Kursbeskrivningar och kursdatabasen

24  Download (0)

Full text

(1)

1

Kursbeskrivningar och kursdatabasen

-

Att skapa och revidera kurser i MinPlan

Uppdaterad 1/2015

Innehåll

1 Begrepp och information om undervisning och utbildning vid Åbo Akademi ... 4

1.1 Studiehandbok, studiehelhet och kursbeskrivning samt rekommenderad studiegång... 4

1.2 Undervisningsprogram, tentamensdagar och betygutskrivningsdagar ... 4

1.3 Information ... 4

1.3.1 Webben ... 4

1.3.2 MinPlan ... 4

1.4 Kursbeskrivningar ... 5

1.4.1 Vad är en kursbeskrivning? ... 5

1.4.2 Tydliga och samordnade kursbeskrivningar... 5

1.4.3 Lärarcentrerad eller studentcentrerad undervisning ... 5

1.5 Kursens skeden: PLAN > FÖRSLAG > GODKÄND KURS > AKTIVERAD KURS > ARKIVERAD KURS .. 5

2 Personer och roller ... 6

2.1 Personalen vid ämnena planerar i samråd ... 6

2.2 Personalens olika roller ... 6

3 Lärarens arbete inför ett nytt läsår ... 7

3.1 Lärarens ingångssida i MinPlan ... 7

3.2 Hitta kurser, kursförslag och sökning av kurser ... 7

3.3 Läraren redigerar kursbeskrivningarna årligen ... 8

3.3.1 Tidigare godkänd kurs med kurskod som ska sparas som ny läsårsversion (samma kurskod)... ... 8

3.3.2 Ny kurs ska bildas genom att en tidigare godkänd kurs kopieras till nytt kursförslag (ny kurskod)... ... 8

3.3.3 Ny kurs ska skapas (ny kurskod) ... 8

4 Examinatorns eller handläggarens arbete inför ett nytt läsår ... 9

4.1 Examinatorns ingångssida i MinPlan ... 9

4.2 Hitta kurser, kursförslag och sökning av kurser ... 9

4.3 Examinatorn godkänner kursbeskrivningarna årligen genom att lämna in dem ... 9

4.3.1 Existerande kurser med kurskod ... 10

4.3.2 Nya kurser utan kurskod ... 10

(2)

2

5 Kursbeskrivningen i kursdatabasen ... 11

5.1 Översikt – flik 1 ... 11

5.2 Grunddata – flik 2 ... 12

5.3 Beskrivning – flik 3 ... 14

5.4 Arbete – flik 4 ... 16

5.5 Undervisning – flik 5 ... 17

Bilaga 1: Målsättning och innehåll (ämnets synvinkel) ... 18

Bilaga 2: Lärandemål (studerandeperspektiv, vad ska studenten uppnå, vad krävs av studenten) . 19 Bilaga 3: Att formulera lärandemål i praktiken ... 20

Bilaga 4: Blooms taxonomi för lärandemål ... 21

Bilaga 5: Allmänfärdigheter (generiska eller arbetslivsfärdigheter, eng. Generic eller Transferable skills) ... 22

Bilaga 6: Undervisningsmetoder och aktiviteter som uppövar kunnande ... 24

Bilaga 7: Examinationsuppgifter och andra uppgifter som mäter om inlärning skett och kunnande uppnåtts ... 24

(3)

3

Kursbeskrivningar och kursdatabasen

Den här guiden beskriver en del av Åbo Akademis gemensamma administrativa begrepp, termer och rutiner inom utbildning och undervisning med betoning på de som används inom kurs- och

undervisningsplanering. De moment som finns inom kursplaneringen motsvaras av olika funktioner i MinPlan, framför allt i kursdatabasen. Därför redovisas steg för steg hur kurser skrivs in i kursdatabasen ur dels pedagogisk och dels teknisk synvinkel. Termerna i kursbeskrivningarna behandlas särskilt noggrant, så att den information som ges blir enhetlig för alla utbildande enheter.

Målsättningen är att beskriva informationen om våra utbildningar och vår undervisning tydligt och att publicera uppgifterna så att en läsare hittar informationen snabbt. Både studerandes och personalens vardag underlättas om den information de behöver är lättillgänglig, korrekt och lika för alla. Därför beskrivs också hur informationen hittas.

Den här guidens lärandemål formuleras så här:

Efter att ha läst guiden kan läsaren:

 Namnge de administrativa begrepp som används inom undervisning och utbildning vid Åbo Akademi

 Hitta studiehandbok, studiehelheter och kursbeskrivningar på webben eller i MinPlan

 Hitta rekommenderad studiegång, tentamensdagar och betygutskrivningsdagar för alla fakulteter på webben

 Hitta undervisningsprogrammet för alla fakulteter på webben

 Använda MinPlans kursdatabas för att skapa och uppdatera kursbeskrivningar samt hitta information om dem

 Hitta information om definitioner och riktlinjer om kursplanering samt kunna använda dem både i teori och praktik

 Ge råd åt studerande och personal om hur man hittar ovannämnda information Information på webben:

 Denna guide hittas också på www.abo.fi/stodenhet/stodmaterial Där finns också Guide för kurs- och undervisningsplanering

 MinPlan-guider finns på www.abo.fi/stodenhet/minplan

 Information om examensstruktur m.m. hittas på www.abo.fi/student/studieinformation

Monica Nerdrum, Lärcentret (januari 2013)

Tove Forslund, Forskning och utbildning (uppdatering november 2014)

(4)

4

1 Begrepp och information om undervisning och utbildning vid Åbo Akademi

 Hur och var hittas information om undervisning och utbildning?

 Hittar jag studiehandbok, studiehelhet, kursbeskrivning, studiegång vid alla fakulteter?

 Hur struktureras och definieras informationen? Vem ansvarar och uppdaterar?

 Kan man lita på att informationen är aktuell? Har alla samma information?

 Vad är en kursbeskrivning? Vilka kurser har sådana? Hur gör man en kursbeskrivning?

1.1 Studiehandbok, studiehelhet och kursbeskrivning samt rekommenderad studiegång

Åbo Akademi har som ett centralt mål att erbjuda på forskning baserad undervisning av hög kvalitet.

Personal, studerande och också utomstående har behov av att presentera respektive använda korrekt information om utbildningarna och undervisningen. Studiehandboken är ett inarbetat begrepp för en del av denna information. I en studiehandbok beskrivs olika nivåer, där den högsta bildas av en examen och dess struktur, följande nivå beskriver de studiehelheter som tillsammans bildar en examen och den sista nivån består av de kurser som i sin tur ingår i olika studiehelheter. I studiehandboken ingår också en rekommenderad studiegång som förtecknar de kurser som tillsammans bildar 60 sp för

ifrågavarande läsår.

1.2 Undervisningsprogram, tentamensdagar och betygutskrivningsdagar

För varje läsår uppgörs ett undervisningsprogram som beskriver de praktiska delarna av undervisningen såsom tidpunkt, klockslag, lärare, plats m.m. I samband med undervisningsprogrammet finns också läsårets tentamensdagar och betygutskrivningsdagar.

1.3 Information

1.3.1 Webben

Mängden information om vår utbildning och undervisning är både stor och komplex. Åbo Akademi har beslutat att informationen till största delen ska tillhandahållas elektroniskt, eftersom det gör den lätt tillgänglig, aktuell samt lika för alla. Åbo Akademis studiehandbok hittas via

www.abo.fi/student/studiehandbok och undervisningsprogrammet på

www.abo.fi/student/undervisningsprogram på studentportalen. Alla kurser hittas på

www.abo.fi/student/kurser. Övrig information finns på fakulteternas hemsidor. Studiekanslierna ansvarar för denna information.

1.3.2 MinPlan

För att arbeta med undervisningsplanering och därefter publicera detaljinformation finns verktyget MinPlan. Studiekanslierna inför examens- och studiehelhetsnivåerna i MinPlan på basis av fakultetens beslut. Texten för en kursbeskrivning införs i kursdatabasen i MinPlan av personalen inom ämnen och laboratorier enligt vad examinator beslutar. Den text som skrivs in i kursbeskrivningen har vuxit fram genom personalens arbete med att skapa kursens olika delar. Sålunda kan konstateras att den tekniska sidan av att införa text i kursdatabasen är den sista länken i en kedja. En stor fördel med en gemensam databas är att informationen är tillgänglig och lika för alla, eftersom vi använder samma begrepp och definitioner. Konfliktsituationer kan undvikas genom att det finns en entydig information som grund för vår undervisning och utbildning och kursbeskrivningen i MinPlan utgör därför juridisk grund för

verksamheten.

(5)

5

1.4 Kursbeskrivningar

1.4.1 Vad är en kursbeskrivning?

En kursbeskrivning är ett dokument med flera funktioner. Den är ett arbets- och styrredskap

för lärare och universitet, samtidigt som den ger information om studierna åt studerande och personal.

Färdigheter, kunnande och krav blir synliggjorda. Till sist kan konstateras att kursbeskrivningen marknadsför innehållet i utbildningarna för arbetsgivare och potentiella sökande.

1.4.2 Tydliga och samordnade kursbeskrivningar

Varje kurs ska ha en kursbeskrivning och det unika för varje kurs är dess kod i studieprestationsregistret Sture. Det lättaste sättet att definiera och identifiera en kurs är via dess kod. Arbetet med att skapa en kursbeskrivning för en ny kurs eller ny kursversion sker på olika sätt. Det gemensamma för all

kursplanering är att vi måste dokumentera kursens olika moment för att få en överblick över kursen och dess innehåll ur vetenskaplig och pedagogisk synvinkel. Vi måste också kunna förklara för studerande eller kollegor om vad som förväntas av studerandena och vilka krav som finns.

Nyckelord för en välskriven kursbeskrivning är tydlighet och samordning. En förutsättning är att de begrepp som används är entydigt definierade. Dokumentation och samordning innefattar kursen som helhet, lärandemål, undervisning, handledning, examination och bedömning och till sist utvärdering. Vi kan beskriva verksamheten som länkar i en kedja, där varje element fäster vid både den föregående och den kommande länken. Alla länkar ska vara samordnade för att stöda ett studentcentrerat synsätt och inlärningen på bästa sätt.

Ett gemensamt verktyg som kursdatabasen ger en referensram för undervisningsterminologi och dokumentationen. Ytterligare en fördel är att struktureringen av material är given och sålunda underlättar skapandet av kursbeskrivningar. Samtidigt stöds också målsättningarna för

Bolognaprocessen i Europa, eftersom jämförbarhet och transparens ökar genom tydliga beskrivningar.

1.4.3 Lärarcentrerad eller studentcentrerad undervisning

Lärarcentrerad undervisning har fokus på vad läraren ska ge. Ämnet redogör för detta i målsättningar och innehållsbeskrivningar. Studentcentrerad undervisning har fokus på vad studenten ska kunna efter avslutad och godkänd kurs. De förväntade studieresultaten beskrivs som lärandemål, vilka synliggör för studenterna vad som krävs och förväntas av dem.

1.5 Kursens skeden: PLAN > FÖRSLAG > GODKÄND KURS > AKTIVERAD KURS

> ARKIVERAD KURS

Då läraren skapar en ny kurs, en kopia av en kurs eller en ny version av en kurs blir det en PLAN.

Då examinator har kontrollerat kursförslaget och lämnar in det till fakulteten blir det ett FÖRSLAG.Fakulteten behandlar kursförslagen och godkänner dem (GODKÄND KURS).

För att kursen ska bli synlig för studenterna, så att de kan välja in dem i sin studieplan bör fakulteten ännu aktivera kursen (AKTIVERAD KURS).

Vid läsårets slut 31.7 arkiveras kurserna automatiskt (ARKIVERAD KURS).

(6)

6

2 Personer och roller

 Vem skapar kursbeskrivningar? Vem för in materialet i kursdatabasen?

 Vad betyder begreppet att skapa en kursbeskrivning?

 Vad innebär det att personalen har olika roller?

2.1 Personalen vid ämnena planerar i samråd

Ämnena har olika sätt att arbeta med sin kurs- och undervisningsplanering. Jag avser med begreppet

’att skapa en kurs/beskrivning’ att man planerar hela kursbeskrivningen. Planeringen kan ske vid möten som protokollförs, mera informellt vid diskussioner eller i enrum med datorn som hjälpmedel.

Gemensamt för alla sätt är att planeringen ska utmynna i en skriftlig kursbeskrivning, som för alla kurser följer samma struktur. Texten växer fram under arbetets gång som ett textdokument eller direkt efter hand i kursdatabasen i MinPlan. Kursen ska ingå i ett större sammanhang och man funderar på hur kursen förhåller sig till andra kurser inom samma studiehelhet eller inom hela examen. Summan av kursers lärandemål ska bilda studiehelhetens lärandemål. Summan av studiehelheternas lärandemål ska därefter bilda lärandemål för hela examen. Man har sålunda både ett mikro- och ett makroplan när det gäller planeringen.

2.2 Personalens olika roller

Det finns olika personalkategorier inom ämnena och de har olika roller när det gäller insatsen för att skapa en kursbeskrivning. Samma person kan ha olika roller. I MinPlan har begreppet ’roll’ en central betydelse för vilken sorts information en person kan få samt vilken sorts bearbetning personen kan utföra. När man arbetar med kursdatabasen finns följande roller:

a) Lärare

Utgångspunkten är att lärare som undervisar också är de som huvudsakligen står för att skapa kurser.

Därför ska rollen lärare alltid användas när en kurs skapas, också om personen har flera roller. Man bör alltså alltid byta roll till lärare för att skapa kurser.

b) Examinator/examinators handläggare

Examinatorn är professorn i ämnet och examinatorn ansvarar för den vetenskapliga nivån inom ämnet.

Examinatorn har alltid både rollen lärare och rollen examinator. När examinator loggar in på MinPlan är det vanligen lärarrollen som anges. Personen byter till rollen examinator för att utföra examinators åligganden. Alla kursbeskrivningar i ett ämne ska granskas av examinatorn, som därefter kan lämna in kursbeskrivningen till fakulteten för slutligt godkännande. Examinator kan utse en handläggare, som kan sköta den tekniska delen. Rollen handläggare syns inte särskilt i MinPlan, vilket gör att en

handläggare ska byta till rollen examinator då inlämning ska göras. Det är endast rollen examinator som har funktionen lämna in.

Examinator/examinators handläggare kan också redigera de kursplaner som en person med lärarrollen skapat. Däremot kan en person med lärarrollen inte redigera sådana kursplaner som skapats av andra lärare.

c) Fakultet

Fakulteten är den enhet som godkänner det inlämnade kursförslaget.

(7)

7

3 Lärarens arbete inför ett nytt läsår

 När och hur ofta redigeras kursbeskrivningar?

 Vad är skillnaderna mellan att spara som ny version, kopiera till nytt kursförslag och skapa ny kurs?

 Hur söker man kursbeskrivningar?

 Vem gör vad när det gäller arbetet med kursbeskrivningar? Pedagogiskt? Tekniskt?

3.1 Lärarens ingångssida i MinPlan

När läraren loggar in på MinPlan öppnas automatiskt informationssidan med meddelanden. I vänster balk anges den roll som den inloggade personen har. Bland huvudflikarna överst på bilden har inringats kurser, som är den flik lärare använder vid bearbetning av kursbeskrivningar.

3.2 Hitta kurser, kursförslag och sökning av kurser

En lärares kursbeskrivningar kan vara i olika skede av bearbetning. Av fakulteten godkända

beskrivningar definieras som kurser och de har unika kurskoder. En lärare hittar enkelt sina egna kurser i en lista i MinPlan. I bearbetningsskedet benämns beskrivningen kursförslag och också dessa hittar läraren i en lista. Ytterligare finns en möjlighet att söka kurser vid Åbo Akademi.

De kurser som är i skedet PLAN är kurser som examinator inte ännu granskat och godkänt, medan de som är i skedet FÖRSLAG är sådana som examinator redan kontrollerat och godkänt/lämnat in till fakulteten.

