RR\937783SV.doc PE510.564v02-00
SV
Förenade i mångfaldenSV
EUROPAPARLAMENTET 2009 - 2014
Plenarhandling
A7-0181/2013 28.5.2013
BETÄNKANDE
om nomineringen av George Pufan till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C7-0115/2013 – 2013/0805(NLE))
Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Inés Ayala Sender
PE510.564v02-00 2/18 RR\937783SV.doc
SV
PR_NLE_art108
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT...3
BILAGA 1: GEORGE PUFANS MERITFÖRTECKNING ...4
BILAGA 2: GEORGE PUFANS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA ...8
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET...18
RR\937783SV.doc 3/18 PE510.564v02-00
SV
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT om nomineringen av George Pufan till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C7-0115/2013 – 2013/0805(NLE))
(Samråd)
Europaparlamentet utfärdar detta beslut
– med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0115/2013),
– med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0181/2013), och av följande skäl:
A. Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
B. Vid sitt sammanträde den 27 maj 2013 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit som ledamot av revisionsrätten.
1. Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av George Pufan till ledamot av revisionsrätten.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.
PE510.564v02-00 4/18 RR\937783SV.doc
SV
BILAGA 1: GEORGE PUFANS MERITFÖRTECKNING
Meritförteckning (CV) GEORGE PUFAN
Yrkeserfarenhet
Period juli 2002 – nu
Arbetsgivarens namn Den rumänska revisionsrätten, Bukarest, Str. Lev Tolstoi nr. 22-24, cod 011948, sector 1, webbplats:
www.curteadeconturi.ro Tjänst Generalsekreterare Ansvarsområden Chefsutanordnare
samordning av underordnade avdelningar och av de 42 regionala revisionskamrarna
protokollverksamhet, upprätthållande av kontakten med regeringen genom att redogöra för och följa upp utarbetandet av rättsakter som avser den rumänska revisionsrättens verksamhet
förberedelse av och deltagande i den rumänska revisionsrättens plenarsammanträden
se till att de resolutioner som antas av
plenarförsamlingen genomförs, på uppdrag av talmannen och de vice talmännen
samordna förberedelserna av plenarsammanträdena, övervaka att protokollen och de resolutioner som antas av plenarförsamlingen redigeras på ett korrekt sätt, registrering och distribuering av sådana resolutioner till berörda parter, arkivering av det material som
analyserats av plenarförsamlingen, protokoll över diskussioner och resolutioner
organisera och ansvara för utarbetandet av
revisionsrättens budgetförslag, inför plenarförsamlingen presentera och argumentera för ett godkännande av budgetförslaget samt utarbeta ett förslag till fördelning av de territoriella budgetmedlen
delta i redogörelsen och argumentationen för godkännandet av revisionsrättens budget inför
parlamentets två kammares gemensamma utskott samt vid de två kamrarnas gemensamma
plenarsammanträden
delta i redogörelsen och argumentationen för lagförslag om ändringar av föreskrifter om kontroll, revision, löner
RR\937783SV.doc 5/18 PE510.564v02-00
SV
och personalresurser inför parlamentets två kammares gemensamma utskott
sköta förteckningen över revisionsrättens egendom, godkänna och ansvara för den rättsliga användningen av innehållet i denna förteckning
i rätt tid överlämna revisionsrättens ståndpunkt om de rättsakter som är föremål för godkännande eller yttra sig i enlighet med lagstiftningen
övervaka att underställd personal iakttar bestämmelserna i tjänstebeskrivningarna samt bestämmelserna i de yrkesetiska riktlinjerna Period augusti 2001 – juni 2002
Arbetsgivarens namn Stadshusdistrikt 1
Tjänst Rådgivare till borgmästaren
Ansvarsområden rådgivning till borgmästaren i frågor såsom investeringar, pågående och större
iståndsättningsarbeten, upphandlingar för stadshusets och den lokala offentliga administrationens räkning protokollverksamhet, ta emot offentliga delegationer Period maj 1994 – december 2000
Arbetsgivarens namn Den rumänska revisionsrätten Tjänst Direktör
Ansvarsområden samordna och övervaka den pågående
investeringsverksamheten (uppförande av nytt huvudkontor), pågående och större
iståndsättningsarbeten för det befintliga huvudkontoret, offentliga upphandlingar
delta som ledamot i anbudskommittéer för tilldelning av planeringsarbete och överlämnande efter slutfört arbete utarbeta budgetar för anskaffningar, löpande
reparationer och investeringar Period januari 1993 – april 1994 Arbetsgivarens namn Carpati Construction Holding
Tjänst Platschef
Ansvarsområden Jag samordnade större projekt inom byggsektorn.
I partnerskap med det franska företaget Bouygues uppförde jag Sofitel Hotel och World Trade Center Bukarest.
Period september 1992 – december 1992 Arbetsgivarens namn
Tjänst
Inrikesministeriet/polishögskolan i Ploiesti Chef för barackmaterialförvaltningen
Ansvarsområden uppföljning av anslagsplanen, planen för pågående och
PE510.564v02-00 6/18 RR\937783SV.doc
SV
större reparationer,
utarbetande och uppföljning av en säkerhetsplan för enheten
Allmän utbildning och yrkesutbildning
2008-2011 Kandidatexamen – Danubius-universitetet i Galati, ekonomiska fakulteten / redovisning
10/6/2011 Accademia Europea Per le Relazioni Economiche E Culturali AEREC - ROMA -Accademico
2006-2007 Rumänska diplomatiska institutet –
påbyggnadsspecialiseringskurs i internationella relationer och Euroatlantiska studier
2006 Nationella förvaltningsinstitutet – specialiserat
utbildningsprogram för offentlig förvaltning avsett för högre tjänstemän
2006 Akademin för offentlig förvaltning
Bakov/Bundesministerium des Innern, Berlin/ kurs på temat förvaltning, staten och ekonomin i Tyskland 2004-2005 Nationella skolan för politiska och administrativa studier
- masterexamen i internationella förbindelser och europeisk integration
2005 Tyska ambassaden i Bukarest/Nationella institutet för administration i Bukarest i partnerskap med InWent gGmbH och InWent Capacity Buiding samt
Bundesakademie für öffentliche Verwaltung – intyg för deltagande i det specialiserade utbildningsprogrammet för offentlig förvaltning avsett för högre tjänstemän 2003 Centrul de Pregatire in Informatica SA – avancerad
användning av Windows, Word, Excel, Power Point och internet
2001 Försvarsministeriet – nationella försvarsskolan – kurs på temat nuvarande problem för den nationella säkerheten
1999 Försvarsministeriet – elev vid nationella försvarsskolan 1979-1984 Tekniska universitetet för civilingenjörer i Bukarest -
ingenjör med specialområdena väg- och vattenbyggnad samt industri- och jordbruksbyggnad (dagliga kurser under 5 år)
RR\937783SV.doc 7/18 PE510.564v02-00
SV
Personliga kunskaper
Modersmål rumänska
Främmande språk Förståelse − tal − skrift
franska självständig språkanvändare − självständig språkanvändare − självständig språkanvändare engelska självständig språkanvändare − självständig
språkanvändare − självständig språkanvändare Kommunikationskunska
per
Mycket goda kommunikationskunskaper som förvärvats genom personliga erfarenheter som direktör och
generalsekreterare. Analytiskt tänkande, förmåga att arbeta i grupp, förmåga att iaktta tidsfrister och
uppfylla efterfrågad kvalitet på arbetet, resultatinriktad, ledarskapsförmåga.
Organisatorisk förmåga/
ledarskapsförmåga
Jag är för närvarande chef över en grupp på 109 personer vid generalsekretariatet.
Kunskaper som förvärvats genom arbetet
Mycket goda kunskaper i kvalitetskontrollprocesser, ledningskontroll med hjälp av förfaranden, komplexa normer, kvalitetsstandarder. Mycket goda kunskaper i kvalitetsrevision.
Datorkunskaper Mycket goda kunskaper i Microsoft Office-verktygen.
Körkort B/1989
Bilagor Kopior av diplom, titlar och utmärkelser.
PE510.564v02-00 8/18 RR\937783SV.doc
SV
BILAGA 2: GEORGE PUFANS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision?
Under mer än hälften av de trettio år som jag varit yrkesverksam, det vill säga under 17 år, har jag innehaft ledande befattningar vid den rumänska revisionsrätten. Sedan 2002 har jag varit hög offentlig tjänsteman och innehaft tjänsten som den rumänska revisionsrättens
generalsekreterare, en tjänst som kräver höga etiska och yrkesmässiga standarder och ett varaktigt åtagande att utföra komplicerade uppgifter.
I egenskap av generalsekreterare ansvarar jag för att utföra, samordna och övervaka mina avdelningars verksamhet och se till att de fungerar korrekt.
I egenskap av chefsutanordnare vid den rumänska revisionsrätten är jag direkt ansvarig för att de lagstadgade bestämmelser som styr tilldelningen av budgetanslag iakttas, för en
ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig användning av dessa anslag, för organiserandet och förvaltningen av redovisningsförfarandena och för att räkenskaperna läggs fram i rätt tid.
Jag ansvarar också för samordningen av budgetberäkningen med avseende på revisionsrättens inkomst- och utgiftsberäkning, vilken jag ska presentera och försvara inför
deputeradekammarens och senatens budget-, finans- och bankverksamhetsutskott, samt vid dessa två parlamentariska organs gemensamma plenarsammanträden. Jag begär regelbundet en analytisk granskning av genomförandet av budgeterade inkomster och utgifter och åtgärder för att se till att revisionsrättens arbetsmetoder är ekonomiskt effektiva.
Jag samordnar också förvaltningen av externt finansierade program inom revisionsmyndigheten och den rumänska revisionsrätten.
För att säkerställa att de allmänna och specifika interna kontrollkraven är uppfyllda har jag antagit en förvaltningsstrategi som innebär inrättande, godkännande, genomförande och förbättringar av organisationsstrukturer, metodregler och utvärderingsförfaranden och utvärderingskriterier. I syfte att utveckla förvaltningskontrollsystemet har jag genomfört en uppsättning interna kontrollstandarder och alla åtgärder som krävs för detta.
I egenskap av chefsutanordnare ansvarar jag för särskilda åtgärder med avseende på ingåendet av åtaganden, genomförande och godkännande av betalningar för institutionen, i enlighet med de lagstadgade bestämmelserna och principerna om sund ekonomisk förvaltning.
2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?
Under de senaste tjugo åren har jag genom mitt arbete vid den rumänska revisionsrätten varit delaktig i ett stort antal viktiga beslut. Den rumänska revisionsrätten förvaltas kollektivt av sin plenarförsamling, och generalsekreteraren är skyldig att delta i alla sammanträden.
Under 2003 deltog jag i beslutet att uppdatera den rumänska revisionsrättens arbetsmetoder i linje med andra högre revisionsorgan. Från och med denna tidpunkt har revisionsrätten
RR\937783SV.doc 9/18 PE510.564v02-00
SV
koncentrerat sig helt på finansiell revision och godkännande av räkenskaperna för de institutioner som omfattas av dess ansvarsområde.
Det första viktiga beslutet avsåg överföringen av befogenheter till allmänna domstolar och åklagarmyndigheter, vilket även inbegrep överföringen av domare och finansåklagare.
Det andra viktiga beslutet avsåg nedläggningen av avdelningen för förebyggande kontroll vid den rumänska revisionsrätten och överföringen av förebyggande finansiell kontroll till
ministeriet för offentliga finanser. Sedan dess har revisionsrätten endast utfört kontroller i efterhand.
I december 2002 beslutade jag i egenskap av generalsekreterare att egna medel och egen personal skulle användas för sammanträdena i Bukarest för ordförandena för
kandidatländernas högre revisionsorgan, vid vilka även ordförandena för Ryska federationens och USA:s högre revisionsorgan deltog som särskilt inbjudna gäster, vilket omedelbart resulterade i stora budgetbesparingar för revisionsrättens budget. Jag ansvarade också för den logistiska samordningen av alla förberedelser inför detta viktiga evenemang och för att hålla deltagarna informerade.
Oavhängighet
3. Enligt fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande
arbetsuppgifter?
Limaförklaringen som antogs 1977 är referensdokumentet när det gäller faktiska garantier för de högre revisionsorganens oavhängighet. Som ett entydigt bevis på Limaförklaringens grundläggande betydelse inkluderades den i nivå 1 i de internationella standarderna för nationella revisionsorgan (Issai). I Limaförklaringen fastställs oavhängighetsbegreppet i metodiskt och yrkesmässigt hänseende när det gäller extern revision och kontroll av offentliga finanser.
I del I i förklaringen fastställs att revision inte är ett mål i sig, utan ett nödvändigt inslag i ett tillsynssystem som syftar till att avslöja avvikelser från vedertagna normer och åsidosättanden av principerna om laglighet, effektivitet, ändamålsenlighet och ekonomi i den ekonomiska förvaltningen tillräckligt tidigt för att korrigerande åtgärder ska kunna vidtas i enskilda fall, för att få dem som är ansvarsskyldiga att ta på sig ansvaret, för att få ersättning eller för att vidta åtgärder för att förhindra, eller åtminstone göra det svårare, att göra sådana
överträdelser.
På liknande sätt fastställs det otvetydigt i del II att högre revisionsorgan endast kan utföra sina uppgifter på ett objektivt och effektivt sätt om de är oavhängiga den granskade enheten och skyddade mot påverkan utifrån.
Bestämmelserna som hänvisar till de högre revisionsorganens ekonomiska oavhängighet och som innebär att de måste ha tillräckliga ekonomiska medel för att kunna genomföra sina uppgifter är särskilt viktiga.
PE510.564v02-00 10/18 RR\937783SV.doc
SV
I del III i Limaförklaringen betonas att författningsmässiga och lagstadgade bestämmelser om ett högre revisionsorgans oavhängighet även måste garantera en mycket hög grad av egna initiativ och självständighet, också när organet uppträder i egenskap av ombud för
parlamentet och utför granskningar på parlamentets begäran.
I Mexikoförklaringen från 2007 om högre revisionsorgans oberoende konsolideras och utvidgas bestämmelserna i Limaförklaringen. Mexikoförklaringen är mer detaljerad och identifierar åtta principer med avseende på oavhängighet vid extern granskning av offentliga finanser:
Princip 1: Det måste finnas en lämplig och effektiv författningsmässig/ lagstadgad ram och bestämmelserna i denna ram måste tillämpas i praktiken.
Princip 2: De högre revisionsorganens chefer och ledamöter (kollegiala institutioner) ska iaktta oavhängighet i sin normala tjänsteutövning, vilket inbegriper
anställningstrygghet och rättslig immunitet.
Princip 3: Ett tillräckligt omfattande mandat och fullständiga befogenheter vid utövandet av det högre revisionsorganets funktioner.
Princip 4: Obegränsad tillgång till information.
Princip 5: Rättigheten och skyldigheten att rapportera om sitt arbete.
Princip 6: Friheten att besluta om granskningsrapporternas innehåll och när dessa ska läggas fram samt att offentliggöra och sprida dessa.
Princip 7: Det ska finnas effektiva mekanismer för uppföljning av rekommendationerna från de högre revisionsorganen.
Princip 8: Ekonomisk och förvaltningsmässig/administrativ självständighet och tillgång till lämpliga personalresurser, materiella och ekonomiska resurser.
Enligt artikel 285.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska revisionsrätten
”bestå av en medborgare från varje medlemsstat. Dess ledamöter ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.” Artikel 286 fortsätter:
”Ledamöterna av revisionsrätten ska utses bland personer som i sina respektive stater hör till eller har hört till externa revisionsorgan eller som är kvalificerade för detta ämbete. Deras oavhängighet får inte kunna ifrågasättas.”
Jag har på grund av min ämbetsutövnings karaktär varit skyldig att iaktta de begränsningar och bestämmelser när det gäller oförenlighet som föreskrivs i koden om etiska och
yrkesmässiga standarder, och jag har respekterat principerna om rättskaffenhet, objektivitet och oavhängighet.
Om jag utnämns till ledamot av revisionsrätten kommer jag att iaktta alla bestämmelser i den uppförandekod som gäller för revisionsrättens ledamöter, samt bestämmelserna i EUF-
fördraget om oavhängighet, och jag kommer att utföra alla mina uppgifter på ett objektivt och oavhängigt sätt.
Jag är inte medlem i något politiskt parti, stiftelse eller organisation.
Jag anser att en ledamot av revisionsrätten måste utföra sina uppgifter oberoende av de intressen som de enskilda medlemsstaterna och deras institutioner, politiska partier, intressegrupper och privata företag har.
RR\937783SV.doc 11/18 PE510.564v02-00
SV
I enlighet med artikel 286.3 i fördraget kommer jag varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.
4. Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare ledningsuppdrag, om ett sådan förfarande varit tillämpligt?
I artikel 25.2 i lagen om den rumänska revisionsrättens organisation och funktion (lag nr 94/1992) föreskrivs att en kommitté som ska inrättas av parlamentets två kammare ska utöva budgetkontroll över revisionsrätten. I enlighet med denna bestämmelse var
verksamheten under perioden 1994−2013 föremål för parlamentarisk kontroll som utövades av den gemensamma kommitté som utsetts för detta ändamål av de två kamrarnas budget-, finans- och bankverksamhetsutskott.
Rapporterna från kommittén för parlamentarisk kontroll innehöll inte några invändningar som ledde till någon vägran att bevilja ansvarsfrihet eller till något beslut att neka godkännande av redovisningen av genomförandet av budgeten.
5. Bedriver du någon ekonomisk verksamhet eller har du finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande
arbetsuppgifter? Är du beredd att redovisa alla dina finansiella intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är inblandad i en pågående rättsprocess, kan du lämna närmare upplysningar om den?
Som jag redan nämnt har jag innehaft tjänsten som generalsekreterare för den rumänska revisionsrätten sedan 2002 och jag har med anledning av detta varit tvungen att iaktta ett antal begränsningar och bestämmelser om oförenlighet. Jag har till dags dato, i enlighet med den rumänska lagstiftningen, lagt fram årliga förklaringar om tillgångar och intressen som har offentliggjorts på den rumänska revisionsrättens webbplats, och pappersversioner har vidarebefordrats till nationella byrån för integritet.
Jag bedriver inte någon ekonomisk verksamhet och jag har inte några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med mina kommande arbetsuppgifter.
Om jag utnämns till ledamot av Europeiska revisionsrätten kommer jag på motsvarande sätt att iaktta alla principer om intressekonflikter eller oförenlighet i enlighet med principen om öppenhet.
Jag är inte inblandad i någon rättsprocess.
6. Är du beredd att avgå från alla uppdrag som du blivit vald till och frånträda alla aktiva uppdrag som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten?
Som jag redan nämnt är jag inte medlem i något politiskt parti eftersom detta inte är förenligt med en högre tjänst inom den offentliga förvaltningen.
Jag innehar inte någon tjänst som är oförenlig med utnämningen till ledamot av Europeiska revisionsrätten.
PE510.564v02-00 12/18 RR\937783SV.doc
SV
Om jag skulle bli ledamot av revisionsrätten förklarar jag att jag är villig att lämna min nuvarande tjänst.
7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör aktörer i din hemmedlemsstat?
Enligt artikel 287 i Lissabonfördraget ska revisionsrätten pröva om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. I egenskap av väktare ska revisionsrätten rapportera om alla fall av oegentligheter.
Revisionsrättens beslut nr 97/2004 ska tillämpas i samtliga fall då revisionsrätten misstänker eller upptäcker bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet. Den ledamot som är ansvarig för granskningen i fråga ska utan dröjsmål informera Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf). Revisionsrättens ordförande ska också informeras om samtliga oegentligheter som upptäcks.
Om de omständigheter som nämns i frågan ovan skulle uppkomma, kommer jag att vidta alla åtgärder som krävs för att tillämpa dessa principer, oavsett de inblandade personernas
nationalitet och oavsett vilken medlemsstat det är fråga om.
Jag har under min yrkesverksamhet iakttagit alla lagstadgade bestämmelser om att informera berörda myndigheter om varje misstanke eller upptäckt av bevis på bedrägeri eller korruption.
Revisionsrätten skulle inte ha kunnat bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning eller att fungera som en oavhängig väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen, om den inte hade iakttagit högsta möjliga standarder i fråga om opartiskhet och yrkesmässighet.
Fullgörande av arbetsuppgifter
8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en kultur för sund ekonomisk förvaltning i offentliga förvaltningar?
I budgetförordningen fastställs principerna om sund ekonomisk förvaltning och i synnerhet betonas vikten av sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, samt en korrekt utvärdering av de resultat som uppnåtts.
Sparsamhet − används för att beskriva en situation där kostnaderna för resurserna minimeras för att uppnå det avsedda resultatet utan att kvaliteten försämras.
Effektivitet − maximering av de resultat som uppnåtts i förhållande till de resurser som använts.
Ändamålsenlighet − den utsträckning i vilken de uppsatta målen uppnås för var och en av verksamheterna och förhållandet mellan det resultat som skulle uppnås och det faktiska resultatet.
Enligt artikel 287.2 i Lissabonfördraget ska revisionsrätten pröva om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund och i överensstämmelse med tillämpliga principer.
RR\937783SV.doc 13/18 PE510.564v02-00
SV
Revisionsrättens uppgift grundar sig på ett ökat ansvar för förvaltningen av de offentliga medlen.
Under mitt yrkesliv har jag tillämpat principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet eftersom dessa utgör grunden för en sund ekonomisk förvaltning.
Jag anser att en sund ekonomisk förvaltning inte kan uppnås utan en ansvarsfull strategi för övervakningen av de allmänna internrevisionsmålen:
– Offentliga institutioner ska fullgöra sina uppgifter i enlighet med sina uppdrag på ett korrekt, ändamålsenligt, ekonomiskt och effektivt sätt och säkerställa kvaliteten.
– Skydd av de offentliga medlen mot förluster till följd av fel, slöseri, missbruk eller bedrägeri.
– Efterlevnad av lagar, förordningar och förvaltningsbeslut.
– Utveckling och upprätthållande av system för insamling av ekonomiska och
förvaltningsmässiga uppgifter, lagring, bearbetning, uppdatering och distribuering av uppgifter och lämpliga offentliga informationssystem och förfaranden som inbegriper regelbunden rapportering.
Samtidigt innebär en sund ekonomisk förvaltning tillämpning av standarder för förvaltningsrevision, som omfattar den ekonomiska förvaltningskulturens särdrag:
1. Interna förhållanden, inklusive överensstämmelse med etiska värderingar, yrkeskompetens, organisationsstruktur och delegering av befogenheter.
2. Riskförvaltning, inklusive bestämning av uppdrag, målsättning och åtgärder samt utvärdering av resultaten.
3. Kontrollmekanismer, inklusive dokumentering av revisionssystem, lämplig tillsyn för att säkerställa ett ekonomiskt, ändamålsenligt och effektivt genomförande av uppgifterna.
4. Information och kommunikation, inklusive informationsflöde inom enheten samt extern kommunikation.
5. Uppföljning och utvärdering, inklusive intern- och externrevision.
9. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott?
Enligt artikel 285 i Lissabonfördraget ska revisionsrätten revidera unionens räkenskaper.
Enligt artikel 287 i fördraget ska revisionsrätten till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, vilken ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Denna
PE510.564v02-00 14/18 RR\937783SV.doc
SV
förklaring får kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i unionens verksamhet.
Under hela min tidigare yrkesverksamhet har jag utarbetat rapporter och samordnat olika rapporter som skulle läggas fram för den rumänska revisionsrättens plenarförsamling eller för det rumänska parlamentet.
Mot bakgrund av min yrkeserfarenhet anser jag mig ha förmågan att utföra mina
arbetsuppgifter på ett ärligt och balanserat sätt när det gäller utarbetandet och framläggandet av rapporter för revisionsrätten och samtidigt se till att de stämmer överens med denna EU- institutions rapporteringskrav, som enligt artikel 287.4 i Lissabonfördraget inbegriper en årsrapport efter utgången av varje budgetår, vilken ska överlämnas till unionens övriga institutioner och som tillsammans med institutionernas yttranden över revisionsrättens iakttagelser, särskilda rapporter om särskilda frågor och yttranden som avges på begäran av någon av unionens övriga institutioner ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Kvaliteten på kommissionens beslut är beroende av kvaliteten på dessa rapporter, och får följder för framtida insatser och för kvaliteten på Europaparlamentets beslut i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.
Mot denna bakgrund är jag övertygad om att jag kommer att kunna lämna ett personligt bidrag till framläggandet av rapporter och yttranden i enlighet med systemet med obligatorisk rapportering, vilka, om de ska vara till nytta för parlamentet i dess uppgifter, bör
kännetecknas av följande:
• objektivitet – de bör vara väl avvägda och utan förvanskningar,
• klarhet – de bör vara lätta att förstå och logiska,
• korthet – de bör ej innehålla onödiga uppgifter,
• konstruktivitet – de bör vara till hjälp för den granskade enhetens ledning med tanke på att förbättra verksamheten,
• punktlighet – de bör presenteras i tid och utan dröjsmål,
• noggrannhet – de bör grunda sig på lämpliga granskningsresultat,
• fullständighet – de bör innehålla alla kommentarer som anses vara väsentliga.
Det bör också vara möjligt att diskutera och förtydliga rapporternas innehåll, särskilt i de fall då revisionsrättens resultat används av kommissionen, parlamentet, rådet eller
medlemsstaterna.
Därför kommer jag att stå till Europaparlamentets förfogande, speciellt till dess
budgetkontrollutskott, för att till fullo fullgöra mina uppgifter och presentera vederbörliga rapporter.
Förbindelserna mellan parlamentet, genom budgetkontrollutskottet och revisionsrätten, måste bygga på förtroende, öppenhet och effektiv kommunikation, för att därigenom säkerställa att utskottet hålls ständigt informerat om revisionsrättens verksamhet på kort och medellång sikt.
RR\937783SV.doc 15/18 PE510.564v02-00
SV
Om jag utnämns till ledamot av revisionsrätten kommer jag att ständigt iaktta dessa principer och jag kommer att vara villig att till fullo samarbeta med parlamentet och
budgetkontrollutskottet.
10. Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevisioner har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?
De lagstadgade ramarna för effektivitetsrevisioner ges i artikel 287.2 i Lissabonfördraget, i vilken det föreskrivs att revisionsrätten ska pröva om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund.
Enligt punkt 1.6 i ISSAI 3000 ska högre revisionsorgan utföra effektivitetsrevisioner av offentliga organ på grundval av de lagstadgade bestämmelserna om hur dessa organ är organiserade och fungerar och på grundval av de regler, syften och mål som fastställts av parlamentet.
Syftet är att effektivitetsrevisionernas resultat och rekommendationer ska minska kostnaderna och öka effektiviteten när det gäller det granskade organets användning av resurser och uppfyllande av sina mål.
Revisionsrättens rekommendationer bör leda till betydande förbättringar av förvaltningen av de offentliga medlen med avseende på:
– ekonomiska besparingar, – bättre arbetsmetoder, – undvikande av slöseri,
– uppnående av det granskade organets uppsatta mål på ett mer effektivt och ekonomiskt sätt med avseende på kostnader.
De tre grundläggande principerna för effektivitetsrevisioner är:
Principen om sparsamhet – säkerställa att de resurser som det granskade organet använder för att utföra sina uppgifter är tillgängliga i rätt tid och till bästa pris och att kvantiteten och kvaliteten är tillfredsställande.
Kostnadseffektivitetsprincipen – uppnå bästa möjliga resultat i förhållande till använda resurser.
Principen om ändamålsenlig verkan – uppnå bestämda, uppsatta mål och avsedda resultat.
Många befarar att effektivitetsrevisioner innebär en risk på grund av förfarandenas
komplexitet eller på grund av komplicerade eller oförenliga bestämmelser för de områden som granskas. För att säkerställa en revision av hög kvalitet är det därför viktigt med en riskhanteringsstrategi för revisionen och en sådan strategi kommer dessutom att tillföra ett mervärde.
Risken för att inte uppnå ett mervärde beror på svårighetsgraden när det gäller att
tillhandahålla ny eller uppdaterad information eller nya perspektiv och risken att inte ha den expertkunskap som krävs för att göra en heltäckande och ingående analys, vilket gör det
PE510.564v02-00 16/18 RR\937783SV.doc
SV
omöjligt att få användarna att tydligt inse nyttan med slutsatserna och rekommendationerna i en revisionsberättelse, med avseende på möjliga förbättringar av arbetet.
Andra risker utgörs av dem som uppkommer till följd av svårigheterna med att tillhandahålla förståeliga resultat, placera dessa i ett tydligt och logiskt perspektiv, framföra argument på ett övertygande sätt och formulera de mest relevanta punkterna till stöd för slutsatserna och rekommendationerna.
Samtidigt är det nödvändigt att överväga risken att inte kunna få fram trovärdiga uppgifter.
Dessa känsliga frågor tas up pi ISSAI 300 på följande sätt: Effektivitetsrevisorer bör aktivt hantera revisionsrisken. Revisionsrisken innebär inte bara korrekta eller ofullständiga slutsatser, utan även risken för att lämna obalanserad information och att inte tillföra något mervärde för användarna. Några ytterligare frågor som ska tas upp är hur man ska hantera betydande komplexitet, politiskt känsliga frågor, tillgången till och kvaliteten på information och möjligheten att genomföra specifika analyser.
Effektivitetsrevisionsrapporter är det främsta sättet att förse parlamentet och andra berörda offentliga institutioner med slutsatser och rekommendationer avseende möjligheten att förbättra resultaten för program och verksamheter som finansieras av offentliga medel.
Revisionsrapporten är också användbar för det granskade organet eftersom de viktiga punkter som tas upp kan visa på hur resultatet kan förbättras i framtiden.
I detta sammanhang är det viktigt att information, slutsatser och rekommendationer i
rapporten är så tydliga och väldokumenterade som möjligt. Förhållandet mellan revisionens mål, kriterier, resultat och slutsatser bör vara uttömmande och kontrollerbara.
Rapporten bör innehålla samtliga uppgifter och i de fall då granskningskriterierna har getts olika viktning bör detta förklaras tydligt så att användaren kan förstå rapporten och acceptera slutsatserna.
Effektivitetsrevisionsrapporter bör vara objektiva och korrekta och därför är det nödvändigt att de uppfyller följande kriterier:
Slutsatserna och rekommendationerna bör vara tydliga och otvetydiga.
Faktaunderlaget bör presenteras på ett objektivt sätt.
Alla relevanta resultat bör presenteras.
Alla positiva resultat bör inbegripas för att garantera en konstruktiv rapport.
11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?
I andra stycket i artikel 287.1 i Lissabonfördraget föreskrivs följande: ”Revisionsrätten ska till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.” Därför är det nödvändigt att se till att revisionsrätten, Europaparlamentet och de nationella högre revisionsorganen samarbetar.
RR\937783SV.doc 17/18 PE510.564v02-00
SV
Granskningen av unionens ekonomiska resurser måste ta hänsyn till de nationella högre revisionsorganens verksamhet, subsidiaritetsreglerna och samarbete på grundval av ömsesidigt förtroende och ömsesidiga fördelar mellan oberoende institutioner.
Europeiska revisionsrätten lägger stor vikt vid att aktivt upprätthålla en förebildlig
professionalism i alla delar av sitt arbete och med avseende på revisorskåren i EU och i resten av världen som sysslar med revision av offentliga medel.
Revisionsrätten främjar ansvarsskyldighet och transparens och stöder parlamentet och rådet i deras arbete med att utöva tillsyn över genomförandet av unionens budget, särskilt med avseende på ansvarsfrihetsförfarandet, samtidigt som den strävar efter att vara en effektiv organisation som går i spetsen för framsteg på området för revision av offentliga medel och offentlig förvaltning.
Ett sätt att eventuellt förbättra samarbetet mellan revisionsrätten, medlemsstaternas nationella revisionsorgan och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) när det gäller granskning av EU:s budget skulle kunna vara ett förbättra kommunikationen om resultatet av de revisioner som genomförs av de nationella högre revisionsorganen.
I Rumäniens fall till exempel, inrättades en revisionsmyndighet för att uppfylla den skyldighet att utföra extern revision som åligger landet som EU-medlemsstat. Revisionsmyndigheten ansvarar för icke-återbetalningspliktigt EU-föranslutningsstöd som öronmärkts för Rumänien under Phare-, Ispa- och Sapard-programmen, struktur- och sammanhållningsfonderna,
Europeiska garantifonden för jordbruket, EU:s fond för jordbrukets och landsbygdens utveckling, Europeiska fiskerifonden och medel som frigjorts under föranslutningsperioden.
Samtidigt som revisionsmyndigheten utgör en del av den rumänska revisionsrätten fungerar den oberoende av denna som en nationell myndighet med ansvar för extern revision av de offentliga finanserna med avseende på ovannämnda medel, i direkt kontakt med
kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
Revisionsrätten lägger fram rapporter årligen om varje operativt program eller finansieringskategori.
Andra sätt att förbättra samarbetet skulle kunna vara en institutionalisering av medlemsstaternas deltagande i Eurosais arbetsgrupper och spridning av resultat, ett ömsesidigt utbyte av årsrapporter och eventuella slutsatser som uppnåtts under
överläggningarna samt förbättrad kommunikation mellan dessa institutioner genom att definiera gemensamma revisionsmål eller fleråriga revisionsprogram.
I detta sammanhang kan nämnas effektivitetsrevisioner i samband med infrastrukturprojekt såsom motorvägsfinansiering eller granskning av miljöstöd.
Övriga frågor
12. Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?
Ja.
PE510.564v02-00 18/18 RR\937783SV.doc
SV
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande 27.5.2013
Slutomröstning: resultat +:
–:
0:
14 13 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zuzana Brzobohatá, Andrea Češková, Ryszard Czarnecki, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Monica Luisa Macovei, Jan Mulder, Eva Ortiz Vilella, Bogusław Sonik, Georgios Stavrakakis, Søren Bo Søndergaard, Michael Theurer
Slutomröstning: närvarande suppleanter Esther de Lange, Ivailo Kalfin, Véronique Mathieu Houillon, Vojtěch Mynář, Derek Vaughan
Slutomröstning: närvarande suppleanter
(art. 187.2) Elena Băsescu, Elisabeth Jeggle, Ramona Nicole Mănescu, Marie- Thérèse Sanchez-Schmid, Axel Voss, Renate Weber
