I går kväll smidde jag tusen planer, i morse gjorde jag som vanligt
Konfucius, 490 f.kr.
”
2011–2013
Kvinnor och män i Dalarna
023-810 00
www.lansstyrelsen.se 023-77 77 00 www.regiondalarna.se
Förord
Jämställdhet är en fråga om demokrati och makt, men även en fråga om utveckling. I en region går det att se positiva samband mellan jämställdhet och tillväxt. Det är en strategisk fråga för regionen hur flickors och pojkars, kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper tas tillvara.
Idag har de formella hindren för jämställdhet undanröjts, men när ska vi på allvar kunna säga att flickor och pojkar, kvinnor och män har det lika? Vi vill att alla ska kunna göra sina livsval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön.
Statistik är ett viktigt verktyg för att visa hur villkoren ser ut för flickor och pojkar, kvinnor och män i samhället och hur jämställdheten förändras över tid. Med den här skriften vill vi visa hur villkoren ser ut i Dalarna.
Förhoppningen är att den kan bidra till ökad kunskap och ett mer jämställt samhälle.
Maria Norrfalk Leif Nilsson
Landshövding Dalarnas län Ordförande, Region Dalarna
Innehåll
Förord ... 1
Befolkning ... 4
Hälsa ... 13
Utbildning ... 19
Barn och familj ... 31
Förvärvsarbete ... 38
Inkomst ... 55
Våld och kriminalitet ... 61
Makt och inflytande ... 67
Producerad av SCB samt Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna Kontaktperson:
Kerstin Bergman, e-post: kerstin.bergman@lansstyrelsen.se Omslagsillustration: Trons
www.lansstyrelsen.se/dalarna
© Länsstyrelsen Dalarna
Tryckt av Henningsons Tryckeri AB, Borlänge
Jämställdhet
En förutsättning för att kunna uppnå jämställdhet att kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, klass, sexuell läggning m.m.
Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.
Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet
Den kvantitativa aspekten avser en jämn resursfördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner.
Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent.
En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och livsvillkor tas tillvara – ett kvalitativt jämställdhetsarbete.
Mål för jämställdhetspolitiken
Målet för jämställdhetspolitiken är att:
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Följande delmål anger inriktningen av jämställdhetpolitiken:
• En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i besluts- fattandet.
• Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självstän- dighet livet ut.
• En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs- arbetet livet ut
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Befolkning Befolkning
Befolkningen efter kommun
31 dec 2010 AntalKvinnor Män Totalt
Avesta 10 726 10 857 21 583
Borlänge 24 417 24 834 49 251
Falun 28 393 27 651 56 044
Gagnef 4 950 5 147 10 097
Hedemora 7 591 7 573 15 164
Leksand 7 687 7 602 15 289
Ludvika 12 847 12 963 25 810
Malung-Sälen 5 082 5 274 10 356
Mora 10 129 10 024 20 153
Orsa 3 432 3 490 6 922
Rättvik 5 464 5 347 10 811
Smedjebacken 5 283 5 432 10 715
Säter 5 341 5 499 10 840
Vansbro 3 357 3 448 6 805
Älvdalen 3 523 3 684 7 207
Länet 138 222 138 825 277 047
Riket 4 725 326 4 690 244 9 415 570
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
I 10 av länets 15 kommuner bor det fler män än kvinnor. I Falun är kvinnoöverskottet störst medan mansöverskottet är störst i Borlänge.
Befolkningen efter ålder
31 dec 2010Andelen som är 20–64 år är högre bland män än bland kvinnor i alla kommuner i länet. Störst är skillnaden i Älvdalen. Däremot är andelen som är 65 år och äldre högre bland kvinnorna än bland männen i alla kommunerna.
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
0 20 40 60 80 100
Riket Länet Rättvik Avesta Orsa Ludvika Smedjebacken Malung-Sälen
Leksand Vansbro Mora Älvdalen Hedemora
Säter Falun Borlänge
Gagnef
% 0 20 40 60 80 100
65– år 20–64 år 0–19 år
65– år 20–64 år 0–19 år
Befolkning Befolkning
Befolkningen efter nationell bakgrund
2010Antal Procentuell fördelning
Länet Länet Riket
Kvinnor Män Kv M Kv M
Inrikes födda 125 597 127 199 91 92 85 86 med två inrikes
födda föräldrar 115 002 116 056 83 84 74 74 med en inrikes och en
utrikes född förälder 7 758 8 161 6 6 7 7 med två utrikes
födda föräldrar 2 837 2 982 2 2 4 5
Utrikes födda 12 625 11 626 9 8 15 14
varav
Bosättningstid i Sverige
0–4 år 3 400 3 607 2 3 3 4
5–år 8 855 7 734 6 6 12 11
Uppgift saknas 370 285 0 0 0 0
Totalt 138 222 138 825 100 100 100 100
Utrikes födda 12 625 11 626 100 100 100 100
Norden därav 3 982 3 249 32 28 21 17
Danmark 215 287 2 2 3 4
Finland 2 921 2 377 23 20 14 10
Island 25 23 0 0 0 0
Norge 821 562 7 5 3 3
EU utom Norden 1 854 1 884 15 16 19 20
Utanför EU och Norden 6 789 6 493 54 52 60 63 SCB, Befolkningsstatistik
Utrikes födda
31 dec 2010I alla länets kommuner utom i Borlänge finns en något högre andel utrikes födda kvinnor än män. Länet har en betydligt lägre andel utrikes födda jämfört med riket.
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
0 5 10 15 20
Riket Länet Rättvik Vansbro Gagnef Leksand Mora Säter Älvdalen Orsa Falun Hedemora Smedjebacken Malung-Sälen Avesta Ludvika Borlänge
%
Befolkning Befolkning
Flyttningsöverskott inom/utanför länet
2010 Antal inflyttningar – utflyttningarInom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 11 -10 -119 -92 53 59
Borlänge 47 33 -111 -61 237 261
Falun 54 55 -24 -23 104 105
Gagnef -19 -19 20 21 13 11
Hedemora -47 -19 -52 1 71 67
Leksand -21 -32 4 39 14 33
Ludvika 16 46 -28 46 74 87
Malung-Sälen -20 -10 5 -9 9 12
Mora -4 16 -7 -6 27 15
Orsa -19 8 -4 -8 18 19
Rättvik 21 -8 19 30 13 16
Smedjebacken -18 -15 -16 0 19 23
Säter 14 -31 -32 -25 9 6
Vansbro -13 -8 -17 2 11 9
Älvdalen -2 -6 -20 -17 10 4
Länet . . -382 -102 682 727
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Utflyttningen från länet som helhet är större än inflyttningen. Dock är invandringen från utlandet större än utvandringen i alla länets kommuner.
