INGEN
KOMMUN UTAN FÖRETAG
Det viktigaste
för Företagarna
i kommunalvalet
2021
INNEHÅLL
Ingen kommun utan företag – Företagarnas fokusfrågor i kommunalvalet 3
Den offentliga sektorn måste minskas om man vill förbättra ekonomin 4
Näringspolitik innebär dialog mellan företagarna och kommunen 4
När beslut fattas finns det skäl att kontrollera hur de påverkar företagen 4
Markanvändning och byggande skapar en stabil grund 5
Det lönar sig för kommunen att minska på företagens ärendebörda 5
Multilokalitet är en möjlighet för många kommuner 5
Basinfrastruktur och smidig trafik skapar en grund för framgång 6
Offentlig upphandling främjar företagande 6
Den offentliga näringsverksamheten måste minskas 6
Kommunernas ägarstyrning i skick 6
Flerproducentmodellen passar också annat än social- och hälsovårdstjänster 7
Kompetens driver kommunen 7
Ordnandet av avfallshanteringen bör beakta
invånarnas och företagens behov 7
3
INGEN KOMMUN UTAN FÖRETAG – FÖRETAGARNAS FOKUSFRÅGOR
I KOMMUNALVALET
H
ur skulle din hemstad eller hemkommun se ut utan företag? Var skulle du köpa maten? Vem skulle re- parera din cykel eller bil? Vem skulle klippa ditt hår?Vart skulle du föra barnen eller de äldre för vård? Var skulle du jobba? Och var skulle dina vänner jobba? Var skulle skatteinkomsterna uppstå som används för att finansiera de tjänster till kommuninvånare i alla åldrar som kommu- nen ansvarar för?
Det finns skäl att fundera på dessa frågor när man väljer kandidat i kommunalvalet. Kommunalvalskandidaten behöver reflektera över vilka beslut som krävs för att ga- rantera att det i kommunen finns företag där invånarna får
arbete, mat och tjänster, och kommunen får skatteinkom- ster. I kommunvalet avgörs om företagen har en framtid i kommunen eller inte.
Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram Ingen kommun utan företag presenterar de viktigaste frågorna för kommunala beslutsfattare och den noggrant reflekte- rande väljaren, ur företagarnas synvinkel. Programmet (på finska) finns på adressen yrittajat.fi/yrittajat/kuntavaa- lit-2021.
Denna sammanfattning innehåller de viktigaste frågorna som både kandidaten och väljaren behöver känna till.
Företagarna i Finlands hela kommunal- valsprogram Ingen kommun utan före- tag kan läsas (på finska) på adressen yrittajat.fi/yrittajat/kuntavaalit-2021
DEN OFFENTLIGA SEKTORN MÅSTE
MINSKAS OM MAN VILL FÖRBÄTTRA EKONOMIN
Finlands offentliga sektor hör till de största bland OECD -länderna. Den stora offentliga sektorn bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Utvecklingen inom den kommunala ekonomin har redan länge varit svag och coronakrisen försvårar läget ytterligare. Under de kommande tio åren sker en märkbar försämring i försörjningskvoten. De kom- mande kommunala beslutsfattarna behöver vända den kommunala ekonomin i en positiv riktning. Kommunernas uppgifter måste minska.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Kommunens styrka ligger i en förutsägbar och konkurrenskraftig skattenivå. Höjningar av kommunalskatten bör undvikas.•
Fokuserar enbart på de nödvändiga uppgifter- na som företag inte kan sköta.•
De ökade social- och hälsovårdskostnaderna till följd av den åldrande befolkningen och sköt- seln av coronakrisen skapar enorma utgifter för kommunerna. Man måste fatta modiga beslut om de strukturella lösningarna inom tjänsteproduk- tionen.•
Gör enbart nödvändiga investeringar.NÄRINGSPOLITIK INNEBÄR DIALOG
MELLAN FÖRETAGARNA OCH KOMMUNEN
Näringspolitiken innebär handlingar som främjar kommu- nens livskraft och näringar. De näringspolitiska metoderna omfattar bland annat tjänster för företag, upphandlingspo- litik, trafik- och telekommunikationsförbindelser, plan- läggning och byggande, utbildning, samt att man beaktar effekterna på företag vid beslutsfattande.
De kommunala beslutsfattarna behöver inse vad som verk- ligen ökar livskraften i den egna kommunen och satsa på det: till exempel turism, trafikförbindelser eller kompetens inom stålindustrin.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Ser näringspolitiken som det främsta verkty- get för livskraft i kommunen. Kommundirektören bör ansvara för näringspolitiken.•
Känner företagen i kommunen, företagarnas åldersstruktur och antalet anställda på företa- gen. På så sätt kan exempelvis ägarbytesåtgär- der riktas rätt.•
Ger sina företag råd i finansierings- och inves- teringsbehov och tillgången på arbetskraft.•
Garanterar tillgången på tjänster under hela företagets livscykel: från tjänster till nyföretaga- re till ägarbyten.•
Stöder företagen i implementeringen av digital teknologi och utvecklandet av tillhörande kunskaper.NÄR BESLUT FATTAS FINNS DET SKÄL ATT KONTROLLERA HUR DE PÅVERKAR FÖRETAGEN
De flesta kommunala beslut påverkar företagen. Man kan stöda företagens och kommunens framgång genom att bedöma företagseffekterna redan i beredningsskedet. På så sätt jobbar man för att avlägsna hinder för företagande istället för att skapa dem.
Företagarna i Finlands hela kommunal- valsprogram Ingen kommun utan före- tag kan läsas (på finska) på adressen yrittajat.fi/yrittajat/kuntavaalit-2021
5
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Bedömer företagseffekterna vid all beredning av beslut. Efteråt bör man granska om företags- effekterna motsvarar vad som förutspåddes.•
För en aktiv dialog med företagen.•
Satsar på att skapa förutsättningar för ny, privat näringsverksamhet..MARKANVÄNDNING OCH BYGGANDE
SKAPAR EN STABIL GRUND
En snabb och smidig planläggning gör kommunen till ett attraktivt investeringsobjekt för företag. Snabba och smidiga tillståndstjänster är också viktiga när man fattar investeringsbeslut.
Kommunen behöver fastställa sin markanvändningspolitik.
Vid beredningen av markprogrammet eller uppdateringen av det gamla programmet är det bra att inkludera de regio- nala och lokala företagarföreningarna.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Kommunen har ett tydligt markpolitiskt program, en generalplan som omfattar hela kommunen och uppdaterade detaljplaner.•
I tjänsteprocesserna ges vägledning och råd- givning för företagare. Kommunen har tillräckliga resurser och kompetenser, så att tillstånds- och planläggningprocesserna är snabba.•
Grunderna för prissättning är transparenta.DET LÖNAR SIG FÖR KOMMUNEN ATT MINSKA PÅ FÖRETAGENS ÄRENDEBÖRDA
Företagen har många skyldigheter som kräver ärendehan- tering hos kommunen. Ju mindre företaget är, desto större blir den relativa bördan av tillstånd, anmälan och andra åtgärder. Företagaren önskar att de kommunala ärendena kunde skötas på nätet oberoende av tid och plats.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Kommunerna samarbetar för att digitalisera de ärendetjänster som riktar sig till företagare, harmoniserar tillstånds- och behandlingsproces- ser, minskar antalet ärendekanaler och överför sömlöst den information som företagen efterfrå- gar mellan systemen.•
Stärker företagarnas digitala kompetens med hjälp av ett stödnätverk av privata och offentliga aktörer.MULTILOKALITET ÄR EN MÖJLIGHET FÖR MÅNGA KOMMUNER
Coronakrisen ledde till en stor ökning av distansarbete och arbete på olika platser. Företagandet spelar en viktig roll i utvecklandet av multilokalitet.
Multilokalt arbete är en stor möjlighet speciellt för orter med många fritidsbostäder. Det flyttar tjänsteefterfrågan till stugorterna och förändrar den regionala ekonomins struktur. Samtidigt kan det synas som en minskad efter- frågan i stadscentrum och i de områden som arbetstagare lämnar då de övergår till distansarbete.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Säkerställer att företagare som arbetar i olika kommuner kan nätverka och få rådgivning också från en annan hemorts näringstjänster.•
Ser till att telekommunikationen fungerar.•
Främjar smidiga kollektivtrafikförbindelser till kommunens bostadsområden och områden med fritidsbosättning, t.ex. från järnvägs- och busstationerna. Kommunen kan köpa tjänster av de lokala företagarna.•
Erbjuder arbetsutrymmen och mötesplat- ser för företagare och experter som jobbar på distans.BASINFRASTRUKTUR OCH SMIDIG TRAFIK SKAPAR EN GRUND FÖR FRAMGÅNG
På orter där marknaden för datakommunikationen funge- rar ska man inte ingripa i dess verksamhet. Om marknaden lider av brister, till exempel låga användartal och långa avstånd, bör byggande av bredband stödas med medel från EU, staten och kommunen. Kommunerna bör trygga tillgängligheten och infrastrukturen inom sitt eget område så att företagarna har goda förutsättningar att verka inom kommunen, området och nationellt.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Tryggar kommunens tillgänglighet och infra- struktur på lång sikt.•
Utvecklar trafikförbindelserna mellan ekono- miska regioner och städer och möjliggör bildan- det av arbetsmarknadsregioner som omfattar flera kommuner.•
Organiserar kollektivtrafiken enligt en flerpro- ducentmodell, t.ex. med hjälp av servicesedlar.•
Arbetar för en fungerande digital infra- struktur redan i planläggningsskedet. Beaktar telekommunikationsnätens utvecklingsbehov och säkerställer att inte tillståndsprocesser och andra förvaltningsåtgärder bromsar byggandet av näten.OFFENTLIG
UPPHANDLING FRÄMJAR
FÖRETAGANDE
Inom den offentliga upphandlingen rör sig i Finland årligen omkring 35 miljarder euro. Kommunernas upphandlings- politik styrs av de kommunala beslutsfattarna. Den offent- liga upphandlingen bör utnyttjas för att utveckla företagan- de, sysselsättning och innovationer. Det största hindret för små och medelstora företag att delta i upphandlingar är upphandlingens omfattning. Här försvarar upphandlingsla- gen små och medelstora företag och ger anvisningen att dela upp upphandlingarna i delar. Kommunfullmäktige bör ta ansvaret för upphandlingspolitiken.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Beslutar att det främsta målet i kommuners, samkommuners och kommunkoncerners upp- handlingspolitik ska vara att främja regionens livskraft och utveckla marknaden.•
För en aktiv dialog med företagen och strävar efter att utveckla marknaden.•
Upphandlingskriterierna bör rimligtvis kunna uppfyllas av små och medelstora företag.•
Upphandlingarna kan delas upp till exempel enligt produkt eller områden. Små upphandling- ar som underskrider tröskelvärdet publiceras öppet på nätet.•
Om kommunen deltar i en gemensam upp- handling, ska inköpscentralen uppmanas att ordna marknadsdialoger och dela upp upphand- lingen i delar.DEN OFFENTLIGA NÄRINGSVERKSAM-
HETEN MÅSTE MINSKAS
Konkurrensneutralitet innebär jämlika konkurrensförutsätt- ningar för privat och offentlig näringsverksamhet. Utan reg- lering skulle den offentliga sektorn kunna bedriva verksam- het som konkurrerar med företagen utan att riskera konkurs eller utsättas för konkurrens, med skattemässiga fördelar.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Beräknar kostnaderna för sin egen produktion öppet och på ett nationellt jämförbart sätt.•
Publicerar uppgifter om inköpsfakturor som öppna data.•
Konkurrerar inte med företagen och stör inte företagens verksamhet via sina egna bolag.•
Avvecklar de funktioner, vars utförande sak- nar grund.•
Kartlägger ständigt de företag på marknaden, vilka kommunen kunde erbjuda utrymme för affärsverksamhet och tillväxt.KOMMUNERNAS ÄGARSTYRNING I SKICK
Fullmäktige beslutar om kommunens ägarpolitiska linjer: varför är kommunen ägare och vilket är syftet med ägandet? Det är viktigt att kommunens mål förverkligas
7 också i de sammanslutningar och bolag där kommunen är
delaktig. Kommunens roll bör begränsas till beställnings- hantering och avtalsadministration då företag producerar tjänster.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Kartlägger utbudet på marknaden så att det presenteras på ett mångsidigt sätt.•
Låter kunden välja tjänsteproducent bland sina leverantörer alltid när det är möjligt. Agerar som organisatör och beställare, inte som produ- cent.•
Fastställer tydliga, mätbara mål för sitt ägar- skap och övervakar deras uppfyllande.•
Säkerställer att bolagen som ägs av kommu- nen följer en strikt konkurrensneutralitet.•
Utvecklar en frisk marknad, skapar möjlighe- ter för nya och verksamma företag och uppma- nar företagen att utnyttja dessa möjligheter.FLERPRODUCENT- MODELLEN PASSAR OCKSÅ ANNAT
ÄN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- TJÄNSTER
Flerproducentmodellen innebär att de tjänster som kom- munen ansvarar för produceras av flera olika producenter.
Om social- och hälsovårdsreformen avancerar, innebär den en verklig kommunreform, då hälften av kommuner- nas driftsekonomiutgifter överförs till landskapen. Tid och energi frigörs från kommunernas tjänstemannakår och beslutsfattare som kan användas till att förbättra kommu- nens livskraft. Det finns skäl att rikta denna energi rätt från början så att kommunerna utnyttjar sin nya roll samt sin möjlighet att främja livskraften och företagandet.
Vid sidan av servicen som produceras av den offentliga sektorn finns det många olika företag och eventuellt också organisationer som producerar tjänster. Flerproducent- modellen gagnar kunden, kommunen, arbetstagarna och företagaren. Efterfrågan riktas inte bara till en eller några få aktörer, utan också till nya eller små tjänsteproducenter.
Detta behövs absolut inom social- och hälsovårdstjänster- na, men fungerar också inom andra kommunala sektorer.
KOMPETENS DRIVER KOMMUNEN
Företagarna förväntar sig att kommunen satsar på bar- nens och de ungas utbildning samt kompetensutveckling för personer i arbetslivet. När kommunen ser till att utbild- ningen fungerar, skapas nya arbetsplatser i kommunen och livskvaliteten höjs.
EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:
•
Gör regionens små och medelstora företag delaktiga i beslutsplaneringen för yrkesutbild- ningsinstitutioner.•
Upprättar en strategi för företagarutbildning som ska ingå i alla utbildningsplaner.•
Skapar ett kompetensnätverk som förbättrar företagarens affärskompetens.•
Tar i bruk lösningar för distansundervisning som kompletterar närundervisningen för att förbättra utbildningens tillgänglighet och göra utbudet mångsidigare.ORDNANDET AV
AVFALLSHANTERINGEN BÖR BEAKTA
INVÅNARNAS OCH FÖRETAGENS BEHOV
Den bästa alternativet för en fungerande konkurrens är en avfallstransportmodell som baserar sig på kundens val. I det andra alternativet, dvs. i kommunernas upphandling- ar, klarar sig tyvärr ofta bara de stora internationella eller nationella företagen. I dem har de små företagen ingen chans. Kommunen ska alltså fokusera på att sköta endast sina lagstadgade uppgifter och undvika att konkurrera med regionens små företag.
