Datum: 2012-02-09 Projekt nr: 11115600
Uppdragsgivare: Eklandia Fastighets AB
Upprättad av: Ann-Sofie Östlund Granskad av: Helena Thulé Godkänd av: Markus Nilsson
Miljöteknisk markundersökning
Krokslätt 102:9 Eklandagatan 82
Göteborgs Stad
Sammanfattning
Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB har på uppdrag av Eklandia Fastighets AB genomfört en miljöteknisk markundersökning av fastigheten Krokslätt 102:9, Göteborgs Stad. På fastigheten har det funnits en verkstad och drivmedelsförsäljning har bedrivits, men i dagsläget pågår ingen
verksamhet inom fastigheten. Exploateringsplaner finns för fastigheten men i ett första skede ska området asfalteras, och användas som parkering.
Fastigheten är lokaliserad i stadsdelen Johanneberg, Göteborg. I närområdet finns bostäder, affärer och kontorsbyggnader. Det finns inga närliggande ytvattenrecipienter eller andra skyddsvärda områden i närheten av fastigheten.
Några dricksvattenbrunnar har inte heller påträffats. Geologin i området domineras av berg och glacial lera.
Två provgropsundersökningar har genomförts av Mikael Bjurmalm och Marie Cedhagen under december 2011 och en mer omfattande miljöteknisk markundersökning har genomförts av Mikael Bjurmalm och Ann-Sofie Östlund den 19 januari 2012. En geofysisk undersökning med syfte att lokalisera eventuella underjordiska cisterner har genomförts av Martin Hjärtén den 21 december 2011.
Totalt har 8 st jordprover analyserats hos ackrediterat laboratorium (Eurofins). I 4 av dessa 8 jordprover återfanns halter av PAH H som
överskred Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) men inte de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM). I ett av jordproverna har också halter av PAH M över rikvärdet för KM påträffats men under riktvärdet för MKM. I provtagningspunkt BH6 har tyngre alifater >C10-C12, >C12-C16, >C16-C35 och aromater >C16-C35 samt xylen också påträffats men inte i halter överskridande varken
riktvärdena för KM eller MKM. I ytterligare tre jordprover har aromater
>C16-C35 påträffats, men inte i halter överskridande riktvärdena för MKM och KM. I 1 av de 4 jordproverna som har analyserats med avseende på metaller har halter överstigande riktvärdena för bly påträffats.
Ett grundvattenprov har analyserats hos ackrediterat laboratorium med avseende på bensen, etylbensen, toluen, xylen (BTEX), alifater och MTBE, vilka inte förekom i några detekterbara halter. Den geofysiska under- sökningen har inte visat på några underjordiska cisterner i marken.
PAH:er har påträffats i halter överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM, men inte MKM. Även bly har påträffats i halter över riktvärdena för KM men inte MKM. Övriga påvisade parametrar överskred inte varken riktvärdena för KM eller MKM.
Sammanfattning 2
1 Inledning och syfte 4
2 Bakgrundsinformation 4
2.1 Generell områdesbeskrivning 4
2.2 Detaljplan och ägarförhållanden 5
2.3 Hydrogeologiska förhållanden 5
2.4 Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet 5
2.5 Historik och tidigare undersökningar 5
2.6 Branschspecifika föroreningar 7
3 Fältarbete 8
3.1 Geofysisk undersökning 8
3.2 Provtagningsplan 9
3.3 Jordprovtagning 9
3.4 Grundvattenprovtagning 9
4 Riktvärden 10
4.1 Jord 10
4.2 Grundvatten 10
4.3 Aktuella riktvärden på undersökningsplatsen 11
5 Resultat 11
5.1 Geofysisk undersökning 11
5.2 Fältobservationer 12
5.3 Jord 12
5.4 Grundvatten 14
6 Slutsats 15
Referenser 16
Bilagor
Bilaga 1 Situationsplan med lokalisering av provtagningspunkter Bilaga 2 Provtagningsprotokoll
Bilaga 3 Situationsplan med område för geofysisk undersökning Bilaga 4 Analysrapporter
1 Inledning och syfte
Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB har på uppdrag av Eklandia Fastighets AB genomfört en miljöteknisk markundersökning inom
fastigheten Krokslätt 102:9, Göteborgs Stad. Fastigheten ägs idag av Eklandia Fastighets AB. Syfte med den miljötekniska markundersökningen var att:
Identifiera potentiella föroreningskällor inom fastigheterna, transport- mekanismer och riskobjekt på eller i närheten av fastigheterna.
Identifiera områden förorenade av inom fastigheten hanterade ämnen såsom petroleumkolväten i mark och grundvatten.
2 Bakgrundsinformation
Uppgifterna som sammanställts är hämtade från lokala myndigheter och länsstyrelsen, SGU:s brunnsarkiv och jordartskarta. Uppgifter kommer även den tidigare rivningen av byggnader inom fastigheten samt historiska ritningar från Svenska Statoil. Viktig information kommer också från iakttagelser som gjorts vid fältarbetet som utfördes i samband med den miljötekniska mark- undersökningen 2012-01-19.
2.1 Generell områdesbeskrivning
Den aktuella fastigheten är belägen i stadsdelen Johanneberg; centrala Göteborg. I närområdet återfinns bostäder, affärer och kontorsbyggnader.
Enligt Länskartor (2009) är området norr om Eklandagatan klassat som riksintresse med avseende på kulturmiljövård, Figur 1.
Grundvattenströmningen kan antas vara åt öster. Närmaste ytvattenrecipient är Mölndalsån, ca 850 meter öster om fastigheten. Enligt SGU (2010) påträffas inga dricksvattenbrunnar inom det aktuella påverkansområdet.
Figur 1. Orienteringskarta över närområdet kring den undersökta fastigheten Krokslätt 102:9 (inringad med svart). Rött streckat område visar riksintresse kulturmiljövård (Länskartor, 2009).
Ca 1 km söder om fastigheten återfinns Safjällets naturreservat. Inget vatten- skyddsområde finns inom det aktuella påverkansområdet (VISS, 2011).
2.2 Detaljplan och ägarförhållanden
Fastigheten omfattas av detaljplan, senast reviderad 1993-01-08 som anger att marken får användas för bostadsändamål (Stadsbyggnadskontoret, 1993).
Fastighetsägare idag är Eklandia Fastighets AB.
2.3 Hydrogeologiska förhållanden
Det undersökta området sluttar lätt i sydlig riktning, därav kan den lokala grundvattenströmningen antas vara sydöstlig. I övrigt är topologin i närområdet mycket varierad. Norr om fastigheten återfinns en stigning av terrängen, där även fläckvisa områden av berg i dagen förekommer. Markytan inom fastigheten består omväxlande av asfalt och grus. Fastigheten är
lokaliserad i ett område med glacial lera (SGU, 2009).
Från den genomförda markundersökningen, 2012-01-19, har mark- sammansättningen konstaterats vara genomsläpplig och vatten från nederbörd kan därför antas infiltrerats till grundvattnet.
2.4 Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet
På den undersökta fastigheten finns idag inga byggnader eller installationer.
2.5 Historik och tidigare undersökningar
Inom fastigheten har det tidigare funnits en bensinstation med tillhörande drivmedelsförsäljning, verkstad och tvätthall sedan mitten av 60-talet, Figur 2.
Drivmedelsinstallationerna ska enligt uppgifter ha rivits i slutet av 1990-talet, då även en sanering och miljöteknisk provtagning utfördes på uppdrag av Svenska Statoil. Figur 2 visar att 4 cisterner kan ha funnits inom fastigheten.
Under 2000-talet har det bedrivits ”bilserviceverksamhet” inom fastigheten.
2011 revs byggnaderna med tillhörande smörjgrop och tvätthall, Figur 3. I samband med detta utfördes miljöteknisk provtagning vid den tidigare
smörjgropen och tvätthallen, Figur 4. Provtagningen utfördes den 2011-12-01 av Mikael Bjurmalm och 2011-12-05 av Marie Cedhagen, Sandström Miljö och Säkerhetskonsult. Samtliga resultat redovisas i denna rapport.
Figur 2. Situationsplan från mitten av 60-talet över aktuell fastighet. Drivmedels- verksamhet syns i den sydöstra delen av fastigheten (Svenska Esso AB, 1964).
Figur 3. Fastighetens nordvästra del där tidigare byggnader varit lokaliserade.
2.6 Branschspecifika föroreningar
De föroreningar som kan förekomma på områden där drivmedelshantering sker är petroleumkolväten som kan indelas i två huvudgrupper: alifatiska kolväten och aromatiska kolväten. Alifatiska kolväten består av alkaner, alkener och alicykliska kolväten (mättade ringstrukturer av kolatomer).
Aromatiska kolväten är omättade cykliska kolväten som bygger på en eller flera bensenmolekyler. Exempel på varianter med en bensenring är förutom bensen även toluen, xylen och etylbensen. Dessa ämnen betecknas ofta BTEX. Flera sammansatta bensenringar kallas polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Petroleumkolväten kännetecknas av en minskande flyktighet och vattenlöslighet med stigande antal kolatomer. Förmågan att bindas till organiskt material ökar med antalet kolatomer. Generellt har aromatiska kolväten högre vattenlöslighet och sämre förmåga att bindas till organiskt material än alifatiska kolväten. De är därför mer mobila (Naturvårdsverket, 1998).
Figur 4. Provgropsgrävning den 5 december 2011.
Bensin består till största delen av alifater och monoaromater. Bly tillsattes till bensinen fram till 1993/94 som ett smörjmedel till motorerna. Bensin med metyltertiärbutyleter, MTBE, infördes på den svenska marknaden 1980.
MTBE är helt eller delvis vattenlöslig och drar därigenom med sig kolväten över i vattenfasen (Naturvårdsverket, 1998).
Övriga ämnen som kan påträffas på bensinstationer är till exempel
smörjmedel, rostskyddsmedel och avfettningsmedel (Naturvårdsverket, 1998).
Metaller och färgrester är också vanligt förekommande inom verkstads- industri (Naturvårdsverket, 1999).
3 Fältarbete
Som förberedelser för fältarbetet underrättades fastighetsägare och nuvarande verksamhetsutövare. Innan provtagningstillfället gjordes en anmälan för utsättning av el-, tele- och VA-ledningar.
En geofysisk undersökning utfördes 2011-12-21 av Martin Hjärtén, Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB.
Samtliga fält- och provtagningsarbeten utfördes i enlighet med de rekommendationer och riktlinjer som SGF utarbetat (SGF, 2004).
Provtagningspunkterna borrades med skruvborr med hjälp av borrvagn Geotech 504. Samtliga inmätningsarbeten utfördes med mäthjul. Fältarbetena genomfördes 2012-01-19 av Ann-Sofie Östlund och Mikael Bjurmalm, Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB.
3.1 Geofysisk undersökning
För att fastställa eventuell förekomst av cisterner i marken undersöktes fastigheten med metalldetektor och markradar. Mätningarna utfördes med en metalldetektor EM61-MK2, speciellt framtagen för att kunna detektera större metallföremål under mark. Som ytterligare komplement användes en portabel markradar, SIR system-2 från Geophysical Survey System med antenn modell 5103, 400 Mhz. Antennen med 400 Mhz frekvens är idealisk för mätningar ner till 3 meters djup.
Mätningarna med metalldetektorn utfördes i ett lokalt, på platsen skapat koordinatsystem längs 31 parallella linjer med 1,0 meters linjebredd där ett mätvärde insamlades var 20:e cm. Aktuellt undersökningsområde omfattar hela fastigheten.
Vid metalldetektormätningen eftersöktes anomalier, d.v.s. avvikelser från bakgrundsvärden. Områden där metallanomalier detekterades undersöktes därefter med markradar. Radarresultatet kan bedöma om den påvisade metallanomalin är en cistern eller inte. Totalt omfattade undersökningen en yta på ca 850 m2.
3.2 Provtagningsplan
Utifrån information från intervjuer, platsbesök, genomförd miljöteknisk provtagning samt den geofysiska undersökningen upprättades en provtagningsplan. Placeringen av provtagningspunkterna för jord och grundvatten bestämdes i samråd med Karl-Emil Mattson, handläggare på Göteborgs Stad Miljöförvaltning.
3.3 Jordprovtagning
Jordprovtagning utfördes i sammanlagt 9 provtagningspunkter. Prov- tagningspunkternas lokalisering redovisas i Figur 5 och på situationsplan i Bilaga 1. En okulär jordartsbestämning och kontinuerlig mätning av porgas (flyktiga kolväten) med fotojonisationsdetektor, PID-instrument (Photovac 2020 Pro), gjordes i varje provtagningspunkt. Lagerföljder för varje
provtagningspunkt och övrig borrhålsinformation redovisas i Bilaga 2.
I borrhål där porgasmätningen indikerade petroleumförorening togs jordprover vid djupet för föroreningen. I övrigt togs jordprover ovan eventuellt tätare jordlager eller grundvattenytan. Sammanlagt insamlades 26 jordprover varav samtliga mättes med PID-instrument (Photovac 2020 Pro).
Därefter lämnades 4 utvalda jordprover till ackrediterat laboratorium (Eurofins) för analys med avseende på petroleumprodukter. Jordproverna förpackades i glasburkar med diffusionstäta lock eller diffusionstäta påsar samt förvarades kallt och mörkt i fält och under transport.
3.4 Grundvattenprovtagning
Ett grundvattenrör (PEH, 63 mm) installerades i provtagningspunkt BH7, Figur 5 samt Bilaga 1. Grundvattenröret installerades så att grundvattenfiltrets spets hamnade 2,6 meter under markytan. Filterlängden var 2 meter. Prov-
Figur 5. Provtagningsplan för fastigheten Krokslätt 102:9.
tagning av grundvatten föregicks av att vattnet i grundvattenröret omsattes tills det var tomt. Vid provtagningstillfället uppmättes grundvattennivån till 2,40 meter under markytan. Tillrinningen till grundvattenröret var begränsat vid provtagningstillfället den 2012-01-19. Proverna togs med hjälp av peristaltisk pump och förpackades i för ändamålet lämpligt kärl enligt laboratoriets anvisningar och förvarades kallt och mörkt i fält och under transport.
4 Riktvärden
Bedömning av förorenad mark kan göras med hjälp av riktvärden för jord och grundvatten. Laboratoriets analysresultat jämförs då med acceptabla nivåer av ämnena i de olika medierna.
4.1 Jord
Naturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden för bedömning av förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). De generella riktvärdena har utarbetats för två olika typer av markanvändning, där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två
markanvändningarna är känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). För markanvändningarna beaktas olika
exponeringsvägar för människa såsom intag av jord, hudkontakt, inandning av ångor och damm, intag av grönsaker från området, intag av fisk från intilliggande sjöar, samt dricksvatten som tagits ur grundvattnet. För miljön gäller att markens funktioner skall upprätthållas och alla former av liv i ytvatten skall skyddas.
KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.
MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier och vägar. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas
De två typerna av markanvändning, KM och MKM, är mycket generella och för att kunna bedöma hur risken av föroreningen påverkas av till exempel jordens genomsläpplighet eller djupet till föroreningen kan platsspecifika riktvärden tas fram.
4.2 Grundvatten
Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet har även i de utarbetade rekommendationerna för bedömning av förorenad mark vid bensinstationer och dieselanläggningar tagit fram branschspecifika riktvärden för grundvatten.
Dessa ersätter Kemaktas riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensin- stationer, främst p.g.a. att SPI-RV baseras på samma förutsättningar och samma ämnesdata som används för Naturvårdsverkets generella riktvärden (SPBI, 2011).
Riktvärden är framtagna för fem olika exponeringsvägar för föroreningar i grundvattnet; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker i ytvatten och våtmarker.
4.3 Aktuella riktvärden på undersökningsplatsen
Riktvärden som är lämpliga att använda för den aktuella fastigheten är de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM) (Naturvårdsverket, 2009). Detta beror främst på att området är planlagt för bostadsändamål.
Aktuell exponeringsväg för grundvattnet är ångor i byggnader. Då inga dricksvattenbrunnar eller vattendrag har påträffats i närområdet anses övriga exponeringsvägar inte vara aktuella.
5 Resultat
Resultat från den miljötekniska markundersökningen består av observationer i fält, såsom jordartsbestämning, lukt- och synintryck, uppmätta grundvatten- nivåer, resultat från den geofysiska undersökningen samt resultat från laboratorieanalyser av jord- och grundvattenprover.
5.1 Geofysisk undersökning
Området genomsöktes med metalldetektorn EM61-MK2. Resultatet av metalldetektorundersökningen visade inte på att det fanns några under- jordiska cisterner eller drivmedelsledningar kvar i marken på fastigheten.
Metalldetektorn störs av närhet till byggnader, därav utslagen vid bl.a. den östra fastighetsgränsen. Utslagen i västra delen av fastigheten kan bero på kvarvarande rester av byggnadens grundläggning samt ledningar (s.k. ytliga anomalier).
Figur 6. Resultat av mätningar med EM61-MK2.
Området genomsöktes därefter med georadar i väst-östlig riktning. Resultatet av georadarundersökningen visade inte heller några indikationer på att
cisterner skulle finnas kvar inom fastigheten. En mer detaljerad situationsplan med beskrivning av den geofysiska undersökningen redovisas i Bilaga 3.
5.2 Fältobservationer
Den undersökta fastigheten domineras av fyllnadsmaterial bestående av grusig sand från markytan nedtill ca 1,0-1,5 meter under markytan. Berg påträffades ca 0,9 meter under markytan som ytligast och ca 2,7 meter under markytan som djupast. På berget fanns ett lager (ca 0,5-0,7 m) naturligt ler-/
siltlager. Inom grannfastigheten, på motsatt sida av Eklandagatan återfinns fläckvisa områden med berg i dagen. Inga förhöjda halter av flyktiga organiska ämnen uppmättes med PID-instrumentet.
Grundvatten påträffades på ca 2,0-2,7 meter under markytan. Tillgången på vatten var dock mycket begränsad därför omsattes provtagningsröret tills det var tomt, följt av provtagning, Figur 7.
5.3 Jord
I Tabell 1 visas resultatet av analyserade petroleumämnen i jord tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM och KM.
Analysprotokoll med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i Bilaga 4.
Tabell 1 visar att i 4 av de totalt 8 analyserade jordproverna med avseende på petroleumämnen påträffades halter av PAH H (polyaromatiska kolväten) över riktvärdet för KM men under riktvärdet för MKM. I ett av jordproverna (PG4) påträffade också halter av PAH M över rikvärdet för KM men under riktvärdet för MKM. I BH6 påträffades tyngre alifater >C10-C12, >C12-C16,
>C16-C35 och aromater >C16-C35 samt xylen men inte överskridande
Figur 7. Grundvattenprovtagning i BH/GV7.
varken riktvärdena för KM eller MKM. I PG 4, BH4 och BH5 påträffades aromater >C16-C35, men inte i halter överskridande riktvärdena för MKM och KM.
Tabell 1. Analysresultat av jordprover. Torrsubstanshalten TS anges i %, övriga analyser anges i mg/kg TS. Halter som överstiger riktvärdena för MKM är markerade med gul färg.
Detekterade parametrar är skrivna med fetstil.
Aktuellt riktvärde enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden 2009.
1Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i porluft. Kompletterande analyser av markluft och inomhusluft rekommenderas
2Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i mark- eller grundvatten. Kompletterande analyser av mark- eller grundvatten rekommenderas.
I Tabell 2 visas resultatet av analyserade metaller i jord tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM och KM. Analysprotokoll med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i Bilaga 4.
Tabell 2 visar att i 1 av de 4 analyserade jordproverna med avseende på metaller påträffades halter av bly över riktvärdet för KM men under riktvärdet för MKM.
Beteckning: MKM KM
Riktvärde Riktvärde
Djup (m): 1,5-2 0-0,5 1,5 0,3 0,5-1 1,5-2,2 1-1,8 2-2,7
Alifater
> C5-C8 80 1,2 12 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5
>C8-C10 120 1 20 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5
>C10-C12 500 1 100 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 19
>C12-C16 500 100 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 6,4
Summa >C5-C16 500 100 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 25,4
>C16-C35 1000 100 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 79 Aromater
Bensen 0,04 1,2 0,012 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Toluen 40 1,2 10 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Etylbensen 50 1,2 10 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Xylen 50 1,2 10 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,3
>C8-C10 50 10 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5
>C10-C16 15 3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
>C16-C35 30 10 <1 <1 <1 1,1 <1 1 1,2 1,9
Summa PAH-L 15 3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 0,9 0,43
Summa PAH-M 20 3 <0,3 <0,3 <0,3 3,1 <0,3 1,9 2,1 3
Summa PAH-H 10 1 <0,3 <0,3 0,3 2,2 <0,3 1,7 3,5 3,2
Torrsubstanshalt (%) 82,3 96,4 82,1 88 94,3 81,8 88,9 85,9
BH6 BH5 2 (PG)
1 (PG) 3 (PG) 4 (PG) BH2 BH4
5.4 Grundvatten
I Tabell 3 visas resultatet av analyserade petroleumämnen i grundvatten tillsammans med SPBI:s branschspecifika riktvärden för grundvatten.
Analysprotokoll med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i Bilaga 4.
Resultaten av grundvattenprovet visade inte på några halter av petroleum- ämnen över laboratoriets rapporteringsgräns, och då inte heller överskridande riktvärdena för aktuell exponeringsväg.
Djup (m): 1,5-2 0-0,5 1,5 0,3
Arsenik (As) 25 10 <2,2 <1,9 3,9 <2,1
Barium (Ba) 300 200 29 25 62 100
Kadmium (Cd) 15 0,5 <0,22 <0,19 0,28 0,22
Kobolt (Co) 35 15 2,2 1,7 5,9 2,5
Krom (Cr) 150 80 3,3 2,8 17 5,3
Koppar (Cu) 200 80 9,4 9,2 21 52
Kvicksilver (Hg) 2,5 0,25 - - 0,18 <0,011
Nickel (Ni) 120 40 3,8 2,2 12 4,4
Bly (Pb) 400 50 2,2 1,8 55 8,1
Zink (Zn) 500 250 12 10 130 43
Vanadin (V) 200 100 8,3 7,9 30 11
Torrsubstans (%) 82,3 96,4 82,1 88
3(PG)
Beteckning: MKM
Riktvärde
KM
Riktvärde 1(PG) 2(PG) 4(PG)
Tabell 2. Analysresultat av jordprover, m.a.p. metaller. Torrsubstanshalten TS anges i %, övriga analyser anges i mg/kg TS. Halter som överskred riktvärdena för KM är markerade med gul färg. Detekterade parametrar är skrivna med fetstil. Aktuella riktvärden enligt Naturvårdsverket (2009).
Tabell 3. Analysresultat av grundvattenprover. Halterna anges i mg/l. I tabellen anges även vilken utspädning som antagits i beräkningarna. Värden som styrs av lukt och smakgränser är kursiverade. Förångning beaktas ej för alifater >C12 och för bly. De exponeringsvägar som är relevanta för området är markerade med grått. Detekterade parametrar är skrivna med fetstil.
Dricksvatten Ångor i
byggnader Bevattning
Miljörisker
BH/GV7 Ytvatten Våtmarker
Utspädningsfaktor 1 1/5000 1 1/100 1/10
mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l
Alifater
Summa >C5-C12* 0,1 0,1 1 3 1 <0,03
Summa >C12-C35* 0,1 - 1 5 1 <0,05
Aromater
Bensen 0,0005 0,05 0,4 0,5 1 <0,001
Toulen 0,04 7 0,6 0,5 2 <0,001
Etylbensen 0,03 6 0,4 0,5 0,7 <0,001
Xylen 0,25 3 4 0,5 1 <0,001
Övriga
MTBE 0,02 20 0,2 5 15 <0,01
*Kemaktas riktvärden för summa alifater >C5-C12, >C12-C35 (Kemakta 2006).
Aktuell exponeringsväg.
6 Slutsats
Halter av PAH M och PAH H som överstiger riktvärdena för KM har påträffats i BH6 mellan ca 2 och 2,7 meter under markytan. PAH H har påträffats i halter överstigande riktvärdena för KM i provpunkt BH4 mellan ca 1,5 och 2,2 meter under markytan, i BH5 mellan ca 1 och 1,8 meter under markytan samt i provgropen på ca 0,3 meters djup under markytan. Tyngre aromater och alifater samt xylen har också påträffats men inte över rikt- värdena för varken MKM eller KM.
Bly har påträffats i halter överskridande riktvärdena för KM, men inte MKM i provgropen på ca 1,5 meters djup under markytan. Övriga analyserade
parametrarna i de jordprover som lämnades in till laboratorium ligger samtliga under riktvärdena för både MKM och KM.
Förhöjda halter av PAH:er kan komma från många olika källor, t.ex.
avrinningsvatten från vägar, från fyllnadsmassor, tjärmålade underjordiska cisterner eller tjärasfalt. Den geofysiska undersökningen gav inte några indikationer på att cisterner skulle finns kvar i marken inom fastigheten.
Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB
Granskad av: Godkänd av:
Ann-Sofie Östlund Helena Thulé Markus Nilsson
Referenser
Kemakta, 2006: Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, Kemakta AR 2005-31. Reviderad version ersätter Kemakta AR 2004-13.
Länskartor, 2009: Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan. (2012-01-12). Elektronisk. Tillgänglig: www.gis.lst.se/lanskartor Naturvårdsverket, 1998: Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer.
Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet. SNV rapport 4889.
Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Metodik för inventering av förorenade områden, Naturvårdsverket, SNV rapport 4918.
Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket. SNV rapport 5976.
SGF, 2004: Fälthandbok miljötekniska markundersökningar. SGF-rapport 2:2004.
SGU, 2009: Jordartskarta, detaljerad. (2012-01-12). SGU:s databas.
SGU, 2010: SGU:s Brunnsarkiv. (2012-01-04). Elektronisk.
Tillgänglig: www.sgu.se/sgu/sv/service/kart-tjanst_start.htm#brunn Stadsbyggnadskontoret, 1993: Stadsplanebestämmelser för del av stadsdelen Krokslätt (större delen av stadsdelen) i Göteborg. Dnr: 1480K-II-2583.
(1993-01-08 (senaste revidering)).
Svenska Esso AB, 1964: Situationsplan Göteborg, kv. Logärden 102.
Fastställd av Byggnadsnämnden, Göteborg (1968-03-01).
SPBI, 2011: SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Svenska Petroleum Institutet.
VISS, 2011: Vatteninformationssystem Sverige. (2012-01-12). Elektronisk.
Tillgänglig: www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx
Beteck-
ning Markyta Avser m.u.my
Geoteknisk benämning
GW- yta m.u.
Prov m.u.my
PID (ppm)
Jord- prov
Vatten-
prov Anmärkning
PG1 0-1,5 Smörjbrygga Under smörjbryggan.
1,5-2 F/grSa 1,5-2 <5 X Lab. Analys jord.
PG2 grus 0-0,5 F/grSa 0-0,5 <5 X Lab. Analys jord.
Tvätthallen.
PG3 grus 0-1,5 F/grSa 1,5 <5 X Lab. Analys jord.
PG4 grus 0-0,7 F/grSa 0,3 <5 X Lab. Analys jord.
Stopp berg 0,7 m.
BH1 grus 0-0,9 F/Sa 0-0,5 6 X
0,5-0,9 <5 X Stopp berg 0,9 m.
BH2 grus 0-1,0 F/grSa 0-0,5 <5 X
0,5-1,0 <5 X Lab. Analys jord Stopp berg 1 m.
BH3 grus 0-0,6 F/Gr 0-0,6 <5 X
0,6-1,4 F/grSa 0,6-1,0 <5 X
1,0-1,4 <5 X Stopp berg 1,4 m.
BH4 grus 0-1,5 F/grSa 0-0,5 <5 X
0,5-1,0 <5 X 1,0-1,5 <5 X
1,5-2,2 siLe 1,5-2,2 <5 X Lab. Analys jord
Stopp berg 2,2 m. Fuktigt.
BH5 grus 0-0,5 F/grSa 0-0,5 <5 X
0,5-1,0 Sa 0,5-1,0 <5 X
1,0-1,8 siSa 1,0-1,8 <5 X Lab. Analys jord
Stopp berg 1,8 m.
BH6 grus 0-2,7 F/grSa 0-0,5 <5 X
0,5-1,0 <5 X 1,0-1,5 <5 X 1,5-2,0 <5 X
2,0-2,7 <5 X Lab. Analys jord Stopp berg 2,7 m. Fuktigt.
BH7 grus 0-1,5 F/grSa 0-1,0 <5 X Plastskräp.
1,0-1,5 <5 X 1,5-2,7 F/leSa 1,5-2,0 <5 X
2,40 2,0-2,7 <5 X X Lab. Analys vatten Stopp berg 2,7 m. Fuktigt.
BH8 grus 0-1,0 F/Sa 0-0,5 <5 X
0,5-1,0 <5 X
1,0-1,5 siSa 1,0-1,5 <5 X Stopp berg 1,5 m, (2 försök).
BH9 grus 0-1,1 F/grSa 0-1,1 <5 Stopp berg 1,1 m.
Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM överskreds.
Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM överskreds ej.
Provtagningsprotokoll
Väderlek: Klart. Temp: 4°C
Datum: 2011-12-01, 2011-12-05, 2012-01-19. Provtagare: MBm, MC, A-SÖ
Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt.
SGF/BGS Beteckningssystem för geotekniska utredningar, bilaga 1 förkortningar (SGF/BGS Beteckningssystem, version 2001:2)
Berg och jord Huvudord
B berg
Bl blockjord
Br rösberg
Dy dy
Cs misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält
F fyllning
Gy gyttja
Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera underst
Gr grus
J jord
Le lera
Mn morän
BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän
GrNn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän
LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord)
Sa sand
Si silt
Sk skaljord Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord Su sulfidjord SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt
T torv
Tl lågförmultnad torv (tidigare
benämnd filttorv) Tm mellantorv
Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv)
Vx växtdelar (trärester) t (efterhuvudord)
torrskorpa, Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt
Tilläggsord bl Blockig
dy dyig
cs lokalt förekommande föroreningar
gy gyttjig
( ) något, t ex(sa)=något sandig
gr grusig le lerig
mu mullhaltig sa sandig si siltig sk med skal st stenig
su sulfidjordshaltig
vx med växtdelar
v varvig, t ex vLe=varvig lera (beteckningen varvig
bör förbehållas glaciala avlagringar)
Skikt/lager
dy dyskikt
cs föroreningar finns som tunnare skikt
gy gyttjeskikt ( ) tunnare skikt gr grusskikt le lerskikt
mu mullskikt sa sandskikt si siltskikt sk skalskikt st stenskikt su sulfidjordsskikt
t torvskikt vx växtdelskikt