In- och utflyttningar
2010 AntalInflyttade Utflyttade Flyttnings - överskott Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 382 401 437 444 -55 -43
Borlänge 1 297 1 444 1 124 1 211 173 233 Falun 1 408 1 414 1 274 1 277 134 137
Gagnef 265 270 251 257 14 13
Hedemora 405 424 433 375 -28 49
Leksand 391 411 394 371 -3 40
Ludvika 578 719 516 540 62 179
Malung-Sälen 187 197 193 204 -6 -7
Mora 450 413 434 388 16 25
Orsa 249 242 254 223 -5 19
Rättvik 265 229 212 191 53 38
Smedjebacken 281 277 296 269 -15 8
Säter 329 280 338 330 -9 -50
Vansbro 128 116 147 113 -19 3
Älvdalen 121 102 133 121 -12 -19
Länet 4 346 4 580 4 046 3 955 300 625 Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Både kvinnor och män flyttade i högre utsträckning
till länet än från länet. Störst flyttningsöverskott hade
Borlänge och Falun för kvinnor. Borlänge, Ludvika och
Falun hade störst flyttningsöverskott för män.
Befolkning Befolkning
Flyttnetto
2010Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Bland männen fanns det största flyttningsöverskottet i Ludvika. Fyra kommuner hade underskott, varav Säter hade det största.
Flyttnetto = (inflyttade–utflyttade)/1000 av medelfolkmängden
Flyttnetto
2010Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Rättvik hade det största flyttningsöverskottet bland kvinnor. Nio kommuner hade ett underskott, varav det största fanns i Vansbro.
Flyttnetto = (inflyttade–utflyttade)/1000 av medelfolkmängden
Kvinnors flyttnetto 10,0 – 14,9 5,0 – 9,9 0,0 – 4,9 -5,0 – -0,1 -10,0 – -5,1
Avesta Hedemora Säter
Falun Rättvik Orsa
Mora Älvdalen
Malung -Sälen
Vansbro Gagnef
Ludvika
Smedjebacken Leksand
Borlänge
Mäns flyttnetto 10,0 – 14,9 5,0 – 9,9 0,0 – 4,9 -5,0 – -0,1 -10,0 – -5,1
Avesta Hedemora Säter
Falun Rättvik Orsa
Mora Älvdalen
Malung -Sälen
Vansbro Gagnef
Ludvika
Smedjebacken Leksand
Borlänge
Befolkning Hälsa
Återstående medellivslängd vid födelsen
Män – länet Kvinnor – länet
Ålder
65 70 75 80 85
90 män- riket
kvinnor- riket män -länet kvinnor -länet Män – riket
2006–
2010 2002–
2006 1998–
2002 1994–
1998 1986–
1990 1966–
1970
Kvinnor – riket
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Kvinnor blir äldre än män – både i länet och riket.
I länet var under åren 2006–2010 den förväntade återstående livslängden 82,9 år för kvinnor och 79,4 år för män. I hela riket ligger talen något högre för kvinnor och något lägre för män.
Ohälsotalet
2000–2010Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år
2000 2005 2010
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 61 42 62 42 45 33
Borlänge 51 34 55 35 38 26
Falun 52 34 53 34 35 25
Gagnef 53 41 59 41 39 27
Hedemora 66 50 70 53 49 41
Leksand 55 37 61 40 36 26
Ludvika 64 44 70 48 47 33
Malung-Sälen 56 38 66 39 40 29
Mora 53 38 56 41 37 28
Orsa 57 42 71 50 39 31
Rättvik 55 42 66 49 46 32
Smedjebacken 66 41 74 47 53 33
Säter 50 42 56 42 42 31
Vansbro 61 41 68 43 46 32
Älvdalen 61 47 61 45 38 32
Länet 56 39 60 41 41 29
Riket 47 33 54 36 38 26
Källa: Försäkringskassan
Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män. Talen har dock minskat mellan 2005 och 2010.
Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspen- ning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad.
Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.
Hälsa Hälsa
Anmälda arbetsskador
*2009Antal/1 000 förvärvsarbetande dagbefolkning (arbetar men behöver inte bo i kommunen)
20–24 år 55–64 år 20–64 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 1 6 12 33 53 74
Borlänge 11 19 31 24 110 138
Falun 5 7 33 33 103 113
Gagnef .. 1 6 7 11 12
Hedemora 1 6 7 10 45 44
Leksand 3 4 3 3 11 23
Ludvika 4 2 22 15 68 46
Malung-Sälen .. 4 3 2 14 16
Mora 4 1 10 23 37 57
Orsa .. .. 1 2 3 6
Rättvik .. .. 4 5 12 15
Smedjebacken .. 1 5 3 12 22
Säter 2 .. 5 8 22 17
Vansbro 1 .. 5 1 8 5
Älvdalen 1 .. 2 3 5 9
Länet 33 51 149 172 514 597
Riket 1 012 1 482 3 999 4 361 15 640 18 241 Källa: Arbetsmiljöverket * Arbetsolyckor + arbetssjukdomar
Något fler män än kvinnor i länet har anmält arbets- skada. Även i riket har fler män än kvinnor anmält en arbetsskada.
Pågående sjukfall efter antal dagar
dec 2010Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning
Antal personer Förändr. sedan
2000 i procent 29– dagar 180– dagar 180– dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 112 93 44 42 -82 -67
Borlänge 329 188 177 79 -64 -75
Falun 388 222 165 109 -75 -64
Gagnef 66 41 24 18 -80 -78
Hedemora 92 71 31 35 -83 -74
Leksand 105 69 47 36 -78 -67
Ludvika 177 113 83 48 -71 -75
Malung-Sälen 54 44 23 17 -77 -72
Mora 111 79 49 38 -78 -69
Orsa 45 37 16 18 -78 -62
Rättvik 76 40 33 17 -73 -74
Smedjebacken 82 43 46 20 -67 -75
Säter 83 60 44 22 -60 -78
Vansbro 47 33 24 10 -67 -83
Älvdalen 42 40 23 14 -70 -79
Länet 1 809 1 173 829 523 -73 -72
Riket 61 736 37 192 28 364 17 287 -68 -67 Källa: Försäkringskassan
De långa sjukfallen är vanligare bland kvinnor än bland män. Under 2000-talet har de dock minskat för båda könen.
Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec.
Hälsa Hälsa
Sjuk- och aktivitetsersättning
dec 2010 Andel (%) av inskrivnaAndel (%) Förändring
55–59 år 60–64 år 20–64 år sedan 2001, 20–64 år i procent
Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 22 15 31 22 12 8 -9 -11
Borlänge 20 11 28 18 10 6 -11 -16
Falun 16 11 25 17 9 6 -14 -15
Gagnef 19 9 23 20 10 7 8 -19
Hedemora 27 17 34 27 13 11 -9 -4
Leksand 16 10 26 17 9 6 -16 -19
Ludvika 25 15 31 22 12 8 -14 -19
Malung-Sälen 22 11 29 20 11 7 -14 -19
Mora 14 11 25 17 10 7 -17 -17
Orsa 18 12 29 19 10 8 -19 -12
Rättvik 19 13 25 20 12 8 5 -5
Smedjebacken 20 12 34 19 14 8 -2 -6
Säter 16 15 28 20 11 8 1 -2
Vansbro 20 14 33 26 12 8 -14 -10
Älvdalen 16 16 30 20 10 8 -25 -14
Länet 19 13 28 19 11 7 -11 -14
Riket 20 13 29 19 10 7 -5 -10
Källa: Försäkringskassan
Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning. Smedjebacken och Hedemora har höga andelar.
Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.
Dödsorsaker
2004–2008Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver
Alkohol Lungcancer KOL
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 1 4 4 5 3 3
Borlänge 1 4 4 5 2 3
Falun 1 2 4 5 3 3
Gagnef 1 1 5 5 1 4
Hedemora 1 3 3 4 3 5
Leksand 1 3 3 3 2 4
Ludvika 3 5 3 5 2 4
Malung-Sälen 2 5 4 5 2 1
Mora 1 3 2 3 2 2
Orsa 2 5 4 3 3 3
Rättvik 1 4 4 5 2 3
Smedjebacken 1 3 2 8 2 2
Säter 2 3 2 5 2 2
Vansbro 0 4 4 2 1 2
Älvdalen 1 3 6 3 2 2
Länet 1 3 4 4 2 3
Riket 1 5 4 6 3 3
Källa: Socialstyrelsen
Länets befolkning dör i ungefär samma utsträck-
ning av alkoholrelaterade sjukdomar, lungcancer och KOL som rikets befolkning (se även nästa sida).
Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal).
KOL = Kronisk obstruktiv lungsjukdom
Hälsa Utbildning
Dödsorsaker
2004–2008Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver
Hjärtinfarkt Självmord Skador och förgiftningar*
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 20 28 1 3 2 9
Borlänge 26 28 1 3 3 7
Falun 20 26 1 2 3 6
Gagnef 12 26 2 1 6 5
Hedemora 15 29 2 2 4 5
Leksand 21 27 1 2 3 6
Ludvika 25 38 0 2 4 7
Malung-Sälen 21 36 1 2 3 8
Mora 21 23 1 2 4 7
Orsa 20 31 0 0 4 4
Rättvik 11 30 0 4 4 11
Smedjebacken 25 39 0 2 2 8
Säter 17 25 2 3 5 8
Vansbro 31 39 1 2 5 9
Älvdalen 34 49 3 5 6 13
Länet 21 30 1 2 3 7
Riket 19 28 1 2 4 7
Källa: Socialstyrelsen * avser 0 - år
Den vanligaste dödsorsaken (av de som listas) är hjärt- infarkt. Det gäller för både kvinnor och män i länet och i hela riket. Men länets befolkning dör i något högre utsträckning av hjärtinfarkt än rikets befolkning.
Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal).
Intagna till gymnasieskolan
Läsåret 2010/2011Källa: Region Dalarna
Gymnasieskolan består fortfarande av en stor flickskola och en stor pojkskola.
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
100 80 60 40 20 100 80 60 40 20
% %
1 405 pojkar 1 368 flickor
Energi (EN) Industri (IP) El (EC) Fordon (FP) Bygg (BP)
Teknikprogrammet (TE) Naturvetenskap (NV) SM utan specifik inriktning Hotell- och restaurang (HR) Samhällsvetenskap (SP) Barn- och fritid (BF) Medie (MP) Hantverk (HV) Handels- och adm. (HP) Estetiska (ES) Livsmedel (LP) Naturbruka (NP) Omvårdnad (OP)
Programmen med jämn könsfördelning Omvårdnad (OP)
Naturbruk (NP) Livsmedel (LP)
Estetiska (ES)
Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV)
Medie (MP)
Barn- och fritid (BF)
Samhällsvetenskap (SP)
Hotell- och restaurang (HR)
SM utan specifik inriktning
Naturvetenskap (NV)
Teknikprogrammet (TE)
Bygg (BP) Fordon (FP) El (EC)
Industri (IP) Energi (EN)
Utbildning Utbildning
Elever med slutbetyg från gymnasiet
Länet. Läsåret 2009/2010
Källa: SCB, Skolstatistik
Behörighet till vidare studier
Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2009/2010
Till gymnasiet Till universitet
och högskola
Flickor Pojkar Kvinnor Män
Avesta 92 89 96 93
Borlänge 83 84 90 88
Falun 87 85 95 90
Gagnef 99 96 . .
Hedemora 93 85 97 89
Leksand 90 92 89 77
Ludvika 90 82 96 92
Malung-Sälen 94 91 87 92
Mora 80 80 92 87
Orsa 80 90 83 86
Rättvik 93 88 100 82
Smedjebacken 91 87 79 58
Säter 98 94 96 92
Vansbro 90 90 100 95
Älvdalen 92 88 86 80
Länet 88 86 93 88
Riket 89 87 90 84
Källa: Skolverket Både kommunala och enskilda skolor ingår.
I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller till gymnasiet men framför allt till högskolan.
Energi (EN) och IV El (EC) Industri (IP) Bygg (BP) Fordon (FP) Teknikprogrammet (TE) SM riksrekryterande Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Samhällsvetenskap (SP) Medie (MP) Estetiska (ES) Handels- och adm. (HP) Hotell- och restaurang (HR) Barn- och fritid (BF) Hantverk (HV) Livsmedel (LP) SM utan specifik inriktning Omvårdnad (OP)
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
100 80 60 40 20 100 80 60 40 20
% %
* 1 procent av eleverna har tillhört Energi- eller IV-programmen där könsfördelning inte redovisas. Antalet i det ena könet är färre än tre.
* *
Programmen med jämn könsfördelning
Omvårdnad (OP) SM utan specifik inriktning
Hantverk (HV) Livsmedel (LP)
Barn- och fritid (BF)
Hotell- och restaurang (HR) Handels- och adm. (HP)
Estetiska (ES) Medie (MP)
Samhällsvetenskap (SP)
Naturvetenskap (NV)
Naturbruk (NP) SM riksrekryterande
Teknikprogrammet (TE)
Fordon (FP) Bygg (BP)
Industri (IP) El (EC) 1 659 pojkar 1 628 flickor
Utbildning Utbildning
Befolkningens utbildningsnivå
2010 45–
64 år. Procentuell fördelningFörgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas
Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 20 24 56 58 24 18 0 0
Borlänge 18 21 53 54 28 24 1 1
Falun 12 17 46 48 42 34 0 0
Gagnef 13 24 56 53 31 23 0 0
Hedemora 17 24 55 57 28 18 0 0
Leksand 12 21 52 53 36 25 0 1
Ludvika 18 23 52 53 29 23 1 1
Malung-Sälen 17 32 58 53 25 14 0 0
Mora 14 23 54 55 32 21 0 1
Orsa 12 21 59 59 29 20 1 0
Rättvik 15 24 55 55 29 20 0 0
Smedjebacken 21 27 55 55 24 17 0 0
Säter 13 23 58 56 29 20 0 0
Vansbro 22 32 55 57 22 11 0 0
Älvdalen 16 26 62 59 22 14 0 1
Länet 16 23 53 54 31 23 0 1
Riket 16 21 47 47 36 30 1 1
Källa: SCB, Utbildningsregistret
Andelen med förgymnasial utbildning är högre bland de äldre jämfört med de yngre. Mest påtagligt är det för män i Malung-Sälen och Vansbro. En lägre andel har efter- gymnasial utbildning jämfört med de yngre, särskilt bland kvinnorna.
Befolkningens utbildningsnivå
2010 25–
44 år. Procentuell fördelningFörgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas
Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 11 12 55 68 34 18 1 1
Borlänge 12 13 45 52 39 31 5 5
Falun 7 10 41 52 50 37 2 1
Gagnef 8 10 54 66 37 23 1 1
Hedemora 11 14 55 66 33 18 1 2
Leksand 6 9 51 64 43 26 1 1
Ludvika 11 11 49 62 37 25 3 3
Malung-Sälen 10 14 56 68 32 16 2 1
Mora 9 12 47 62 42 24 2 2
Orsa 10 16 51 66 37 16 2 2
Rättvik 10 12 51 64 38 22 1 2
Smedjebacken 9 14 57 68 33 17 2 1
Säter 8 10 51 64 39 24 2 2
Vansbro 13 13 55 71 31 15 1 1
Älvdalen 10 12 58 71 31 16 1 1
Länet 9 12 48 60 40 26 2 2
Riket 9 11 40 48 49 38 2 3
Källa: SCB, Utbildningsregistret
Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland
kvinnor än bland män. Störst skillnad är det i Orsa och
minst i Borlänge. Högst andel eftergymnasialt utbildade
finns i Falun.
Utbildning Utbildning
Högskolenybörjare i åldern 18–34 år *
Läsåret 2009/2010
Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i
resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 95 74 56 44 52 35
Borlänge 224 188 54 46 44 33
Falun 263 279 49 51 46 46
Gagnef 38 26 59 41 47 30
Hedemora 63 46 58 42 49 33
Leksand 57 50 53 47 47 38
Ludvika 104 74 58 42 48 30
Malung-Sälen 28 21 57 43 32 22
Mora 95 76 56 44 55 41
Orsa 20 31 39 61 34 51
Rättvik 46 29 61 39 62 35
Smedjebacken 34 31 52 48 44 36
Säter 37 40 48 52 42 38
Vansbro 14 14 50 50 27 23
Älvdalen 30 12 71 29 48 18
Länet 1 148 991 54 46 46 36
Riket 42 103 31 706 57 43 43 31
Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2009-12-31
Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar på hög- skolan. Det gäller i alla kommuner utom i Falun, Orsa, Säter och Vansbro.
Högskolenybörjare i åldern 35–64 år *
Läsåret 2009/2010
Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i
resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 8 10 44 56 2 2
Borlänge 27 13 68 33 3 1
Falun 32 5 86 14 3 0
Gagnef 4 1 80 20 2 0
Hedemora 8 2 80 20 3 1
Leksand 5 4 56 44 2 1
Ludvika 14 3 82 18 3 1
Malung-Sälen 6 2 75 25 3 1
Mora 14 5 74 26 3 1
Orsa 6 2 75 25 4 1
Rättvik 1 1 50 50 0 0
Smedjebacken 3 4 43 57 1 2
Säter 6 2 75 25 3 1
Vansbro 5 0 100 0 4 0
Älvdalen 7 2 78 22 5 1
Länet 146 56 72 28 3 1
Riket 5 100 2 435 68 32 3 1
Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2009-12-31
Bland äldre högskolenybörjare är den kvinnliga domi-
nansen ännu tydligare. Från Avesta och Smedjebacken
rekryterades dock fler män än kvinnor.
Utbildning Utbildning
Jämfört med riket fortsätter en lägre andel av ungdo- marna i länet vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i betyd- ligt högre utstäckning än pojkarna. Enda undantaget är Rättvik.
Övergång gymnasieskola – högskola
Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2006/2007 och som påbörjat högskolestudier senast 2009/2010
Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket
Kvalificerad yrkesutbildning och yrkes- högskoleutbildning
2009Antal studerande och könsfördelning (%)
Antal Antal examinerade studerande
Kvinnor Män Kvinnor Män
Data/IT 6 98 0 27
Ekonomi, administration
och försäljning 277 27 86 10
Friskvård och kroppsvård 178 10 39 0 Hotell, restaurang och turism 177 126 27 20 Hälso- och sjukvård samt
socialt arbete 167 45 30 7
Lantbruk, djurvård, trädgård,
skog och fiske 23 32 9 5
Miljövård och miljöskydd 41 17 8 2 Samhällsbyggnad och
byggteknik 4 33 0 9
Teknik och tillverkning 73 140 23 13
Totalt 946 528 222 93
Könsfördelning (%) 64 36 70 30
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Gäller även ej folkbokförda i länet
En högre andel av de som examinerades i länet under 2009 var kvinnor jämfört med alla som studerade under samma år.
0 10 20 30 40 50 60
Riket Länet Rättvik Vansbro Gagnef Älvdalen Malung-Sälen Mora Borlänge Leksand Ludvika Hedemora Säter Orsa Falun Avesta Smedjebacken
%
Utbildning Utbildning
Examinerade från högskola/universitet
Avser grundutbildning och boende i länet 1 januari 2011 2006/07 2007/08 2008/09
Vissa examensgrupper Kv M Kv M Kv M
Humaniora och teologi 14 5 17 7 19 15 Juridik och samhälls-
vetenskap 99 38 107 43 128 43
Undervisning 138 34 141 29 158 40
Naturvetenskap 10 4 9 2 16 4
Teknik 29 69 26 52 15 50
Civilingenjörs-
examen/motsv 8 22 6 15 4 17
Högskoleingenjörs-
examen/motsv 11 26 8 22 5 20
Lant- och skogsbruk 3 2 3 2 3 4
Medicin och
odontologi 8 6 12 6 10 13
Läkarexamen/motsv 4 5 3 6 6 13
Tandläkarex./motsv - - 2 - - -
Vård och omsorg, 170 26 198 25 182 29 Sjuksköterske-
examen/motsv 95 11 78 17 94 20
Konstnärligt område 5 2 2 1 2 2
Övrigt område - - - -
Totalt 476 186 515 167 533 200
Källa: SCB, Högskolestatistik
Cirka sju av tio sjuksköterskor bor kvar i länet efter examen.
Bor i samma län som då utbildningen påbörjades.
Examinerade från högskola/universitet
Avser grundutbildning och ej boende i länet 1 januari 2011 2006/07 2007/08 2008/09
Vissa examensgrupper Kv M Kv M Kv M
Humaniora och teologi 31 18 31 21 37 15 Juridik och samhälls-
vetenskap 123 78 127 64 128 62
Undervisning 84 25 81 37 64 19
Naturvetenskap 26 8 32 8 30 19
Teknik 48 115 49 105 36 93
Civilingenjörs-
examen/motsv 29 60 25 72 15 56
Högskoleingenjörs-
examen/motsv 9 28 13 16 9 20
Lant- och skogsbruk 5 1 5 - 2 3
Medicin och
odontologi 16 7 16 10 25 6
Läkarexamen/motsv 9 4 6 7 15 4
Tandläkarex./motsv 2 1 2 1 2 -
Vård och omsorg, 83 20 90 13 113 24 Sjuksköterske-
examen/motsv 37 7 36 5 53 15
Konstnärligt område 11 7 6 3 8 2
Totalt 427 279 438 261 444 244
Källa: SCB, Högskolestatistik
En låg andel av de utbildade civilingenjörerna bor kvar i länet efter examen.
Bor ej i samma län som då utbildningen påbörjades.
Utbildning Barn och familj
Födda barn per kvinna respektive man
1990–2009
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet inträffade i länet år 1998. Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år 2009 på 2,0 barn per kvinna och 1,7 barn per man. I hela riket var talen 1,9 per kvinna och 1,7 per man.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0
2,5 Män - Länet
Män - Riket Kvinnor - Länet Kvinnor - Riket
09 08 07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990
Antal barn per kvinna resp. man
Män – Länet Män – Riket
Kvinnor – Länet
Kvinnor – Riket
Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet.
Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.
Kursdeltagare i komvux
våren 2010Antal Könsförd. (%)
Nivå Totalt Kvinnor Män
Länet Grundläggande
vuxenutbildning 1 348 57 43
Gymnasial
vuxenutbildning 9 866 67 33
Påbyggnadsutbildning 338 64 36
Totalt 11 552 66 34
Riket
Grundläggande
vuxenutbildning 48 320 66 34
Gymnasial
vuxenutbildning 393 710 61 39
Påbyggnadsutbildning 6 319 57 43
Totalt 448 349 61 39
Källa: SCB, Skolstatistik
I länet deltar fler kvinnor än män i vuxenutbildning
vilket även gäller för riket.
Barn och familj Barn och familj
Användning av föräldraförsäkringen
2010 Personer som använt försäkringenKönsfördelning (%)
FP TFP
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 54 46 57 43
Borlänge 56 44 56 44
Falun 54 46 57 43
Gagnef 50 50 53 47
Hedemora 56 44 55 45
Leksand 52 48 57 43
Ludvika 54 46 58 42
Malung-Sälen 58 42 64 36
Mora 54 46 56 44
Orsa 54 46 59 41
Rättvik 54 46 55 45
Smedjebacken 52 48 56 44
Säter 52 48 56 44
Vansbro 54 46 60 40
Älvdalen 54 46 61 39
Länet 54 46 57 43
Riket 56 44 58 42
Källa: Försäkringskassan
I samtliga kommuner var
det färre män än kvinnor som använde föräldra- penningen och den tillfälliga föräldrapenningen.
FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej.
Användning av föräldraförsäkringen
2010 Fördelning (%) av nettodagarFP TFP
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 76 24 65 35
Borlänge 78 22 64 36
Falun 74 26 64 36
Gagnef 73 27 58 42
Hedemora 79 21 64 36
Leksand 73 27 60 40
Ludvika 78 22 64 36
Malung-Sälen 80 20 66 34
Mora 79 21 62 38
Orsa 79 21 65 35
Rättvik 75 25 59 41
Smedjebacken 76 24 61 39
Säter 77 23 59 41
Vansbro 82 18 72 28
Älvdalen 79 21 65 35
Länet 77 23 63 37
Riket 77 23 64 36
Källa: Försäkringskassan
Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. Högst andel dagar med FP tog männen i Lek- sand och Gagnef; 27 procent. Lägst andel tog männen i Vansbro med 18 procent.
Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 hel- dag. I övrigt se föregående sida.
Barn och familj Barn och familj
Ungdomar som bor kvar hos föräldrar
2010Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 19-årsåldern. År 2010 bodde 44 procent av de 21-åriga flickorna och 57 procent av pojkarna i länet kvar hemma. Skillnaden är störst i åldrarna 20–23 år.
Pojkar – länet Flickor – riket
Flickor– länet
ålder Procent
0 20 40 60 80
100 Länet flickor
Riket flickor Länet pojkar Riket pojkar
30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15
Pojkar – riket
Kommunernas omsorg för barn*
2009 ProcentFörskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år
Avesta 70 46 16 2
Borlänge 78 57 9 0
Falun 80 45 7 0
Gagnef 66 44 9 0
Hedemora 83 48 6 0
Leksand 80 42 5 0
Ludvika 82 53 3 0
Malung-Sälen 82 46 0 0
Mora 81 49 6 0
Orsa 78 43 8 0
Rättvik 77 43 5 0
Smedjebacken 81 40 4 0
Säter 73 46 13 0
Vansbro 60 28 16 0
Älvdalen 69 43 13 0
Länet 77 47 8 0
Riket 82 52 4 0
Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig.
Tillgången till omsorg för barn påverkar kvinnors möjlighet att arbeta.
Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter.
Barn och familj Barn och familj
Familjehushåll efter hushållstyp
2006–2009 Procentuell fördelning samt antalLänet Riket Sammanboende utan barn 33 28 Sammanboende med barn 18 19 Ensamstående kvinna utan barn 14 17 Ensamstående man utan barn 17 17 Ensamstående kvinna med barn 4 4
Ensamstående man med barn 2 2
Övriga familjehushåll 13 14
Totalt, % 100 100
Antal, 1 000-tal 141 4 731
Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn
2006–2009Procentuell fördelning
Länet Riket
Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 65 76 .. 60 83 91 1 barn 13 16 .. 15 10 5
2 barn 15 6 .. 18 6 3
3 barn- 8 3 .. 7 1 1
Totalt, % 100 100 100 100 100 100
Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16–84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende.
Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst
dec 2008 Antal80–89 år 90– år Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 166 67 44 26
Borlänge 413 220 122 38
Falun 487 237 170 65
Gagnef 58 30 19 7
Hedemora 203 60 69 20
Leksand 100 57 34 16
Ludvika 254 110 79 28
Malung-Sälen 82 42 24 12
Mora 174 73 75 22
Orsa 41 24 20 5
Rättvik 138 74 43 18
Smedjebacken 54 22 18 9
Säter 81 41 33 9
Vansbro 61 23 21 7
Älvdalen 89 39 30 8
Länet 2 399 1 118 801 289
Riket 59 493 25 689 20 578 7 097
Källa: Socialstyrelsen
Fler kvinnor än män
80 år och äldre beviljas hemtjänst. Detta gäller även i samtliga kommuner.
Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Förvärvsarbetande
2009 Andel (%) i respektive åldersgrupp20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 64 73 83 85 66 72 74 78
Borlänge 60 62 80 84 69 72 71 74
Falun 67 66 85 87 74 76 77 78
Gagnef 71 77 84 90 71 73 78 82
Hedemora 66 73 81 86 64 68 73 78
Leksand 66 75 86 90 71 74 77 82
Ludvika 62 73 80 84 67 73 72 78
Malung-Sälen 71 71 83 83 68 72 76 77
Mora 68 73 84 86 72 77 77 80
Orsa 56 60 81 83 70 73 72 75
Rättvik 70 78 83 88 67 72 75 80
Smedjebacken 63 70 79 88 64 72 71 79
Säter 70 72 85 89 74 77 78 81
Vansbro 69 75 82 82 67 68 75 77
Älvdalen 71 72 83 82 69 72 76 77
Länet 65 69 83 86 70 73 74 78
Riket 64 67 81 84 68 73 73 76
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män i länet. I Smedjebacken är skillnaden störst när det gäller åldersgruppen 20–64 år. Bland de yngre är det störst skillnad i Ludvika.
Utrikes födda förvärvsarbetande
2009 Andel (%) i respektive åldersgrupp20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år
Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 38 47 57 58 57 60 52 55
Borlänge 21 29 50 56 58 54 38 43
Falun 39 39 64 66 57 60 54 54
Gagnef 44 52 70 79 53 55 59 67
Hedemora 38 46 63 70 44 59 53 61
Leksand 39 51 65 71 54 46 54 59
Ludvika 30 35 61 63 55 64 51 55
Malung-Sälen 44 39 58 55 54 45 53 48
Mora 48 54 65 68 49 56 57 61
Orsa 25 27 49 59 65 56 44 48
Rättvik 38 57 59 73 49 64 50 66
Smedjebacken 27 43 55 68 47 62 46 62
Säter 33 42 61 55 73 65 56 52
Vansbro 34 57 76 62 48 78 57 64
Älvdalen 42 40 51 56 50 52 49 51
Länet 32 37 59 63 55 58 49 52
Riket 40 46 60 63 49 52 51 55
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
De utrikesfödda männen förvärvsarbetar i högre ut-
sträckning än kvinnorna. I åldern 20–64 år gällde det i
alla kommuner utom i Falun, Malung-Sälen och Säter.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Utrikes födda förvärvsarbetande
2009 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 årNorden EU Utanför
utom Norden EU och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 65 67 64 63 40 45
Borlänge 68 67 46 55 30 35
Falun 73 70 65 65 44 47
Gagnef 72 78 58 57 49 57
Hedemora 64 66 57 61 38 54
Leksand 60 71 53 48 52 59
Ludvika 66 67 55 68 43 45
Malung-Sälen 60 52 62 50 44 44
Mora 68 73 63 57 49 58
Orsa 72 55 58 63 26 35
Rättvik 56 67 52 71 43 61
Smedjebacken 57 73 63 68 24 38
Säter 78 72 63 72 39 35
Vansbro 64 65 65 62 48 65
Älvdalen 64 55 50 53 37 46
Länet 66 68 58 61 38 43
Riket 65 61 55 59 46 53
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Bland de utrikes födda förvärvsarbetar män i högre utsträckning än kvinnor. Bland nordenfödda var skill- naden störst i Smedjebacken och bland födda utanför Norden var den störst i Rättvik.
EU avser 27 medlemsländer.Sysselsatta efter vanligen arbetad tid
1990 och 2010 Avser 16–64 år
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
År 1990 arbetade 55 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2010 hade den andelen ökat till 63 procent.
Under samma tidsperiod ökade andelen i riket från 60 till 66 procent. I länet arbetade 92 procent av männen heltid år 1990. År 2010 var den andelen lägre, 89 pro- cent. I riket sjönk andelen från 93 till 89 procent.
0 20 40 60 80 100
Riket Länet Riket
Länet 0
20 40 60 80 100
Riket Länet Riket Länet
1990 2010 1990 2010
35– tim20–34 tim 1–19 tim
Procent Procent
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet
2009
Antal Andel (%) av alla yrken*
Vård- och omsorgspersonal 15 316 28
Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 656 7
Sjuksköterskor 2 069 4
Förskollärare och fritidspedagoger 1 969 4
Grundskollärare 1 924 3
Städare m.fl. 1 847 3
Övrig kontorspersonal 1 740 3
Bokförings- och redovisningsassistenter 1 351 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 300 2
Köks- och restaurangbiträden 1 272 2
Redovisningsekonomer, administrativa
assistenter m.fl. 1 111 2
Företagsekonomer, marknadsförare och
personaltjänstemän 1 052 2
Storhushålls- och restaurangpersonal 1 044 2
Kundinformatörer 1 021 2
Gymnasielärare m.fl. 993 2
Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 988 2
Drift- och verksamhetschefer 963 2
Kontorssekreterare och dataregistrerare 811 1 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild
kompetens 749 1
Psykologer, socialsekreterare m.fl. 728 1
Totalt 20 yrken 41 904 75
Totalt alla yrken** 55 589 100
Källa: SCB, Yrkesregistret
*av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet
** här ingår 1 521 kvinnor vars yrke klassats som okänt
De 20 vanligaste yrkena för män i länet
2009
Antal Andel (%) av alla yrken*
Byggnads- och anläggningsarbetare 3 357 6
Byggnadshantverkare 2 978 5
Ingenjörer och tekniker 2 851 5
Fordonsförare 2 785 5
Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 408 4
Vård- och omsorgspersonal 2 281 4
Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 074 4 Processoperatörer vid stål- o metallverk 2 019 3
Maskin- och motorreparatörer 1 872 3
Maskinförare 1 803 3
Processoperatörer, trä- och pappersindustri 1 507 3 Lager- och transportassistenter 1 428 2 Chefer för mindre företag och enheter 1 421 2
Montörer 1 331 2
Drift- och verksamhetschefer 1 289 2
Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 1 259 2 Maskinoperatörer, metall- och
mineralbehandling 1 216 2
Elmontörer, tele- och elektronik-
reparatörer m.fl. 1 209 2
Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 137 2
Dataspecialister 1 000 2
Totalt 20 yrken 37 225 63
Totalt alla yrken** 59 178 100
Källa: SCB, Yrkesregistret
*av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet
** här ingår 2 305 män vars yrke klassats som okänt
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
De fem största yrkena i länet bland män
2009Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt- befolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun)
Byggnads- Byggnads- Ingenjörer Fordons- Säljare, o anlägg- hantv. o tekniker förare inköpare,
ningsarb. mäklare
m.fl
Avesta 6 4 7 4 4
Borlänge 5 5 5 5 5
Falun 5 5 5 4 5
Gagnef 7 6 5 4 5
Hedemora 7 4 5 5 3
Leksand 6 7 3 4 5
Ludvika 4 4 7 5 4
Malung-Sälen 7 8 2 6 3
Mora 6 5 4 4 4
Orsa 8 6 3 6 3
Rättvik 12 7 3 6 4
Smedjebacken 5 4 6 5 3
Säter 6 5 4 7 4
Vansbro 11 4 3 5 2
Älvdalen 8 7 3 6 1
Länet 6 5 5 5 4
Riket 5 4 5 4 6
Källa: SCB, Yrkesregistret
Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som vård- och omsorgspersonal gör bland kvinnor. I Rättvik arbetade 12 procent av de anställda männen som bygg- nads- och anläggningsarbetare.
De fem största yrkena i länet bland kvinnor
2009Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt- befolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun)
Vård- o Försäljare, Sjuk- Förskol- Grund- omsorgs- detaljh. sköter- lärare o skol- personal demon- skor fritids- lärare
stratörer peda-
m.fl. goger
Avesta 27 7 3 3 3
Borlänge 27 8 3 3 3
Falun 24 5 5 4 4
Gagnef 31 6 3 4 4
Hedemora 33 6 3 4 4
Leksand 23 7 3 5 4
Ludvika 28 6 3 4 4
Malung-Sälen 29 7 3 4 3
Mora 27 7 6 3 3
Orsa 32 9 4 4 3
Rättvik 32 7 3 4 3
Smedjebacken 32 7 4 4 3
Säter 34 5 5 3 4
Vansbro 39 6 3 3 4
Älvdalen 36 10 2 3 3
Länet 28 7 4 4 3
Riket 22 6 3 4 3
Källa: SCB, Yrkesregistret
Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. I Vans-
bro arbetade 39 procent av alla anställda kvinnor inom
den gruppen.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Källa: SCB, Yrkesregistret
De 30 största yrkena i länet
2009Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet
Förvärvsarbete efter sektor
200920–64 år. Avser nattbefolkningen (bor i kommunen men kan arbeta i annan kommun)
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
I länet arbetar fler kvinnor i offentlig sektor än i näringslivet. I riket är det tvärtom; fler kvinnor arbetar i näringslivet. Män arbetar i huvudsak inom näringslivet.
0 20 40 60 80 100 Riket
Länet Leksand Avesta Malung-Sälen Borlänge Hedemora Ludvika Smedjebacken Mora Älvdalen Gagnef Vansbro Rättvik Falun Orsa Säter
0 20 40 60 80 100
Kvinnor Män
Off. sekt. Näringslivet
%
Chefer för särskilda funktioner Administratörer i offentlig förvaltning Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandlingProcessoperatörer, trä- och pappersindustriBokförings- och redovisningsassistenterStorhushålls- och restaurangpersonalCivilingenjörer, arkitekter m.fl.Köks- och restaurangbiträdenMontörer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemänChefer för mindre företag och enheterLager- och transportassistenterMaskin- och motorreparatörerGymnasielärare m.fl.MaskinförareStädare m.fl.
Förskollärare och fritidspedagoger Övrig kontorspersonal Drift- och verksamhetschefer Sjuksköterskor Processoperatörer vid stål- o metallverk Grundskollärare Fordonsförare Byggnadshantverkare Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsarbetare Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.
Vård- och omsorgspersonal
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
100 80 60 40 20 100 80 60 40 20
% %
Vård- och omsorgspersonal
Försäljare, detaljhandel; demon- stratörer m.fl.
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Byggnads- och anläggningsarbetare
Ingenjörer och tekniker Byggnadshantverkare Fordonsförare
Grundskollärare
Processoperatörer vid stål- o metallverk Sjuksköterskor
Drift- och verksamhetschefer Övrig kontorspersonal
Förskollärare och fritidspedagoger Städare m.fl.
Gymnasielärare m.fl.
Chefer för mindre företag och enheter Maskin- och motorreparatörer
Maskinförare Lager- och transportassistenter
Företagsek., markn.f. o pers.tjm Processoperatörer, trä- och pappersindustri
Montörer Civiling., arkitekter m.fl.
Köks- och restaurangbitr.
Storhushålls- och restaurangpersonal Bokförings- och redovisn.ass.
Maskinop., metall- o mineralbeh.
Redov.ek., adm. ass. m.fl.
Adm. i offentlig förvaltning Chefer för särskilda funktioner
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Egna företagare i länet efter näringsgren
2009 Antal i åldern 16 år och däröver. Avserdagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun)
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret.
0 500 1000 1500 2000 Energiförsörjning;
miljöverksamhet Finans- och försäkrings- verksamhet Fastighetsverksamhet Transport och magasinering Byggverksamhet Utbildning Information och kommunikation Hotell- och restaurang- verksamhet Vård och omsorg;
sociala tjänster Tillverkning och utvinning Okänd verksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Företagstjänster Handel Kulturella och personliga tjänster m.m.
Antal
8 92 21 79 48 52 58 42 39 61 50 50 5 95 17 83 0 100 0 100 36 64 59 41 23 77 62 38 39 61 33 67 53 47 54 46 35 65 46 54 61 39 48 52 81 19 69 31 61 39 56 44 100 0 70 30 100 0 70 30
Egna företagare
2009Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun)
Kvinnor Män
Företagare Egen- Företagare Egen- i eget AB företagare i eget AB företagare
Avesta 51 198 265 360
Borlänge 146 269 618 499
Falun 163 423 739 816
Gagnef 26 98 106 197
Hedemora 48 167 217 347
Leksand 52 193 250 311
Ludvika 78 179 289 276
Malung-Sälen 52 111 218 289
Mora 76 187 286 322
Orsa 19 67 85 141
Rättvik 44 136 161 261
Smedjebacken 20 99 146 175
Säter 27 109 130 262
Vansbro 20 81 105 165
Älvdalen 26 72 115 159
Länet 848 2 389 3 730 4 580
Riket 29 974 88 049 119 038 170 562
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Bland de kvinnor som är företagare i länet hade 26
procent ett eget aktiebolag. Bland män var andelen 45
procent.
Egenföretagare är alla egna företagare som ej har ett aktiebolag (AB).Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Nystartade företag efter form av ledning
1999–2009 Antal i länet
0 300 600 900 1 200
1 500 Gemensam
Kvinnlig Manlig
2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år.
*exkl. bortfall
**befolkningen 16–64 år Källa: Tillväxtanalys
Nyföretagare
2009Länet Riket
Kv M Kv + M Kvinnor Män Kv + M Antal 469 894 75 19 706 36 274 3 616 Könsfördelning (%)* 33 62 5 33 61 6 Andel (‰)** 5,6 10,1 0,4 6,7 12,0 0,6 Källa: Tillväxtanalys
I länet är andelen kvinnor och män som startar nya företag lägre än i riket.
Pendling till arbetet
2009Antal 16–64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen
Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/
länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Avesta 697 1 222 812 952 3 760 4 258 Borlänge 3 082 5 312 2 306 2 402 7 880 8 842 Falun 3 221 2 929 2 010 3 691 10 847 9 602 Gagnef 300 357 921 1 423 1 246 1 033 Hedemora 653 926 784 1 052 2 360 2 565 Leksand 582 870 877 1 186 2 473 2 451 Ludvika 997 1 564 622 1 103 4 515 4 978 Malung-Sälen 409 710 215 332 1 986 2 220
Mora 975 1 385 589 861 3 898 3 988
Orsa 202 250 587 715 837 791
Rättvik 384 352 596 930 1 615 1 551 Smedjebacken 236 447 1 007 1 235 1 159 1 394 Säter 466 469 1 145 1 599 1 276 1 150 Vansbro 141 207 187 354 1 202 1 207 Älvdalen 190 234 243 435 1 257 1 293 Länet 2 279 4 119 2 645 5 155 56 567 60 438 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Män pendlar till en annan kommun i högre utsträckning
än kvinnor. Små kommuners närhet till större kom-
muner medför klart större utpendling. I Malung-Sälen
arbetar många personer inom besöksnäringen vilket
medför en större inpendling till den orten.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Deltidsarbetslösa och timanställda
2010 Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månadDeltidsarbetslösa Timanställda
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 50 9 84 27
Borlänge 91 31 226 145
Falun 151 60 286 177
Gagnef 25 9 69 17
Hedemora 61 9 77 36
Leksand 39 11 47 17
Ludvika 33 6 86 38
Malung-Sälen 33 7 66 27
Mora 74 15 96 50
Orsa 28 7 39 18
Rättvik 28 10 62 27
Smedjebacken 29 6 84 41
Säter 16 6 45 25
Vansbro 17 2 28 13
Älvdalen 30 4 47 18
Länet 707 191 1 340 676
Riket 25 666 8 578 34 854 19 616
Källa: Arbetsförmedlingen
Betydligt fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa eller timanställda. Bland de deltidsarbetslösa i länet är 79 procent kvinnor och 21 procent män. Bland de tim- anställda är fördelningen 66 respektive 34 procent.
Arbetssökande
2010Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal
Öppet arbetslösa I program med aktivitets stöd Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 4,1 3,9 3,5 3,1
Borlänge 2,8 4,2 3,8 3,7
Falun 3,2 5,2 3,0 3,1
Gagnef 2,7 3,3 3,6 3,2
Hedemora 3,3 3,3 3,4 2,5
Leksand 2,5 3,3 3,0 2,8
Ludvika 2,9 3,4 3,2 3,0
Malung-Sälen 3,1 3,8 2,8 2,6
Mora 2,9 4,0 4,2 3,6
Orsa 2,9 4,9 4,6 4,6
Rättvik 2,8 4,4 3,4 3,2
Smedjebacken 3,0 3,9 3,9 2,6
Säter 2,0 2,4 2,4 2,1
Vansbro 2,7 4,4 3,6 3,7
Älvdalen 4,0 5,0 3,8 3,3
Länet 3,0 4,1 3,4 3,2
Riket 3,6 4,3 3,0 3,2
Källa: Arbetsförmedlingen
Andelen öppet arbetslösa var högre bland män än bland kvinnor i alla kommuner utom i Avesta och Hedemora.
Andelen i program med aktivitetsstöd högre bland kvinnor än bland män överallt utom i Falun, Orsa och Vansbro.
Förvärvsarbete Inkomst
Öppet arbetslösa
2000–2010 Avser 20–64 årKälla: Arbetsförmedlingen
Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor.
För kvinnor har den under perioden legat på samma nivå i länet som i riket. Det senaste året ligger den lägre i länet med 3,0 procent mot rikets 3,6 procent.
Bland män låg arbetslösheten högre i början av 2000-talet men har sedan följt rikets tal. Nu är den 4,1 procent i länet och 4,3 procent i riket.
Sammanräknad förvärvsinkomst
2009 20–64 år. Antal kronor i 1 000-talMedelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 217 285 228 300
Borlänge 213 275 225 290
Falun 230 293 234 288
Gagnef 210 285 209 287
Hedemora 210 274 219 281
Leksand 214 286 218 286
Ludvika 215 291 226 291
Malung-Sälen 210 245 220 256
Mora 219 270 226 272
Orsa 196 240 205 252
Rättvik 206 264 204 267
Smedjebacken 212 294 221 300
Säter 221 280 231 286
Vansbro 198 242 200 255
Älvdalen 202 238 210 251
Länet 216 278 223 283
Riket 225 295 227 284
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)
Män har betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i både medel- och medianinkomst är det i Smedjebacken. Minst skillnad är det i Malung-Sälen.
Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medel- inkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomst- tagare ingår.
Procent
Män – riket Män – länet
0 1 2 3 4 5
6 kvinnor riket
män riket kvinnor länet män länet
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000
Kvinnor – länet Kvinnor – riket
Inkomst Inkomst
Höga respektive låga inkomster
2009Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 7 25 18 14
Borlänge 9 27 22 19
Falun 11 27 18 16
Gagnef 7 23 17 12
Hedemora 6 22 19 15
Leksand 8 24 18 14
Ludvika 8 24 19 14
Malung-Sälen 6 15 17 18
Mora 7 18 16 14
Orsa 5 15 22 20
Rättvik 6 18 17 14
Smedjebacken 6 24 17 11
Säter 7 23 15 14
Vansbro 5 14 18 17
Älvdalen 4 13 17 17
Länet 8 23 18 16
Riket 12 28 21 19
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)
En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. Det är vanligare bland kvinnorna att vara låginkomsttagare men skillnaden mellan könen är här inte lika stor.
Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 355 216 kr.
Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst 116 320 kr.
Genomsnittlig månadslön i de 10 största yrkesgrupperna i länet
2009Avser rikets genomsnittliga månadslön, Tkr
Källa: SCB och Medlingsinstitutet
Manliga säljare, inköpare och mäklare tjänar i genom- snitt 6 700 kronor mer i månaden än de kvinnliga.
18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Ingenjörer och tekniker
Sjuksköterskor Byggnads- o anlägg.arb.
Processoperatörer vid stål- o metallverk
18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
Ingenjörer och tekniker Sjuksköterskor
Försäljare, detaljhandel;
demonstratörer m.fl.
Grundskollärare
Byggnadshantverkare Processoperatörer vid stål- o metallverk
Byggnads- och anläggn.arb.
Vård- och omsorgspersonal Fordonsförare
Grundskollärare Byggnadshantverkare Försäljare, detaljhandel;
demonstratörer m.fl.
Fordonsförare
Vård- och omsorgspersonal
Inkomst Inkomst
Disponibel medelinkomst för familjer
2009 Antal kronor i 1000-talGifta/ Ensamstående Ensamstående
sambo kvinnor män
utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn*
Avesta 363 484 155 244 205 307
Borlänge 378 491 157 241 185 299
Falun 411 529 166 268 194 314
Gagnef 361 492 157 254 202 274
Hedemora 370 479 150 248 187 326
Leksand 429 513 162 273 196 344
Ludvika 367 484 153 237 194 314
Malung-Sälen 340 496 151 280 182 281
Mora 373 493 160 255 188 271
Orsa 330 455 145 241 174 285
Rättvik 355 475 152 260 191 298
Smedjebacken 366 476 150 242 201 319
Säter 365 490 158 260 193 325
Vansbro 324 444 141 241 173 298
Älvdalen 323 460 146 253 170 303
Länet 376 495 157 253 191 305
Riket 416 541 171 272 200 334
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare.
Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå.
Minst en person har fyllt 18 år.
Pensionssparande
2009 Avser 20–64 år. Medelvärde i TkrAndel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 49 43 4,8 5,1
Borlänge 44 37 4,7 5,2
Falun 50 42 4,8 5,3
Gagnef 48 39 4,8 5,3
Hedemora 45 39 4,4 4,7
Leksand 52 44 4,8 5,3
Ludvika 41 34 4,6 4,9
Malung-Sälen 44 36 4,9 5,3
Mora 43 36 4,9 5,1
Orsa 43 35 4,2 4,3
Rättvik 46 38 5,1 5,4
Smedjebacken 47 38 4,3 4,7
Säter 48 39 4,7 5,0
Vansbro 38 30 4,5 5,0
Älvdalen 46 40 4,3 4,8
Länet 46 38 4,7 5,1
Riket 43 35 5,1 5,7
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)
En högre andel kvinnor än män hade ett privat pen- sionssparande. Männen sparade ett något högre belopp än kvinnorna.
Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande.Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej.