• No results found

Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nyhetsbrev

för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet

DATUM 18 december ÅR 2008 NUMMER 8 ÅRGÅNG 8

Röntgenläkaren Birgitta Ramgren och röntgensjuksköterskan EvaMarie Larsson (i bakgrun- den) genomför en kateterbehandling på angiolab.

SIDAN 2 SIDAN 4

SIDAN 3

SIDAN 3

SIDAN 4 SIDAN 3

SIDAN 2

USiL förlänger tiden som räddar hjärnan vid stroke

USiL.

Tiden betyder allt för att rädda hjärnan vid stroke. Med en ny kombination av propplösande medicin och kateterbehandling lyckas neurologer och neuroröntgenologer förlänga den tiden med 50 procent.

UMAS satsar på nedkylning vid svår stroke

UMAS.

Han kan ha fått bästa tänk- bara behandling innan han anlän- der till sjukhuset. Men ingenting har hjälpt.

Metoden med nedkylning vid stroke går nu på export till EU.

Halverar felen två gånger vid utskriv- ning av äldre

USiL.

Uppemot 86 procent av uppgifterna om mediciner blir fel då äldre skrivs ut från sjukhus.

Med läkemedelsberättelse halv- eras felen och med en kvalitets- kontrollerad sådan halveras de en gång till.

FOTO ROGER LUNDHOLM

Har halverat köer till strålbehandling

USiL/UMAS.

Drop-in, universi- tetssjukhusens samarbete och ny behandling har halverat köerna till strålbehandlingen i Lund.

Hjärnan i rörelse - nu som fi lm!

LU/UMAS/USiL.

Forskningens dag i Malmö och Lund spelades in och fi nns nu tillgänglig på webben.

Årets tema var ”Hjärnan i tanke och rörelse”.

Färre depressioner i bredaste studien

USiL.

Antalet depressioner tycks inte öka och de som lider av depression tar inte sitt liv i så hög utsträckning som man trott tidi- gare.

Cecilia Mattisson har följt befolkningen i världens största studie av psykisk hälsa, Lundby- studien, som inleddes 1947.

Kvinnokliniken satsar på team

UMAS.

I väntan på de nya loka- lerna satsar KK på sitt inre arbete.

Under tiden har rekordet i antalet födslar raderats ut.

Rehabiliterings- medicin certifi erad för femte gången

SIDAN 2

(2)

Gunilla Bodelsson 040-33 19 77 gunilla-bodelsson@skane.se

Får ny ”inre” kvinnoklinik

Mamma Neslihan och pappa Kenan gratuleras till lilla Elin av undersköterskan Heléne Andersson. Elins födelse var den 4 283 vid UMAS i år - det högsta talet någonsin.

Hitta 655 specialister eller expertområden från USiL, UMAS och medicinska

fakulteten vid Lunds universitet på www.usil.se

>Nyheter >Expertlistan

!

USiL.

Verksamhetsutveckling syf- tar till att nå bästa möjliga resultat för patienten. Område Rehabili- teringsmedicin vid Universitets- sjukhuset i Lund bevisar det gång på gång.

Nu har verksamheten ackredite- rats för femte gången.

Dåvarande Rehabcentrum Lund-Orup ackrediterades enligt CARF som första klinik utanför Nordamerika redan 1996.

I dag fi nns totalt sex ackrediterade reha- biliteringscentra i Sverige och ett 40-tal i Europa. Av tre utbildade granskare i Europa kommer två, psykologen och verksamhetschefen Marcelo Rivano och läkaren, professor Jan Lexell, från USiL.

– I ackrediteringen sätter vi upp mål för varje enskild behandling, standards, och systemet lämpar sig för många verk- samheter. Genom denna tvingas vi bevisa att vi gör som vi säger, förklarar Marcelo Rivano.

I Sverige rekommenderar Rehabilite- ringsmedicinska föreningen numera alla centra att genomföra ackreditering.

/PER LÄNGBY

LU/USiL/UMAS.