(8)

8

3.3 Läraren redigerar kursbeskrivningarna årligen

Inför varje nytt läsår ska alla kurser som finns i kursutbudet godkännas av fakulteten för ifrågavarande läsår. Läsårsversionen av en kurs syns alltid i samband med kursnamnet. Lärarna ska sålunda årligen redigera alla kurser. Vid behov skapas nya kurser. Examinator lämnar in alla till fakulteten. Det finns följande sätt att starta arbetet med kurserna:

3.3.1 Tidigare godkänd kurs med kurskod som ska sparas som ny läsårsversion (samma kurskod)

 det här torde vara den vanligaste kategorin

enklast för läraren är att söka fram listan på egna kurser, alternativt söka en kurs, öppna en kurs och till sist spara den som ny version

därefter redigerar läraren kursbeskrivningen och sparar den

varje godkänd kurs har samma kod som tidigare, men versionsfältet visar det nya läsåret och det nya läsårets versionsnummer

 det kan finnas flera parallellkurser under ett läsår, vilka har samma kod, men olika versionsnummer

 version kan ”översättas” till ”grupp”, eftersom flera parallellversioner under ett läsår oftast behövs för att ange olika grupper, där lärare, tidpunkt, ort eller annan faktor skiljer versionerna åt, trots att kursen som sådan hela tiden är densamma och har samma sturekod

3.3.2 Ny kurs ska bildas genom att en tidigare godkänd kurs kopieras till nytt kursförslag (ny kurskod)

läraren söker efter en lämplig modellkurs i listan på egna kurser eller väljer att söka kurser i akademins hela utbud, öppnar kursen och väljer till sist att kopiera till nytt kursförslag

 i samband med kopieringen påpekas att en ny kurs kräver en ny kurskod, och läraren svarar sålunda ja på frågan om läraren vill ha en ny kurskod

därefter redigerar läraren kursbeskrivningen och sparar den

 det lönar sig att välja modellkurs bland fakultetens kurser, eftersom många uppgifter då kan återanvändas i den nya kursbeskrivningen

3.3.3 Ny kurs ska skapas (ny kurskod)

läraren väljer att skapa ny kurs, utan att ha en tidigare kurs som modell

läraren fyller i och redigerar uppgifter samt kommer ihåg att spara under redigeringens gång

(9)

9

4 Examinatorns eller handläggarens arbete inför ett nytt läsår 4.1 Examinatorns ingångssida i MinPlan

I vänster balk anges den roll som den inloggade personen har. När en person byter till rollen examinator öppnas fliken kurser.

4.2 Hitta kurser, kursförslag och sökning av kurser

När examinatorn klickar på huvudfliken kurser (se bild ovan 4.1) öppnas följande tre underflikar:

Om examinators avsikt är att granska och lämna in kurser väljs fliken kursförslag, vilka är sådana kursbeskrivningar som lärare har redigerat inför det nya läsåret.

De kurser som är i skedet PLAN är kurser som examinator inte ännu granskat och lämnat in till fakulteten, medan de som är i skedet FÖRSLAG är sådana som examinator redan kontrollerat och lämnat in.

4.3 Examinatorn godkänner kursbeskrivningarna årligen genom att lämna in dem

Det sista skedet för ämnenas personal när det gäller kurser inför det nya läsåret är att examinator kontrollerar alla kursbeskrivningar och konstaterar att de följer det som överenskommits inom lärarkollegiet och de riktlinjer som finns för kursplanering.

(10)

10

När examinatorn ska hitta lärarnas insända bidrag väljs fliken kursförslag. Det kan finnas två former av kursförslag hos examinator, d.v.s. existerande kurser med kurskod och nya kurser utan kurskod.

4.3.1 Existerande kurser med kurskod

Examinatorn eller examinators handläggare väljer existerande kurser med kurskod och öppnar sin egen fakultet genom att klicka på den gula triangeln. Därefter syns en lista på alla de kurser som examinatorn ska bearbeta. Alla kurser har skedet plan. (De kurser som är i skedet förslag har examinator redan behandlat och lämnat in till fakulteten).

Examinatorn eller examinators handläggare klickar på varje kurs som är i skedet plan i tur och ordning, läser beskrivningen, godkänner den genom att klicka på Lämna in (den skickas då till fakulteten för slut- ligt godkännande).

4.3.2 Nya kurser utan kurskod

Examinatorn eller examinators handläggare väljer nya kurser utan kurskod och öppnar kursförslaget (som är i skedet plan) genom att klicka på länken för kursnamnet:

(De kurser som är i skedet förslag har examinator redan behandlat och lämnat in till fakulteten).

Examinatorn eller examinators handläggare klickar på varje kurs i tur och ordning, läser beskrivningen, godkänner den för sin del genom att klicka på Lämna in (den skickas då till fakulteten för slutligt godkännande).

Fakulteten fattar årligen på våren beslut om undervisningsplanen för det inkommande året.

4.3.1.

4.3.2.

(11)

11

5 Kursbeskrivningen i kursdatabasen

 Vilka uppgifter ska finnas i en kursbeskrivning?

 Vilka är obligatoriska?

 Var hittar jag modeller för formuleringar av lärandemål och allmänfärdigheter?

En kursbeskrivning har fem huvudavsnitt, som syns som fem flikar i kursdatabasen, d.v.s. översikt, grunddata, beskrivning, arbete och undervisning:

OBS! Läraren bör fylla i alla fält som märkts som OBLIGATORISKA i instruktionerna nedan. Det är i vissa fall möjligt att i en viss roll spara kursen fastän inte alla obligatoriska fält är ifyllda, men det betyder att följande roll (t.ex. examinator) i så fall måste fylla i fälten.

Då läraren är klar med sin kursbeskrivning finns det inte en specifik funktion för hen att skicka in kursen till examinator, utan då kursen är klar för examinators behandling bör examinator få info om det.

Engelskspråkiga kurser

OBS! För att kursbeskrivningar på engelska ska hittas då en person är inloggad med språkval engelska så bör man, då man sätter in kursbeskrivningarna, också vara inloggad med språkval engelska:

Om kursbeskrivningen ska synas både då man är inloggad med språkval svenska och med språkval engelska så bör läraren mata in viss information två gånger, dvs. om läraren skapat kursen inloggad på svenska bör hen byta språk, söka fram kursen under Kursförslag-fliken, klicka på Redigera

kursbeskrivning t.v. i grå balken och fylla i de fält som saknas också på engelska. (Det är särskilt informationen i Beskrivning-/Description-fliken som bör matas in via båda språken, men också vissa andra textboxar för fritext). Öppna två webbläsare i olika språkversioner så kan du kopiera från den ena (som inte är i editeringsläge) till den andra i editeringsläge.

OBS! Kom också ihåg att i Grunddatafliken fylla i undervisningsspråk engelska (så att visningen på webben och ÅA:s rapportering av engelskspråkiga kurser blir korrekt).

5.1 Översikt – flik 1

Översiktfliken fylls i automatiskt under redigeringsprocessen utgående från det som fylls i under de övriga flikarna. Kursens versionsnummer fastställs då fakulteten godkänt kursen. Läraren håller på med en plan för sin kursbeskrivning.

(12)

12

5.2 Grunddata – flik 2

En del av informationen inom denna flik överförs till Sture och anges då med hänvisningen > Sture.

Grunddataflikens övre del:

Anordnande enhet

Välj Fakultet/Enhet: (egen fakultet) (OBLIGATORISKT)

Välj Ämne och tryck på Lägg till (>Sture)

Välj Ort där undervisningen ges för den kurs du redigerar Grunduppgifter

Kursens skede: Plan, eftersom du håller på att redigera, kommer in automatiskt

Kurskod och kurskod decimal: Ifylls av fakulteten

Kursnamn och kursnamn på engelska: Fyll i namnen. Det går att spara enbart om båda namnen finns med. Max 65 tecken får användas (OBLIGATORISKA)

Ersätter eller motsvarar följande kurser: tryck på sök och välj därefter kurs genom att använda olika sökkriterier. Tryck på sök, ange med krux i ruta och tryck på Lägg till

Omfattning i studiepoäng: Fyll i (>Sture) (OBLIGATORISKT)

Undervisningsspråk: Välj (OBLIGATORISKT). För engelskspråkiga kurser bör engelska väljas (så att visningen på webben och ÅA:s rapportering av engelskspråkiga kurser blir korrekt).

Kan rörelsehinder försvåra deltagande i kursen: Kryssa i vid behov och ange motivering.

Typ: Välj typ (>Sture) och tryck på Välj. (OBLIGATORISKT) o A = Gemensamma studier

o S = Språk och kommunikation o G = Grundstudier

o Ä = Ämnesstudier o F = Fördjupade studier o L = Forskarstudier o C = Andra studier o P = Praktik

Ämne: Välj ämne (>Sture) och Spara. (OBLIGATORISKT)

(13)

13 Grunddataflikens nedre del:

Förkunskaper

Förkunskaper krävs: Ange med krux i ruta om det finns krav. Då öppnas flera alternativ:

Om det är kurser som krävs, tryck på Lägg till.

Sökkriterier anges vid behov. Tryck på sök, ange med krux i ruta och tryck på Lägg till. Det går också att skriva in krav i fritext.

 Om förkunskapskrav inte finns inskrivna i detta fält kan läraren inte kräva att studeranden ska ha avklarat vissa krav.

Enheter som bör godkänna prestationen i sitt program (minst en):

 Som regel är godkännande enhet den egna fakulteten, men om kursen också kan ingå i

studierna för studerande från andra fakulteter, så plockas de fakulteterna också in. Välj fakultet i menyn och tryck på Lägg till. (OBLIGATORISKT)

Kursen hör till:

Målgrupp/studieprestationen är avsedd för: Fritextfält som fylls i efter behov, t.ex. årskurs, ämnestillhörighet m.m. Det kan finnas flera målgrupper. Spara.

Antal deltagare: Fyll i minimi- och maximiantal. Spara.

 OBSERVERA för de fyra följande fälten: du bör välja ALLA FYRA FÄLT färdigt och därefter trycka Lägg till. Om du märker att du gjort något fel bör du stryka hela raden genom att trycka på [Stryk]. Då stryks alla fyra fält och du kan därefter börja på nytt med att fylla i de fyra fälten.

o Utbildningsprogram: Välj i menyn det som gäller kursens målgrupp.

o Ämne/Modul: Välj i menyn det som gäller kursens målgrupp.

o Typ: Välj i menyn det som gäller kursens målgrupp. Se ovan för typbeteckningarna.

o Årskurs: Välj i menyn det som gäller kursens målgrupp.

 K = kandidatnivå, K1, K2, K3

 M = magisternivå, M4, M5

o Till sist trycker du Lägg till. (OBLIGATORISKT)

(14)

14

5.3 Beskrivning – flik 3

Tydligheten i en kursbeskrivning bygger på att de begrepp som används är entydigt definierade. Av den anledning har denna guide försetts med bilagor som hänför sig just till denna del av kursbeskrivningen.

Då kan den som önskar i bilagor läsa mera ingående definitioner av begrepp och också få tips för arbetet med att formulera text i en kursbeskrivning.

Beskrivningsflikens övre del:

Målsättning och substans eller innehåll:

Målsättningar och innehåll: Fakultetens/ämnets syn på vad som ska behandlas. Varför hålls kursen? Vad är det viktigaste som ska behandlas? Hur förhåller den sig till andra kurser?

Närmare beskrivning och tips i bilaga 1. (OBLIGATORISKT)

Kursens hemsida: Fyll i vid behov.

