PM
UPPDRAG
Normvärden för elnätsanläggningar inför tillsynsperioden 2020–2023
UPPDRAGSLEDARE
Peter Ekström
DATUM
2018-12-17
UPPDRAGSNUMMER
15003553
UPPRÄTTAD AV
Peter Ekström
Normvärdeslista tillsynsperiod 2020 – 2023
Remissfrågor och svar på föreslagen normvärdeslista
Inledning
Sweco har på uppdrag av Energimarknadsinspektionen (Ei) tagit fram ett förslag på
normvärdeslista för tillsynsperioden 2020–2023. Normvärdena ska i möjligaste mån spegla de investeringsutgifter ett företag skulle ha för att förvärva eller tillverka tillgångar på ett
kostnadseffektivt sätt och på en konkurrensutsatt marknad. Förslaget innehåller en
normvärdeslista, en därtill tillhörande rapport samt en översättningslista som förenklat beskriver de förändringar förslaget på ny normvärdeslista innehåller i jämförelse med befintlig
normvärdeslista för tillsynsperioden 2016 – 2019.
Den 1 oktober 2018 levererades ett förslag till ny normvärdeslista till Ei enligt beskrivning ovan.
Därefter har förslaget varit ute på remiss hos olika intressenter så som elnätsföretag och organisationer inom elnätsbranschen. Under remisstiden har det från olika aktörer inkommit frågor, kommentarer, synpunkter, förslag och påpekanden (fortsättningsvis angivna som kommentarer) gällande olika aspekter på den föreslagna normvärdeslistan och tillhörande rapport.
Detta PM avser att besvara de kommentarer som inkommit skriftligt till Ei under den ovan beskrivna remissperioden. Många kommentarer från olika aktörer är i sak och syfte lika, även om de kan skilja sig åt i formulering och eventuella detaljer. Därmed har det i detta PM skett en generalisering av de olika frågorna i syfte att förenkla svarsprocessen och på så sätt undvika upprepningar av samma principfråga. Därmed kan formuleringar av de olika kommentarerna skilja sig åt i detta PM gentemot de ursprungliga texterna i inkomna kommentarer.
Föreslagen normvärdeslista efter remissomgång
Sweco har bedömt och analyserat de inkomna kommentarerna för att bedöma vad som är lämpligt och realistiskt att förändra med avseende på uppdragets innehåll samt aktuellt syfte och definition av normvärdeslistan. Det innebär att ett flertal förändringar genomförts i
normvärdeslistan efter genomgång av remisskommentarer. Uppenbara felaktigheter har rättats, beskrivningar och definitioner har ändrats i syfte att göra dem tydligare och mer konsekventa, och vissa koder har genomgått strukturella förändringar. Dessutom har ett antal koder tagits bort och ett antal nya koder har introducerats.
Remisskommentarer samt svar
Generellt
Kommentar lista över frågor och svar gällande normvärdelistan:
En lista över frågor och svar gällande normvärdeslistan skulle underlätta kommunikation gällande frågeställningar som behandlats under framtagningen av normvärdeslistan.
Svar:
Förutom detta PM som anger svar på frågor under remissperioden kommer inte Sweco att författa eller leverera någon ytterligare fråge- och svarslista.
Normvärdeslistans struktur
Kommentar dubbletter av liknande koder för olika koncessionsvarianter:
Apropå på uppdelningen av likvärdiga koder gällande olika koncessionsvarianter, vilket innebär att ett flertal koder får dubbletter med lika typ, beskrivning samt värde, enligt kategorier angivna i intäktsramsförordningen (SFS 2018:1520). Förslag på nya kolumner men val av
koncessionsvariant eller ekonomisk livslängd. Ökad administration med förändringar i nätbolagens dokumentationssystem. Gäller uppdelning även för ledningar som ingår i redovisningsenhet REL när ledning har linjekoncession.
Svar:
Sweco har förståelse för synpunkten och har fört diskussion med Ei om saken. Ei:s
inrapporteringssystem är uppbyggt på ett sådant sätt som inte möjliggör att en sådan förändring genomförs på ett enkelt sätt. En ombyggnad av systemet är inte möjlig att genomföra inom den tiden som finns till förfogande. Den önskade förenklingen med färre koder kan därmed inte tillmötesgås. Sweco har i detta avseende följt intäktsramsförordningen (SFS 2018:1520) strikt.
Kommentar sammanföra koder för styr- och kontrollutrustning:
Styr- och kontrollutrustning förkommer i normvärdelistan på spridda platser. Koderna NR-KLFS, NR-KF, NR-KS samt NR -KT bör sammanföras till ett avsnitt.
Svar:
Dessa koder följer i nuvarande förslag direkt efter den typ av utrustning de kan associeras med, och detta avses inte förändras.
Kommentar sammanföra koder för reservkraftaggregat:
Koder för reservkraftaggregat bör sammanföras med kabelskåp då de tillhör samma kategori.
Svar:
Dessa koder följer i nuvarande förslag direkt efter den typ av utrustning de kan associeras med (i detta fall transformatorer), och detta avses inte förändras.
Kommentar sammanföra koder för kategori nätstationer:
Koder för kategori nätstation bör sammanföras till ett avsnitt.
Svar:
Dessa koder har i princip samma struktur som i tidigare normvärdeslistor, och detta avses inte förändras.
Kommentar koder i oordning:
Några koder i raderna 229 – 230 samt 247 – 248 (obs radnumrering skiljer sig i förslaget efter remiss) står i oordning.
Svar:
I förslaget var strukturen vald på detta sätt med avsikt. Sweco förstår dock att denna struktur kan tolkas som otydlig varför Sweco föreslår en förändring i strukturen för dessa koder.
Tidigare L-NR-NS-1-2 blir numera L-NR-NS-1-1 och tvärtom. Motsvarande rockad sker även för L-NR-NS-2-1 och L-NR-NS-2-2.
Kommentar delvis förnyelse:
Generellt önskas mer uppdelning i delvis förnyelse. Detaljgraden haltar med delvis förnyelse för viss utrustning, men inte för annan utrustning som i sig är mer komplex. Exempelvis har
kabelskåp separerats, men ej nätstationer som endast finns i två utföranden. Det är ej administrativt betungande med mer delvis förnyelse, snarare tvärtom. Värdering av utrustning där ej normvärdesbaserad delvis förnyelse skett innebär att olika metoder för värdering måste användas. Uppdelning av specifik utrustning i mer delvis förnyelse så som nätstationer, luftledningsstolpar etcetera.
Svar:
Den exakta detaljeringsnivån för normprislistan är en fråga som bedöms olika från olika branschföreträdare. Sweco har under arbetet med listan stött på åsikter som omfattar en inte lika omfattande uppdelning som remisskommentarerna anger. Sweco medger att den optimala gränsen för delvis förnyelse eller ej är svår att identifiera och Sweco har full förståelse för att en mer detaljerad normprislista kan underlätta för många nätbolag. Någonstans måste dock gränsen sättas och Sweco avser inte förändra listans detaljeringsgrad i förslaget efter remiss, med hänvisning till att normvärdeslistan i sin definition inte aves vara en allt för detaljerad prislista. När det gäller hur detaljgraden i delvis förnyelse skiljer sig åt och inte strikt följer komplexiteten eller det enskilda värdet för olika typer av utrustningar så beror det på flera olika aspekter. I de flesta fall, då en ökad komponentuppdelning skett, beror det på införandet av differentierade avskrivningstider.
Ledningar
Kommentar reducering av kabelskåp för ledningar 0,4 kV:
För kablar med areorna 10 och 16 mm² samt 50 mm² i city ska inte reduktion göras för kabelskåp, då dessa kabelkoder inte innehåller några kabelskåp.
Svar:
Det är en helt korrekt iakttagelse att det i förslaget skett ett misstag gällande reduktion av värdet för kabelskåp för vissa lågspänningskablar. Detta är i förslaget nu ändrat enligt följande:
City, ingen reduktion för kabelskåp för kablar med area 50 mm2
Tätort, ingen reduktion för kabelskåp för kablar med areorna 10 och 16 mm2
Landsbygd normal, ingen reduktion för kabelskåp för kablar med areorna 10 och 16 mm2
Landsbygd svår, ingen reduktion för kabelskåp för kablar med areorna 10 och 16 mm2
Kommentar jordkabel är lågt värderad:
Normvärdena för jordkabel förlagd i city eller citynära områden (tätort) är generellt långt under de utgifter nätbolagen har för att uppföra anläggningen. Normvärdet för de nya koderna 36 kV treledarkablar, där värdet är bedömt av specialist, avviker stort mot de befintliga koderna för enledarkablar med motsvarande area. Det verkar som att det bedömda värdet ligger alldeles för lågt. Normkostnaderna för förläggning av kablar tar inte hänsyn till de strängare krav på
trafikavstängningar som utvecklats sedan 2010. Under de senaste ca 5 - 10 åren har kraven avseende trafikavstängningar skärpts och investeringskostnaden är idag avsevärt högre än när normvärdeslistan togs fram år 2010 inför den första reglerperioden. Indexering med
faktorprisindex för byggnader täcker inte den utveckling som har skett, med framförallt tyngre och dyrare trafikavstängningar.
Svar:
Ett normvärde avspeglar per definition inte ett exakt värde. Därmed kan ett verkligt värde differentiera från föreslaget normvärde. Sweco håller med om att under vissa förutsättningar kan dessa normvärden upplevas låga, men de bedöms ändå vara rimliga för ett typiskt fall och Sweco anser därmed att de är berättigade som normvärden och ingen förändring föreslås därmed.
Kommentar beskrivning av jordkablar skiljer sig åt för samma typ av koder:
Beskrivningstexten skiljer sig mellan befintlig kod för treledarkabel och nya koden för
motsvarande enledarkabel. För jordkabel 36 kV, treledarkabel, så skiljer sig beskrivningstexten åt, trots att det inte borde vara så.
Svar:
Beskrivningarna gällande dessa koder har uppdaterats så att de nu är konsekventa.
Kommentar kodbeteckning för nya koder för treledarkabel:
En ny kodbeteckning ”X-NR-KL-X-X” används för de föreslagna nya koderna för treledarkablar.
Vad är skälet till att inte fortsätta med X-NR-JK-X-X”?
Svar:
Beteckningen KL avser i detta fall kabel landsbygd. Det finns på motsvarande sätt KC för kabel city etcetera. I de flesta fall finns motsvarande koder redan med beteckning NR-JK. Alternativet hade inneburit ett stort antal koder med beteckningen NR-JK med väldigt lång nummerföljd.
Sweco anser att det föreslagna värdet är att föredra och avser inte att förändra det.
Kommentar koder för jordkabel har felaktig beskrivning:
Koderna L-NR-KL-2-1 och L-NR-KL-2-2 har en annan beskrivning än jämförbara koder vilket torde vara en felskrivning.
Svar:
Beskrivningarna för dessa båda koder har korrigerats så de följer övriga beskrivningar konsekvent.
Kommentar lika värde PEX 3x400 som för PEX 3x1x400 mm
Koderna L-NR-KT-1-2 och L-NR-KT-1-2—L PEX 3x400 mm2 har exakt samma värde som motsvarande koder för PEX 3x1x400 mm2
Svar:
Ja, i detta fall har underlag och beräkningar gett exakt samma värde för dess båda kabeltyper.
Kommentar PEX 3x1x400 är lågt värderad:
Koderna L-NR-KL-3-8 samt L-NR-KL-3-8-L är orimligt låga jämfört med närliggande koder.
Svar:
Korrekt iakttagelse. Detta fel är rättat i det nya förslaget till normvärdeslista.
Kommentar PEX 3x400 är högt värderad:
Koden L-NR-KL-1-2 är orimligt högt jämfört med närliggande koder.
Svar:
Korrekt iakttagelse. Detta fel är rättat i det nya förslaget till normvärdeslista.
Kabelskåp
Kommentar för lågt värderade inom city och tätort:
Skillnaden i normvärde för kabelskåp beroende på omgivningsmiljö är väldigt liten i
normprislistan. Värderingen utgår helt från materialpriser och inte miljö, trots att miljön spelar stor roll. Värdena ger inte täckning för kostnader i form av asfaltering/återställning,
trafikavstängningar m.m. som uppstår vid byte av kabelskåp i tätorts- och citymiljö.
Svar:
Normvärdeslistan är avsedd att spegla nyinvesteringar, vilket i detta fall innebär uppförandet av kabelskåp i samband med jordkabelförläggning. Detta gäller exempelvis även redan etablerade koder som nätstationer. Några remisskommentarer anger att de anar att kostnaden för
kabelschakt finns med i paritet till kostnaden för schakt för kabelskåp, vilket således är korrekt.
Sweco medger att det vid utbyte av kabelskåp är kostsammare än vad de föreslagna värden medger. Detta är sant också för andra anläggningstyper.
Givet den kostnad som normprislistan ska spegla föreslår inte Sweco någon förändring med anledning av remissynpunkten.
Kommentar felaktigt värde för L-NR-KS-3-2 och L-NR-KS-4-2:
Föreslagna normvärden för kabelskåp K2 i landsbygd (L-NR-KS-3-2) och landsbygd svår (L- NR-KS-4-2) har troligtvis fått fel värden i listan.
Svar:
Korrekt iakttagelse att dessa värden var felaktiga då det saknades en nolla. Detta är korrigerat i det nya förslaget.
Kommentar liten skillnad i värden för kabelskåp, definition kabelskåp är otydlig:
Det finns risk för att det byggs för stora kabelskåp då modellen styr åt det hållet. Det är otydligt vad som definierar kabelskåpen.
Svar:
Sweco medger att definitionen kan vara otydlig och har därför i det nya förslaget ändrat från att tidigare ange kabelskåpstyper enligt benämning K1 – K5, för att i stället definiera kabelskåp utifrån deras bredd. Detta innebär att problemet med att det finns risk för att det kan byggas för stora skåp kvarstår. Risken att det byggs omotiverat stora anläggningar finns även för andra
kodtyper, exempelvis byggnader, nätstationer, transformatorer etc. Sweco ser inte någon möjlighet att helt undvika oönskade styrande effekter och menar att det ytterst är en fråga för Eis tillsyn att kontrollera att kapitalbasvärderingen sker på ett korrekt sätt.
Nätstationer
Kommentar inomhusbetjänade nätstationer:
Flera nätföretag använder inomhusbetjänade nätstationer, vilka prismässigt skiljer sig från normkoderna. En tilläggskod för nätstation förslagsvis med beteckningen ”Tillägg för inomhusbetjänad nätstation” bör införas, på samma sätt som görs för inhyst och nedbyggd nätstation. Det bör finnas flera tilläggskoder för olika storlek på nätstationsbyggnaderna. Det vore lämpligt att komplettera normprislistan med dessa inomhusbetjänade stationer med RMU- ställverk, vilket är en smart teknik som normprislistan inte ger täckning för. En möjlighet skulle kunna vara att komplettera med tilläggskoder för inomhusbetjänade nätstationer av olika storlekar samt tilläggskoder för RMU-ställverk. Koder för fristående, inomhusbetjänade stationer bör införas.
Svar:
Tillägg för inomhusmanövrerade stationer är en ett rimligt förslag som innebär att
normprisvärdering kan omfatta en större andel av företagens kapitalbas. Sweco avser införa en tilläggskod för inomhusbetjänade nätstationer i det korrigerade förslaget.
Kommentar kombination av tillägg för nätstationer:
Tilläggskoderna för nätstationer är hämtade ur EBR. Tilläggskoderna inhyst och nedbyggd är tänkta att användas tillsammans med en nätstationskod, vilka samtliga avser prefabricerade nätstationer. Inhysta respektive nedbyggda stationer är oftast platsbyggda och då uppstår frågan vilken kod tillägget ska komplettera.
Svar:
I och med att koderna för tilläggen är erhållna från EBRs kostnadskataloger och de där är avsedda att kunna kombineras i viss mån så är det rimligt att även i normvärdelistan använda samma definition. Därmed är det ändrat och förtydligat så att koden för tillägg för nätstation inom city och tätort numera kan kombinera med övriga tilläggskoder för nätstationer, det vill säga tillägg för inhyst nätstation, tillägg för nedsänkt nätstation samt även för den nya koden för inomhusbetjänad nätstation. Dessa tre tillägg (inhyst, nedsänkt och inomhusbetjänad) kan dock inte kombineras med varandra. I beskrivningarna i normvärdeslistan är de möjliga
kombinationerna tydligt redovisade. Sweco har avsett att elnätbolagen, för tilläggen inhyst och nedbyggd nätstation, ska välja nätstation av betongtyp med storlek motsvarande den aktuella transformatorstorleken. Tillägget för inomhusbetjänade stationer avser nätstationer av såväl plåt- som betongtyp.
Kommentar beskrivning av tillägg för friliggande nätstation inom city eller tätort:
Beskrivningen av tillägg för friliggande nätstation inom city och tätort bör formuleras om. Det enda som behöver vara uppfyllt är att stationen finns ”inom ett område som ligger innanför tätortsgränsen på Statistiska Centralbyråns tätortskarta”. Texten ”och som samtidigt
kategoriseras som sluten eller hög bebyggelse i Lantmäteriets terrängkarta” kan tas bort. Det finns en motsägelse mellan beskrivningarna och rapporten.
Svar:
Korrekt iakttagelse. Beskrivningen för de båda koder som berör tillägg för nätstationer inom city- och tätortsområde är ändrad och delen som berör placeringen lyder numera ” Tillägg för
nätstation XX/0,4 kV inom ett område som ligger innanför tätortsgränsen på Statistiska Centralbyråns tätortskarta.”. Koderna för detta tillägg hade innan en ytterst liten variation på några kronor mellan spänningsnivåerna 12 och 24 kV. Dessa har fått exakt samma värde för att vara konsekventa.
Kommentar torrisolerade nättransformatorer:
Torrisolerade transformatorer saknas i normprislistan. Torrisolerade transformatorer används typiskt i inhysta och nedbyggda nätstationer, så det vore naturligt att lägga till normkoder för torrisolerade transformatorer i samband med att tillägg för inhyst och nedbyggd nätstation införs.
Svar:
Normvärdeslistan har historiskt endast innehållit oljeisolerade transformatorer, och det har heller inte tidigare framkommit att det fanns en önskan att inkludera torrisolerade transformatorer.
Bedömningen är därmed att det inte är tillräckligt motiverat att i detta sena skede inför normkoder för torrisolerade transformatorer.
Kommentar koder för nätstationer lågt värderade:
Koden NG15221 ”Nätstation 1250 kVA Betong” har fått ett, till synes, lågt normvärde jämfört med närliggande koder.
Svar:
Detta är en korrekt observation. Värdet för aktuell kod har uppdaterats.
Transformatorer
Kommentar Eco-designkrav:
En EU-förordning kommer att ställa fördyrande Eco-designkrav på nya transformatorer från år 2021. Då normpriserna ska återspegla vad det kostar att ersättande anläggning med den teknik som finns idag bör Ei höja normvärdena för transformatorer från år 2021 med avseende på Eco- designkrav.
Svar:
Det ingår ej i Swecos uppdrag att föreslå framtida åtgärder för normvärdeslistan. Swecos förslag till normvärdeslista skall spegla den teknik som används idag och därmed finns inte någon aspekt gällande framtida skärpta krav med i den föreslagna listan.
Kommentar ny transformatorstorlek på 1000 kVA:
För att undvika anskaffningsvärdering och för att listan skall representera nätägarens behov och med rationella nivåer på specifikationerna borde även en kod för 1000 kVA finnas.
Svar:
Ett rimligt förslag. I nya förslaget till normvärdeslista finns därmed transformatorer 1000 kVA med för spänningsnivåerna 12/0,4 och 24/0,4 kV, samt som reservtransformator 12-24/0,4 kV.
Kommentar tredje lindning för 54-24/24-12 kV- trafo bör finnas med:
Tredje lindning finns även för trafo med 54-24/12-24, kod R-NR-T-2-1 osv. och utgör fördyrande element som inte ges kostnadstäckning i normkod för transformatorerna (denna typ av normkod saknas i listan).
Svar:
Bedöms som ej tillräckligt frekvent förekommande varför annan värderingsmetod föreslås i de fall nätföretagen inte bedömer att normvärdeslistan kan tillämpas för dessa anläggningar.
Kommentar reservkoder för transformatorer:
Koderna för reservtransformatorer skulle kunna plockas bort då det inte föreligger någon skillnad emellan dem och transformatorer i bruk. I GIS-system kan koden vara satt på
transformatorer och det innebär att koder måste ändras om en trafo tas från lager (reserv) och sätts ut i nätet och motsvarande för den som ev. tas in i lagret (reserv).
Svar:
Eftersom uppgift om huruvida en anläggning utgör reservmaterial behöver lämnas till Ei så är det lämpligt med separata koder för reservtransformatorer. Därmed så föreslås inte någon förändring i denna fråga.
Mark och byggnad
Kommentar avsaknad av växelspänningssystem:
I normvärdeslistans beskrivning av totala byggnadstillgångar under de olika underkategorierna för Markarbeten och byggnader anges ”Exklusive LS, VS, batterisystem, felsignalutr,
fjärrkontroll, debiteringsmätning”. I koderna för byggnader ingick tidigare
växelströmsfördelningen. Om denna nu är exkluderad i beskrivningen, var fångas den upp istället?
Svar:
Växelspänningssystem (VS) skall ingå i koder för byggnader och mark. Beskrivningen är nu korrigerad.
Styr- och kontrollutrustning
Kommentar motormanöverdon bör ha samma avskrivningstid som nätstation:
Angående det nya tillägget för motormanöverdon så bör det tas under övervägande om detta inte ska ha samma avskrivningstid som nätstation.
Svar:
Detta är en rimlig kommentar och motormanöverdom är därmed flyttad från kategorin styr- och kontrollutrustning till kategorin nätstationer så att dessa koder får efterfrågad avskrivningstid.
Kommentar motormanöverdon bör definieras bättre:
Gällande Tillägg motormanöverdon frånskiljarfack bör detta förtydligas om det är en kod per fack eller en kod per station.
Svar:
Denna kod avser kostnad per fack och texten i fältet teknisk specifikation har uppdaterats till
”Motormanöverdon frånskiljarfack i nätstation. Kostnad per fack.”. Motsvarande har den
tekniska specifikationen för koden ”Fjärrövervakning och fjärrkontroll i nätstation” uppdaterats till
”Fjärrövervakning och fjärrkontroll i nätstation. Kostnad per station.”
Kommentar fjärrövervakning och fjärrkontroll i nätstation är lågt värderad:
Om kommunikationsutrustning ingår i L-NR-NT-1-1, Tillägg fjärrövervakning och fjärrkontroll, nätstation, Inklusive montage, programmering och dokumentation, så är siffran 74 536 kr låg.
Svar:
Värdet har kontrollerats och bedöms ha varit något lågt. En ny bedömning av normvärde har gjorts och Swecos förslag har reviderats till 84 536 kr.
Kommentar likspänningssystem bör vara fackberoende:
Gällande koderna för grundkostnad för likspänningssystem (LS) (R-NR-KS-1-X) så utgår positionerna från spänningsnivå i stationen. Då antalet fack är mer kostnadsdrivande än spänningsnivån i stationen, så borde kostnaderna utgå från antalet fack, vilket det också felaktigt anges i rapporten att de gör. Med nuvarande definition av LS så räcker det med två koder.
Svar:
Av remissvaren har det tydligt framgått att den valda metoden för likspänningssystem (LS) inte anses vara representativ för hur sådana system bör värderas. Sweco har därmed i det nya förslaget gjort en förändring som innebär en indelning som styrs av spänningsnivå i kombination med antalet fack Det innebär i det nya förslaget totalt 6 koder för 3 spännigsintervall med vardera två stationsstorlekar beroende på antalet fack i stationen
Kommentar fjärrkontroll behöver förtydligas och ett nytt system bör införas
Beskrivningen av grundkostnad för fjärrkontroll och aktiv kommunikationsutrustning behöver förtydligas. Nuvarande beskrivning kan ge oönskade konsekvenser. Stegen mellan koderna för fjärrkontroll är för stora. Koderna bör istället bestå av en grundkostnad, en fackkostnad samt en kostnad för tillkommande skåp. Metoden att utgå från spänningsnivå med dominerande antal fack ger felaktiga incitament och kan ge upphov till felaktiga kompenseringar.
Svar:
Sweco anser att de inkomna kommentarerna har flera riktiga och rimliga synpunkter varför det i det nya förslaget skett en omarbetning av systemet för fjärrkontroll som enligt vår mening ger en mer rättvis, enklare och tydligare metod. Det nya systemet innebär totalt 8 koder för fjärrkontroll med - 4 olika spänningsintervall med en kod för grundkostnad samt en kod för kostnad per fack i stationen för respektive spänningsnivå. Grundkostnaden skall väljas efter högsta
spänningsnivå i stationen, alltså en grundkostnad per station, och antalet fack per spänningsnivå, upp- och nedsida, skall adderas därtill.
Kommentar lågt värderad styr- och kontrollutrustning:
Nivån för värden för styr- och kontrollutrustning per fack (exempelvis brytarfack) skiljer sig från Svensk Energis branschschablon för delvis förnyelse då normvärdeslistans värden är lägre.
Värden baserade på expertutlåtanden gör att det saknas transparens, speciellt när värden avviker från EBRs kostnadskatalog.
Svar:
Ei har valt metoden att låta ett tekniskt konsultföretag föreslå en normprislista. I det förslag som Sweco presenterar har olika metoder använts, bland annat indexering, jämförelse med EBR och
specialistutlåtanden. Dock måste det i bestämmandet alltid ske någon form av
erfarenhetsmässigt utlåtande. Antingen i form av kontroll av rimlighet hos befintligt värde, eller i form av skapandet av ett nytt värde. Expertutlåtandena bygger på olika former av beräkningar och erfarenheter från utförda uppdrag. I varje fall sker slutligen en bedömning av huruvida det erhållna värdet (eller det befintliga värdet) kan anses vara rimligt eller ej. Nämnda
branschschablon är enligt vad Sweco erfar en hjälp vid utbyte av delutrustning och skiljer sig därmed mot normvärdeslistan som i första hand avser nyproduktion, och således är dessa båda verktyg ej direkt jämförbara. Därmed föreslår inte Sweco någon förändring av normvärdeslistan med avseende på denna kommentar.
Kommentar bedömning av kostnad för arbete:
Metodredogörelsen för att normvärdessätta de nya positionerna inom området Styr- och kontrollutrustning (kap 3.5.2 i Rapporten) avslutas med att tiden för konstruktion, konfiguration, installation och provning uppskattas och normvärdessätts. Metodvalet att normvärdessätta konstruktion, konfiguration och provning som beredare är enligt vår erfarenhet felaktigt då dessa tjänster i realiteten är ca 20 % dyrare.
Svar:
Vid kostnadsberäkningarna har dessa arbeten likställts med beredare då det är ett, i EBR, fastställt arbete med en fastställd kostnad som kan relateras till och därmed motiveras. Vid beräkningen har sedan det samlade resultatet, inklusive material och arbete, värderats och, om det ansetts rimligt, behållits och använts. Sweco menar därför att normvärdet som helhet speglar ett skäligt anskaffningsvärde och avser därmed inte att föreslå någon förändring med avseende på denna kommentar.
Kommentar uppdelning av reläskydd i stam-, region- och lokalnät:
För kontrollutrustning ställverksfack föreslår Sweco ett nytt sätt att definiera utrustningen genom att införa begreppen "Distributionsnät”, "Regionnät" samt "Stamnät", och till det koppla ett spänningsintervall. En första frågeställning blir därmed vad som definierar de olika begreppen.
Dessutom är spänningsintervallen olika beroende på till vilken typ av fack kontrollutrustningen hör. Vad är syftet med att dela in kontrollutrustningen i olika nätnivåer, och sedan lägga olika spänningsnivåer utöver detta på koden? Utan ytterligare definition av begreppen blir det otydligt och svårt att matcha kontrollutrustningen på ett korrekt sätt. Skillnad behöver dock göras för radiella nät och maskade nät. Definitionerna bör arbetas om för att bättre spegla de avsikter Sweco haft med uppdelningen.
Svar:
Indelningen i stam-, region och lokalnät har skapat mycket förvirring och det är naturligtvis något som i och med detta bör åtgärdas. Därmed kommer dessa begrepp inte längre finnas med i nya förslaget till normvärdeslista, och den nya indelningen sker strikt enligt olika spänningsintervall.
Dessa spänningsintervall har även kontrollerats så de skall vara mer konsekventa.
Kommentar lika koder för transformatorfack:
Normvärdena för transformatorfackens kontrollanläggning är samma oavsett om de klassas som Distributionsnät eller Regionnät. Borde det inte gå att förenkla och ta bort två koder?
Svar:
Swecos avsikt med denna dubblett var att tillse att de inte skulle uppstå luckor i normvärdena, samtidigt som den valda definitionen skulle hållas. I och med att definitionen enligt stam, region-
och lokalnät försvinner så finns det ingen anledning att ha kvar båda dessa koder varför en kod försvinner och den kvarvarande koden definieras enligt spänningsintervallet 170-24/84-12 kV.
Kommentar transformatordifferentialskydd:
Tilläggskoden för transformatordifferentialskydd finns endast för distributionsnät, trots att normvärdena är samma för distributionsnät och regionnät. Det är i och för sig normalt att alltid ha differentialskydd på större transformatorer, och därmed ha tilläggskod endast för de normalt sett mindre transformatorerna i distributionsnätet. Men varför är då ingen skillnad i det
grundläggande normvärdet mellan Distributions- och Regionnät?
Svar:
Koden för transformatordifferentialskydd ändras för att följa den nya definitionen där kod för reläskydd i transformatorfack definieras enligt spänningsintervallet 170-24/84-12 kV.
Kommentar separat samlingsskeneskydd:
Kontrollutrustning separat samlingsskeneskydd finns för spänningsintervallet 84-420 kV. Det är oklart vad som avses med separat samlingsskeneskydd, vilket därför bör förtydligas. Spontant känns det fel att begränsa koden nedåt i spänning, då separata samlingsskeneskydd även finns på lägre spänningar. Vad är skillnaden mellan ”Kontrollutrustning samlingsskeneskydd i
inkommande fack från transformator” och ”Separat samlingsskeneskydd”?
Svar:
Den tidigare benämningen ”Kontrollutrustning samlingsskeneskydd i inkommande fack från transformator” innebar en viss förvirring gentemot koden ”Separat samlingsskeneskydd”. Därför har begreppet samlingsskeneskydd plockats bort från koderna för inkommande fack från transformator. Separat samlingsskeneskydd avser därmed skydd för samlingsskena som ej är kopplat till specifikt fack i ställverket. Används främst för högre spänningsnivåer och det valda spänningsintervallet kvarstår därmed. För lägre spänningsnivåer används ofta skyddet i inkommande fack från transformator med funktionerna blockerbart överströmsskydd och nollpunktsspänningsskydd.
Kommentar kontrollutrustning för inkommande fack från transformator:
Det bör definieras vad som skiljer koder för ”Kontrollutrustning samlingsskeneskydd i
inkommande fack från transformator” för distributionsnät (12-24 kV), regionnät (36-84 kV) och stamnät (36-170 kV).
Svar:
Även här påverkas koderna av den nya indelningen. En av dessa koder för inkommande fack från transformator försvinner därmed och de två kvarvarande koderna differentieras av spänningsnivåer, 12-72,5 respektive 84-245 kV, där det lägre intervallet även definieras som
”Kontrollutrustning inkommande fack från transformator i metallkapslat ställverk.” i den tekniska specifikationen.
Kommentar låga värden för kontrollutrustning i ställverksfack:
De utbrutna normkoderna för kontrollanläggning för ställverksfack har generellt låga
normvärden och det kommer vara omöjligt för nätbolagen att utföra utbyte av kontrollutrustning till normvärdet.
Svar:
Koderna avser, precis som för kabelskåp ovan, inte utbyte av reläskydd i befintlig utrustning.
Koderna avser nyanläggning.
Kommentar gällande exempel hur koder för kontrollutrustning kan användas:
En detaljerad beskrivning hur koder för kontrollutrustning kan användas, gärna med exempel.
Svar:
Detta kan möjligtvis ske i handboken. Sweco avser inte att ytterligare förtydliga med fler exempel i rapporten till förslaget av normvärdeslista.
Kommentar utbrytning av kod för kontrollutrustning för nollpunktsutrustning
Det är noterat att kontrollutrustning för koderna R-NR-NB-1-1 till 4-1 nollpunktsbildare har brutits ut till separata koder. Tolkningen är att nollpunktsbildaren är ett tillägg då det saknas nollpunkt i krafttransformatorn. I koderna för krafttransformatorer vid olika spänningsnivåer och märkeffekt ingår nollpunktsutrustning. I utrustningen ingår kontrollutrustning. Det framgår inte att även den kontrollutrustningen är utbruten från koderna. Förslaget är därmed att kostnaden för
kontrollutrustningen för nollpunktsutrustningen till krafttransformatorer bryts ut på samma sätt som övriga koder med kontrollutrustning.
Svar:
I normvärdeslistan finns två koder R-NR-KF-8-3 samt R-NR-KF-8-4 som avser kontrollutrustning för nollpunktsutrustning. Ingen förändring har därmed skett i normvärdeslistan gällande denna kommentar.
Mätare
Kommentar brist på mätarentreprenörer:
Funktionskraven på mätare kategori 1 har ökat kraftigt jämfört med de mätare som låg till grund för nuvarande normvärde. Sweco har bedömt att de nya funktionskraven kostar 120-380 kr per mätare. Då det är kort tid från att funktionskraven fastställdes tills de ska vara införda blir det kort tid för att byta alla landets elmätare. Det kommer troligen att innebära att brist på
underentreprenörer kommer att pressa upp priserna. Av dessa skäl bör normvärdet justeras upp mer än endast en indexuppräkning.
Svar:
Det är mycket svårt att på förhand bedöma hur marknaden kommer att reagera på de
kommande mätarbytena. Det är rimligt att tro att det kan bli precis som kommentaren anger. Ett annat möjligt scenario är att den ökade efterfrågan innebär att fler aktörer ger sig in på
marknaden och att priserna därmed förblir opåverkade. Swecos uppdrag har varit att föreslå en normprislista som speglar 2018 årsprisnivå och en eventuell framtida prisutveckling beaktas därför inte inom ramen för uppdraget.
Kommentar nya koder för mätare kategori 4-5:
Mätare med kategori 4-5 har en högre kostnad än normpriset. Möjligen kan övervägas att skapa en egen kategori för dem.
Svar:
Sweco bedömer att nuvarande kategoriindelning ger en tillräckligt rimlig nivå och avser därmed inte att göra någon förändring i normvärdeslistan.
Övrigt
Kommentarer styrd borrning:
Styrd borrning är en metod som tillämpas från 12 kV och uppåt och det finns ingen anledning att särbehandla spänningsnivån 130 kV. Swecos slutsats är att styrd borrning till viss del ingår i normpriset för 130 kV-kabel. Eftersom avsnittet behandlar just 130 kV framgår det inte om resonemanget även gäller mellanspänningsnivåer som 12-24 kV. Om resonemanget inte gäller för dessa nivåer borde man överväga justering av normvärdena på dessa spänningsnivåer så att genomsnittet tar hänsyn till styrd borrning.
Svar:
I EBR kostnadskatalog, som ligger som grund för den ursprungliga normvärdeslistan, finns styrd borrning representerad. I och med att detta genom åren inte förändrats per definition så menar Sweco att styrd borrning fortfarande finns representerat i de existerande koderna för kabel.
Kommentar bättre beskrivning av kopplingsstation:
För kopplingsstation vore det önskvärt med en tydligare beskrivning om utförandet, t.ex.
(byggnads-)material och antal fack. I rapporten benämns de även ”kopplingsskåp” vilket gör positionen förvirrande. Kopplingsstation finns med som förslag på ny kod. Går det att lägga till även MV-kabelskåp?
Svar:
Rapporten är ändrad så det bara finns en benämning, kopplingsstation. Även beskrivningen i normvärdeslistan har uppdaterats för att bli tydligare. Sweco avser inte att införa kabelskåp för mellanspänning i förslaget till normprislista då det är sent i processen och önskemålet inte framkommit tidigare.
Kommentar shuntreaktorer för regionnät:
Andelen shuntreaktorer kommer öka i regionnäten varför normkoder för dessa hade varit att föredra framför annan värderingsmetod. Det är paradoxalt att Sweco inte föreslår normvärden för shuntreaktorer och IT-system, trots att dessa nämns som anläggningskategorier i
förordningen.
Svar:
Sweco vidhåller att mängden befintliga shuntreaktorer är mycket liten och att det därmed inte är rimligt att införa normvärden för denna typ av utrustning. Vidare så ingår det i Swecos uppdrag att följa förordningen, vilket dock inte per automatik innebär att alla i förordningen angivna anläggningskategorier måste finnas representerade i normvärdeslistan.
Kommentar sjökabel:
De normkoder som tillkommit i prislistan avser standardkablar förlagda i sjö där yrkestrafik förekommer. Armerad sjökabel är omkring 70 procent dyrare enligt EBRs prislista och måste därför även i fortsättningen anskaffningsvärderas.
Vår erfarenhet är att vanlig PEX-kabel i havet har en livslängd på ca 20 år. Det rimmar dåligt med föreslagen livslängd för kablar, vilket antas även vara det som föreslås för sjökablar.
Svar:
Swecos förslag speglar en vanligt förekommande metod och material för förläggning av
sjökabel som också har sin motsvarighet i branschens standardiserade arbetsmetodik EBR. I de fall objektiva förutsättningar gör att en anläggning inte kan matchas mot en normkod får
nätföretaget hantera det på samma sätt som tidigare. Mer vägledning av hur värdering av anläggningstillgångar som inte motsvaras av ett normpris finns i Eis handbok. Livslängden på PEX-kabel i havet har inte utvärderat då specifika avskrivningstider ej varit en del inom detta uppdrag.
Kommentar är stolpbyte löpande kostnad eller ej:
Sweco påstår även att det är oklart i vilken omfattning stolpbyten hanteras som en löpande kostnad eller som partiell förnyelse. För att det ska vara lika för alla borde även detta förtydligas av EI vad det är som gäller.
Svar:
Denna fråga berörs ej av uppdraget att föreslå en ny normvärdeslista.
Kommentar icke driftsatt reservutrustning:
Frågan är hur icke driftsatta reservfack och liknande i större stationer för framtida behov skall tas upp. Här hade ett liknande tänk kring reservmaterial varit önskat. Det kan anses oskäligt att stationer skall byggas för det nuvarande behovet utan att ta i beaktning framtida behov.
Nätbolagen står således för hela kostnaden själva för framtida behov, medan anläggningsdelen först ingår i kapitalbasen den dag då den driftsätts, och därmed åldrats och inte räknats med i kapitalbasen fullt ut.
Svar:
Denna fråga berörs ej av uppdraget att föreslå en ny normvärdeslista.
Kommentar ställverksfack för 170 kV saknas:
Ställverksfack för konstruktionsspänning 170 kV saknas i normvärdeslistan trots att spänningsnivån används för annan utrustning i normvärdeslistan.
Svar:
Under arbetet med normvärdeslistan har frågan om ytterligare koder inom 170 kV-nivån inte efterfrågats, och därmed bedöms den inte tillräckligt relevant för att ytterligare koder skall tillföras heller i detta skede. I vissa fall har dock spänningsintervallet ändrats i befintliga koder för att inkludera nivån 170 kV.
I de fall objektiva förutsättningar gör att en anläggning inte kan matchas mot en normkod får nätföretaget hantera det på samma sätt som tidigare. Mer vägledning av hur värdering av anläggningstillgångar som inte motsvaras av ett normpris finns i Eis handbok.
Kommentar uppdelning styrkabel och korskopplingsskåp:
För koder som avser styrkabel finns ingen uppdelning av ledningen och eventuella
korskopplingsskåp, motsvarande som för lågspänning. Om korskopplingsskåp ingår i koden bör skåpen brytas ut på motsvarande sätt som för lågspänning.
Svar:
Korskopplingsskåp ingår i normvärdet för styrkabel. Swecos erfarenhet är att nya
kommunikationsnät endast i undantagsfall byggs med styrkabelteknik till förmån för fiber. Det finns dock många äldre styrkabelnät i drift. Sweco anser att en sådan uppdelning inte är motiverad och att det i nuläget saknas förutsättningar att sätta ett exklusivt normpris för korskopplingsskåp i styrkabelnät.
Kommentar felaktig enhet för kondensatorbatteri:
Värderingen på anläggningen är felaktigt med enheten st (styck) och borde istället vara per MVAr.
Svar:
Enheterna angivna i kolumn för just enheter kan endast vara ”km” eller ”st”. Därav texten i beskrivningen som anger att det med ”st” för dessa koder avser MVAr.
