Omsorgs- och socialförvaltningen Datum 090331 Avd Individ- och familjeomsorg
Postadress Telefon 0651-180 00 Bankgiro Postgiro E-post:
827 80 Ljusdal Telefax 0651-18241 991-2569 3 23 33-7 kommun@ljusdal.se
Chatarina Plomér Projektledare
Beroendemottagningen i Ljusdal
Beroendemottagningen i Ljusdal
Beroendemottagningen i Ljusdal (BiL) smygstartade den 2 mars 2009. BiL har sina lokaler i bottenplanet på Ljusdals Närsjukhus. Verksamheten består av två sjuksköterskor om 75 procent vardera, läkare om 25 procent (från 1 april 2009) och en socionom/kurator på heltid.
BiL drivs i samverkan mellan Ljusdals kommun och Landstinget Gävleborg enligt ett avtal från juni 2008. Sjuksköterskor och läkare är anställda av landstinget och socionom/kurator av kommunen. Kostnader för hyra och andra gemensamma kostnader m.m. delas av parterna enligt en överenskommen fördelningsnyckel.
BiLs målgrupp utgörs av personer med beroende- och missbruksproblematik avseende
alkohol, narkotika och läkemedel. Verksamheten ska även stödja dessa människors anhöriga.
Verksamheten ska präglas av att vård och behandling ges i enlighet med Socialstyrelsens
”Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård” (2007). Vården ska baseras på en helhetssyn som väger in sociala, psykologiska, medicinska och kulturella perspektiv. Tidiga insatser ska prioriteras vilket innebär både personer med s.k. riskbruk och att personer med utvecklad missbruks-/beroendeproblematik kan söka vård utan läkarremiss eller kontakt med socialtjänsten. Samverkan med de olika parterna ska säkerställa och effektivisera vården genom en obruten vårdkedja.
Officiell invigning av verksamheten sker onsdag den 1 april kl. 13-15 i form av öppet hus med mingel, musik, bandklippning, kaffe och tårta.
1. Bakgrund till start av Beroendemottagningen i Ljusdal
Länsstyrelsen i Gävleborgs län inbjöd år 2007 länets kommuner att ansöka om statsbidrag för att stimulera utveckling av vård och behandling för personer med tungt missbruk. Bakgrund till länsstyrelsens inbjudan framkom bl.a. av Socialdepartementets faktablad nr 23 från december 2005. Där redovisas hur staten via ett treårigt riktat bidrag avser att stimulera kommuner och andra aktörer att utveckla och förstärka missbrukarvården. Syftet var att underlätta för personer med missbruksproblem att få sina vårdbehov tillgodosedda.
Statsbidraget bestod av två olika delar. En del avsåg utveckling av LVM-vården. De
kommuner som aktivt följer upp LVM-vården får reducerad avgift. En andra del baserades på betänkandet ”Personer med tungt missbruk – stimulans till bättre vård och behandling” (SOU 2005:82). Här kunde bidrag utgå om kommunen startade en specialiserad
öppenvårdsmottagning tillsammans med landstinget.
Socialnämnden i Ljusdals kommun ansökte om 2 200 000 kr i september 2007. Länsstyrelsen beviljade kommunen 1 200 000 kronor i december 2007.
Ett avtal mellan kommun och landsting skulle ligga till grund för hur samverkan mellan parterna skulle utformas. Avtalets undertecknade slutversion har landstingets diarienr B10:LS 365/08.
Syftet med kommunens ansökan var att tillsammans landstinget skapa en samlad,
specialiserad och gemensamt driven beroendemottagning för prevention, vård och behandling av personer med beroende- och missbruksproblematik och deras närstående.
2. Organisation inom landstinget gällande Beroendevård
Enligt det undertecknade samverkansavtalet skulle två divisioner inom landstinget ingå som parter i samverkan gällande Beroendemottagningen i Ljusdal. Vid årsskiftet 2008/2009 samlades all Beroendevård till en egen vårdenhet under division Primärvård och
verksamhetsgren Psykosocial Hälsa. Chef för Psykosocial Hälsa är sedan den 1 februari 2009 Åsa Linder. Vårdenhetschef för Beroendevård är Ingrid Näslund sedan den 1 mars 2009. Hon är vårdenhetschef för alla sjuksköterskor och vissa läkare och läkarsekreterare vid de
beroendemottagningar/-centrum som drivs i samverkan mellan kommun och landsting.
Övrig personal såsom socionomer och/eller alkohol- och drogterapeuter är anställda av
kommunerna. Vilka yrkeskategorier som finns vid varje mottagning kan skilja sig åt beroende på lokala behov och resurser.