Lärandemål: Studerandesyn på vad som ska uppnås. Svarar på frågan vad som krävs av studeranden och vad de förväntas kunna, klara av eller förhålla sig till efter godkänd kurs.

Lärandemålet anger tröskeln för vad som lägst krävs för godkänd prestation. Alla lärandemål ska gå att mätas och bedömas. Alla bör vara godkända för att prestationen ska bli godkänd.

Närmare definitioner i bilaga 2, tips i bilaga 3 samt Blooms taxonomi i bilaga 4.

(OBLIGATORISKT)

Allmänfärdigheter: Anger vilka färdigheter som uppövas under kursen. Olika listor på färdigheter i bilaga 5. (OBLIGATORISKT)

Undervisningsformer: Hur stöder vi lärprocessen och olika typer av inlärning? Se bilaga 6.

Examinationsformer: Synliggör hur vi examinerar. Bedömer vi lärandemålen ett och ett eller bedömer vi flera med en gemensam uppgift? Hur sammanvägs och uträknas slutvitsord?

Lärandemålet anger lägsta godkända bedömning. Sålunda förtydligas den målrelaterade examinationen (i jämförelse med en relativ skala som vi inte använder). Se närmare bilaga 6.

(OBLIGATORISKT)

Om kursen går på engelska och kursbeskrivningen är på engelska, men kursen ska vara sökbar

oberoende av om man är inloggad på svenska eller på engelska, så bör läraren föra in infon i denna flik både genom att vara inloggad på svenska och på engelska.

(15)

15 Beskrivningsflikens nedre del:

Åtgärder vidtagna på basis av senaste utvärdering: Kommunicerar utfallet av senaste utvärdering samt vilka åtgärder som vidtagits.

Hur sker kursutvärdering: I vilken form görs kursutvärdering.

Förvalt bibliotek: Kryssa för Alma eller Tria. Studenterna kan från kursbeskrivningen komma direkt till biblioteksdatabasen och kan kontrollera om litteratur finns tillgänglig.

Kurslitteratur: Fyll i och var noggrann med att fylla i regelrätt litteratur just via detta fält, på det sättet blir den sökbar i biblioteksdatabaserna.

Annat kursmaterial: Fyll i enligt behov, t.ex. kompendier.

Övrig information: Fyll i enligt behov.

(16)

16

5.4 Arbete – flik 4

Då man öppnar Arbete-fliken i en ny kurs ser den ut så här:

Arbetsformer och arbetsmängd

Arbetsformer: Kan fyllas i först efter att kursen sparats.

Kan avläggas på distans: Kryssa i vid behov (kan gälla nätkurs som inte har obligatoriska närstudier, läskurser m.fl.)

Kan avläggas endast som läskurs: Kryssa i vid behov.

Tentamensrätt

Tentamensrätt uppnås: Fyll i vid behov.

Tentamensrätt upphör: Fyll i vid behov (bör i så fall fyllas i med exakt 10 tecken, dvs. i formen

”31.07.2014”)

Hjälpmedel vid tentamen: Fyll i vid behov.

OBS! Efter att läraren sparat kursen bör läraren öppna Arbete-fliken på nytt och fylla i arbetsmängd, vilket då blivit tillgängligt:

Arbetsformer: Ange arbetsmängd som antal timmar. Totalantalet timmar räknas automatiskt.

De adderas efter att man sparat.

(17)

17

5.5 Undervisning – flik 5

Grunduppgifter till undervisningsprogrammet

 Undervisningsprogrammet byggs upp av den information som förs in här.

Läsår: Välj och tryck Spara

Termin/period: Välj och tryck Lägg till de perioder som gäller. (OBLIGATORISKT)

Tidpunkt och plats: Fritextfält. Rekommenderas i första hand för kurser som inte bokas via resursbokningen.

Kräver förhandsanmälan i MinPlan: Genom att kryssa för ja kopplar du på kursanmälan, vilket innebär att

o Studenterna uppmanas bl.a. via sin studieplan att anmäla sig till kursen (förutsätter att kursen finns i studieplanen och är tidsbestämd = specifik kursversion vald)

o Läraren får veta hur många och vem som anmält sig till kursen

o Läraren kan ta ut en deltagarlista genast efter att anmälningstiden gått ut. Om det finns begränsat antal platser kan studenten sätta sig själv på reservlista.

Anmälan öppnas/stängs: Studenterna gör som regel sina studieplaner i maj. Ange därför gärna 1.5. som tid för öppnandet. Slutdatum väljs enligt eget önskemål.

 Kom ihåg att använda deltagarlistan som underlag för att föra in prestationerna via TeRes i Sture. Listan kan hämtas från MinPlan och namn, matrikelnummer, fakultetstillhörighet m.m.

listas automatiskt.

Kräver förhandsanmälan till ÖPU: Fyll i vid behov.

Övrig anmälan, hur: Fyll i vid behov.

Ämnets examinator:

Tryck på Sök och sök fram rätt person på efternamn. Lägg till. (OBLIGATORISKT) Examinators handläggare:

Tryck på Sök och sök fram rätt person på efternamn. Lägg till.

Tentator/kursansvarig:

Tryck på Sök och sök fram rätt person på efternamn. Lägg till. (OBLIGATORISKT) Fyll i namnen på alla lärare som är tentatorer för kursen.

OBS! Personerna som ska plockas in måste ha tilldelats lämplig MinPlan-roll. Kontakta studierådgivaren om rollen saknas.

(18)

18 Bilaga 1: Målsättning och innehåll (ämnets synvinkel)

Det finns många olika sätt att formulera målsättningar och ämnen följer ofta egna traditioner. En möjlighet att starta arbetet med att formulera målsättningar är att ställa sig bl.a. följande frågor ur ämnets synvinkel: Vad är syftet med kursen? Varför hålls kursen? Av vilka delar är kursen uppbyggd?

Vad vill jag förmedla ur ämnets synvinkel? Hur förhåller sig kursen till övriga kurser inom en helhet?

Finns det en viss ordningsföljd? Om det är fråga om en valbar kurs kan man fråga sig vilka andra kurser som finns i det sammanhanget?

Vid själva formuleringen kan t.ex. följande metoder användas:

 Gör en förteckning på begrepp, teorier, metoder och forskningsinriktningar som ska behandlas

 Gör en förteckning på kärnstoffet och innehållet, t.ex. ”kursen ger grundläggande kunskap i ämnet x:s lärdomshistoria och forskningsinriktningar som behandlas är ...”

 Beskriv innehållet utifrån en större helhet, t.ex. ”detta är den första kursen inom...”

 Berätta om varför detta specifika innehåll har valt just i denna kurs, gärna i relation till målsättningen för hela utbildningen, en viss nivå eller helhet

 Berätta om hur den sakkunskap som behandlas bygger på tidigare studier och/eller på forskning som utförs vid akademin och ämnet

 Beskriv hur de allmänfärdigheter som uppövas relateras till målsättningen för hela utbildningen eller en viss nivå

 Berätta om kursen ger yrkesmässig beredskap eller speciella arbetslivsfärdigheter inom något område eller mera allmänt

(19)

19

Bilaga 2: Lärandemål (studerandeperspektiv, vad ska studenten uppnå, vad krävs av studenten)

Vad är lärandemål?

Som ett led i Bolognaprocessen har högskolorna tagit i bruk begreppet lärandemål (learning outcomes) för att beskriva målen för en utbildning, en helhet eller en kurs. Ett lärandemål beskriver vad de studerande förväntas kunna eller veta, förstå, kunna göra och kunna förhålla sig till efter kursens slut för att få godkänt i kursen. Lärandemålet kan beskrivas i form av kunskaper, färdigheter och attityder.

Lärandemålen ska vara tydliga och genomskinliga och de ska kunna uppnås och bedömas. Lärandemålet beskriver både för läraren och för studeranden vilken sorts lärande hon/han ska eftersträva under kursen. Vi kan uttrycka ett lärandemål genom att inleda med orden ”efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna ...”(Honkala m.fl. 2009).

Lärandemålen har en dubbel karaktär genom att lärandemålen är preciseringar av vad studerandena ska lära sig och hur väl de förväntas lära sig det och därtill blir lärandemålen normer och kriterier när vi bedömer läranderesultaten (Pettersen 2008: 289). Avsikten är att studerandes lärande och lärprocess är i fokus i stället för att läraren tänker utgående från sin undervisning (Honkala m.fl. 2009).

Hur definierar vi lärandemål vid Åbo Akademi?

”Examinator eller den ämnesansvariga bestämmer om studieprestationernas innehåll och hur dessa ska genomföras. I beskrivningen av prestationen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet och anges tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation" (Examensstadga för Åbo Akademi 40 §, 4 mom.).

Vad har läraren för nytta av lärandemål?

Lärandemålen stöder och hjälper läraren att:

 utforma kurser eftersom lärandemålen är kärnan i kursen,

 välja lämpliga läraraktiviteter, undervisningsformer och –strategier samt bedömningskriterier,

 förklara och förtydliga för studerande vad som förväntas av dem,

 förmedla kunskap till kolleger, vilket stöder både nationellt och internationellt lärarutbyte.

Vad har studerande för nytta av lärandemål?

Lärandemålen stöder och hjälper studerande att:

 målinrikta sitt lärande och lära sig effektivare,

 välja studieteknik och styra tidsanvändningen,

 få en helhetsbild av studierna och beskriva sitt kunnande,

 upprätthålla en god studiemotivation .

(20)

20 Bilaga 3: Att formulera lärandemål i praktiken Ett välformulerat lärandemål innehåller följande punkter:

Inled med frasen: ” Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna...”

 ett aktivt verb

o redogöra, analysera, konstruera, värdera... (kunskapsmål) o endast ett aktivt verb

 ett eller flera ord som bestämmer innehållet, beskriver fenomen och sammanhang o ex: ...jämföra teorier (innehåll) om x (fenomen) i globalt perspektiv

(sammanhang)(kunskapsmål)

 ett eller flera ord som anger kvaliteten

o ex. Självständigt, utförligt, översiktligt... (färdighetsmål)

 ett eller flera ord som används för att visa att lärande har uppnåtts

o ex. ...ta ställning till om fenomenet x eller y lämpar sig för z (attitydmål, eller mål för att mäta förhållningssätt eller värderingar)

Tydliga lärandemål:

 enkla meningar

o gärna flera meningar än långa krångliga

 summan av kursers lärandemål = helhetens lärandemål

 lärandemålen ska kunna mätas och bedömas Realistiska lärandemål:

 kursens tidtabell, studerandes arbetsbelastning och antal timmar för kursen bör uppskattas realistiskt

o kan lärandemålen uppnås inom den tid och med de resurser som finns?

 Relatera lärandemålen till examinationsuppgifterna

o Hur mäter vi och hur vet vi att studerande har uppnått lärandemålen?

o Undvik verb som utåt uppvisar osynlig verksamhet, d.v.s. bekanta sig med, förstå, begripa, veta, få insikter i, eftersom de i regel inte går att mäta

(21)

21 Bilaga 4: Blooms taxonomi för lärandemål

(22)

22

Bilaga 5: Allmänfärdigheter (generiska eller arbetslivsfärdigheter, eng. Generic eller Transferable skills)

Vad är en allmän färdighet? Vad innebär generisk kompetens? Vad innebär att generiska kompetenser är överförbara? Svaret på frågorna är att färdigheten eller kompetensen kan användas vidare än i just den lärandekontext under vilken den behandlas i en specifik kurs. Den potentiella överförbarhet inte given, utan beror på i vilken kontext den används eller vilka andra kompetenser studenten besitter (Jfr.

