil-
jöerna (högst) 961 000
Sammanlagt 624 809 000
Statens specialyrkesläroanstalter övergår till att bli en del av de andra anordnarna av yrkesinriktad specialunder- visning, vilket höjer det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning med ca 158 euro per stu- derande från och med år 2009.
Kommunernas finansieringsandel som beaktats vid di- mensioneringen av statsandelen inbegriper 829 000 euro som kommunernas andel av kostnaderna för utbildningen vid statliga yrkesläroanstalter.
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Förändring i kostnadsnivån (3,9 %) 21 614 Ändring i antalet studerande (överföring från
moment 32.30.51, låglönestöd för unga, över- föringen av specialstuderande från moment
29.20.01 ingår inte) 12 300
Ibruktagande av yrkesprov 700
Höjning av enhetspriset på basis av ansökan på grund av mervärdesskatteföljder (23 a § 2 mom.
i finansieringslagen (635/1998)) 3 000
Genomförandet av statsandelskompensationer
i samband med kommunsammanslagningar -1 020 Bortfall av utgift av engångsnatur -74 Överföring från moment 29.20.01, överföring
av de statliga specialyrkesläroanstalterna till att utgöra en del av de andra anordnarna av yrke-
sinriktad specialundervisning 26 678
Övriga ändringar 265
Sammanlagt 63 463
2009 budget 624 809 000
2008 II tilläggsb. -32 000
2008 budget 561 346 000
2007 bokslut 526 434 265