3. Kommunens organisation för Beroendemottagningen
Ljusdals kommun bidrar till Beroendemottagningens verksamhet med en heltidsanställd socionom. Arbetsuppgifterna ska likställas med en kurators arbetsuppgifter inom primärvård och psykiatri. När landstinget tar ett helhetsgrepp omkring beroendevården är det viktigt att kommunens verksamhet läggs i linje med detta för att ge möjlighet att tidigt söka hjälp för sitt missbruk eller beroende utan kontakt med socialtjänsten eller remiss från primärvårdsläkare.
Vid vissa mottagningar t.ex. i Ljusdal är alkohol- och drogterapeutverksamhet för 12- stegsbehandling i öppenvård upphandlad av kommunen hos privat vårdgivare. Den verksamheten drivs av Leva Nykter i Hälsingland AB fr.o.m. den 1 november 2008. De erbjuder behandling i form av gruppsamtal och individuella samtal under ledning av alkohol- och drogterapeuter under både dagtid och kvällstid. Total behandlingstid är minst ett år.
Kommunen hade sedan tidigare ett avtal med Leva Nykter om öppenvårdsbehandling på kvällstid.
Förutsättning för att en individ ska genomgå både dag- och kvällsbehandling är att individen beviljats insats med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, efter utredning av socialsekreterare vid individ- och familjeomsorgen. Möjlighet ska finnas för individ att genomgå behandling på sin egen, företagshälsovårds eller arbetsgivarens bekostnad.
Utöver nämnda avtal med Leva Nykter har kommunen avtal gällande öppenvård för personer med missbruksproblematik med Bollnäs KBT-mottagning. Dessutom kan individer beviljas bistånd till vård vid olika behandlingshem. Även här krävs att individens vårdbehov utretts och att vården beviljats med stöd av SoL.
4. Lokal vårdkedja inom missbruksvård
Av kommunens plan för utveckling av en samordnad beroendemottagning och det upprättade samverkansavtalet framkommer att samverkan ska säkerställa och effektivisera en
specialiserad vård och en obruten vårdkedja.
Vårdkedjan inom missbruks- och beroendevården i Ljusdal består av följande länkar.
• Kontakt med beroendemottagning - för bedömning och behandling av medicinska vårdbehov inkl. abstinensbehandling, motiverande, stödjande och behandlande samtal.
Vården ska baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Verksamheten bedrivs av sjuksköterskor, läkare och kurator. Målsättningen är att en person skall kunna erbjudas tid senast påföljande vardag därpå för en första kontakt.
• Kontakt med socialsekreterare i IFOs vuxengrupp - för utredning, bedömning och planering av fortsatta insatser med stöd av socialtjänstlagen. För dessa utredningar bör ASI-intervjuer utgöra underlag. En individ ska vid behov kunna erbjudas kontakt med individ- och familjeomsorgens socialsekreterare inom en vecka efter samtycke från individen.
• Kontakt med psykiatriska mottagningen – för bedömning, utredning och planering av fortsatta insatser inom den psykiatriska vården. En arbetsordning ska tas fram för hur samverkan ska ske mellan Beroendemottagningen och den psykiatriska mottagningen efter samtycke från individen.
• Kontakt med primärvårdsmottagning – för bedömning, utredning och planering av fortsatta insatser inom primärvårdens område. En arbetsordning ska tas fram för hur samverkan ska ske mellan Beroendemottagningen och primärvårdsmottagningarna i Ljusdals kommun efter samtycke från individen.
• Öppenvårdsbehandling för missbruks-/beroendeproblematik under dagtid och/eller kvällstid - efter utredning och beslut av socialsekreterare, i förekommande fall i samverkan med psykiatri och primärvård.
• Institutionsvård i frivillig form för individer med missbruks-/beroendeproblematik som behöver sådan vård efter utredning och beslut av socialnämnd, i förekommande fall i samverkan med psykiatri och primärvård.
• Stödboende med tillsyn för individer som saknar bostad som komplement till lokal missbruksbehandling eller som eftervård efter en institutionsvårdsvistelse – efter utredning och beslut av socialsekreterare.
• Lågtröskelboende med tillsyn utan krav på fullständig nykterhet – efter utredning och beslut av socialsekreterare. Denna fråga utreds i särskild ordning av individ- och familjeomsorgens avdelningschef. Dessa individer bör erbjudas boende på samma villkor som andra invånare i kommunen.
• Tvångsvård med stöd av LVM i som längst 6 månader. Denna vård inleds vid statliga LVM-hem efter domstolsbeslut och platsanvisning från Statens institutionsstyrelse.
Målet är att vården så snart som möjligt, senast inom 3 månader, ska övergå till vård vid ett annat behandlingshem på frivillig grund eller till öppenvård på hemorten.
Den skisserade vårdkedjan innebär inte att länkarna följer på varandra i nummerordning. De angivna länkarna behövs för att tillgodose olika individers önskemål om, och behov av, vård
5 Kontaktuppgifter för BiL
Öppettider: Mån-fre kl. 8-16
Öppen mottagning: kl. 8.30-10.00.
Besöksadress: Ljusdals Närsjukhus, Östra ingången, 1 tr. ned. (trappan bakom gamla caféet)
Telefon: 0651-186 51/53 eller via kommunens växel 180 00.
Telefontid: Kl. 8-8.30. Det går att nå mottagningen andra tider eller lämna meddelande.
E-post: beroendemottagningen@ljusdal.se
6. Ett större uppdrag än start av en mottagning
Syftet med att skapa en specialiserad beroendemottagning i samverkan var att förebygga och ge vård och behandling till personer med beroende- och missbruksproblematik av alkohol, narkotika och läkemedel och deras närstående. Vård och behandling skulle ges i enlighet med Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård” (2007).
De senaste åren har man i Sverige i olika nationella forum diskuterat svårigheten att implementera kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet i vården (Folkhälsoinstutet,2008, Socialstyrelse/IMS, 2208)
”Det tar ofta lång tid för forskningsresultat att komma till praktisk nytta. Detta innebär att möjliga hälsovinster inte uppnås så snart som man skulle önska”.(Folkhälsoinstutet, 2008)
Socialstyrelsen har i de Nationella riktlinjerna konstaterat att är svårt att få genomslag för de metoder som enligt forskning och beprövad erfarenhet har god effekt. Ett exempel är att det är för få människor med missbruksproblematik som ges tillgång till läkemedel som dämpar alkoholsug och merbegär såsom Revia och Campral. Därför tog regeringen ett nytt grepp under våren 2008 genom att uppdra till Sveriges Kommuner och landsting (SKL) att ansvara för implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
6.1 Nationell nivå
Regeringen och SKL skrev en överenskommelse i april 2008 för att stärka kommunernas och landstingens gemensamma ansvar för missbruks- och beroendevården. För detta uppdrag har SKL skapat en särskild organisation – ”Kunskap till praktik”. Uppdraget utgår från
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård om vilka behandlings- och rehabiliteringsinsatser som har störst medicinsk, social och ekonomisk effekt.
Arbetet går i stora drag ut på två saker:
• att utveckla ett kvalificerat stöd för kommuner och landsting/regioner genom att utbilda och informera praktiker, chefer och politiker om vilka metoder och arbetssätt som har bäst effekt och att stödja kommuner och landsting i förändringsarbetet
• att utveckla en organisatorisk struktur för erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommuner, landsting, lokala FoU-enheter, högskolor och universitet
Organisationen inom Kunskap till praktik har en nationell, en regional och en lokal nivå.
Kunskap till praktik leds av en projektledare med ett projektkansli vid SKL. Till projektet finns fyra grupper knutna, en nationell samrådsgrupp, en nationell referensgrupp, en grupp med experter och ett brukarråd.
6.2 Regional nivå
Den regionala nivån är, kan man säga, indelad i etapper. Den första etappen startade hösten år 2008. Gävleborgs län ingår i den andra etappen som startade i januari 2009 tillsammans med bl.a. Värmlands län. Antagna län kallas ”utvecklingslän”. Förutsättningen för bli ett
utvecklingslän är att en överenskommelse tecknas mellan SKL och länets landsting och kommunförbund. En sådan tecknades för Gävleborgs län i december 2008 när det gäller implementering av Nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevården.
6.3 Lokal nivå
På lokal nivå bör det finnas en styrgrupp med chefstjänstemän från socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det lokala utvecklingsarbetet ska drivas av en samordnare med ett tydligt mandat.
Vid möte den 15 januari 2009 beslutade BiLs styrgrupp att anta uppdraget att vara lokal styrgrupp för implementeringen av de nationella riktlinjerna i missbruks- och beroendevård.
6.4 Organisation för att implementera de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevård i Ljusdal.
Förslaget har presenteras under den devis som redan finns på det lokala planet – I Ljusdal är det möjligt!
På nationell nivå har man utifrån kunskap om hur implementering av ny kunskap sker på bästa sätt skapat följande organisation.
Förslaget är att skapa en lokal organisation som är så strukturlik den nationella som möjligt. Förutsättningen är att använda samverkansforum som finns om möjligt.
• Styrgrupp – finns redan, gemensam med styrgruppen för Beroendemottagningen i Ljusdal.
• Referensgrupp – här skulle man kunna använda närvårdsrådet.
• Expertgrupp –I denna grupp bör ingå från landstinget:
läkare med särskilt intresse för missbruksfrågor, annan vårdpersonal med intresse från primärvård, psykiatri, psykosocial enhet, Familjecentrum, Riskbruksprojektet m.fl
och från kommunen: socialsekreterare från IFOs vuxen- och ungdomsgrupp, familjebehandlare, enhetschef för kommunens socialpsykiatri, skolhälsovård m.fl .
• Brukarråd – Här bör Länken, ev Leva Nykter, AA m.fl