Schwieler, UPC-rapport 2007:2, s. 5-6).

När vi formulerar färdigheter i våra kursbeskrivningar kan vi ha flera modeller att utgå ifrån. I denna bilaga finns tre exempel som kan användas som stöd eller ge idéer för att tänka igenom och synliggöra allmänfärdigheter i kursbeskrivningar. Man ser att samma termer återkommer i exemplen. Observera att en allmänfärdighet, naturligt nog, också kan utgöra ett lärandemål.

a) Arbetslivsfärdigheter i Arbetsforums ”Karriär- och arbetsmarknadsundersökning bland utexaminerade”

Bl.a. följande två frågor om universitetsutbildningens betydelse ställs till utexaminerade av

Arbetsforum: Hur viktiga anser du följande kunskaper och färdigheter vara i ditt nuvarande arbete? Hur väl utvecklade universitetsstudierna dessa arbetslivsfärdigheter?

 Teoretiskt kunnande inom den egna branschen

 Analytiskt och systematiskt tänkesätt

 Kunskap i informationssökning

 Problemlösningsförmåga

 Grupparbetsförmåga och andra sociala förmågor

 Förhandlingsförmåga

 Förmåga att organisera och koordinera

 Förmanskunskaper

 Förmåga att hantera projekt

 Kännedom om lagstiftningen

 Ekonomiplanering och budgetering

 Baskunskap i företagsverksamhet

 IT-kunskaper

 Kommunikation på finska

 Kommunikation på svenska

 Kommunikation på engelska

 Kommunikation på andra språk

 Färdighet att uppträda

 Undervisnings-, utbildnings- och handledningsfärdigheter

b) ”Mitt eget kunnande” i Lärcentrets studieklimatundersökning till femte årets studerande Bl.a. följande frågor fanns i avsnittet ”Mitt eget kunnande”: Har dina studier utvecklat följande kunskaper?

 Kunskap om vetenskapens etiska regler

 Kunskap om ÅA:s forskning i ämnet/ämnesinriktningen

 Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader

 Kunskap i att tillämpa teoretisk kunskap i praktiken

 Aktivt medborgarskap (intresse att engagera sig i samhället)

 Förmåga att verka i en mångkulturell miljö

(23)

23 Har dina studier utvecklat följande förmåga?

 Reflektion över mina egna värderingar

 Analytiskt och kritiskt tänkande

 Anpassningsförmåga/flexibilitet

 Initiativförmåga

 Förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten

 Förmåga att lösa problem

 Förmåga att hantera projekt

 Informationssökning i bibliotekskataloger och databaser

 IT-färdigheter

 Ledarskap/förmanskunskaper

 Kännedom om lagstiftningen inom eget område

 Ekonomihantering och budgetering

Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter?

 Förmåga att uttrycka mig i skrift på svenska

 Förmåga att uttrycka mig muntligt på svenska (t.ex. debatter, diskussioner)

 Kommunikation på finska

 Kommunikation på engelska

 Kommunikation på andra språk

 Presentationsförmåga

 Förmåga att samarbeta med andra

 Förhandlingsförmåga

c) Exempel på frågor man kan ställa när man formulerar allmänfärdigheter i en kursbeskrivning?

Utvecklas eller uppövas förmågan att:

 Behärska komplexitet och förändring? Hur?

 Anpassa sig till nya situationer och miljöer och samarbeta med andra?

 Ta sig an nya uppgifter, ta ansvar, kompromissa och leda andra?

 Tänka och handla analytiskt, systematiskt, kritiskt samt utgående från etiska avväganden?

 Behärska ett större material?

Uppövas färdigheter som:

 Projektkunskap, teamarbete, skapande av nätverk?

 Språkkunskaper, muntlig och/eller skriftlig kommunikation

 Social och/eller internationell kompetens?

 Dator- och/eller nätkursfärdigheter?

 Informationssökning och –kompetens samt utvärdering av källors tillförlitlighet?

(24)

24

Bilaga 6: Undervisningsmetoder och aktiviteter som uppövar kunnande Då vi väljer undervisningsformer eller andra aktiviteter ska vi komma ihåg att:

 Inlärning sker på olika sätt och att variation i undervisningen därför uppskattas

 Välja de former som lämpar sig bäst utifrån gruppens nivå, storlek och sammansättning

 Fundera på vilken gång i ordningen undervisningen sker och utgående från det välja lämplig metod för start och avslutning

 Variation kan åstadkommas t.ex. som flerformsundervisning med föreläsningar, grupparbeten och nätbaserad undervisning i lämpliga proportioner

 Välja aktiviteter som uppövar allmänfärdigheter vid sidan av ämneskunnande

Bilaga 7: Examinationsuppgifter och andra uppgifter som mäter om inlärning skett och kunnande uppnåtts

Då vi väljer examinationsuppgifter kan ett tips vara att:

 Göra en tabell med alla lärandemål och ange för vart och ett hur bedömning sker och hur sammanvägning görs

 Kontrollera att alla lärandemål är möjliga att bedöma

 Granska att uppgifterna är lämpliga utgående från varje lärandemål

 Synliggöra allmänfärdigheter som uppövas via examinationen

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :