NÄSSJÖ LÄRCENTER Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

Full text

(1)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

A A A R R R B B B E E E T T T S S S P P P L L L A A A N N N F F F Ö Ö Ö R R R

N N N Ä Ä Ä S S S S S S J J J Ö Ö Ö L L L Ä Ä Ä R R R C C C E E E N NT N T T E E E R R R

2 2 2 0 0 0 0 0 0 6 6 6 / / / 2 2 2 0 0 0 0 0 0 7 7 7

(2)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

Innehållsförteckning

1 NÄSSJÖ LÄRCENTER... 3

2 MÅL, STRATEGI OCH INRIKTNING ... 4

2.1 STYRDOKUMENT ... 4

2.2 VÄRDEGRUND... 4

2.3 KUNSKAPEROCHLÄRANDE... 5

2.4 INRIKTNINGSOMRÅDEN... 5

2.5 LÄRARESANSVAROCHUPPGIFTER ... 7

3 ORGANISATION OCH RESURSER ... 9

3.1 STYRELSE-LEDNING ... 9

3.2 RESURSER ... 10

4 INFRASTRUKTUR ... 11

4.1 VÄGLEDNINGSCENTRET,VLC ... 11

4.2 FLEXIBLASTUDIEFORMEROCHLÄRMILJÖER ... 11

4.3 SAMVERKANOCHSAMRÅD ... 11

4.4 IKT... 12

5 KVALITET OCH UTVECKLING... 13

5.1 UPPFÖLJNINGOCHUTVÄRDERING ... 13

5.2 KVALITET... 13

5.3 UTVECKLINGSOMRÅDEN2006/2007... 13

BILAGA 1. EGEN PERSONAL ... 15

BILAGA 2. UTBILDNINGSPROCESSEN ... 15

INDIVIDUELL STUDIEPLAN... 15

STUDERANDE I BEHOV AV STÖD... 15

ANTAGNING... 15

BETYGSSÄTTNING (SFI,GRUV,GYV)... 15

PRÖVNING... 16

UPPHANDLING (SÄRVUX,SFI,GRUV,GYV) ... 16

VALIDERING... 16

BILAGA 3. LIKABEHANDLINGSPLAN ... 17

BILAGA 4. STYRELSE – LEDNING FÖR NLC... 18

BILAGA 6. KVALITETSPLAN... 19

BILAGA 7. STUDERANDEN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ... 20

(3)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

1 NÄSSJÖ LÄRCENTER

Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållan- den, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna i Nässjö omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, svenskundervisning för invandrare, den eftergymnasiala utbildnings- formen Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) samt utlokaliserade högskolekurser och -program på plats och på distans. NLC spelar även en aktiv roll inom Högskolans tredje uppgift.

Nässjö Lärcenter (NLC) bildades 1 november 2004 genom en sammanslagning av dåvarande Yr- keshögskolan i Nässjö och Kunskapsbygget. Lärcentret svarar för kommunens vuxenutbildning.

All förgymnasial och gymnasial vuxenutbildning upphandlas. KY genomförs i egen regi. Övrig eftergymnasial utbildning genomförs på entreprenad eller genom att lärcentret tillhandahåller lo- kaler och högskolan är genomförare. Verksamheten har sin utgångspunkt i den enskilda studeran- des behov, förutsättningar och intresse och utifrån de villkor och övriga förutsättningar som kän- netecknar den enskilda studerandes situation

Arbetsplanen fokuserar

- hur vi inom NLC verkar för att skapa bästa möjliga lärmiljöer samt goda förutsättningar för studier och yrkesval

- hur undervisningen utformas i överensstämmelse med de nationella och lokala styrdoku- menten

- hur verksamheten på bästa sätt når uppställda mål (Målstyrning, Resultatstyrning, Process- styrning, Dokumentstyrning och Kvalitetsstyrning)

(4)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

2 MÅL, STRATEGI OCH INRIKTNING 2.1 STYRDOKUMENT

Vägledande för NLCs verksamhet är

- Flexibilitet genom anpassning till den studerandes förutsättningar att kunna följa en utbildning med hänsyn till ekonomi, boende, arbete och andra förhållanden.

- Tillgänglighet genom infrastrukturella insatser på många olika nivåer Kommunikation i alla dess aspek- ter, närhet till vägledning och utbildningsutbud, undanröjande av informella men även formella hinder för tillträde och vidgat tillträde till högre studier utgör exempel på åtgärder.

- Relevans genom noggranna analyser av behov för både den enskilde och företag och samhälle. Det är att likna vid ett högt satt kundkrav att utbildningen utgår från kvalitet och användbarhet för sitt syfte.

