Ämnesprov, läsår 2015/2016. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

(1)

Elevens namn och klass/grupp

Årskurs 9

Ämnesprov, läsår 2015/2016

Delprov A

(2)

2

1

5

4

3

2 7 6

NORRA EUROPA

Satellitbilden visar norra Europa under vintern

(3)

1 a) Studera satellitbilden och para ihop de geografiska begreppen med rätt siffra.

Skriv rätt siffra på raden efter varje begrepp.

Vik _________

Ö _________

Bukt _________

Sund _________

Halvö _________

Ocean _________

Sjö _________

Svara på frågorna genom att kryssa för ett alternativ. Fler än ett kryss gör svaret ogiltigt.

b) I Norge finns det många fjordar. Vad är en fjord?

o

En flod som slingrar sig

o

En havsvik som är trång

o

En bergskedja med höga toppar

o

En varm källa

c) I Östersjön är vattnet bräckt. Vad menas med bräckt vatten (brackvatten)?

o

Vattnet är grumligt

o

Vattnet innehåller lite syre

o

Vattnet har låg salthalt

o

Vattnet är förorenat

(4)

4

Pusan Seoul

Dhaka

Rangoon Kolkata

Hyderabad

Chittagong Delhi

Lahore

Taipei Beijing

Shanghai

Hong Kong Wuhan Xi'an

Harbin

Tianjin

Nanjing Chengdu

Lanzhou

Shenyang

Guangzhou Chongqing

0 250 500 750 1 000 km

Orter över 3 miljoner invånare Antal invånare per kvadratkilometer

1 10 100 400

Kinas Befolkningstäthet

K

Taipei Beijing

Shanghai

Hong Kong Wuhan Xi'an

Harbin

Tianjin

Nanjing Chengdu

Lanzhou

Shenyang

Guangzhou Chongqing

0 250 500 750 1 000 km

K

Orter över 3 miljoner invånare Meter över havet

100

0 500 1000 2000 3000 5000

Kinas Topografi

Kinas befolkningstäthet

Kinas topografi och vatten

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

(5)

2

Studera kartan som visar Kinas befolkningstäthet och jämför med kartan över Kinas topografi och vatten.

Varför är vissa delar av Kina tätbefolkade och andra glesbefolkade? Utgå från informationen i kartorna och ge olika förklaringar till vad som påverkar befolkningsfördelningen.

__________________________________________________________________

(6)

6

3 Vad visar bilderna? Välj mellan begreppen och skriv rätt bokstav i de tomma rutorna.

Obs! Det är två begrepp för mycket.

A. Glaciär

B. Meanderslinga C. Dagbrott D. Tornado

E. Pipeline F. Flyttblock G. Kraftledning H. Kanal

GEOGRAFISKA BEGREPP

(7)

4

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Tidvatten Flyttning Förorening Gräsområde Födelsetal Dödstal Breddgrad Isräffla Tullunion

Smälta bergarter Årstidsvind Ständig tjäle a) Vilka begrepp passar ihop? Skriv rätt siffra på raderna.

Obs! Det är tre begrepp för mycket.

Lava ______

Migration ______

Ekvatorn ______

Permafrost ______

EU ______

Stäpp ______

Monsun ______

Ebb ______

Mortalitet ______

Förklara begreppen kortfattat:

b) Pangea =

__________________________________________________________________

c) Urbanisering =

__________________________________________________________________

d) Analfabet =

__________________________________________________________________

(8)

8

!

! !

!

! ! !

!

! !

!

Andel läskunniga kvinnor över 15 år

15 - 30 % 30 - 50 % 50 - 80 % 80 - 97 % 97 - 100 % Uppgift saknas

Andelen läskunniga kvinnor har ökat med mer än 10 % sedan år 1985

! Fler pojkar än flickor går i skolan ^{Källa: FN}

K

Allt fler flickor går i skolan. I nästan hälften av världens länder är flickorna ikapp och förbi vad gäller genomsnittlig tid i skolan.

FLICKORS SKOLGÅNG

(9)

5

6

Individ – Samhälle I dag – I framtiden

Sant Falskt

a) Läskunnigheten bland kvinnor är hög i USA.

b) I Brasilien kan endast 60 % av kvinnorna läsa.

c) I Ryssland går ﬂer pojkar än ﬂickor i skolan.

d) I Indien har läskunnigheten bland kvinnor ökat.

Studera kartan och kryssa för om påståendet är sant eller falskt.

Få investeringar är så framgångsrika för ett lands utveckling som satsningar på flickors och kvinnors utbildning.

På vilka olika sätt kan satsningar på att utbilda flickor leda till att ett land utvecklas positivt?

Resonera utifrån perspektiven i rutan.

________________________________________________

__________________________________________________________________

(10)

10 7

Rika – Fattiga Individ – Samhälle 0

20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Energiproduk,on (Twh) i världen 1900-‐2013

Vindkra3, solenergi m.m.

Va<enkra3 Kärnkra3 Naturgas Olja Kol

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Energiproduk,on (Twh) i världen 1900-‐2013

Vindkra3, solenergi m.m.

Va<enkra3 Kärnkra3 Naturgas Olja

Kol

Diagrammet visar världens energiproduktion i terawattimmar (TWh) från år 1900 till år 2013 uppdelad på olika energikällor.

Vilka olika förklaringar finns till att energiproduktionen i världen har ökat så kraftigt sedan år 1900? Resonera utifrån perspektiven i rutan.

________________________________________________

__________________________________________________________________

Energiproduktion (TWh) i världen 1900-2013

TWh

År

PRODUKTION AV ENERGI

Källa: tsp-data-portal.org

(11)

8

9

Energikälla Förnybar Icke förnybar

a) Va%enkra*

b) Kärnkra*

c) Olja d) Solenergi e) Naturgas

Är energikällorna i diagrammet förnybara eller inte? Sätt kryss i tabellen.

Vilka olika förklaringar finns till att förnybara energikällor utgör en så liten andel av världens energiproduktion?

__________________________________________________________________

(12)

12

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

J F M A M J J A S O N D

˚C

Stad B

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad A

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad D

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad C

mm

Nederbörd Temperatur

Nederbörd Temperatur Nederbörd

Temperatur Nederbörd Temperatur

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad B

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad A

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad D

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad C

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad B

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad A

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad D

mm

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

-‐30 -‐20 -‐10 0 10 20 30

˚C

Stad C

mm

Ett klimatdiagram visar hur klimatet är på en viss plats. Nedan ser du klimatdiagram för fyra städer i olika delar av världen. Studera klimatdiagrammen innan du svarar på frågorna.

KLIMATDIAGRAM

(13)

10

Svara på frågorna genom att ange en av städerna A-D.

a) Vilken stad har högst medeltemperatur i januari?

Svar: ___________________

b) I vilken stad är nederbörden 150 mm i oktober?

Svar: ___________________

c) I vilken stad är det störst skillnad i nederbörd mellan regnperiod och torrperiod?

Svar: ___________________

d) En av städerna ligger i Sverige. Vilken?

Svar: ___________________

e) En av städerna ligger på södra halvklotet (söder om ekvatorn). Vilken?

Svar: ___________________

f) I en av städerna är det vanligt med snö under vintern. Vilken?

Svar: ___________________

g) I vilken stad är årsnederbörden störst?

Svar: ___________________

Klimatet påverkar vegetationen. Studera vegetationen på bilden.

h) Vilken stad ser du på bilden?

o

Stad A

o

Stad B

o

Stad C

o

Stad D

(14)

14 11

12

Jordens klimat håller på att förändras. Den globala medeltemperaturen höjs. De flesta

klimatforskare är numera eniga om att människan bidrar till de pågående klimatförändringarna.

Förklara kort hur växthuseffekten fungerar.

Använd begreppen atmosfär, solstrålning, värmestrålning och växthusgaser.

__________________________________

___________________________________

__________________________________________________________________

Förklara hur människan bidrar till att växthuseffekten förstärks. Utgå från två av begreppen i rutan.

__________________________________________________________________

solstrålning

värmestrålning väx_th_u

s_ga ser atm^o

sf^är

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Fossila bränslen Skogsskövling Boskapsuppfödning

(15)

13

Klimatförändringarna får olika konsekvenser i olika delar av världen.

Bilderna visar några exempel.

Var är det mest sannolikt att klimatförändringarnas konsekvenser A, B och C kommer att inträffa? Skriv bokstäverna A, B och C i rätt ruta på kartan.

C. Glaciärer och inlandsisar smälter

A. Torka och missväxt B. Översvämningar

(16)

16

NAMN, LÄGE OCH STORLEK

Var ligger Klippiga bergen?

o

I Asien

o

I Nordamerika

o

I Afrika

o

I Europa

Vilken ö-grupp ligger i Atlanten?

o

Galapagosöarna

o

Hawaiiöarna

o

Maldiverna

o

Azorerna

Vilket land har kust mot Medelhavet?

o

Libyen

o

Portugal

o

Rumänien

o

Sudan

Vilket land har gräns mot Kina?

o

Iran

o

Mongoliet

o

Thailand

o

Sri Lanka

a b

Svara på frågorna genom att kryssa för ett alternativ.

Fler än ett kryss gör svaret ogiltigt. Du kan ha hjälp av kartan i vissa frågor.

c d

Världen: Världsdelar med gradnät 30/30, statsgränser

0º

0º 30º

30º

30º 60º

60º

60º 0º

30º

60º

60º 90º

90º 120º

120º 150º

150º 180º

180º

0º 30º

30º 60º

60º 90º

90º 120º

120º 150º

150º 180º

180º

14

(17)

Världen: Världsdelar med gradnät 30/30, statsgränser

0º

0º 30º

30º

30º 60º

60º

60º 0º

30º

60º

60º 90º

90º 120º

120º 150º

150º 180º

180º

0º 30º

30º 60º

60º 90º

90º 120º

120º 150º

150º 180º

180º

Vilken flod mynnar ut i Mexikanska golfen?

o

Amazonfloden

o

Coloradofloden

o

Paraná

o

Mississippifloden

Var ligger Stora barriärrevet?

o

Längs Australiens kust

o

I Victoriasjön

o

Vid Nilens mynning

o

I Persiska viken

Vilket land har längst kust?

o

Indien

o

Argentina

o

Kina

o

Ryssland

Vilken huvudstad ligger längst västerut?

o

_Dublin

o

_Köpenhamn

o

_Ankara

o

_Rom

Vilken sjö är störst i Sverige?

o

Vänern

o

Vättern

o

Mälaren

o

Storsjön

Vilken huvudstad ligger nordligast?

o

Canberra

o

Washington DC

o

Nairobi

o

Montevideo

Vilket land ingår i Mellanöstern?

o

_Vietnam

o

_Israel

o

_Japan

o

_Peru

Vilket land i Afrika ligger söder om Sahara?

o

Egypten

o

Tunisien

o

Marocko

o

Mocambique

Vid vilken bergskedja ligger Atacamaöknen?

o

_Himalaya

o

_Kaukasus

o

Atlasbergen

o

_Anderna

Vilket land ligger vid ekvatorn?

o

Mexiko

o

Madagaskar

o

Indonesien

o

Argentina

e f

g h

i j

k l

m n

(18)

18

Ekvatorn Kräftans vändkrets

Stenbockens vändkrets

Områden med tropiska orkaner

Område med flest orkaner

Orkanområde

K

Lima

Lagos

Tokyo Moskva

Manila Kolkata

Bogota

Taipei Madrid

Berlin

Karachi

Jakarta Bangkok Houston

Chengdu Teheran

Atlanta

Beijing Chicago

New York

Khartoum Istanbul

Bangalore Los Angeles

Kinshasa Mexico City

Buenos Aires

Johannesburg

Kuala Lumpur Kairo

Sao Paulo Städer, antal inv.

> 15 milj.

10-15 milj.

5-10 milj.

Risk för jordbävning Hög

Låg

K

HDI, 2013

Human Development Index Högt

LågtUppgift saknas

K

*HDI är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder. Länder med högt välstånd har högt HDI.

Kartan visar områden där tropiska orkaner bildas

Kartan visar HDI, Human Development Index*

Kartan visar världens stora städer samt risken för jordbävningar

Områden med tropiska orkaner

Område med flest orkaner

Orkanområde

K

Områden med tropiska orkaner

Område med flest orkaner Orkanområde

K

Källa: FN, NASA Städer är sårbara för naturkatastrofer. Det beror bland annat på att många människor bor på en relativt liten yta och att städerna är känsliga för störningar i infrastrukturen.

SÅRBARA STÄDER

(19)

Alla städer är utsatta för risker av olika slag. På vissa platser är riskerna särskilt många eller särskilt stora.

Studera kartorna och ge exempel på en stad som är särskilt sårbar.

________________________________________________

Varför är denna stad särskilt sårbar? Använd informationen från alla kartorna i din förklaring.

__________________________________________________________________

15

(20)

20

Stadskarta Umeå

K

0 100 200 300 400 500m

Stämmer Stämmer inte

a) Plats 1 är den plats där ﬂest människor störs av buller.

b) Det är ﬂer människor som störs av buller än som inte störs av buller på alla platser.

c) Den plats som ligger vid en järnvägssta>on är den plats där ﬂest människor störs av buller.

20%

80%

Plats 1

60%

40%

Plats 2

70%

30%

Plats 3

50%

Plats 4

Klass 9B i Vasaskolan har gjort en fältstudie för att undersöka störande buller på olika platser i Umeå. De intervjuade 10 personer kl. 10.00 på fyra olika platser i staden. De ställde frågan: Störs du av buller på den här platsen? Här ser du deras resultat:

Studera klassens resultat och kryssa för om påståendet stämmer eller inte.

16

Plats 1

Plats 2

Plats 3

Plats 4

EN FÄLTSTUDIE OM BULLER

2

3 4 1

Störs du av buller på den här platsen?

Ja Nej

(21)

Klassen använde sig av satellitbilder för att bestämma vilka platser de skulle undersöka. Här ser du tre av platserna.

d) Vilken av platserna på kartan (1- 4) visar satellitbilderna? Skriv rätt plats under bilderna.

Plats ____________ Plats ____________ Plats ____________

En annan klass får se resultatet av fältstudien och tycker att studien kan förbättras.

De bestämmer sig för att göra en egen fältstudie.

På vilka sätt kan klassen förändra fältstudien för att få bättre information om störande buller på olika platser i Umeå? Ge tre förslag och motivera (förklara varför).

1. ________________________________________________________________

__________________________________________________________________

2. ________________________________________________________________

__________________________________________________________________

3. ________________________________________________________________

__________________________________________________________________

17

(22)

22

(23)

Bildförteckning - Nationella prov i geografi åk 9 Delprov A

Upphovsman Licens

2 NASA Landsat imagery Public Domain

6 öv U.S. Geological Survey employee/Wikimedia Public Domain

6 öh Geomartin/Wikimedia CC BY-SA-3.0

6 mv PandaPlodder/Wikimedia Public Domain

6 mh Dominic Alves/Flickr CC BY 2.0

6 nv Shilmar/Pixabay Public Domain

6 nh U.S. Fish and Wildlife Service/Wikimedia Public Domain (PD-USGov-FWS)

8 DFID-UK/Flickr CC BY-SA

13 Allan Doyle/Flickr CC BY 2.0

15 öv VirtualSteve/Wikimedia CC BY-SA-3.0

15 öh Mark Moran/Wikimedia Public domain

15 m Gerald Simmons/Flickr CC BY 2.0

15 n NASA Goddard Space Flight Center/Wikimedia Public Domain

Kartförteckning - Nationella prov i geografi åk 9 Delprov A

Upphovsman Licens

Sida

(24)

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Ämnesprov, läsår 2015/2016. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Årskurs 9