Undersökning om planen innebär betydande miljöpåverkan
1. Undersökningens syfte
I 6 kap. 3-8§ miljöbalken finns reglerat vad som gäller för undersökning inom ramen för miljöbedömning. I miljöbedömningsförordningen finns bestämmelser om vilka planer som ska och inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan samt underlag för att bedöma betydande miljöpåverkan.
Första steget är att avgöra om planen eller programmet omfattas av lagkraven på strategisk miljöbedömning. Om så inte är fallet blir nästa steg att ta reda på om det krävs en undersökning.
Inom ramen för undersökningen bedöms om den aktuella planen eller programmet faktiskt kan antas medföra betydande miljöpåverkan och om en strategisk miljöbedömning ska göras. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.
Om en verksamhet enligt 7 kap. 28 a § MB kräver tillstånd eller om detaljplanen förutsätter verksamhet enligt miljöbedömningsförordningen (2017:966) antas planen alltid medföra en betydande miljöpåverkan.
Undersökningen och de bedömningarna som görs inom ramen för denna är preliminära. Ny kunskap som tillförs i planarbetet kan innebära att resultatet av undersökningen måste omvärderas.
2. Detaljplanens syfte & områdes lokalisering
Detaljplaneförslaget syftar till att möjliggöra byggnation av småhus- och radhustomter inom fastigheterna Idenors-Åkre 1:17 och Idenors-Ulvsta 1:18. Fastigheterna är belägna i Idenor cirka 3,5 kilometer från stadens centrum. Aktuellt område utgörs av en mindre del skogsmark,
åkermark samt bebyggda fastigheter (annan öppen mark) som kommunen idag äger. En
markreservation är tecknad med exploatör som vill möjliggöra upptill 78 nya småhus och radhus inom området.
Området är cirka 3 hektar, varav åkermark utgör cirka 1 hektar och skogsmark cirka 0,6 hektar.
En exploatering här skulle således komma att påverka befintlig markanvändning. För åkermarken inom aktuellt område finns inget jordbruksarrende. Området är lokaliserat i direkt närhet till befintlig bebyggelse. Kommunikationer, skol-och förskoleverksamhet samt VA-områden finns i nära anslutning.
I den kommunövergripande översiktsplanen från år 2008 pekas större delen av området ut som område för bostäder. En mindre del av området utpekat som tätortsnära skog. En ändrad markanvändning strider därför i delar mot översiktsplanens intentioner. Det bör här framhållas att arbetet med en ny kommunövergripande översiktsplan har påbörjats. Inom ramen för detta arbete kommer frågan om bostadsförsörjning att belysas. Aktuellt område är inte detaljplanelagt sedan tidigare.
I Hudiksvalls kommun, särskilt i Hudiksvalls stad, råder brist på bostäder. Det är gällande för cirka 240 av landets 290 kommuner. Som en del av arbetet med det lagstadgade kommunala bostadsförsörjningsansvaret och ansvaret att tillhandahålla en god markberedskap har kommunstyrelsen beslutat (§ 193 2016-11-08) att uppdra till byggnadsnämnden att påbörja planarbete för bostäder i ett antal utpekade områden. Aktuellt område utgör ett av dessa
förtätningsområden och ingår i kommunens bostadsförsörjningsprogram (KF § 4 2018-02-26).
Figur 1. Aktuellt område och markanvändningar.
3. Alternativ lokalisering
Det finns en hög efterfrågan på småhustomter i kommunen. En exploatering som möjliggör flertalet småhus- och radhustomter förläggs med fördel i anslutning till redan befintliga bostadsområden där viktiga samhällsfunktioner, såsom kommunikationer, skol-och
förskoleverksamhet samt VA-områden, redan finns etablerade. Idenor är ett av kommunens största villaområden och ovannämnda funktioner finns i nära anslutning till aktuellt område. Här finns också en hög efterfrågan på småhustomter. Det finns dock svårigheter att hitta mark lämpad för ändamålet i Idenor. Ostkustbanan passerar idag väster och söder om Idenor. Här passerar även den järnvägskorridor som utgör riksintresse för framtida järnväg. Idenor är också ett område med mycket fornlämningar. Vidare så berörs stora delar av strandskydd, dels från Hudiksvallsfjärden men också från Långsjöbäcken. Slutligen så är stora delar av den obebyggda marken i Idenor åkermark och skogsmark.
Figur 2. Översiktskarta över Idenor där strandskyddet, befintlig järnväg, riksintresset för framtida järnväg, fornlämningar samt befintliga åker- och skogsmarker visas. Tilltänkt område markeras med röd pil.
Skogsmarkerna i Idenor är kuperade och utgörs till viss del av berg i grunden, vilket avsevärt förvårar och i vissa fall omöjliggör exploatering. Kostnaderna för vatten och avlopp blir i många fall oproportionerligt höga. Därutöver följer av Allmänna material- och arbetsbeskrivningen (AMA) bestämmelser och krav som inte kan tillgodoses när det kommer till exempelvis anslutande vägars maxlutning. Dessutom används stora delar av skogsmarkerna som rekreationsområden.
I Idenor finns flera sammanhållna jordbruksmarker som kan brukas på ett rationellt sätt.
Gödsling av jordbruksmark behövs för att bedriva ett rationellt brukande av marken. Aktuellt område ligger mycket nära Idenors bostadsområde och utgör inte en större sammanhållen jordbruksareal. Att ianspråkta mark från sammanhållna jordbruksmarker i området bedöms ge negativa konsekvenser för odlingslandskapet. De sammanhållna jordbruksarealerna ses därför inte som ett möjligt alternativ.
Nollalternativet innebär att ingen exploatering för småhus- och radhus genomförs. Området fortsätter istället att utgöras av befintlig bebyggelse och obebyggd mark. Någon alternativ placering inom Idenor bedöms, med anledning av de rådande förutsättningar, inte vara aktuell.
4. Bedömning
JA
KANSKE NEJ KOMMENTAR
PÅVERKAN PÅ MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOMÅL Nationella och regionala
miljömål
X
Exploatering skulle innebära att åkermark ianspråktas till förmån för nya bostäder. Det nationella och regionala miljömålet för Ett rikt odlingslandskap blir således
påverkat. Bedömningen är dock att ytan som ianspråktas är liten och att genomförandet inte kommer att
motverka de nationella och regionala miljömålet. Se vidare resonemang under bedömningskriteriet Brukningsvärd jordbruksmark.
Exploateringen kan ge en positiv påverkan på miljömålet God bebyggd miljö. En förtätning i befintligt villaområde innebär fördelar som närhet till förskola/skola, befintlig infrastruktur, kollektivtrafik och gång- och cykel. Det kan minska transportbehov och ge klimatvinster. I nära anslutning till området finns goda
rekreationsmöjligheter.
Riskerar projektet att åstadkomma effekter som motverkar de nationella eller regionala miljömålen?
Lokala miljömål X Se ovan.
1. Begränsad klimatpåverkan som innehåller energi- och klimatfrågor, 2. Giftfri miljö där minskad
påverkan från miljögifter står i fokus, och 3. Biologisk mångfald som berör både arter och miljöer på land och i vatten. Bidrar projektet till målens uppfyllnad?
Nationella folkhälsomål X Ett förtätningsprojekt med närhet till samhällsservice, infrastruktur, gång- och cykel och kollektivtrafik kan bidra positivt till folkhälsomålen.
Statens folkhälsoinstituts elva folkhälsomål, varav fem anses relevanta för denna bedömning.
1. Delaktighet och inflytande i samhället. För att nå detta mål ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns och ungdomars samt äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.
2. Ekonomisk och social trygghet.
3. Trygga och goda uppväxtvillkor. Detta är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsa bland barn och ungdomar bör uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.
4. Ökad hälsa i arbetslivet. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbets- relaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa.
5. Sunda och säkra miljöer och produkter. Framtida insatser ska utgå från miljömålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö ska på samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för transportpolitiken.
JA KANSKE NEJ KOMMENTAR
PÅVERKAN PÅ LAGSTADGADE SKYDD Riksintressen 3-4 kap.
MB om hushållning av
mark och vatten X
Inget utpekat riksintresse finns inom aktuellt område, således finns där ingen påverkan. Däremot sker en påverkan på en liten del av sådan jordbruksmark som beskrivs i 3 kap. 4 § MB.
5 kap. MB om miljökvalitetsnormer
(luft, vatten och buller) X
Kan detaljplanen medföra att MKN för exempelvis PM10 inte kan hållas? Påverkar detaljplanen pågående/gällande åtgärdsprogram?
7 kap. MB om områdes-
och artskydd X Planområdet omfattas inte av något områdes- eller artskydd.
9-15 kap. MB om anmälan eller tillstånds- prövning (täkt, avfall, farligt material etc.)
X
Inga kända föroreningar finns på platsen. Inom området finns dock en tidigare sågverksamhet. Innan exploatering bör därför en MIFO genomföras.
Fornlämningar och
byggnadsminnen X
Inga kända fornlämningar eller byggnadsminnen förekommer inom området. Drygt 270 meter öster om område finns en fornlämning (gravfält, RAÄ Idenor 29:1). Vidare finns söder om Överbergevägen flera registrerade fornlämningar (högar, gravar). Den närmsta ligger cirka 60 meter från föreslaget planområde.
Bedömningen är att föreslagen exploatering inte kommer att påverka de lämningar som ligger utanför området.
2-3 kap. lag (1988:950) om kulturminnen
FÖLJS KOMMUNALA RIKTLINJER?
Detaljplaner
X Småhustomter är politiskt prioriterade i kommunen. I bostadsförsörjningsprogram pekas aktuellt område ut som förtätningsområde.
ÖP, FÖP, TT
X
Gällande ÖP (2008) anger område för bostäder. En mindre del av områdets norra del pekas ut som tätortsnära skog. Tilläggas bör att arbetet med en ny översiktsplan pågår och inom ramen för detta arbete kommer frågan om bostadsförsörjning att belysas.
Naturvårdsplan
X Av naturvårdsplanen framgår att byggnadsnämnden ska vara restriktiv till nybyggnationer på jordbruksmark. Där framgår också att naturvärdena i odlingslandskapet är starkt beroende av kontinuerlig skötsel. Rationalisering inom jordbruket leder ofta till att mindre, svårbrukade
arealer växer igen. Bedömningen är att den yta av åkermark som skulle ianspråktas är av sådan karaktär att marken, ur ett rationellt perspektiv, är svårbrukad.
Dagvattenhantering X Dagvattensystemet ska anpassas till platsens förutsättningar och omhändertas lokalt.
JA KANSKE NEJ KOMMENTAR PÅVERKAN PÅ MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER
Markföroreningar X Inga kända föroreningar finns på platsen. Se punk gällande 9-15 kap. MB.
Vatten X
Flödesriktning, grundvattenkvalitet, vattentillgång etcetera. Riskerar projektet att orsaka förändring i sedimentationsförhållandena i något vattendrag, sjö eller havsområde,
grundvattenkvalitet, flödesriktning för grundvattnet, infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster med risk för översvämning eller uttorkning i ytvattenkvaliteten (bakteriologiskt eller kemiskt, temperatur eller omblandning), flöde eller riktning eller strömförhållanden i något vattendrag, sjö- eller havsområde eller minskning av vattentillgången i någon yt- eller
grundvattentäkt? Se SGU:s grundvattenkartor och SMHI:s översiktliga översvämningskartering.
JA KANSKE NEJ KOMMENTAR
FORTS. PÅVERKAN PÅ MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER
Luft och klimat X
Kommer projektet att orsaka obehaglig lukt eller förändringar i luftrörelser, luftfuktighet eller klimat regionalt eller lokalt? Finns kalluftstråk i området?
Vegetation X
Kommer projektet att orsaka förändringar i antalet eller sammansättningen av växtarter eller växtsamhällen, en minskning i antalet av någon unik, sällsynt eller hotad växtart eller växtsamhälle?
Djurliv X
Kommer projektet att orsaka förändring av antalet eller sammansättningen av djurarter i området, en minskning i antalet av någon unik, sällsynt eller hotad djurart, införande av nya djurarter i området, eller verka som gräns för djurens flyttningar eller rörelser eller en försämring av fiskevatten eller viltjakt?
Landskaps- och stadsbild
X I Idenor finns god tillgång av åkermark. Öppna landskap kommer följaktligen fortsättningsvis att finnas i aktuellt områdes direkta närhet.
Kommer projektet att försämra någon utsikt? Uppstår en negativ påverkan på stads- eller landskapsbild?
Miljöpåverkan från
omgivande verksamhet X Avståndet från Ostkustbanan bedöms vara tillräcklig för att uppfylla rådande riktvärden gällande buller.
Riskerar projektet att utsättas för miljöpåverkan från omgivande verksamheter, exempelvis buller från industrier?
Transporter och kommunikation
X
Ett nytt område med småhus/radhus kommer att innebära en marginell ökning av biltrafiken. Befintligt vägnät kommer kunna nyttjas och anslutningar till området kan ske från detta.
Närhet finns till busshållplatser med täta turer vilket kan vara ett incitament för ett minskat bilanvändande.
Kommer projektet att generera betydande ökning av fordonstrafik eller minska fordonstrafiken? Kommer projektet att medföra följdinvesteringar i exempelvis infrastrukturen?
Rekreation
X Endast en liten del av föreslaget område utgörs idag av skog -utpekat i ÖP som tätortsnära skog-. I just denna del är skogen tät och brant och här finns inte några strövområden. Längre västerut i skogspartiet finns dock flera strövområden.
Kommer projektet att påverka rekreationsmöjligheter i närområdet, exempelvis strövområden, vandringsleder, friluftsområden?
Kulturmiljö X
Kommer projektet att orsaka någon förändring eller skada på någon kulturhistoriskt värdefull miljö?
JA KANSKE NEJ KOMMENTAR FORTS. PÅVERKAN PÅ MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER Brukningsvärd
jordbruksmark
X
Bedömningen är att planförslaget innebär en påverkan på jordbruksmarken. Här bör dock tydliggöras att den yta som ianspråktas till förmån för exploatering är liten.
Redan idag är ytan omgiven av bebyggelse, skog och väg och är således avgränsad från omkringliggande
jordbruksmarken. Ytan kan därför ses som svårbrukad utifrån dagens alltmer rationaliserade jordbruksmetoder.
Enligt den klassning som Jordbruksverket genomförde år 1971 tillhör kommunens åkermark klass två.
Klassningen baseras på skördestatistik från år 1969 med avseende till ekonomiskavkastning.1 Klass nummer tio gav den högsta avkastningen. Således framgår att aktuell åker, sett till avkastning, är lågt klassad.
Jordarter inom området utgörs främst av lera, silt och morän. Lerjordar har ofta hög vattenhållande förmåga och en hög halt av växtnäringsämnen.
Kommer projektet att orsaka att jordbruksmark exploateras? Är denna mark produktiv och i bruk? Vilken skördesområdesklassning tillhör marken?
Nuvarande mark- och vattenanvändning
X Då något jordbruksarrende för marken inte finns innebär detaljplaneförslaget inte att något jordbruk upphör. Däremot försvinner möjligheterna att i framtiden bruka åkermarken.
Kommer projektet att innebära avsevärd irreversibel förändring av nuvarande eller planerad mark- och vattenanvändning i området?
Icke förnyelsebara
naturresurser X
Kommer projektet att innebära uttömmande av någon icke förnyelsebar naturresurs?
1 Jordbruksverket, 2013. Gradering av åkermark: Var finns klass 10 jordarna?
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordbruk
JA KANSKE NEJ KOMMENTAR PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA
Bländande ljus X
Kommer projektet att minska ljussken eller orsaka nya ljussken som kan vara bländande?
Luftkvalitet X
Kommer projektet att orsaka luftföroreningar från exempelvis trafik eller industrier, obehaglig lukt och ökade partikelmängder utan att överskrida MKN? Kan projektet orsaka allergier eller
andningssvårigheter? Kan genomförandet ge upphov till dålig lukt?
Buller och vibrationer X
Kommer projektet att orsaka vibrationer? Kommer projektet att orsaka en ökning av nuvarande ljudnivå, att människor exponeras för ljudnivåer över rekommenderade riktvärden eller en minskning av
nuvarande ljudnivå?
Risk och säkerhet
X Enligt kommunens radonkartering finns för befintlig byggnader inom området radonhalt i dricksvattnet. En exploatering i området innebär dock anslutning till kommunalt VA.
Planområdet utgör normalriskområde för markradon.
Kan projektet innebära explosionsrisk eller risk för utsläpp av särskilt miljö- och hälsofarliga ämnen vid händelse av en olycka (kemikalier, olja, bekämpningsmedel)? Riskerar människor att utsättas för radon eller någon form av elektromagnetisk strålning (markledning, luftledning, telemaster etcetera)? Leder projektet till att människor exponeras för hälsofarliga ämnen och material? Leder projektet till ökad risk för olyckor, exempelvis trafikolyckor och risk att ramla ner i gruvhål? Finns det översvämningsrisk i området? Finns risk för spridning av allergener? Om detaljplanen ligger inom hänsynsområde för farliga verksamheter ska brandförsvaret kontaktas för en diskussion om risker och skyddsåtgärder.
Jämställdhet X
Jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer etableras. Därför måste
jämställdhetsperspektivet alltid finnas med i den fysiska planeringen. Under planeringsprocessens gång är det viktigt att beakta och problematisera kring följande frågeställningar:
Vem byggs och planeras det för och på vilket sätt? Vem planerar och vem bygger?
Vilka intressen företräds av vem och hur påverkas andras intressen av det?
Hur belyses mäns och kvinnors kunskaper, värderingar, önskemål och villkor?
Vem ges möjlighet till delaktighet och vad resulterar de fattade besluten i?
Hur fördelas tid, pengar och utrymme mellan män och kvinnor? Hur lokaliseras satsningar och vilka prioriteringar görs?
Vilka värderingar, normer och kvalitetsmått är det som styr en verksamhet? Vem eller vilka utgör normen i verksamheten? Vems behov tillgodoses i verksamheten?
Riktas åtgärden till både män och kvinnor?
Uppstår kumulativa eller
tillfälliga miljöeffekter? X
Har projektet effekter som var för sig är begränsande, men som tillsammans kan vara betydande?
Uppstår tillfällig miljöpåverkan på kort sikt, under exempelvis byggtiden?
Främjas hållbar
utveckling? X Projektet innebär en förtätning av Hudiksvall, som i sin tur kan främja en hållbar utveckling.
Innebär detaljplanen en förbättrad hållbar utveckling?
Betydande miljöpå- verkan i grannkommu-
ner eller grannland? X
Medför projektet betydande miljöpåverkan i någon annan kommun eller något annat land?
5. Samlad bedömning av undersökningen
Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) är jordbruket av nationell betydelser. Brukningsvärd jordmark får endast tas i anspråk för bebyggelser om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Det kommunala bostadsförsörjningsansvaret innebär att områden för nya bostäder måste tas fram i kommunen. Tillskapande av sådana bör ses som ett väsentligt samhällsintresse. Av hushållningsbestämmelserna i 2 kap. 2 § plan-och bygglagen (2010:900) framgår att områden ska planeras och användas med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov samt att företräde ska ges åt användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.
Behovet av nya bostäder är mycket stort och områdets läge är väl integrerat med befintlig bebyggelse och infrastruktur.
Åkermarken är idag avgränsad av bostäder, väg och skog vilket gör att jorden är svår att bruka på ett rationellt sätt. Bedömningen är att spridning av gödsel på platsen kan innebära störningar för närboenden, om än under begränsad tid. Användning av växtskyddsmedel på platsen bör i praktiken vara svårt eftersom särskild hänsyn (större avstånd) ska tas vid spridning intill känsliga miljöer såsom t.ex. bostadsområden. Vidare har byggnadsnämnden genom beslut 2016-12-13 BN
§ 93 beviljat ett positivt förhandsbesked för nybyggnation av fyra enbostadshus inom aktuellt område och bedömningen var då att området inte är lämpligt för ett aktivt jordbruk på grund av dess omedelbara närhet till befintlig bostadsbebyggelse.
Kommunen bedömer att det är viktigt tillvarata åkermark och föreslår därför en
kompensationsåtgärd. Som kompensation för att bebygga markområdet, föreslås att matjorden flyttas till en närliggande fastighet (Sund 3:1) som i dagsläget är i behov av matjord för att fortsätta brukas. Utöver detta, planeras ett koloniområde i stadsnära läge för privat odling, där matjord behövs för att tillgodose ändamålet. Ett resultat av detta är att ytan för odlingsmark totalt sett blir oförändrad, men att en flytt av jordmassor till koloniområdet även kommer möjliggöra odling för fler invånare än vad som varit möjligt sen tidigare.
Den samlade bedömningen är att planens genomförande inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Den åkermark som tas i anspråk till förmån för tillskapandet av nya bostäder utgörs av ett förhållandevis litet område och påverkan ses ur denna aspekt som liten.
Någon miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) görs därför inte.
Bedömningen är att ett utökat förfarande bör tillämpas då den tilltänkta exploateringen anses vara av betydande intresse för allmänheten.
Medverkande tjänstemän
Hudiksvalls kommun,
Anna Ryttlinger Mats Axbrink
Planarkitekt Miljö- och hälsoskyddsinspektör