Nationella författningar

Skollagen, Läroplan för de frivilliga skolformerna, Gällande skolförordningar Lagen och förordningen om Kvalificerad yrkesutbildning

Gällande utbildningsplaner för KY i Nässjö Vuxenutbildningsförordningen

Högskoleförordningen

Kommunala mål och riktlinjer

Nässjö kommuns övergripande strategiska mål

Skolplan, Verksamhetsplan och Lokal arbetsplan för vuxenutbildningen

Andra lagar och förordningar Arbetsmiljölagen

Kommunens jämställdhetsplan

Det här är NLCs mål

- all egen personal och alla som i egenskap av konsulter eller entreprenörer arbetar med NLC ska känna till gällande styrdokument och verka i deras anda

- styrelsen för utbildningen, ledningsgruppen för KY och genomförandegruppen ska vara väl förtrogna med skolans olika styrdokument och vara väl insatta i de studerandes studie- situation

Så här ska vi arbeta

- en gång per år träffar Utskott II och KYs ledningsgrupp företrädare för personalen och de studerande för samtal om resultatet av de årliga utvärderingarna

- en gång per år ägnas en personaldag åt uppföljning av verksamheten, genomgång av de kvalitetsmätningar och kursutvärderingar som gjorts det gångna året samt åt en genomgång av den lokala arbetsplanen

- företrädare för de studerande inbjuds en gång om året till en temadag kring den lokala ar- betsplanen

2.2 VÄRDEGRUND

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

(5)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

Övergripande värdering

En god stämning och ett gott klimat är beroende av positiva attityder hos alla som verkar inom NLC. NLC står för vissa orubbliga värden som hänsyn och respekt för varandra och tolererar inga som helst former av kränkande särbehandling. Respekt för att alla program och kurser, oavsett ut- bildningsform och nivå, är likvärdiga är en självklarhet. Samtliga berörda ska verka inom ramen för de grundläggande värderingar som står i skollagen, gällande förordningar samt kommunens och NLCs mål för vuxnas lärande.

Det här är NLCs mål

Skolans mål är desamma för personal och studerande.

Så här ska vi arbeta

- Det åligger alla medarbetare att alltid hävda de grundläggande värderingarna i nationella och lokala styrdokument och att samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande

2.3 KUNSKAPER OCH LÄRANDE

Lärandet ska utgå från en vuxens livssituation och ta vara på den studerandes erfarenheter, mål med stu- dierna och förmåga till reflexion. De nationella och lokala målen gäller för samtliga kurser. Undervisningen utformas så att den möter varje studerande, där han eller hon befinner sig.

Det här är NLCs mål

I hela utbildningsprocessen från information om studierna, vid antagning och i förekommande fall upprättande av individuell studieplan, i genomförandet av utbildningen samt vid utvärderingen av den studerandes prestationer klargöra de möjligheter till individuellt anpassade studier som NLC kan erbjuda. Utbildningen skall inom varje skolform (Särvux, Sfi, Gruv och Gyv) vara likvärdig.

Så här ska vi arbeta

- Utbildningsledningen följer kontinuerligt upp genomförda kurs-/terminsutvärderingar samt analyser av betygskataloger som grund för bedömning av hur väl verksamheten uppfyller de nationella likvärdighetsmålen samt övriga nationella och lokala mål

- Utbildningsledningen följer i samråd med medverkande utbildningsanordnare, konsultlära- re och egen personal årligen upp gjorda kurs-/terminsutvärderingar samt analyser av be- tygskataloger som grund för förbättringsarbete och kompetensutveckling

2.4 INRIKTNINGSOMRÅDEN 2.4.1 Kunskaper

Utbildningen ska ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan ska sträva efter att de studeran- de tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.

Det här är NLCs mål

Övergripande utbildningsmål för NLCs program och kurser är kravet på relevans/yrkesrelevans i utbildningen. Varje lärare har relevant och hög fackkompetens, erkänd pedagogisk erfarenhet och kompetens samt, i förekommande fall när det gäller yrkesutbildning, även erfarenhet av eget arbete inom berört yrkesområde och en kompetensutvecklingsplan som betonar ämnesutveckling och lärarrollen.

(6)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

Så här ska vi arbeta

- I samband med upphandling av utbildning skapa försäkringar om att utbildningsanordna- ren har tillgång till personal/lärare med relevant utbildning för uppgiften

- I samband med engagemang av konsultlärare och anställning av lärare kräva relevant kom- petens för uppgiften.

2.4.2 Normer och värden

Enligt skollagen ska verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmel- se med grundläggande demokratiska värderingar. I styrdokumenten framhålls att de studerande ska ut- veckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära.

Det här är NLCs mål

Varje studerande ska ges tillfälle att reflektera över sina attityder och värderingar. Skolan står för demokratiska värderingar såsom hänsyn och respekt för varandra.

Så här ska vi arbeta

- Den studerande ges möjlighet att spegla sina egna ställningstaganden mot andras - Den studerande stimuleras att öppet diskutera åsikter, värderingar och regler

- Genomförandegruppen ordnar en temadag per år per skolform med angeläget innehåll

2.4.3 Arbetsmiljö och delaktighet

Var och en som verkar inom NLC ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behand- ling aktivt motverkas. All personal ska samverka med de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande.

Det här är NLCs mål

Varje studerande ska ha inflytande över studiernas planering och genomförande och därmed även ta personligt ansvar för sitt eget lärande och sin studiemiljö. Varje studerande har ett stort eget an- svar för såväl sina studier som det sociala livet och miljön. Alla medarbetare i verksamheten ska vara ett stöd för alla studerande. NLCs Likabehandlingsplan är ett viktigt dokument som visar vår inställning till kränkande särbehandling. Arbetsmiljöarbete är en naturlig del i skolarbetet

Så här ska vi arbeta

- Studeranden ges återkommande möjlighet att påverka sitt skolarbete/den individuella stu- dieplanen inom ramen för kursen/programmet för att under studietiden nå de individuella studiemålen

- Studerandeföreträdare och NLCs ledning har årligen ett möte rörande studerandeinflytande och skolmiljön

- Det åligger alla medarbetare ett särskilt ansvar att vara uppmärksam på alla former av mobbning, våldsbenägenhet, främlingsfientlighet, rasistiska tendenser, vandalism, sexuella trakasserier eller annan kränkande särbehandling av människor.

- All ledningspersonal inkl ansvariga hos varje utbildningsanordnare uppdateras av NLCs ledning om mobbning förekommer. Frågor om kränkande särbehandling tas alltid upp på pedagogiska konferenser och andra liknande möten

(7)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

2.4.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv

NLC ska samverka med arbetslivet, högskolorna och samhället i övrigt. Detta krävs för att de studerande ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning den studerande går, för vidare studier eller för yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller be- hovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse.

Det här är NLCs mål

- Våra kurser och program är behovs- och avnämaranpassade, återspeglar samhällsutveck- lingen och ger utvecklingsbara och anställningsbara studerande

- NLCs utvecklingsinsatser fokuserar på strategiområdena Trä, Logistik och handel samt Vård och omsorg

Så här ska vi arbeta

- NLC har ett nära samarbete med TC, NNAB, IHH och JTH för att i möjligaste mån kunna verka optimalt inom strategiområdena

- Genom det lokala kompetensrådet samt täta företagskontakter håller vi oss informerade om företagens nya arbetssätt och omvärldsförändringar

2.4.5 Bedömning och betyg

Enligt skollagen ska verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmel- se med grundläggande demokratiska värderingar. I Läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att de studerande ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära.

Det här är NLCs mål

Varje lärare och studerande ska vara väl förtrogen med kursplanens mål och betygskriterier.

Så här ska vi arbeta

- studeranden informeras vid varje kursstart om kursens mål och betygskriterier - lärarna konkretiserar kunskapskraven för kurserna

- lärarna håller den studerande informerad om studieresultaten

2.5 LÄRARES ANSVAR OCH UPPGIFTER

Arbetet för att nå målen ska främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. Det gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande ska nå.

Lärarens/handledarens huvuduppgifter utifrån styrdokumenten - ansvara för genomförande av kurser

- ansvara för att kursmålen nås

- planera och utvärdera tillsammans med eleverna - bidra till egen och verksamhetens utveckling

Det här är NLCs mål

Varje lärare och studerande ska vara väl förtrogen med kursplanens mål och betygskriterier. De studerande får stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina

(8)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

förutsättningar. De studerande möter respekt för sin person och sitt arbete. Skolan stärker de studerandes tro på sig själva och ge dem framtidstro.

Så här ska vi arbeta

- läraren/handledaren genomför kontinuerligt i samråd med de studerande egenutvärderingar (som kan vara de föreskrivna obligatoriska kursvärderingarna) som grund för feedback och diskussion om egen kompetensutveckling och ökad måluppfyllelse

(9)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

3 ORGANISATION OCH RESURSER

Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen ska genomföras för att de vuxenstuderande ska ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning.

Nässjö Lärcenter

KS Utskott II Utbildningschef/Rektor

Komvux Yrkeshögskolan

KY Ledningsgrupp, Lokalt kompetensråd,

Kansli, Bitr rektor, Utbildningssamordnare Studieledare, Utbildare

Samrådsorgan

Särvux

Sfi

GrundVux

KY, Kvalificerad Yrkesutbildning

Högskolan, program

Högskolan, fristående kurser

GyVux

Vägledningscentret

Forskning och utveckling, projekt

Uppdragsutbildning

Uppdragsutbildning

Logistiktrappan

Trätrappan

Samverkan

TC, NNAB

Universitet och högskolor

Högskolan Höglandet

Externa Utbildningsanordnare

3.1 STYRELSE - LEDNING - Kommunstyrelsens Utskott II - KY Ledningsgrupp

- NLCs ledningsgrupp

För respektive grupps sammansättning se vidare i bilagan.

(10)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

3.2 RESURSER 3.2.1 Personal

NLCs fast anställda personal består från 1 januari 2007 av 13 personer. Se vidare i bilagedelen. I samband med upphandling av utbildning ställer NLC särskilt tydliga krav på utbildningsanordnarna om de kompetenskrav NLC har på utbildningsanordnarnas pedagogiska personal.

3.2.2 Utbildningsanordnare

Genom att erbjuda vuxenutbildning hos såväl vuxenutbildningsenheten vid kommunens gymna- sieskola som hos externa utbildningsanordnare med olika profil och inriktning kan vi skapa en pe- dagogisk mångfald där individens behov är i centrum. Från 2007 samverkar NLC med 7 olika ut- bildningsanordnare inom Särvux, Sfi, Gruv och Gyv. Se vidare i bilagedelen.

3.2.3 Lokaler

Varje utbildningsanordnare förbinder sig i samband med upphandlingen att tillhandahålla ända- målsenliga lokaler med lämplig utrustning. Särskild uppmärksamhet riktas på undervisningsloka- ler och utrustning för yrkesinriktade utbildningar och motsvarande för de laborativa momenten i de naturvetenskapliga ämnena.

3.2.4 Läromedel

Läromedelsfrågan är central. Inom de skolformer för vilka särskilda läromedel produceras av lä- romedelsförlagen är frågan inte särskilt stor. Det ligger i lärarnas profession att kunna bedöma vil- ket/vilka läromedel som passar bäst i varje enskilt sammanhang. Det är däremot viktigt att de olika utbildningsanordnarna och lärarna nära följer läromedelsutvecklingen.

Svårigheterna att få tag i relevanta läromedel till rimliga kostnader för de studerande ökar i KY- utbildningarna, vilket ställer särskilt stora krav på lärarnas förmåga att själva sammanställa läro- medel.

3.2.5 Bibliotek

De studerande på samtliga nivåer har både fysisk och digital tillgång till fackbibliotek av hög klass. Lärarna har ett särskilt ansvar att kontinuerligt visa på den möjlighet de olika biblioteken har att tillhandahålla information och medialån.

Det här är NLCs mål

Verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. Vid behov av prioritering gäller att den med mindre ut- bildning har företräde och projekt- och materialsatsningar görs i första hand inom de prioriterade strategiska områdena. Uppsökande verksamhet, personalfortbildning och kompetenshöjning prio- riteras. Utvecklingsinsatser för ökad flexibilitet och tillgänglighet prioriteras.

Så här ska vi arbeta

NLCs ledargrupp och KYs ledningsgrupp utvärderar vid minst två tillfällen om året att NLCs re- surser allokeras så att de tillgodoser högt ställda krav på lärarkompetens, utrustningskvalitet samt verksamhetsutvecklande samverkansinsatser..

(11)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

4 INFRASTRUKTUR

Vuxnas utbildning och lärande kopplas allt mer samman ihop med regional utveckling och tillväxt. Den re- gionala utvecklingen står bakom en stor del av den svenska tillväxten. En regionaliserad ekonomi växer fram, vilket ökar vikten av kompetensutveckling och kompetensförnyelse i samma takt. Särskilt tydligt och angeläget är det för Nässjö kommuns del inom strategiområdena Trä, Logistik samt Vård och omsorg.

Flexibilitet, mångfald och tillgänglighet är ledorden, liksom samverkan och lärmiljö.

Ett tema som genomsyrat NLCs satsningar har varit det livslånga lärandet. Tillgänglighet, flexibi- litet och relevans är ledorden. Det har bidragit till att tydliggöra NLCs satsningar på viktiga infra- strukturella funktioner. Följande fyra funktioner står i en klass för sig.

Särskilt viktiga utvecklingsområden i framtiden för NLC inom den infrastrukturella sektorn är till- skapandet av ändamålsenliga lärmiljöer för företagsförlagt lärande inom de formella utbildnings- formerna samt ökade satsningar på yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå för den stora mängd ungdomar utan relevant yrkesutbildning och som inte kommer ifråga för de nationella högskolesatsningarna.

4.1 VÄGLEDNINGSCENTRET, VLC

Vägledningscentret med tre SYV och en bitr. rektor. Vägledningscentret verkar parallellt och till- sammans med arbetsförmedlingen och svarar för studie- och yrkesvägledning till kommunens vuxna och svarar även för kontakten med de studerande vid NLC under deras studietid. VLC sva- rar även för uppsökande verksamhet till prioriterade grupper. Under planperioden uppmärksam- mas särskilt utbildningsrättigheter till skolformerna Särvux och Gruv samt de vuxenstuderande inom Sfi och Gyv vilkas möjligheter till arbete och egenförsörjning ökar med hjälp av förstärkt lärande i arbetet samtidigt med studier.

4.2 FLEXIBLA STUDIEFORMER OCH LÄRMILJÖER

För att tillgodose individuella behov och krav erbjuder NLC flexibla studieformer i olika lärmiljö- er

- från mer eller mindre renodlad distansutbildning till mer eller mindre renodlad traditionell klassrumsundervisning

- med utbildningsanordnare som representerar olika huvudmän med olika inriktningar och pedagogiska profiler, dels i egen regi, dels i upphandlad form

- med undervisning för alla olika nivåer från alfabetiseringsundervisning till eftergymnasiala utbildningar på KY- och högskolenivå

- med varierande utbildningsstarter där följande huvudprinciper gäller: kontinuerlig antag- ning på de individuella distansutbildningarna och den sfi som genomförs i samråd med kommunens flyktingmottagning; utbildningsstart var 10:ende vecka för Gruv och övrig Gyv. En utbildningsstart per år för KY och utlokaliserade högskoleprogram. Fristående högskolekurser startar vår och höst.

4.3 SAMVERKAN OCH SAMRÅD 4.3.1 Internt

- Klassråd – För varje klass eller motsvarande ska det finnas ett klassråd.

- Programråd KY – Programrådet (ett per program på KY) ska behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens studerande.

(12)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

- Betygskonferenser hålls för KY i samband med respektive programs avslutning och inom övriga skolformer en gång per halvår. Rektor leder konferenserna.

- Genomförandegruppen (samtliga utbildningsanordnare inom de förgymnasiala och gymna- siala skolformerna samt Af) behandlar gemensamma frågor och utvecklingsfrågor. Ge- nomförandegruppen sammanträder på kallelse av rektor.

4.3.2 Externt

- Lokala kompetensrådet (första sammanträdet våren 2007) - Företagarrådet, samrådsgrupp med NNAB, TC, IHH och JTH

− Eftergymnasiala rådet

− Höglandsvux

- Integrationsgruppen i Nässjö, samverkansgrupp inom ramen för Den lokala överenskom- melsen

- KY-rådet (länets KY-kommuner)

- Flex-rådet (länets lärcentra och Högskolan i Jönköping, grupp för samverkan kring friståen- de högskolekurser och program på distans)

- ”Advisory council” på centrum för logistik på IHH

- Samverkansgrupp på länsnivå för frågor kring validering och andra frågor rörande Gyvux

4.4 IKT

Nyttjande av modern informationsteknik för intern och extern informationshantering. För NLCs del gäller det bl.a.

- ett webbaserat skoladministrativt system som samtidigt stöder en lärportal, vilket gör att administrationen enkelt kan kommunicera med de olika utbildningsanordnarna och de stu- derande

- tillgång till kommunens intranät

- kraftfullt bredband för snabb och kraftfull Internet-förbindelse till de olika ”skolmiljöer- na”, de må vara fysiska skolmiljöer eller distansstudier i hem eller på arbetsplats

- en attraktiv och informationsrik hemsida

- möjlighet till videokonferenser och distansstudier med goda och stabila bryggförbindelser och egna välutrustade studios

Det här är NLCs mål

NLC verkar främst i en lokal och regional utvecklingsmiljö. NLC har en erkänd roll både lokalt och regionalt. I syfte att skapa utvecklande lärmiljöer satsar NLC även fortsättningsvis på en ut- byggnad av infrastrukturella insatser inom ramen för vuxnas lärande.

Så här ska vi arbeta

NLCs ledningsgrupp följer uppmärksamt utvecklingen inom de olika områdena ovan både regi- onalt och nationellt.

(13)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

5 KVALITET OCH UTVECKLING

5.1 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Det här är NLCs mål

Den lokala arbetsplanen ska användas på ett sådant sätt att erfarenheter leder till utveckling.

Så här ska vi arbeta

- utvärdering av den lokala arbetsplanen sker en gång per år

- utvärdering av undervisningen sker i form av kurs- och terminsutvärderingar enligt kvali- tetsplanens anvisningar

- skolans fysiska och sociala miljö utvärderas en gång per år

5.2 KVALITET

En särskild kvalitetsplan för NLC inklusive mallar för kurs och termins-/läsårsutvärdering samt effektmål har antagits av KS Utskott II. Utöver denna har NLC sin egen kvalitetsplan.

Av särskild vikt att värdera utöver måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen är de egen- utvärderingar Nässjö lärcenter gör tillsammans med de studerande, personal och utbildarna för att utröna de studerande uppfattning av den utbildning de genomgått och personalen självuppfattning av verksamheten. Genomförda egenutvärderingar ska presenteras för berörda studerande och per- sonal.

5.3 UTVECKLINGSOMRÅDEN 2006/2007 5.3.1 SÄRVUX

- Uppsökande informationsinsatser: vuxna utvecklingsstörda - Implementering av ny läroplan

5.3.2 SFI

- Snabbare genomströmning - Ökad måluppfyllelse

- Förstärkt praktik som en del av språkundervisningen 5.3.3 GRUV

- Uppsökande informationsinsatser: kortutbildade

- Fördjupad genomgång av de individuella studieplanerna 5.3.4 GYVUX

- Utveckla de yrkesinriktade utbildningarna på gymnasial nivå i samråd med utbildningsan- ordnarna

- Ny lärlingsutbildning

- Fokusering på vårdutbildningarna 5.3.5 KY

- Ny KY-ansökan IT

- Implementering av NLCs Nya KY-koncept

(14)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

- TCs roll i KY Framtidens ledare inom möbel, snickeri och inredning 5.3.6 Högskolan Höglandet

- Förstärkt marknadsföring

- Fortsatt behovsanalys med hjälp av Behovsfångst 5.3.7 Högskolan

- Inför höstterminsstarten 2007 planeras ett högskoleprogram på 80 p med inriktning mark- nadslogistik förlagt till Nässjö i samverkan med Ingenjörshögskolan och Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

- Inför höstterminsstarten 2007 planeras ett högskoleprogram på 80 p med inriktning pro- duktutveckling förlagt till Nässjö i samverkan med Tekniska högskolan i Jönköping.

