Socialdemokraternas budget 2013

(1)

BUDGET MED

VERKSAMHETSPLAN 2013

Sollentuna kommun

2012-06-11

(S)

(2)

Socialdemokraterna / 2012-05-29

i

Budget 2013

Innehållsförteckning

1 Politisk inriktning för budgetåret 2013 ... 1

1.1 Våra politiska fokusområden ... 1

2 Omvärldsanalys ... 5

3 Bostadsbyggande och befolkning ... 5

4 Regler för framtagande av budget ... 5

5 Kommunövergripande mål ... 5

6 Driftsbudget 2013 ... 6

7 Investeringsbudget 2013... 7

8 Nämnderna ... 8

8.1 Kommunstyrelsen ... 9

8.2 Överförmyndarnämnden ... 11

8.3 Trafik – och fastighetsnämnden ... 13

8.4 Barn- och ungdomsnämnden ... 15

8.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 17

8.6 Socialnämnden ... 20

8.7 Vård- och omsorgsnämnden ... 22

8.8 Kultur- och fritidsnämnden ... 24

8.9 Miljö – och byggnadsnämnden ... 26

8.10 Rösjöstyrelsen ... 28

8.11 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 29

9 Förslag till skattesats, övrig finansiering och utdelning från bolagen ... 31

9.1 Skattesats ... 31

9.2 Övrig finansiering ... 31

9.3 Utdelning från kommunala bolag ... 31

10 Finansiella mål ... 32

(3)

Socialdemokraterna / 2012-05-29

ii

Budget 2013

11 Resultatbudget ... 32

12 Balansbudget ... 33

13 Kassaflödesanalys ... 34

14 Noter till resultatbudget ... 35

Nämndernas åtaganden och kommunövergripande mått ... 37

(4)

1

1 Politisk inriktning för budgetåret 2013

Sollentuna kommun ska verka för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vårt arbete ska styras mot jämlikhet och öppenhet. Med dessa utgångspunkter för ögonen synas de kommunala

verksamheterna. Vi synliggör miljö- och klimatproblem och kommer med lösningar. Vi ser över de hinder, som finns för att skapa fler jobb och underlätta de ungas inträde i arbetslivet, liksom de hinder som finns för näringslivet att utvecklas. Vi redovisar de klyftor som finns mellan olika sociala grupper, mellan olika åldrar och mellan olika kommundelar. Vi lyfter fram de hinder som i dag finns för att alla barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och kunna bli aktiva medborgare som vuxna. Vi synar möjligheterna till ett fullgott liv för dem med stora hjälp- och vårdbehov.

Vi tar de utmaningar som vår kommun står för i framtiden på allvar. Världsekonomin är inne i ett osäkert läge där vi inte vet hur effekten blir för vår kommun. En annan utmaning är förslaget till nytt mellankommunalt utjämningssystem som kan komma att medföra stora kostnader för Sollentuna kommun.

1.1 Våra politiska fokusområden

1.1.1

Ansvarsfull ekonomisk politik

I en ansvarsfull ekonomisk politik är ett effektivt utnyttjande av resurserna, med bibehållen och förbättrad kvalitet ställer krav på innovativa och utvecklingsbenägna verksamheter grundläggande.

Kommunen har en väsentlig roll att spela i arbetsmarknads- och näringspolitiken. Företagsklimatet ska förbättras i Sollentuna. Ett gott samspel mellan kommun och företag ökar den ömsesidiga förståelsen för varandras verksamheter och leder till att fler arbetstillfällen kan skapas. En viktig del i detta är att kommunens service t ex genom myndighetsutövning förbättras. Kommunen ska medverka till att det finns tillräckligt med mark och lokaler för småföretagare i Sollentuna.

Kommunen ska förbättra den kontinuerliga kontrollen av sina entreprenörer så att avtal, lagar och förordningar följs. Kommunen ska ställa samma krav på kvalitet och uppföljning av verksamheten oavsett vem som bedriver den.

Kommunen ska arbeta medvetet för att vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara personalens initiativkraft. Chefer och medarbetare ska stimuleras till utveckling i sitt arbete och till att utveckla kommunens verksamheter.

1.1.2 Utbildning

Kommunen ska skapa förutsättningar för och bejaka lärandet i livets alla skeden. Det livslånga lärandet inkluderar studier, arbetsliv och fritidsaktiviteter Sollentuna ska ha Sveriges bästa skolor.

Hög kvalitet ska garanteras i samtliga Sollentunas skolor.

Kunskap är en rättighet som skapar möjligheter. Allas rätt till kunskap är grundläggande.

Sollentunas skolor ska sätta fokus på

Övergripande mål:

Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet.

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet.

Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter.

Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.

(5)

2

lärande och trygg studiemiljö. Lärarna ska ha goda arbetsvillkor och kommunen ska arbeta för att höja lärarnas status. Arbetsmiljön ska vara god i Sollentunas skolor. Det förutsätter att skollokalerna håller god standard och att nödvändiga renoveringar sker.

Fritidsverksamheten har ofta trånga lokaler. När nya skollokaler byggs eller befintliga renoveras bör fritidsverksamhetens lokaler också ändamålsanpassas. Det ska finnas fritidsgårdar över hela

kommunen öppna både på eftermiddagar och kvällar.

Studieförbunden måste ges goda förutsättningar att verka för ökad folkbildning och social gemenskap för alla åldrar.

Kommunen ska på ett aktivt sätt möta och stödja ungdomar och andra invånare som av olika skäl inte kommit in på arbetsmarknaden. Kommunen ska aktivt bidra till att minska

ungdomsarbetslösheten. Det ska vara enkelt att få information, stöd och åtgärder efter behov.

Vuxenutbildningen är en central del i det livslånga lärandet. Några andra verktyg är matchning och en ansvarstagande personalpolitik. Kommunen ska samordna

arbetsmarknadsinsatser i syfte att erbjuda en väg in där individen är i fokus.

1.1.3 Omsorg

Förebyggande insatser ska prägla omsorgsarbetet. Barnperspektivet ska vara i fokus. Våra ungas psykiska hälsa måste förbättras. Kommunen ska även utveckla nätverk, interna och externa, för att kunna erbjuda effektiva åtgärder som är anpassade efter individens behov och önskemål. Förebyggande insatser leder till att färre hamnar i utanförskap eller behöver långvariga vårdinsatser. En egen bostad och egen försörjning är viktiga delar i det förebyggande arbetet. Kommunens arbete mot hemlöshet och med de hemlösa ska intensifieras.

Kommunens omsorgsarbete ska präglas av hög kvalitet som garanteras genom ett utvecklat

uppföljningsarbete och jämförelser med andra kommuner. De invånare som kontaktar kommunen ska få snabb och korrekt information och medarbetarna ska beakta hela deras livssituation. Anhörigas insatser fyller en viktig funktion i vårdprocessen. De ska mötas med respekt och förståelse.

De äldre invånarna ska erbjudas en aktiv fritid och social stimulans. Syftet är att höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Antalet äldre ökar och vi lever allt längre. Detta ställer höga krav på omsorgsarbetet.

Det är viktigt att Sollentuna är väl rustat inför den utmaningen. Sollentuna ska ha Sveriges bästa äldreomsorg. När en äldre behöver hemtjänst eller behöver flytta till ett omvårdnadsboende ska

tillgången till detta avgöras utifrån behovet av hjälp. Även den enskildes upplevda otrygghet ska kunna vara skäl till plats på omvårdnadsboende. Det ska vara möjligt även för äldre med låg pension att bo på ett sådant boende utan att tvingas leva på mindre än skälig levnadsnivå. Det ska finnas välutbildad personal i tillräcklig omfattning inom äldreomsorgen. Inom såväl hemtjänst som omvårdnadsboende är det särskilt viktigt att kommunen strävar efter stor personalkontinuitet.

1.1.4 Integration och kommunikation

Vi ska fortsätta att arbeta för ökad öppenhet och mångfald. Människor med olika bakgrund ska ges ökade möjligheter att mötas och vara delaktiga i den demokratiska dialogen. Segregation och

diskriminering ska bekämpas. Det är de sociala dimensionerna som är avgörande för segregation – inte Övergripande mål:

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet.

Skapa förutsättningar för det livslånga lärandet.

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet.

(6)

3

de etniska. Koncentrationen av arbetslöshet, ohälsa och låg utbildningsnivå i ett område är mer avgörande, än var man är född. Vi kan aldrig acceptera att man gör skillnad på människor.

I Sollentuna finns ett rikt kultur- och idrottsutbud som skapar mötesplatser. Föreningslivet är en central mötesplats för Sollentunabor med olika bakgrund och förutsättningar. Kommunen ska aktivt stödja föreningslivet i kommunen genom att öka det ekonomiska stödet till föreningslivet efter den mångåriga neddragningen. Den sociala ekonomin ska stimuleras med föreningslivet som motor.

Sollentuna ska vara en levande kulturkommun både för den som vill utöva kultur och för kulturkonsumenter.

Vi vill skapa ett säkert och tryggt Sollentuna. Kriminalitet och skadegörelse i kommunen måste motverkas effektivt och minskas radikalt. Kvinnomisshandel är ett av våra största samhällsproblem och barnmisshandeln ökar. Kommunens arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer ska därför prioriteras.

Tillgänglighet och dialog ska prägla kontakterna med kommunen och dess verksamheter.

Satsningarna på dialogmöten, e-tjänster, lättillgänglig information och effektiv hantering av ärenden ska utvecklas. Kommunen ska utveckla den interna kommunikationen och invånarna ska ges ökade möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling.

1.1.5

Miljö och klimat

Miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter. Genom att lägga vikt vid det strategiska miljöarbetet och stärka kommunens förmåga att hantera klimatutmaningarna tas nya steg.

Fortsatt kartläggning av kommunens energiförbrukning och klimatpåverkan kommer att ske. Det är angeläget att möjligheten att mäta och påverka energiförbrukning och klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter stärks.

Miljö- och klimatarbetet innefattar också att underlätta för kommuninvånarna att bli mer miljövänliga.

Många av de åtgärder som krävs för att minska växthusgaserna, ansvarar var och en av oss för helt själva. Andra åtgärder är lättare att genomföra om kommunen hjälper till. Detta kan exempelvis ske genom att sträva efter att fler ska ha nära till en plats för källsortering, fler cykelvägar, rådgivning och information.

Sollentuna ska vara en kommun med god boendemiljö där invånarna har närhet till

grönområden. Sollentuna ska vara en trygg och snygg kommun. Renhållning i och skötsel av våra parker, grönområden, bostadsområden, centrumområden m m behöver därför förbättras. I dag är det ofta skräpigt och ovårdat.

Det är viktigt att kommunen hanterar utmaningar som buller- och partikelproblematiken samt arbetar för en god vattenkvalitet. Samverkan med andra kommuner, staten och övriga aktörer är nödvändigt för ett framgångsrikt miljöarbete. Kommunen ska fortsätta verka för att spårväg ansluts till Sollentuna

Centrum. Vi vill att kommunen, tillsammans med trafikverket, ska ta fram ett alternativ till att bygga ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna.

Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa

förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Utveckla den interna kommunikationen.

Öka öppenhet och mångfald så att barn, ungdomar och vuxna känner trygghet och engagemang i samhället.

(7)

4

För respektive parti

Freddie Lundqvist (S) Peter Godlund (MP)

Barkat Hussain (V)

(8)

5

2 Omvärldsanalys

Socialdemokraterna står bakom den omvärldsanalys som finns redovisad i majoritetens budgetförslag.

3 Bostadsbyggande och befolkning

Socialdemokraterna står bakom den beskrivning av bostadsbyggande och befolkning som finns redovisad i majoritetens budgetförslag.

4 Regler för framtagande av budget

Budgetprocessen regleras i kommunens regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning. I dessa regler beskrivs kommunens ledningssystem samt de styrprocesser som är knutna till ledningssystemet.

Framtagande av nämndernas budget följer principerna för resursfördelning i ledningssystemet.

De kommunövergripande målen samt nämndernas åtaganden är framtagna i enlighet med kommunens styrmodell som är en del i ledningssystemet.

Den preliminära budget som tagits fram av kommunstyrelsen har remissbehandlats av nämnderna i enlighet med budgetprocessens utformning i ekonomi- och

verksamhetsstyrningsreglerna.

I samband med budgetbeslutet beslutas också om regler för nämndernas budget under verksamhetsåret.

5 Kommunövergripande mål

Socialdemokraterna står bakom de kommunövergripande målen som förhandlats fram och behandlats under våren 2012

(9)

6

6 Driftsbudget 2013

Av driftsbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2013 avser budget medan hela

treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som kommunfullmäktige beviljar. Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av check, peng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har.

Tabell 1 Driftsbudget per nämnd 2012–2013, miljoner kronor

Budget

2012

Budget 2013

Kommunstyrelsen -131,7 -149,4

Överförmyndarnämnden ingår ovan -4,9

Trafik- och fastighetsnämnden -112,7 -131,1 Barn- och ungdomsnämnden -1 264,9 -1 303,7 Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-297,8 -303,3

Socialnämnden -235,1 -237,6

Vård- och omsorgsnämnden -749,1 -802,9

Kultur- och fritidsnämnden -107,5 -115,2

Miljö- och byggnadsnämnden -14,3 -14,9

Rösjöstyrelsen 0,1 0,1

Summa -2 912,9 -3 062.9

Pensionskostnader -55,0 -59,0

Avgår internränta 40,0 44,0

Kommungemensamma poster* -69,7 -40,0

Totalt -2 997,6 -3 117.9

* Specifikation av kommungemensamma poster

Pris- och lönereserv

Osäkerhetsfaktorer

Buffert -30 -20

KS oförutsedda -39,7 -20

(10)

7

7 Investeringsbudget 2013

Investeringar avser investeringar för samtliga berörda nämnder, således även till Rösjöstyrelsen. För investeringsprojekt för fastigheter och anläggningar anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras. Kommunfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Särskilda medel anslås årligen av

kommunfullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnader i förhyrda lokaler.

Tabell 2 Investeringsbudget per nämnd 2012–2013, miljoner kronor Budget

2012

Budget 2013

Kommunstyrelsen -2 200 -2 200

Överförmyndarnämnden 0 0

Trafik- och fastighetsnämnden -242 500 -359 700

Barn- och ungdomsnämnden -8 000 -8 000

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-1 400 -1 400

Socialnämnden -500 -500

Vård- och omsorgsnämnden -6 300 -6 300

Kultur- och fritidsnämnden -10 200 -8 900

Miljö- och byggnadsnämnden -2 000 -2 000

Rösjöstyrelsen -2 500 -500

Exploateringsverksamhet -134 800 -137 000

Summa -410 400 -526 500

(11)

8

8 Nämnderna

Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds förutsättningar för åren 2013–2015.

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.

För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.

I förslaget till budget för nämnden finns ett avsnitt om förslag till uppdrag från kommunfullmäktige.

Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2013. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisning tas fram av kommunfullmäktiges presidium under hösten 2012.

(12)

9

8.1 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Budget

2012

Budget 2013

Nettoanslag, tkr -131 712 -149 415

Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200

8.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna

kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.

8.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Kommunstyrelsens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (2 mkr) för pris- och lönekompensation.

Därutöver tillförs kommunstyrelsen ytterligare 28,6 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.1.4.

8.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2013

Nedan redovisas förslag till uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2013. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisningen, tas fram under hösten 2012.

Utreda möjligheterna till fastighetsnära sortering och hämtning av ”avfall”

Översyn av förvaltarenhetens verksamhet kopplat till överförmyndarnämnden

Redovisning av kommunens kvarvarande markinnehav samt av vilka tomter som ska reserveras för framtida behov av förskolor, skolor och äldreboende

Ta fram en ny hushållsavgiftstaxa som i högre grad premierar avfallssortering

Redovisa hur kommunen tillsammans med landstinget och berörda statliga myndigheter kan bilda ett samordningsförbund för rehabilitering

Verka för ett alternativ till att det byggs ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna

Redovisa hur löneläget bland de kommunanställda inom olika yrkesgrupper ser ut i Sollentuna i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län

Utreda hur kommunens anställda kan garanteras att jobba heltid

Redovisa hur frisktalen samt uttagandet av övertid bland de kommunanställda utvecklats

Utred upphandlingsenhetens verksamhet vad avser antal uppdrag och antal tjänster på enheten samt kompetens och kvalitet i upphandling och uppföljning av avtal

Redovisa vilka åtgärder, t ex personalförstärkning, som kan bidra till att fler detaljplaner kan antas och med kortare handläggningstid

Redovisa hur implementeringen av ”Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå - hållbar jämställdhet” utfallit i kommunens verksamheter

Redovisa hur den strategiska IT-styrningen utvecklats utifrån policys och strategiska planer Utvärdera och förändra hyressättningen för kommunens fastigheter så det blir mer rättvist utifrån

nyttjad yta i syfte att större del av resurserna läggs på verksamhet

(13)

10

8.1.4 Budget 2013 och plan 2014-2015 (förändringslista)

Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2012 års budgetram.

Budget 2013

2012 års budgetram -131 712 -131 712

Tidigare fattade beslut för perioden (exkl. volym)

8 010

Förändringar jämfört med 2012

Volym 0

Pris- och lönekompensation -1 976

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag -737

Effekter av statliga beslut (+/-) 0

Effekter av tidigare beslut i

kommunen (investeringar etc.) (+/-)

4 913

Separat redovisning av överförmyndarnämnden

4 913

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -5 650

Räddningstjänst -1 000

Upphandling -1 000

Ökade IT-kostnader -17 000

Plan-exploateringsverksamhet -800

Kommunrevision -250

Politiska arvoden -600

Rätt till heltid för kommunanställda -5 000

Inrättandet av en barnmöjlighetsfond -3 000

Tillfälliga satsningar (+/-) 0

Nettoanslag -131 712 -149 415

(14)

11

8.2 Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden Budget

2012

Budget 2013

Nettoanslag 0 -4 913

Investeringslimit 0 0

Nämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby. Sollentuna är värdkommun för den gemensamma nämnden.

Inga förslag till förändringar. I kommunstyrelsens oförutsedda finns medel avsatta för ökad avgift till den kommungemensamma överförmyndarnämnden.

Översyn av förvaltarenhetens verksamhet kopplat till överförmyndarnämnden

(15)

12

Budget 2013

2012 års budgetram 0 0

0

Volym 0

Pris- och lönekompensation 0

Tillägg/avdrag -4 913

-4 913

Separat redovisning av överförmyndarnämnden

-4 913

Nivåpåverkande förändringar (+/-) 0

Nettoanslag 0 -4 913

(16)

13

8.3 Trafik – och fastighetsnämnden

Trafik- och fastighetsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning. Nämnden är tillika trafiknämnd.

Nämnden förvaltar kommunens mark och fastigheter samt svarar för skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens fastigheter.

Trafik- och fastighetsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (1,7 mkr) för pris- och lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 20,2 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.3.4.

Investeringsramen 2013 har ökats med 117,2 miljoner kronor jämfört med 2012. I investeringsramen finns upptaget medel för satsning på två vindkraftverk under 2013 och 2014 samt medel för att öka takten i upprustningen av kommunens skolor.

Redovisa hur trafik- och fastighetsnämnden ska verka för ett miljömässigt byggande och energieffektiviseringar i kommunens fastigheter

Redovisa hur trafik- och fastighetsnämnden ska verka för ett miljömässigt byggande och energieffektiviseringar i kommunens fastigheter.

Redovisa hur det genomfört underhåll och investeringar i skolfastigheter stämmer med uppgjorda planer och prioriteteringar

(17)

14

Budget 2013

2012 års budgetram -112 682 -112 682

3 500

Volym 0

-7 000

Ökade kapitaltjänstkostnader -7 000

Gång- och cykelvägar -1 000

Indexuppräkning av avtal -2 200

Utökat fastighetsunderhåll -7 000

Förbättrat vägunderhåll -3 000

Nettoanslag -112 682 -131 072

(18)

15

8.4 Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Nettoanslag, tkr -1 264 868 -1 303 747

varav förskola -409 753

varav grundskola -754 622

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola och särskola.

8.4.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Barn- och ungdomsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (19 mkr) för pris- och lönekompensation. Volymuppräkningen 2013 för grundskolan och förskolan uppgår till 15,1 miljoner kronor. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 11,3 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.4.4.

Redovisning av IKT-satsningen, bland annat med inriktning på vad som sker inom den pedagogiska utvecklingen.

Redovisa hur skolor erbjuder elever en jämlik elevhälsa och efter behov

Redovisa hur resursfördelningen står i relation till målet om jämn och hög kvalitet

Redovisa hur Sollentuna kommun ligger till vad gäller medellön och lönestruktur för lärare och annan pedagogisk personal i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län

Redovisa i vilka förskolor och skolor som barn/elever väljer att gå i relation till var man bor Redovisa hur skolorna kan servera mat som är ekologisk och levereras fri från tillsatser

(19)

16

Budget 2013 2012 års budgetram -1 264 868 -1 264 868

6 500

Förändringar jämfört med 2012

Volym -15 106

Förskola 8 150

Grundskola -23 256

0

Lärarlöner -7 000

Ytterligare kuratortjänster -2 800

Förstärkt salsaersättning -2 000

Språkprojekt för äldre elever -1 000

Avskaffande av vårdnadsbidrag 1 500

Nettoanslag -1 264 868 -1 303 747

(20)

17

8.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

Budget 2012

Budget 2013

varav gymnasieutbildning -226 054

varav folkbildning -800

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux, särvux och sfi.

8.5.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram har räknas upp med 1,0 procent för

gymnasieutbildningsverksamheten och övriga verksamheter med 1,5 procent (3,3 mkr) avseende pris- och lönekompensation. Volymminskningen 2013 för gymnasieutbildningen uppgår till 10,7 miljoner kronor. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 13.6 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.5.4. Av det tillförda beloppet avser 3,3 miljoner kronor en överföring från socialnämnden avseende ”Tillväxt Sollentuna”. ”Tillväxt Sollentuna” är en offensiv satsning för att få fler, främst unga, i arbete.

Införa ett utbildningsråd för samverkan kring arbetsmarknadsfrågor

Ta fram en handlingsplan för ungdomar som faller inom det kommunala uppföljningsansvaret.

Redovisa hur gymnasieskolan erbjuder elever en jämlik elevhälsa och efter behov Redovisa hur resursfördelningen står i relation till målet om jämn och hög kvalitet

Redovisa hur Sollentuna kommun ligger till vad gäller medellön och lönestruktur för lärare och annan pedagogisk personal i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län

Redovisa hur gymnasieskolan arbetat för att alla elever ska fullgöra sin gymnasieutbildning Redovisa hur omfattningen av vuxenutbildningen motsvarar de behov och efterfrågan som finns Redovisa vart elever väljer att gå i gymnasieskola i relation till var man bor i kommunen

att bereda och fatta erforderliga beslut och ta nödvändiga kontakter och initiativ för att skapa

”Tillväxt Sollentuna”

(21)

18

Budget 2013

2012 års budgetram -297 831 -297 831

900

Volym 10 664

Gymnasieskola 10 664

Effekter av statliga beslut (+/-) 6 000

Effekt av minskade statsbidrag gymnasiereformen

6 000

Effekter av tidigare beslut i kommunen (investeringar etc.) (+/-)

-3 300

Överföring från socialnämnden för "Tillväxt Sollentuna"

-3 300

Merkostnad för egen förvaltning för UAN -1 200

Tillskott av skattemedel för minskade statsbidrag, gymnasiereformen

-4 000

SFI -500

Grundvux -400

Behov av utbildningsplatser för unga upp till 24 år

-1 200

Tillväxt Sollentuna -2 000

Fler platser och ökad kvalitet i vuxenutbildning

-5 000

Utökade resurser till folkbildning -4 000

Tillfälliga satsningar (+/-) -2 800

(22)

19

Budget 2013 Behov av utbildningskostnader för

studerande över 24 år

-2 800

Nettoanslag -297 831 -304 300

(23)

20

8.6 Socialnämnden

Socialnämnden Budget

2012

Budget 2013

varav ekonomiskt bistånd -61 354

Investeringslimit, tkr -500 -500

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och hjälp med skuldsanering. Nämnden är huvudman för kommunens invandrarverksamhet.

8.6.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Socialnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (3,5 mkr) avseende pris- och

lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 6,3 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.6.4. Nettoeffekten av tillskottet minskas genom att 3,3 miljoner kronor av budgetramen förs över till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för ”en väg in”.

Under 2013 ska i samarbete med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en utvärdering av effekten av minskade medel för ekonomiskt bistånd genomföras.

Redovisa omfattning och livsvillkor för ekonomiskt utsatta hushåll med barn i Sollentuna Redovisa i vilken omfattning hushållen i Sollentuna är trångbodda

Redovisa insatser och effekter av insatser för att minska ungas bruk av alkohol, narkotika

och tobak

(24)

21

Budget 2013

2012 års budgetram -235 054 -235 054

4 000

Volym 0

3 300

Överföring till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för "en väg in"

3 300

Ekonomiskt bistånd - återföring av minskat belopp

-4 000

Socialsekreterare löner -300

Nätverksbyggande för ungdomar i riskzonen

-1 000

Rotebromodellen i hela kommunen -1 000

Nettoanslag -235 054 -237 580

(25)

22

8.7 Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Nettoanslag -749 071 -802 981

varav äldreomsorg -469 166

Investeringslimit -6 300 -6 300

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för stöd till personer med funktionshinder samt till personer som är äldre än 65 år. Nämnden svarar även för kommunens bostadsanpassningsbidrag samt för

riksfärdtjänst.

Vård- och omsorgsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (11,2 mkr) avseende pris- och lönekompensation. Volymökningen 2013 för äldreomsorgen uppgår till 9,3 miljoner kronor. Därutöver har 10 miljoner kr tillförts för att säkra tillgången på platser i särskilt boende för äldre. 2,3 miljoner kronor har tillförts till vård- och omsorgsnämndens förvaltning för att säkerställa god service och beslutsunderlag, i denna post ingår en ny tjänst som ekonomichef för 0,8 mkr.

Använda benchmarking som ett verktyg för att med hjälp av någon eller några framgångsrika kommuner utveckla nämndens verksamheter och effektiviteten.

Ta fram förslag på en vision och strategi för framtidens äldreomsorg. Med bland annat beaktande av kommande behov och förväntningar.

Redovisa hur utbildningsnivån ser ut för personalen inom äldre- och handikappomsorg och vilka insatser som gjorts för att höja utbildningsnivån

Utred en förändring av riktlinjerna för biståndsbedömning så att upplevd otrygghet kan vara skäl för plats på särskilt boende

Redovisa hur den höga standardkostnaden och den höga hyresnivån påverkar personaltäthet och kvalitet inom äldreomsorgen

Genomlys och föreslå förbättringar vad gäller vård- och omsorgsnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. I detta ligger också en översyn av struktur och bemanning i

ledningsfunktionerna

(26)

23

Budget 2013

2012 års budgetram -749 071 -749 071

-21 042

Volym -9 332

Äldreomsorg -9 332

Tillägg/avdrag 0

0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) 0

Säkerställa platser på särskilt boende -10 000

Ekonomichef -800

Säkerställa kompetens och bemanning på VON:s kontor

-1 500

Nettoanslag -749 071 -802 981

(27)

24

8.8 Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Nettoanslag -107 499 -115 211

-varav stöd till Ungdomsföreningar -4 900

-varav kulturföreningar -420

-varav stöd till

pensionärsorganisationer

-100

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens kulturverksamhet och fritidsverksamhet. Nämnden ansvarar för kommunens bibliotek samt ger lotteritillstånd. Till nämndens ansvarsområde hör även fritidsfiske och turism.

Kultur- och fritidsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (1,6 mkr) avseende pris- och lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 5,8 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.8.4.

Investeringslimiten för 2013 innehåller 6,2 miljoner kronor avseende Edsvik.

Översyn av befintliga grusplaner för att eventuellt föreslå alternativa användningsområden för vissa grusplaner.

Inventera behovet av idrottsanläggningar. Förslaget ska innehålla realistiska behov och prioriteringar.

Ta fram förslag på trygghetsskapande åtgärder på kommunens elljusspår.

Redovisa vilka insatser som gjorts för att garantera aktiviteter för barn under sommarlovet Redovisa hur arbetet med att utveckla och marknadsföra Edsvikområdet förbättras och fortgå

(28)

25

Budget 2013

2012 års budgetram -107 499 -107 499

-3 533

Volym 0

Tillägg/avdrag 933

2 433

Friidrottshallen 3 213

Edsvik (kapitaltjänstkostnad) -780

Edvik -3 000

Utökade föreningsbidrag -1 300

Stöd till föreningar som driver

”sommarkollo” -700

Nettoanslag -107 499 -115 211

(29)

26

8.9 Miljö – och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Budget 2012

Budget 2013

Nettoanslag -14 311 -14 876

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens myndighetsuppgifter inom miljö- och

hälsoskyddsområdet samt utövar tillsyn över rökförbud i restauranger. Nämnden har därutöver ansvar för bygglovsverksamheten samt de kart- och mättekniska uppgifterna i kommunen.

Miljö- och byggnadsnämndens budgetram har räknas upp med 1,5 procent (0,2 mkr) avseende pris- och lönekompensation. Därutöver tillförs nämnden ytterligare 0,7 miljoner kronor. Beloppet specificeras i tabellen under 8.9.4.

Redovisa nuläge och plan för radonmätning och åtgärder för att minska höga nivåer av radon i samtliga bostäder och arbetsplatser i kommunen

(30)

27

Budget 2013

2012 års budgetram -14 311 -14 311

Tidigare fattade beslut för perioden (exkl. volym)

350

Volym 0

Pris- och lönekompensation -215

Tillägg/avdrag -700

0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -700

Utredarresurs och kommunikatör -700

Nettoanslag -14 311 -14 876

(31)

28

8.10 Rösjöstyrelsen

Rösjöstyrelsen Budget

2012

Budget 2013

Nettoanslag 80 80

Investeringslimit -2 500 -500

Rösjöstyrelsen bedriver förskola, förskoleklass- och grundskoleundervisning vid Rösjöskolan.

8.10.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Inga förslag till förändringar

8.10.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2013 Inga förslag till uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden.

(32)

29

8.11 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet

Kommunstyrelsen - exploateringsverksamhet

Prognos 2012

Budget 2013

Netto -20 366 -83 613

Inkomster 79 764 138 690

Utgifter -100 130 -222 303

8.11.1 Allmänt

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål. Med industriändamål avses arbetsområden.

Kommunens budget och investeringsplan för exploateringsverksamheten berör kommunstyrelsen som ansvarig för exploateringsverksamheten och tillhörande investeringar.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter samt svarar för program, översiktsplaner och detaljplaner.

Kommunplanen har antagits av kommunfullmäktige 1998-04-27 (KF § 44) och aktualiserats 2002-06-17 (KF § 72).

För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.

Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.

8.11.2 Budget 2013

Planerad exploatering fortgår för bland annat Väsjöområdet, Sollentuna centrum, Silverdal och Västra Tureberg. Under perioden ska planläggning och exploatering göras för byggande av nya skolor vid Häggvik 4:1, Rälsen och Eriksberg.

Utbyggnaden av infrastruktur enligt gällande detaljplaner medför ökade kapitaltjänstkostnader avseende gator och parker.

8.11.3 Förändringar

Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Avsikten är att budgeten ska balansera över tiden.

(33)

30 8.11.4 Exploateringsbudget per projekt

Per projekt Prognos

2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

Väsjön

Netto -45 925 -117 890 -4 936 -66 380

Inkomster 27 245 54 600 192 940 72 470

Utgifter -73 170 -172 490 -197 876 -138 850

Kronåsen

Netto -15 -200 13 150 15 000

Inkomster 0 0 15 000 15 000

Utgifter -15 -200 -1 850 0

Kappetorp

Netto -357 9 440 -1 500 -3 000

Inkomster 0 10 000 0 0

Utgifter -357 -560 -1 500 -3 000

Tabellen

Netto -990 28 000 -2 500 0

Inkomster 0 30 500 0 0

Utgifter -990 -2 500 -2 500 0

Övriga projekt

Netto 26 921 -2 963 16 678 4 900

Inkomster 52 519 43 590 53 750 12 400

Utgifter -25 598 -46 553 -37 072 -7 500

Summa projekt

Netto -20 366 -83 613 20 892 -49 480

Inkomster 79 764 138 690 261 690 99 870

Utgifter -100 130 -222 303 -240 798 -149 350

(34)

31

9 Förslag till skattesats, övrig finansiering och utdelning från bolagen

9.1 Skattesats

För 2013 föreslås skattesatsen vara oförändrad på 18,20 procent.

Sollentuna kommuns skattesats för 2012 på 18,20 är jämförelsevis låg. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,36 respektive 20,59 procent.

Tabell 3 Kommunal skattesats 2012, procent

Riket Länet Sollentuna

Kommun 20,59 18,36 18,20

Landsting 11,01 12,10 12,10

Summa 31,60 30,46 30,30

För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 16 miljoner kronor. Kommunens skattekraft beräknas uppgå till 224 584 kronor per invånare. Motsvarande värde i riket som helhet uppgår till 176 054 kronor per invånare.

9.2 Övrig finansiering

Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunal uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. Kommunerna erhåller även sedan 2008 intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften. Utöver detta sker det en omfördelning av resurser mellan kommunerna i ramen för den kommunalekonomiska utjämningen.

Bedömningen av dessa poster för Sollentuna för perioden 2013 till 2015 tar sin utgångspunkt i

beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Viss anpassning har gjorts till kommunens befolkningsprognos.

Tabell 4 Intäkter från kommunal fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning, miljoner kronor Budget

2013

Plan 2014 Plan 2015

Kommunal fastighetsavgift 94,9 94,9 94,9

Statsbidrag och utjämning 63,2 40,6 10,9

Totalt 158,1 135,5 105,7

9.3 Utdelning från kommunala bolag

Utdelningen från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret beräknas bli uppgå till 24 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning.

Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2013 beräknas uppgå till maxbelopp enligt gällande lagstiftning, vilket beräknas till 18,5 miljoner kronor. Av beloppet avser 2,5 miljoner kronor finansiering för boendesamordnare samt tryggt och snyggt enligt § 5 i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. ”Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar”:

Den föreslagna utdelningen ingår de budgeterade finansiella intäkterna.

(35)

32

10 Finansiella mål

Socialdemokraterna står bakom de finansiella mål som finns i majoritetens budgetförslag.

11 Resultatbudget

Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns som specifikation avseende verksamheternas nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatter, fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning samt nettot av finansiella poster.

Netto av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).

För att uppfylla god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet, det vill säga att årets resultat ska vara positivt. Enligt

balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.

Tabell 5 Resultatbudget 2012–2013 , miljoner kronor

Prognos

2012

Budget 2013 Verksamhetens nettokostnader -2 944,6 -3 027,9

Avskrivningar -90,0 -90,0

Verksamhetens nettokostnader -3 034,6 -3 117,9

Skatteintäkter 2 830,4 2 934,5

Kommunal fastighetsavgift 94,9 94,9

Generella statsbidrag och utjämning 99,9 63,2

Finansiella intäkter 56,0 54,8

Finansiella kostnader -5,0 -5,0

Årets resultat 41,5 24,9

(36)

33

12 Balansbudget

Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på

bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.

Tabell 6 Balansbudget 2012–2015, miljoner kronor

Prognos

2012

Budget 2013

Tillgångar

Anläggningstillgångar 3 795 4 139

Omsättningstillgångar 542 245

Summa tillgångar 4337 4384

Eget kapital,

avsättning och skulder

Eget kapital 3 617 3 652

Avsättningar 176 187

Långfristiga skulder 25 25

Kortfristiga skulder 519 520

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

4 337 4 384

(37)

34

13 Kassaflödesanalys

Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat samt avskrivningar till kassaflödesanalysen. Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.

Tabell 7 Kassaflödesanalys 2012–2015, miljoner kronor

Prognos

2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

Den löpande verksamheten 172 179 155 116

Investeringsverksamheten -148 -423 -329 -179

Finansiering 1

Årets kassaflöde 25 -244 -174 -63

Likvida medel vid årets början 242 267 23 -151

Likvida medel vid årets slut 267 23 -151 -214