Att vår hjärna fungerar är centralt för vår för- måga att tänka och röra oss. Den rymmer en miljon, fem centimeter långa nervtrådar som tillsammans har 20 miljarder nervändar. Ibland klipps de av utan att orsaken är känd. I andra fall sker en gradvis degeneration.

Många tror att det är naturligt att hjärnan sviktar med åren, och att exempelvis de- mens hör till det normala åldrandet. Men det är fel. Hjärnans funktioner försämras av sjukdomar som kan påverka både våra rörelser och tankeförmåga.

Kunskapen om sjukdomar som drab- bar hjärnan, som Parkinsons, Alzheimers sjukdom och den relativt nya diagnosen Lewybody-demens, har genom forskning ökat enormt de senaste åren. Tack vare

Marcelo Rivano 0706-07 14 96 marcelo.rivano@skane.se Jan Lexell 0705-37 67 27 jan.lexell@skane.se

FOTO JIMMY WAHLSTEDT

detta utvecklas både metoder för diagnos och behandling. Resultatet blir minskat lidande för patienterna och deras anhö- riga.

Årets Forskningens dag i Lund och Malmö handlade just om dessa sjuk- domar. Över 1000 personer kom för att lyssna till forskare och läkare som förklarade hur vår hjärna fungerar och presenterade nya forskningsrön.

Nu kan du se och lyssna till alla pre- sentationerna från Forskningen dag 2008 på webben:

www.med.lu.se/forskningens_dag

DE BEVISAR ATT DE KAN

RÖRLIGA BILDER PÅ HJÄRNAN I RÖRELSE

– Barnmorskor och läkare går tillsam- mans ledarutbildning, berättar verksam- hetschef Gunilla Bodelsson. De lär sig kommunikation under förändringstider.

Allt för att skapa tvärprofessionella team.

En prenatal enhet tar hand om kvinnor- na före barnets födelse. Här fångas och behandlas kvinnor med komplicerade graviditeter eller andra sjukdomar som kan påverka havandeskapet.

Förlossningsavdelningen renodlas för att göra det den är bäst på, ta hand om barnafödande inklusive akuta kejsarsnitt.

Planerade kejsarsnitt görs vid BB-avdel- ningen.

Kvinnokliniken har också sett över det akuta gynekologiska arbetet. Tidigare långa väntetider vid akuta besök har till stor del ersatts av planerade tidsbokade besök. Därmed har väntetiderna minskat.

– Vi ska ha en modern kvinnoklinik inte bara till det yttre, en med ett arbets- sätt som gynnar patienterna, summerar Gunilla Bodelsson.

/HANS-GÖRAN BOKLUND

UMAS.

Teambildning, renodlad förlossningsavdelning, särskild

enhet som tar hand om kvinnan och barnet före födelsen. UMAS

kvinnoklinik satsar brett och djupt för att erbjuda alla en bra vård

– en ny ”inre” redan innan den nya Kvinnokliniken står klar på

eftersommaren 2009.

(3)

Utökad tid räddar hjärnan vid stroke Bred studie visar färre självmord

Cecilia Mattisson 0703-67 43 10 cecilia.mattisson@skane.se Jesper Petersson 0709-41 60 07

jesper.petersson@skane.se Gunnar Andsberg 0702-88 16 87 gunnar.andsberg@med.lu.se Bo Norrving 0405-38 11 43 bo.norrving@med.lu.se Mats Cronqvist 046-17 51 66 mats.cronqvist@skane.se

FOTO ROGER LUNDHOLM

Stort intresse för nedkylning

UMAS/LU.

Neurologiska kliniken på UMAS bedriver en studie med behandling av stroke genom ned- kylning. Intresse fi nns från fl era utländska sjukhus att delta. Euro- pean Science Foundation har 2008 valt studien som den enda medi- cinska att satsa pengar på.

– Vi arbetar med en standardbehandling som används för behandling av hjärn- skada efter ett hjärtstopp, berättar Jesper Petersson.

Han leder studien på den neurologiska kliniken i samarbete med Anders Ersson på IVA.

Ett kriterium för att patienten ska delta är att hon eller han fått den bästa möjliga behandlingen för stroke när de kommit till sjukhuset. Och att denna inte visat sig fungera.

– Då erbjuder vi behandling med hy- potermi, nedkylning till 33 grader i 24 timmar, förklarar Jesper Petersson.

UMAS har hittills behandlat sju stro- kedrabbade.

Intresset från andra platser i Europa att göra liknande studier är stort. Köpen- hamns Universitet har anslutit sig. Nor- ska Bergen har också visat intresse.

Dessutom fi nns ett europeiskt nätverk med tiotalet sjukhus i bakgrunden, ett nätverk bildat i Bryssel så sent som den 12 december där Jesper Petersson blev vald till vice president.

– Det är positivt, det behövs många studier utöver den i Malmö, säger Jesper Petersson, nyss hemkommen från mötet i Bryssel.

Syftet med studierna är att se hur pass effektiv nedkylningen är som behand- lingsmetod av strokepatienter.

Beslut om nätverket får pengar från EU är ännu inte tagit. Jesper Petersson är hoppfull.

– European Science Foundation är positiv, det är lovande. Det är Europas högsta vetenskapliga instans.

Studien i Malmö förväntas hålla på till år 2010.

/HANS-GÖRAN BOKLUND

USiL/LU.

Var sjätte person som li- der av depression tar sitt liv. Men i världens äldsta ännu pågående studie av psykisk hälsa, Lundby- studien, stannar antalet vid fem procent.

– Tidigare studier av självmordsrisk är gjorda på personer som har haft sjukhus- vård. I Lundbystudien fi nns inte denna begränsning. Här ingår alla som fått diagnosen depression och kanske enbart fått öppen vård eller ingen alls, säger psykiatern Cecilia Mattisson.

I oktober disputerade hon på förekom- sten av depressioner i den stora grupp av människor som ingår i Lundbystudien, befolkningen i Dalby och Bonderup, som inleddes av professor Erik Essen-Möller 1947. Med hjälp av registerutdrag från journaler, slutenvård, dödsattester och intervjuer med nyckelpersoner har fors- karna kunnat följa den psykiska hälsan hos som mest 3 563 invånare i Dalby och Bonderup. Alla ännu levande har inter- vjuats under omkring en timme.

– Jag har själv intervjuat 673 personer.

Nästan alla har varit otroligt generösa, säger Cecilia Mattisson.

Personerna som ingår i studien har delats upp i perioderna 1947-72 respek- tive 1972-97. Tidigare resultat ur studien har visat på ett ökat insjuknande i depres- sion. Cecilia Mattisson överraskades av motsatta förhållanden i sin studie.

– Nyinsjuknandet för kvinnor i grup- pen 1947-72 var 35,7 procent mot 30,7 procent i gruppen 1972-97, berättar hon.

För män var nyinsjuknandet jämförbart i de båda grupperna, knappt 23 procent.

Studier i Kanada och USA har kommit fram till liknande resultat.

/PER LÄNGBY

Cecilia Mattisson

Tiden betyder fortfarande allt för att räd- da hjärnan vid stroke. Om behandlingen sker inom en och en halv timme räddas en fjärdedel, efter tre timmar var åttonde och efter 4,5 timmar blott en tolftedel.

– Hjärncellerna dör snabbare än andra celler. Att behandla en stroke är som ett bekämpa en skogsbrand, säger neurolo- gen Gunnar Andsberg.

– Men då ska det fungera som depå- stopp i ett Formel-1-lopp, säger professor Bo Norrving. Ingen tid får gå förlorad.

Hans och hans kollegors främsta uppgift är att ta bort proppen och öppna cirkulationen så att syresättningen av hjärnan fungerar. I fyra fall av tio lyckas det med intravenös trombolys och pa- tienten kan gå hem med små eller inga funktionsnedsättningar.

Men ibland dröjer effekten alltför länge. Den nya metoden går ut på att kombinera propplösande medicin som injiceras i blodbanan med kateterteknik som når exakt till målet. Metoden har döpts till bridging, att bygga broar.

– Nu kan vi ta bort en blodpropp på fl era olika sätt och välja metod från fall till fall. Hittills har vi behandlat ett 50-tal proppar lokalt i hjärnan, säger neurorönt- genolog Mats Cronqvist.

Den personliga vinsten för patienten kan inte överskattas. Den samhälleliga är inte mycket mindre.

– Det här är personer som annars be- hövt leva med svåra hjärnskador i ett vårdboende som kostar en halv miljon kronor om året, påpekar Bo Norrving.

19 av 20 larm om stroke kommer från anhöriga. Med den utsträckta tid som sjukvården nu kan erbjuda betyder av- ståndet till det stora universitetssjukhuset mindre. Åtta av tio medarbetare i ambu- lanserna har i dag strokeutbildning.

Men det är fortfarande bråttom.

USiL.

Förr gick gränsen vid tre timmar. Nu kan sjukvården rädda hjärnan på en person som drabbats av stroke i ytterligare en och en halv timme.

Nya vetenskapliga rön visar att intravenös trombolys är effektivt i upp till 4,5 timmar. Och när rutin- behandlingen sviktar används nya metoder att ta bort proppen.

/PER LÄNGBY

(4)

Kristina Vilhelmsson 046-17 76 00 kristina.vilhelmsson@skane.se Carsten Rose 0702-57 75 06 carsten.rose@skane.se

Plats för adressetikett

Halverade köer till strålbehandlingen Säkrare medicinering för äldre vid utskrivning

Tommy Eriksson 0705-17 17 37 tommy.eriksson@skane.se Lydia Holmdahl 0406-17 37 07 lydia.holmdahl@skane.se Åsa Bondesson 046-17 59 80 asa.bondesson@skane.se

Redaktör Per Längby, 046-17 12 53, 0706-17 12 53, per.langby@skane.se;

Hans Göran Boklund, 040-33 33 01, 0768-87 11 05, hans-goran.boklund@skane.se;

Katrin Ståhl 046-222 01 31, katrin.stahl@med.lu.se

Adress Nyhetsbrev för massmedia, Sjukhusledningen, Universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lund eller Sjukhusledningen, Universitetssjukhuset MAS, 205 02 Malmö;

eller Medicinska fakulteteten, Lunds universitet, Box 117, 221 01 Lund Foto Roger Lundholm, 0706-97 21 81, roger.lundholm@skane.se;

Jimmy Wahlstedt, 040-33 13 19, jimmy wahlstedt@skane.se

Att alla som skrivs ut från sjukhus ska få med sig ut- skrivningsinformation är reg- lerat i författningar. Studier visar emellertid på uppemot 86 procent läkemedelsfel vid in- och utskrivning på lasarett.

I Lund ökade antalet kor- rekta läkemedelslistor från 34 till 66 procent när läkemedels- berättelse infördes för några år sedan. I en senare studie vid tre avdelningar på Landskrona lasarett halverades antalet fel ytterligare en gång tack vare att en apotekare kvalitetskon- trollerade läkemedelsberät- telsen.

– Men apotekare kan inte vara närvarande vid varje ut- skrivning. Det här ska dokto- rerna klara av, säger sjukhusa- potekare Tommy Eriksson.

– Antalet övergångar mellan olika vårdformer är många.

USiL.

En läkemedelsberättelse vid utskrivningen halverar antalet fel vid utskrivningen. En kvalitetskontrollerad rapport halverar felen en gång till.

Lundamodellen för läkemedelsavstämning går nu på export till EU.

Därför kommer vi aldrig att nå ”alla rätt”. Men det är fullt möjligt att komma nära, säger Lydia Holmdahl, överläkare i akutsjukvården.

Läkemedelsberättelse skrivs i allmänhet endast ut till pa- tienter som är över 65 år och har mer än fem läkemedel. Vid Universitetssjukhuset i Lund har man nu gått vidare med en läkemedelsintervju vid inskriv- ningen och läkemedelsgenom- gång under vårdtiden.

– Nio av tio riktiga fel vid inskrivningen åtgärdas, säger Åsa Bondesson, apotekare som i fredags disputerade på olika sätt att optimera läkemedelsbe- handlingen hos äldre.

Många av dessa fel hade inte hittats utan denna systematiska genomgång. Bäst blir det om hela vårdlaget engageras.

– Det innebär att vi får en

individanpassad uppföljning av varje patient och färre be- kymmer som beror på felaktig medicinering, påpekar Lydia Holmdahl.

Lundamodellen rekom- menderas numera av Social- styrelsen. Den är också en

av de modeller som EU nu utvärderar.

I våras infördes drop-in-mot- tagning på en maskin vid

strålbehandlingen på Univer- sitetssjukhuset i Lund. Nu har det införts på alla de fem maskiner som är i bruk medan tidbokning kommer att gälla på den maskin som installeras i början av nästa år.

Varje år strålbehandlas om- kring 2 700 patienter i Lund i upp till sju veckor. På de båda maskiner där tidbokningen först slopades har antalet pa- tienter som behandlas per dag och apparat stigit från 26-28 till 32-34. Den 20 november

infördes drop-in på den femte apparaten.

– Nu i början kolliderar detta med redan inbokade patienter. Och kön kommer att växa något i samband med julhelgen, säger avdelnings- chefen Kristina Vilhelmsson.

Hon hoppas nu på gemen- samma remisser för patienter i Södra sjukvårdsregionen.

Det allt tätare samarbetet med UMAS har redan resulterat i att ett 60-tal patienter skickats vidare till strålbehandlingen i Malmö i år, vilket är en viktig orsak till att köerna kortats.

– Vi har haft ett ovanligt

stort infl öde av remisser i år, säger verksamhetschef Car- sten Rose, vars största pro- blem inför framtiden är brist på specialister.

Han är däremot tillfreds med den tredje orsaken till att köerna krympt.

– Vi ger från och med nu endast en, men en betydligt starkare stråldos till patienter som är i behov av palliativ, lindrande strålbehandling.

Och vi vet att effekten är lika god, säger han. /PER LÄNGBY /PER LÄNGBY

Tommy Eriksson, Åsa Bodelsson och Lydia Holmdahl.

FOTO ROGER LUNDHOLM

USiL/UMAS.

Sedan sex

veckor tillbaka är köerna

till strålbehandling i

Lund i stort sett halvera-

de. Bakom framgången

står drop-in-mottagning,

samarbete med UMAS

och ny behandling vid

palliativ, lindrande be-

handling.

References

Related documents

Ansökan om antagning till senare del av program inklusive tillgodoräknande av tidigare utbildning ska göras på särskilt formulär enligt anvisningar som finns på

”den andra” och det ligger närmare till hands att peka på att strukturell diskminering förekommer i de fallen. Naturligtvis är det sällan lätt att jämföra domar

Sökande som anhåller om att få sin docentur överflyttad till annat ämne (detta kan t ex gälla för överflyttning från ett experimentellt ämne till en klinisk specialitet)

Form of teaching Web lectures Web seminars Written exercises Computer exercises Knowledge test Home examination Contents of the course. The PHD-students must have access to

jämställdhetslagens förstärkta krav på lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner inte riktigt nått fram till kommunerna.. Attityden till reglerna

5.8.5 Uppgifter för chef för Biomedicinsk service inom arbetsmiljö och brandskydd Dekanen kan fördela ansvar för uppgifter inom det systematiska arbetsmiljö- och

Användandet av sakkunniga och experter är inte unikt för rättsfall med stora volymer av informationsteknisk bevisning, således uppkommer tillviss del samma frågeställningar

Form of teaching Web lectures Web seminars Written exercises Computer exercises Knowledge test Home examination Contents of the course. The PHD-students must have access to