5.3.8 Andra områden

- Fortsättningen på Logistiktrappan och Trätrappan

- Utveckling av Nässjö lärcenters hemsida, lärportal och ett webbaserat registerprogram - Genomförande av den lokala överenskommelsen om integration med bl.a. förstärkta prak-

tikinsatser och ökad samverkan mellan Migrationsverket, Af, Nässjö kommuns flykting- mottagning och Nässjö lärcenter

- Utvecklingsavtalet inom ramen för hyresavtalet med Träcentrum

- Utvecklingen av en gemensam kommunal entreprenörsplattform tillsammans med NNAB, Träcentrum och Brinellskolan

- Implementering av ett samlat IKT-koncept (hemsida, webbaserad lärportal och skoladmi- nistrativt program)

- Processbeskrivning av NLCs huvud och stödprocesser - Uppstart av Lokalt kompetensråd

Remissversion antagen av RRm 2007 01 09

(15)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

BILAGA 1. EGEN PERSONAL

Namn Funktion Enhet

(Tjg) Formell Ssgr

Rahm, Rolf Utbildningschef, Rektor NLC 1,0

Ljungström, Marianne Utbildningsassistent NLC 1,0

Rungfak-P, Waree Skolsekreterare NLC 1,0

Svensson Monika Dataassistent NLC 1,0

Lindbom Yvonne Utbildningssamordnare HH (0,40) 1,0

Landgren, Malin Bitr. rektor VLC (0.75) 1,0

Frank, Madeleine SYV VLC 1,0

Halldin, Per SYV VLC 1,0

Johansson, Peter SYV VLC 1,0

Larsson, Johan Utbildningssamordnare YH 1,0

Hallberg, Bo Utbildare YH 1,0

Rosén, Anders Utbildare YH 1,0

Rydin, Claes Utbildare YH 0,5

Sa (11,65) 12,5

NLC = Central ledning och adm; HH = Högskolan Höglandet;

VLC = Vägledningscentrum; YH = Yrkeshögskolan

BILAGA 2. UTBILDNINGSPROCESSEN Individuell studieplan

Före antagning görs en Individuell studieplan i samråd med den studerande under ledning av SYV. Efter antagning åligger det utbildningsanordnaren och dennes lärare att genomföra planen.

Uppföljning av studierna görs kontinuerligt dels av utbildningsanordnaren dels av NLC. Beslut om ändring fattas av NLC.

Studerande i behov av stöd

Genom utbildningsaccepten (se under Antagning) har utbildningsanordnaren åtagit sig att säkra att den studerande nå sina studiemål. I samband med uppföljningen av den studerandes studier (se under Individuell studieplan) bedöms om det finns behov av särskilt stöd. Beslut om stöd fattas i samråd med den studerande och utbildningsanordnare. (Se vidare i bilagedelen)

Antagning

Särvux, Sfi, Gruv: Planeringssamtal -> Individuell studieplan inkl studieplanering; planering till- sammans med utbildningsanordnaren; antagning

Gyv: Planeringssamtal -> Individuell studieplan inkl studieplanering; planering tillsammans med vald utbildningsanordnare; mottagningsaccept från utbildningsanordnaren; antagning

KY: i enlighet med gällande utbildningsplan Betygssättning (Sfi, Gruv, Gyv)

Läraren sätter betyg efter genomförd. Betygskatalogen utgör underlag för diskussion om studiere- sultat (för både studiegrupp och enskild studerande) vid de särskilda betygskonferenserna som hålls två ggr om året. Vid dessa konferenser medverkar rektor, bitr. rektor, berörd SYV, utbild- ningsanordnarens ledningspersonal och berörda lärare. Vid betygskonferenserna diskuteras likvär-

(16)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

dighetsfrågor, i förekommande fall de nationella proven, betygsstatistik samt enskilda studiepre- stationer. I de fall betyget IG har satts diskuteras skälen för betyget samt om den studerande in- formerats om betyget och om den studerande accepterat betyget.

Prövning

Text från NLCs hemsida:

Prövning (gymnasiala kurser)

Prövning är till för den som antingen skaffat kunskaper på egen hand och vill få dem be- tygsatta eller vill höja ditt betyg i någon kurs. Prövning omfattar hela kurser enligt den na- tionella kursplanen. Kursmål och betygskriterier finns presenterade på Skolverkets hemsi- da.

Anmälan till prövning

Den som vill anmäla sig till prövning ska använda blanketten ”Anmälan till prövning”, som finns att ladda ner eller hämta på Vägledningscentret, Rådhusgatan 20. På blanketten anges önskat prövningstillfälle. En anmälan till prövning ska föregås av en kontakt med någon av Studie- och yrkesvägledarna på Vägledningscentret. Blankett, betygskopior samt kvitto på erlagd avgift kan lämnas in till Vägledningscentret eller skickas till: Nässjö lär- center, Box 174, 571 22 Nässjö

Anmälningsavgift

Att göra en prövning kostar 500 kronor per kurs. Anmälan görs senast en månad innan da- gen för prövning. OBS! Inbetald avgift återbetalas ej.

Inbetalning

Avgiften betalas in till Nässjö kommun på bankgiro 452-8519. Ange på talongen namn, prövning och 94-302-166–objekt 00455. OBS! Kom ihåg att kvitto på erlagd avgift ska bifogas ansökan.

Övrigt

Kort tid efter att ansökan lämnats in och inbetalningen registrerats kontaktas du av pröv- ningsförrättande lärare som presenterar kursinnehåll och betygskrav skriftligt eller munt- ligt. Du kommer även att få litteraturanvisningar. I samband med prövningen ska du visa godkänd legitimation.

Upphandling (Särvux, Sfi, Gruv, Gyv)

Upphandlingsprocessen ger förutsättningar för pedagogisk utveckling. Anbudsförfrågan och avtal innehåller tydliga krav på den pedagogiska verksamhetens kvalitet och utveckling. Upphandling- en bidrar till att de pedagogiska målen blir mycket tydliga i hela organisationen, både de upphandlande och den anbudsgivande. Upphandlingen görs som en öppen upphandling i de delar som avser externa utbildningsanordnare. Med kommunens gymnasieskola förhandlas fram ett avtal som till uppbyggnad och prisnivå motsvarar de avtal NLC har med de externa utbildningsanordnarna.

Validering

Validering är ett viktigt instrument för att fastställa och dokumentera kunskaper hos den enskilde, bl. a för att undvika onödigt långa studiegångar.

Regeringen ger följande definition av begreppet validering:

Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

(17)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

Validering kan bli aktuell i följande sammanhang:

• som ett led i en pågående utbildning i syfte att klarlägga kunskapsnivån, anpassa innehållet i och/eller förkorta studietiden

• i anslutning till vägledning för att fastställa utgångsnivå för vidare studier.

BILAGA 3. LIKABEHANDLINGSPLAN

Värdegrunden är viktig. En god stämning och ett gott klimat är beroende av positiva attityder hos alla som verkar inom NLCs olika områden. NLC står för vissa orubbliga värden som hänsyn och respekt för varandra och tolererar inga som helst former av kränkande särbehandling eller främ- lingsfientlighet. Alla ska kunna känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart. Respekt för att alla program är likvärdiga är en självklarhet.

För att förebygga kränkande särbehandling har vi bestämt att

- Alla medarbetare (detta inkluderar all anställd personal på NLC, konsultlärare samt berörd personal hos utbildningsanordnarna) har ett särskilt ansvar att vara uppmärksam på alla former av mobbning, våldsbenägenhet, främlingsfientlighet, rasistiska tendenser, vanda- lism, sexuella trakasserier eller annan kränkande särbehandling av människor.

- Varje studerande har ett stort eget ansvar för såväl sina studier som det sociala livet och miljön.

- Alla medarbetare i verksamheten ska vara ett stöd för alla studerande.

- All ledningspersonal inkl ansvariga hos varje utbildningsanordnare uppdateras av NLCs ledning om mobbning förekommer.

Att upptäcka kränkande särbehandling

- Uppföljningssamtal med alla studerande minst en gång per halvår - Besök ute i grupperna hos de olika utbildningsanordnarna

- Nära samverkan med personal (såväl pedagogisk som övrig) hos de olika utbildningsan- ordnarna

- Vid träff med studeranderepresentanter, göra de studerande medvetna om att vara upp- märksamma på om studiekamrater visar tecken på någon form av utsatthet

Handlingsplan

1. Studerande som blivit trakasserad eller andra som upptäcker/misstänker trakasserier anmä- ler detta till närmaste ansvarige som rapporterar vidare till NLCs ledning. Vid upprepade systematiska hot och/eller trakasserier mot en studerande, har vi ett flerstegsprogram som träder i kraft.

2. Uppgift om att kränkande särbehandling tros förekomma lämnas närmaste ansvarige.

3. Den ledningen utser samlar information från uppgiftslämnaren/handledaren och i vissa fall från den förfördelade studerande. En bedömning görs om problemet är att klassificeras som kränkande särbehandling eller om problemet är ett annat och därför andra åtgärder är att föredra.

4. När kränkande särbehandling konstaterats tas detaljerade uppgifter om var när hur det ägt rum.

5. Den eller de som utfört eller underblåst trakasserierna konfronteras med uppgifterna under ett enskilt "allvarssamtal" med den eller dem NLCs ledning utser.

6. Någon vecka efteråt görs ett uppföljningssamtal med den eller de som utfört den kränkan- de särbehandlingen för att se om trakasserierna har upphört. Om så är fallet anses ärendet avslutat.

(18)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

7. Om det konstateras att den kränkande särbehandlingen har varit särskilt allvarlig kontaktar NLCs ledning polisen och sociala myndigheter för att få råd om bästa sätt att gå vidare.

BILAGA 4. STYRELSE – LEDNING FÖR NLC

Kommunstyrelsens Utskott II, Styrelse för vuxenutbildningen i Nässjö

Uno Kenstam SAFE Ordförande Nässjö

Jeanette Söderström S V. Ordförande Nässjö

Torbjörn Svensson S Ledamot Nässjö

Anders Karlgren M Ledamot Nässjö

Ingemar Ericsson KD Ledamot Bodafors

KY Ledningsgrupp

Uno Kenstam Ordförande

Berno Hulth Ledamot arbetslivet NNAB

Hultman, Daniel Ledamot arbetslivet DRAKA Kabel Joshi, Sanjay Ledamot arbetslivet Yrkesmästaren Syd

Jönsson, Björn Ledamot Skogs och träfacket

Nilsson, Jan-Eric Ledamot Handeln

Simonsson, Per-Ola Ledamot Träcentrum

Smedmark, Henrik Ledamot Trä och möbelindustri förb

Söderberg, Peter Ledamot Swedese möbler AB

Birgersson Jörgen Suppleant Högskolan i Jönköping

Hertz, Susanne Ledamot Högskolan i Jönköping

Anna Österberg Studeranderepresentant Anna Lundström Studeranderepresentant Karin Henriksson Studeranderepresentant Jennie Brevitz Studeranderepresentant Ljungström Marianne Sekreterare

Rahm, Rolf Föredragshållare

NLCs ledningsgrupp

Rolf Rahm Utbildningschef

Malin Landgren Biträdande rektor

Yvonne Lindbom Utbildningssamordnare Högskolan Höglandet

Anders Rosén Programansvarig

Johan Larsson Utbildningssamordnare

Marianne Ljungström Utbildningsassistent

Utbildningsanordnare 2007 – 2008 Brinellgymnasiets Vuxenutbildning Brinellgatan 52

571 35 Nässjö Tfn: 0380-51 88 44 Fax: 0380-123 45

(19)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

E-post: vuxenutbildningar@brinell.nassjo.se www.brinell.nassjo.se

KjeCar utbildning Plöjaregatan 46 583 33 Linköping Tfn: 011-550 81 Fax: 013-21 43 25 Lernia AB Nyhemsgatan 6 571 38 Nässjö Tfn: 0380-160 30 Fax: 0380-168 63

E-post: stig.jansson@lernia.se www.lernia.se

MiROi I-learning AB Storgatan 38-40

571 32 Nässjö Tfn: 0380-172 00 Fax: 0380-177 75

E-post: magnus.ivarsson@miroi.se www.miroi.se

Ultra Education Industrigatan 42 B 571 38 Nässjö Tfn: 0380-133 99 Fax: 0380-133 17

E-post: jonas.lindvall@ultra.se www.ultra.se

Viebäck folkhögskola Viebäck

571 91 Nässjö Tfn: 0380-66 30 00 Fax: 0380-66 30 85

E-post: vieback@crossnet.se www.vieback.nu

Forsman och Nydahl AB MOA Lärcentrum Nya Tanneforsvägen 96 582 42 Linköping Tfn: 013-13 70 95

BILAGA 6. KVALITETSPLAN Se vidare >>

(20)

NÄSSJÖ LÄRCENTER

Komvux, Yrkeshögskolan, Högskolan Höglandet

BILAGA 7. STUDERANDEN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Enligt läroplanen är det rektors ansvar att ge vuxna med kort eller bristfällig utbildning stöd i att påbörja och genomföra utbildning.

Genom mottagningsaccepten i samband med antagningen har utbildningsanordnaren åtagit sig att säkra att den studerande ska nå sina studiemål, vilket innebär att de ska ta vara på alla möjliga åt- gärder för att de studerande ska nå minst betyget godkänt.

Att upptäcka behov av stöd

- I samband med upprättandet av den individuella studieplanen, där SYV och sökanden går igenom tidigare studier och erfarenheter samt planerar framåt

- I samband med uppföljningskonferenser/pedagogiska konferenser

- I samband med uppföljningssamtal utifrån den individuella studieplanen med de stude- rande minst en gång per halvår samt vid behov

- I samband med SYVs besök i grupperna hos de olika utbildningsanordnarna

- Genom nära samverkan med pedagogisk personal hos de olika utbildningsanordnarna

Att utreda behov av stöd

- Tillsammans med SYV, ansvarig lärare samt studerande görs en allsidig belysning av behovet samt om det finns behov av hjälpmedel och kontakter med AV-central eller liknande och en bedömning görs om vilka insatser som kan vara aktuella.

Att åtgärda behov av stöd

- Efter överenskommelse gjorts med den studerande och berörd utbildningsanordnare skrivs åtgärdsplanen in i den individuella studieplanen, som justeras om behov finns

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :