• No results found

Forskningsetik. Etik handlar om: Etiska principer på olika nivåer. Etisk analys kretsar kring. Politisk nivå. Generell nivå: etiska principer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Forskningsetik. Etik handlar om: Etiska principer på olika nivåer. Etisk analys kretsar kring. Politisk nivå. Generell nivå: etiska principer"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Forskningsetik

Henrik Ahlenius

Etik handlar om:

1. Vad som är bra/dåligt, bättre/sämre (värde)

2. Vad som är rätt/fel att göra (handling) 3. Vad som gör oss till bra människor

(karaktär)

En normativ, inte deskriptiv, verksamhet.

Etisk analys kretsar kring

• Konsekvenser Genererar olika etiska

• plikter (skyldigheter) teorier: konsekvens-

• rättigheter etiska, deontologiska

• karaktär (utveckling) och dygdetiska teorier

Centralt: argument (skäl) och alternativ

Etiska principer på olika nivåer

• Generell nivå

– Vad gör en handling rätt eller fel?

• Politisk nivå

– Vilka lagar och regler bör vi ha?

• Individuell nivå

– Hur bör jag leva mitt liv? Vilka karaktärsdrag och vanor bör jag utveckla och vårda?

Generell nivå: etiska principer

• Utilitarism: en handling är riktig om och endast om den leder till minst lika bra konsekvenser som varje alternativ handling som agenten kan utföra.

• Pliktetik, dygdetik etc

Politisk nivå

• Principer för fördelning av nyttigheter som vård, skola och omsorg

• Principer för fördelning av bördor som skatter, straff etc

• Reglering av olika rättigheter och friheter

(2)

… forts Politisk nivå

• ”De fyra principerna” (plattform för medicinsk-etisk diskussion)

– Göra gott – Inte skada – Autonomi – Rättvisa

• Man kan vara ense på den politiska nivån men oense på den generella nivån

• Man kan vara oense på den politiska nivån men ense på den generella nivån (t.ex. för att man tvistar om empiriska frågor).

• Forskningsetik - främst på policynivå.

(vilka regler bör vi ha?)

Ytterligare distinktioner

• Moraliska principer (oavsett nivå)

• Lagar

• Yrkesregler

– Exemplet läkarassisterat självmord

Forskningsetik

• Etik tillämpat på forskningens område

• Hanterades förr främst av forskarna själva

• Sedan 1900-talets mitt en angelägenhet för allmän debatt, politiska beslut, filosofisk diskussion osv.

Moderna forskningsetikens födelse

• Manhattanprojektet (USA:s atomvapen)

• Nürnbergrättegångarna (forskares övergrepp på koncentrationslägerfångar)

• Historiskt “framsteg via skandaler”

• Numera “framsteg” via lagar och riktlinjer

Forskningsetik: två nivåer

• Inomvetenskaplig forskningsetik

– Främst interna angelägenheter för

forskarsamfundet; hur reglera fusk, oredlighet, uppförande mot kollegor, medförfattarskap osv

• Utomvetenskaplig forskningsetik

– Rör hur intressen utanför forskarsamfundet påverkas av forskning, dels avseende metoder, dels avseende konsekvenser.

(3)

Utomvetenskaplig forskningsetik

• Metodval: djurförsök, risker för mänskliga försökspersoner, kompensation till

försökspersoner (för låg, för hög), exploatering

• Konsekvenser av forskning: för djur & natur, för människor; forskning som ökar ojämlikhet, forskning som bara gynnar rika, forskning för att förbättra vapen, forskning som är mindre angelägen än annan forskning, dual use etc etc

• ”Dålig forskning är alltid oetisk”

• ”Oetisk forskning är alltid dålig forskning”

– ”nazisternas pseudovetenskapliga studier”

Nürnbergkodens krav

• Frivilligt välinformerat samtycke

• Nyttig och “nödvändig” forskning

• Inget onödigt fysiskt el. psykiskt lidande

• Avbrytande om (mer än minimal) risk för skada

• Väntade nyttan ska överstiga riskerna

• Rätt att dra sig ur

• Kompetenta forskare

Helsingforsdeklarationen (WMA)

• Specifik för läkare och de andra vårdyrkena

• Första 1964, senaste 2000 (tillägg 2002, 2004)

• Rör forskning på människor, inklusive prover (blod, vävnad etc.)

• Övergripande syfte: skydda försökspersoner

• Ställer bl.a. kravet på informerat samtycke

• 32 ganska kort formulerade regler

• Lyfter också fram forskningsintresset – Beslutsproblem då det kan uppstå intressekrockar – Tolkningsdito: individens företräde

• Forskning får utföras även när samtycke inte kan inhämtas, om forskningen tros ge kunskap som inte är möjlig att få genom forskning med samtycke, och forskningen förväntas ha direkt nytta för forskningspersonen.

• Även om det senare villkoret inte är uppfyllt får forskningen utföras om syftet är att bidra till ett resultat som kan vara till nytta för forskningspersonen eller någon annan som lider av liknande sjukdom, och om forskningen endast medför en obetydlig risk för skada eller obehag för forskningspersonen.

• Detta ska då bedömas av en nämnd för etikprövning.

Informerat samtycke i forskning

• Vad innebär informerat samtycke?

• Villkor för etiskt relevant informerat samtycke

• Etiska grunden för informerat samtycke

• Informationen

• Samtycket

• För- och nackdelar med informerat samtycke

(4)

Vad är informerat samtycke?

• Inf. samtycke ska inte uppfattas som kontrakt

• Med ”informerat samtycke” avses hela den process där en person informeras och med stöd av informationen bestämmer sig för att samtycka eller inte till det samtycket gäller

• Det gäller tills vidare

• Rätt att dra tillbaka samtycket utan skäl

Krav på informerat samtycke

1. Samtycket ska ha föregåtts av information 2. Samtycket ska vara aktuellt

3. Personen måste vara kompetent nog att förstå informationen

4. Personen ska dessutom ha förstått vad samtycket gäller

5. Samtycket måste vara frivilligt

Etisk grund I: Autonomi

• Gradfråga (liksom kompetens, förståelse och frivillighet)

• Svårighet: flera olika tolkningar

• Olika tolkningar (rättighet, värde)

• Ett intresse bland andra? – t.ex. hälsa, välfärd, rättvisa, ansvar som medborgare

• Begränsningar av autonomin får inte göras utan tillräckliga skäl

Etisk grund II: Personlig integritet

• Personlig sfär fri från inblick och inblandning

• Personlig integritet förutsätter en personlig sfär och ett visst mått av autonomi

• En persons integritet kränks om andra inkräktar på privatlivet eller hindrar personen från att fatta autonoma beslut i frågor som rör henne själv

Etisk grund III: nyttan

• Forskning utan informerat samtycke skadar intressena hos de som medverkar

• Forskning utan informerat samtycke skadar allmänhetens förtroende för forskning och sjukvård

Information försökspersoner ska få

• Studiens namn

• Vilka som genomför den och för vems räkning

• Syftet (vad man vill utreda + varför det är intressant)

• Studiens upplägg i grova drag

• Hur potentiella deltagare har valts ut

• Vad det innebär i praktiken att delta (risker, prover)

• Hur insamlade data hanteras och skyddas

• Att medverkan är frivillig

• Att man har rätt att dra tillbaka samtycket när som helst utan att behöva ange skäl

• Hur den som vill hamer information kan få det

(5)

Informationen ska dessutom enligt

”god forskningssed” innefatta:

• Potentiella intressekonflikter hos den undersökande forskaren

• En beskrivning av hur man ser till att data som insamlats i projektet bevaras så att inte obehöriga kan komma åt dem

• Vilka åtgärder som vidtagits för att kompensera försökspersonen ifall hans eller hennes medverkan skulle resultera i obehag eller skada

• Vid randomiserade kliniska undersökningar skall tilltänkta försökspersoner informeras om förfarandet och varför det används, samt få klart för sig att det finns en

kontrollgruppsproblematik och att de kan få behandling med placebo

Syftet med att informera

• Informationen ska vara till hjälp för beslutet

• Risk att för mycket information ger minskad förståelse

• Olika önskemål om informationsmängd

• Internet ett sätt att anpassa informationen

Hur bör samtycken se ut?

• Beslut för varje studie?

– Breda samtycken för viss forskning?

• Baserat på all relevant information?

– Eller upp till var och en?

• Samma studie – olika beslut?

– Olika hänsyn för olika personer?

Fördelar med informerat samtycke

• Innebär respekt för autonomi och personlig integritet

• Ett av flera medel att förhindra oacceptabel forskning (lagar, etikgranskning andra)

• Bidrar till öppenhet kring den forskning som bedrivs

• Relevant för allmänhetens tillit till forskarna

Svagheter m informerat samtycke

• Inte alltid tillämpbart (möjligt)

– Små barn, förståndshandikappade, senila, medvetslösa, akutvårdsforskning

• Inte alltid realistiskt (om än möjligt) – Komplex information till gamla, trötta och sjuka

• Inte alltid någon poäng med

– Vissa föredrar att lämna över beslutet – litar på forskarna

• Inte utan kostnad

– Tid, pengar, byråkrati och forskningskvalitet

• ”Det säger sig självt att idioterna bör omhändertagas på särskilda anstalter. Det är inte ovanligt att deras mödrar inte vill skiljas från dem utan i missriktad moderskärlek önska behålla dem i hemmet så länge som möjlig, vilket naturligtvis innebär stora påfrestningar inte bara för modern utan också för den övriga omgivningen. Bortsett från detta gå dylika barn också miste om det

disciplinerande inflytande som specialanstalterna kunna bibringa dem.”

• Hemmets Läkarbok, 1949

(6)

Djuretik

Henrik Ahlenius

Frågan skulle vara lätt om…

• Djurförsök inte ledde till viktiga vetenskapliga framsteg

• Behandlingen av djur inte väckte någon moralisk fråga

• Djur hade lika starka moraliska rättigheter som människor

Frågan skulle vara lätt om…

• Djurförsök inte ledde till viktiga vetenskapliga framsteg

• Behandlingen av djur inte väckte någon moralisk fråga

• Djur hade lika starka moraliska rättigheter som människor

Falskt

Falskt

Svårt att tro

• Djurförsöksfrågan diskuteras alltför ofta i absoluta termer: för eller emot

• De som är emot är mest villiga att diskutera frågan.

• Olyckligt -- viktigt att forskare och andra diskuterar djurförsök

För att kunna säga något mer bestämt om frågan skulle man bl.a. behöva…

• En rimlig teori om djurs moraliska status

• En uppskattning av mervärdet av ett (globalt) system med djurförsök jämfört med ett system utan djurförsök.

• Den svenska lagstiftningens syn är att djur från moralisk synpunkt spelar roll. Därför kan smärtsamma försök på dem rättfärdigas enbart om de

rimligen kan anses vara nödvändiga

för att säkerställa en kunskapsvinst

som leder till att en någonting ännu

viktigare realiseras.

(7)

• I korthet: djurens lidande måste vägas mot människors (i vissa fall andra djurs) lidande.

• Saknas vägledning kring det mer precisa värdet av djurs välbefinnande (t.ex med en faktor av 0.7 i förhållande till motsvarande påverkan på en människas välbefinnande.

De tre R:en

• Replacement

– Ersätta försöksdjursanvändning med andra metoder, t.ex. cellkulturer och datormodeller.

• Reduction

– Reducera antalet försöksdjur så långt det är förenligt med tillförlitliga resultat (kan vara svår avvägning)

• Refinement

– Genom förbättrade metoder reducera (1) graden av lidande, (2) antalet tillfällen, (3) varaktighet vid dessa

Olika definitioner

Sverige – all användning för

vetenskapliga eller utbildningssyften

EU – endast om djuren utsätts för ingrepp

USA – möss och råttor täcks ej

• Sverige förbjuder användning av människooapor och har särskilda regler för andra apor

• EU (inkl Sverige) förbjuder djurförsök om det finns djurfria alternativ.

Djuretik behandlar etiska frågor aktualiserade av vår behandling av djur, såsom:

• Vilken moralisk status har djur?

• Väger djurs välbefinnande lika tungt som människors? Om inte, varför inte då?

• Innebär djurs mer begränsade mentala förmågor att de inte skadas av döden?

• Är djurförsök moraliskt försvarbara?

Under vilka omständigheter?

• Är det moraliskt försvarbart att äta kött? Under vilka omständigheter?

(8)

Väcker vårt beteende gentemot djur en

moralisk fråga?

JA NEJ

Direkt

Vardagsmoralen

Jämlikt hänsyns- tagande

Indirekt

Rättigheter

”trumf”

Dygd, spillover- effekt

Människors äganderätt

Andra männi- skors harm

Moralisk status

• Direkt moralisk status = vara moraliskt subjekt = måste beaktas för sin egen skull av moraliska beslutsfattare

• Distinktion: ha MS / vara moralisk aktör – Vilka måste tas hänsyn till – vilka ställs krav på?

• Stärkandet av djurs moraliska ställning som något extremt

vs.

• Stärkandet av djurs moraliska ställning som följd av principer vi redan accepterar

Vi tänker oss förstås att alla människor är lika mycket värda.

Detta är en innefattande åsikt som innebär ett försvar för varje enskild människas moraliska status.

• För många paras denna syn också med en mer uteslutande åsikt som går ut på att människor är mer värda än andra varelser, i första hand då de andra djuren på vår planet.

•Alla människor är lika mycket värda.

•Människan är mer värd än

djuren.

(9)

• Alla människor är lika mycket värda.

• Människan är mer värd än djuren.

• Alla människor är lika mycket värda.

• Oavsett skillnader i talang, begåvning eller förmåga, utseende eller etnicitet är varje individuell människas intressen, behov, välfärd och önskningar lika angelägna att beakta, skydda, och främja.

• Människan är mer värd än djuren.

• Människans unika förmåga till skapande, kunskap, moral, kultur etc. ger henne ett värde som djur saknar.

”Om en varelse lider kan det inte finnas något moraliskt rätt- färdigande för att vägra ta hänsyn till detta lidande.

Oavsett vad det är för ett slags varelse manar oss jämlikhets- tanken att lidandet räknas som likvärdigt med ett lika intensivt lidande – i den mån grova jäm- förelser är möjliga – hos vilken som helst annan varelse.”

Peter Singer, Djurens frigörelse

Invändningar

• Etik handlar om ett slags ömsesidighet, ett implicit accepterande av ett socialt kontrakt.

• Människans utnyttjande av djur är naturligt (och ingår i mångtusenåriga kulturtraditioner).

• Det finns viktiga skillnader mellan människa och djur.

References

Related documents

Även om enskilda kvinnor kan tänkas göra sina val i samband med FD delvis utifrån fördomar, så är dock inte detta något som talar för att någon annan (staten,

Utifrån ovanstående resonemang kommer studien därför att studera KPA Pension, Banco Fondbolag och Öhman Fondbolag för att se vilka etiska placeringslinjer dessa har både allmänt

Naurin och Öhberg (2019) skrev att det existerar synsätt till varför män har större intresse för politik än kvinnor, till exempel att brist på kvinnliga förebilder minskar

Syftet med uppsatsen som beskrevs i kapitel 1 är att försöka bidra till ytterligare förståelse kring hur revisorer resonerar kring olika etiska dilemman med hänsyn till

Viki nämner några tillfällen som planeringsdagar, föreläsningar, aktiviteter eller värderingsövningar: ”Det skulle vara intressant att på teammöte varje vecka eller

Elever får idag lära sig om religion istället för att lära sig i religion, vilket var hur man uttryckte det fram till 1960-talet då man ändrade på formuleringen vilket

Tanken med denna studie, i ett större perspektiv, är att genom det valda fallet undersöka om olika förhandlingar har olika former och därmed se om Putnam möjligtvis har

UTFORMNING MOT BAKGRUND AV STADENS BEBYGGELSESTRUKTUR –BÄCKASLÖV I analysen kan man se att området västerut, utanför centrum, består av linjär struktur, det vill säga i