• No results found

Samhällets utgifter för kultur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Samhällets utgifter för kultur"

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

www.kulturanalys.se

Samhällets utgifter för kultur 2010–2011

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS

Kulturfakta 2012:1

KULTURFAKTA 2012:1 SAMHÄLLETS UTGIFTER FÖR KULTUR 2010–2011MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS

(2)

Postadress:

Box 120 30, 102 21 Stockholm Besöksadress:

Fleminggatan 20, 6 tr Telefon:

08-528 020 00 E-post:

info@kulturanalys.se Webbplats:

www.kulturanalys.se

© Myndigheten för kulturanalys 2012 Omslagsfoto: Mia Takahara

Formgivning: Bazooka Tryck: Elanders AB, 2012 ISBN: 978-91-87046-03-2

(3)

Samhällets utgifter för kultur 2010–2011

myndigheten för Kulturanalys

Kulturfakta 2012:1

(4)

Innehåll

Förord

. . . 5

Sammanfattning/Summary

. . . 7

Inledning

. . . 11

Statens utgifter för kultur

. . . 13

Regionernas/landstingens utgifter för kultur

. . . 21

Kommunernas utgifter för kultur

. . . 31

Hushållens utgifter för kultur

. . . 49

Näringslivets utgifter för kultur

. . . 51

Kommentarer

. . . 53

Bilaga I. Kvalitetsdeklaration

. . . 57

Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgetens utfall 2011

. . . 61

Bilaga III. Enkät till regionerna

. . . 63

List of terms

. . . 82

(5)

Myndigheten för kulturanalys har sedan 1 januari 2012 ansvar för större delen av den officiella statistiken på kulturområdet. Kulturanalys ska presentera statistik om museer, kulturmiljövård, studieförbund och samhällets utgifter för kultur, medan Kungliga biblioteket sedan 1 juli 2011 har ansvar för den officiella biblioteksstatistiken.

I och med denna rapport levererar Kulturanalys inte bara sin första produkt inom ramen för sitt statistik- ansvar, utan även den första rapporten i en ny skriftserie som vi har valt att kalla ”Kulturfakta”. I denna serie kommer framöver alla våra statistikrapporter att publiceras.

När det gäller statistikansvaret har vi till att börja med ambitionen att påbörja produktion av statistik för de områden som tidigare haft regelbunden utgivning. Det innebär att vi under 2012 publicerar Samhällets utgifter för kultur 2010–2011 och Museer 2011, för att upprätthålla publiceringstakten om vartannat respektive varje år. När det gäller områdena studieförbund och kulturmiljövård ser vi vissa utvecklingsbehov och vill diskutera med de närmast berörda användarna hur vi bäst kan tillfredsställa deras behov av statistik på respektive område.

På längre sikt tror vi det är angeläget att undersöka behoven av – och möjligheterna till – att ta fram statistik för områden som idag inte är utpekade områden inom den officiella statistiken, som scenkonst, musik samt bild och form. Dessutom har vi konstaterat att vi själva i vårt analysarbete är i behov av regelbundet uppdaterade uppgifter om den svenska befolkningens kultur- och medievanor. Inte minst gäller detta barns och ungas kulturkonsumtion och kulturutövande.

Vilka steg vi kan ta är till stor del beroende av vilka resurser som ställs till vårt förfogande.

Förord

Föreliggande rapport om samhällets kulturutgifter följer nästan helt upplägget i tidigare publikationer inom statistikområdet. För att något förbättra möjlig- heten till fördjupad analys har vi valt att avgränsa tre huvudområden för de offentliga utgifterna: Kultur, Folkbildning och Medier. Vi hoppas och tror att detta ska förtydliga de utvecklingsmönster som kan urskiljas för de senaste 10–12 åren. Som tidigare innehåller statistiken uppgifter om statens, regionernas/lands- tingens, kommunernas och hushållens utgifter för kultur. Som ett led i vår strävan att beskriva kulturens samlade finansiering, har vi även tagit med uppgifter om näringslivets utgifter för kultur. Vår förhoppning är att kunna utveckla både denna och övriga delar av statistiken om samhällets utgifter för kultur till nästa publikation som planeras till 2014.

Stockholm den 19 september 2012

Clas-Uno Frykholm Direktör

(6)
(7)

Samhällets utgifter för kultur är summan av de betalningar som alla aktörer i samhället gör för kultur i alla former. Det handlar alltså om såväl privata som offentliga aktörers utgifter för kultur.

Samhällets utgifter för kultur uppgick till cirka 63,0 miljarder kronor år 2011, vilket motsvarar cirka 1,8 procent av BNP samma år. Av dessa svarade det offentliga för cirka 23,8 miljarder kronor, hushållen för cirka 38,5 miljarder kronor och näringslivet för cirka 0,7 miljarder kronor i form av sponsring.

Offentliga utgifter för kultur

De totala offentliga utgifterna för kultur skattas utifrån uppgifter om statens, regionernas/landstingens och kommunernas utgifter för kultur 2010 och 2011.

Uppgifterna om statens, regionernas/landstingens och kommunernas utgifter för kultur är uppdelad på olika områden och därför inte helt jämförbara annat än på sammanfattande nivå.

De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2011 till cirka 23,8 miljarder kronor.

Omräknat till 2011 års priser, har de offentliga utgifterna för kultur ökat med nästan 25 procent under perioden 2000–2011. Alla de tre offentliga nivåerna har ökat utgifterna för kultur ungefär lika mycket under perioden – regioner/landsting dock något mer och kommuner något mindre. Fördelningen av de offentliga utgifterna för kultur mellan stat, regioner/

landsting och kommuner förändras långsamt.

Sammanfattning

Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur 2000, 2002, 2004, 2006–2011. Miljoner kronor. 2011 års priser.

Table 1. Public expenditures on culture 2000, 2002, 2004, 2006–2011. SEK million. 2011 prices.

År

Stat Regioner/

landsting Kommuner Summa Förändring sedan 2000

2000

9 037 1 898

8 265 19 200

2002

9 188 1 990

8 722 19 900 3,6%

2004

9 718 2 039

8 728 20 485 6,7%

2006

10 387 2 518

9 225 22 130 15,3%

2007

10 681 3 020

9 625 23 326 21,5%

2008

10 388 3 286

9 708 23 382 21,8%

2009

10 620 3 404

9 711 23 735 23,6%

2010

10 780 3 512

9 698 23 990 24,9%

2011

10 585 3 565

9 621 23 771 23,8%

Society expenditure on culture is the sum of all the payments made by all actors in society for all forms of culture. It is thus a matter of both private and public actors’ expenditure on culture.

Society expenditure on culture amounted to approximately SEK 63.0bn in 2011, which is the equivalent of approximately 1.8 percent of GDP for the same year. Out of this amount, the Government covered approximately SEK 23,8bn, the households covered approximately SEK 38.5bn and Swedish enterprise covered approximately SEK 0.7bn in the form of sponsorship.

Public expenditure on culture

The total public expenditure on culture is estimated based on data regarding Government, Regional, County Council and Municipal expenditure on culture in 2010 and 2011. Data regarding Government, Regional, County Council and Municipal expenditure on culture is divided into different areas and is not completely comparable other than at a summary level.

The combined public expenditure on culture in 2011 amounted to about SEK 23.8bn. Recalculated to 2011 prices, public expenditure on culture has increased with almost 25 percent during the period 2000–2011.

All three public levels have increased their expenditure on culture to approximately the same extent during this period – however, the increase is somewhat higher for the Regions and County Councils and somewhat lower for Municipalities. The allocation of public expenditure on culture between Government, Regions, County Councils and Municipalities is changing slowly.

Summary

(8)

0 20 40 60 80 100

Kommuner

Regioner/landsting Stat

Figur 1

Figur 2

2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011

47 46 47 47 46 44 45 45 45

10 10 10 11 13 14 14 15 15

43 44 43 42 41 41 40 40 40

Stat

Regioner/landsting Kommuner

Hushåll Näringsliv

61%

17%

15%

6%

1%

Procent

Figur 1. Offentliga utgifter för kultur 2000, 2002, 2004, 2006–2011 fördelat på stat, regioner/landsting och kommuner. Procent.

Figure 1. Public expenditures on culture 2000, 2002, 2004, 2006–2011 allocated to government, regions/

county councils and municipalities. Percent.

Under den dryga tioårsperiod som redovisas här har regioner/landsting ökat sin andel av de totala offentliga utgifterna för kultur från 10 procent till 15 procent, medan stat och kommuner har minskat sina andelar något, från 47 procent respektive 43 procent till 45 procent respektive 40 procent. En viktig orsak till att regioner/landsting har ökat sin andel är att Region Skåne och Västra Götalandsregionen ökat sina utgifter för kultur kraftigt under perioden.

Statens utgifter för kultur har ökat med cirka 17 procent från år 2000 till år 2011 och uppgick 2011 till cirka 10,6 miljarder kronor. Utgifterna kan indelas i tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier.

Mest ökade huvudområdet Kultur som ökade med drygt 25 procent. Statens utgifter inom huvudområdet Kultur uppgick år 2011 till ungefär 6,5 miljarder, inom huvudområdet Folkbildning till 3,3 miljarder och inom huvudområdet Medier till cirka 0,8 miljarder kronor.

De båda sistnämnda huvudområdena, Folkbildning och Medier, utgör en minskande andel av statens utgifter för kultur i förhållande till huvudområdet Kultur. Inom huvudområdet Kultur kan konstateras att de stora utgiftsområdena är Kulturmiljö, Teater, dans och musik samt Museer och utställningar, samt att dessa ökat relativt kraftigt under perioden 2000–2011, och utgör en allt större andel av statens sammanlagda utgifter för kultur.

During the decade reported here, Regions and County Councils have increased their share of the total public expenditure on culture from 10 percent to 15 percent, while the Government and Municipalities have decreased their shares, from 47 percent and 43 percent respectively to 45 percent and 40 percent respectively.

One important reason as to why the Regions and County Councils have increased their share is that Region Skåne and Region Västra Götaland have significantly increased their expenditure on culture during the period.

Government expenditure on culture has increased with approximately 17 percent from 2000 to 2011 and amounted to approximately SEK 10.6bn in 2011. The expenditure can be divided into three principal areas:

Culture, Adult Education and Media. The principal area with the biggest increase was Culture that went up with approximately 25 percent. The State expenditure within the principal area Culture amounted to approximately SEK 6.5bn, within the principal area Adult Education to SEK 3.3bn and within the principal area Media to approximately SEK 0.8bn. The two latter principal areas, Adult Education and Media, form a decreasing part of State expenditure for culture in relation to the principal area Culture. Within the principal area Culture, it can be established that the large areas of expenditure are Cultural Environment, Theatre, Dance and Music as well as Museums and Exhibitions and that these are increasing relatively significantly during the period 2000–2011 and constitutes an increasingly

(9)

De sammanlagda utgifterna för kultur för regionerna/

landstingen uppgick 2011 till drygt 3,5 miljarder kronor. Om man räknar bort utgifter för folkhögskolor och inköp av konst, som tillkommit från och med 2007, var utgifterna cirka 3,0 miljarder kronor. Det är en ökning med ungefär 58 procent sedan år 2000.

Områdena Teater och dans och Folkbildning och folk- rörelser utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens totala utgifter för kultur.

Folkbildning och folkrörelser har vuxit något sett till hela perioden, men området Teater och dans har vuxit kraftigare och är nu lika stort. Bara området Allmänna kulturutgifter har minskat i omfattning sett till hela perioden 2007–2011. Samtliga regioner/landsting har ökat sina utgifter för kultur under perioden 2000–

2011, även om Skåne och Västra Götaland står för en mycket stor del av den sammanlagda ökningen.

Ökningstakten var som högst under första hälften av perioden. Även sedan år 2007 har regionernas/

landstingens sammanlagda kulturutgifter fortsatt att öka varje år, men i allt långsammare takt. I några fall har utgifter för kultur till och med minskat under de senaste åren.

Kommunernas utgifter för kultur 2011 uppgick till sammanlagt cirka 9,6 miljarder kronor, en ökning med cirka 16 procent sedan år 2000. Tillväxten i kommunernas totala utgifter för kultur avstannade dock 2009 för att minska något under 2010 och 2011. Tre av de fyra områden som kommunernas utgifter för kultur fördelas på – Musik- och kulturskolor, Bibliotek och Allmänna kulturutgifter – har vuxit under perioden 2000–2011. Bara ett område, Stöd till studieorganisationer, har minskat.

Storleksskillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Spridningen ligger mellan 1,9 miljoner kronor till 950 miljoner kronor. Utslaget per invånare blir motsvarande summor 453 kronor per invånare som lägst och 1 769 kronor per invånare som högst under 2011.

Sammantaget kan det konstateras att tillväxten av de offentliga utgifterna för kultur avstannade från och med 2007. Detta sammanfaller i tid med finanskrisen som blev ett faktum under andra halvan av 2008 och den ekonomiska nedgången som följde både i Sverige och internationellt. Vidare kan sägas att folkbildningen fått minskat utrymme inom såväl statens, regionernas/

landstingens och kommunernas utgifter för kultur, medan scenkonsten fått en allt större andel av utgifterna, åtminstone när det gäller utgifter för staten och för regionerna/landstingen.

The combined regional expenditure on culture amounted in 2011 to about SEK 3.5bn. If not counting expenditure for folk high schools and purchase of art, which were added in from 2007, the expenditure was SEK 3.0bn. This is an increase of approximately 58 percent since 2000. Together, the areas Theatre and Dance and Adult Education and Social Movement amount to more than half of the combined expenditure on culture of Regions and County Councils. Adult Education and Social Movement has grown somewhat over the entire period, but the growth of Theatre and Dance has been larger and the two areas are now equally large. Only one area has decreased in scope over the entire period 2007–2011, namely General Culture Expenditure. All Regions and County Councils have increased their expenditure on culture during the period 2000–2011, although Skåne and Västra Götaland account for a very large part of the combined increase. The rate of increase was the highest during the first half of the period. Since 2007, the Regional and County Council combined culture expenditure has continued to increase annually but at a slower pace. In some cases, expenditure on culture has even decreased over the last few years.

Municipal expenditure on culture 2011 amounted to a total of approximately SEK 9.6bn, an increase of approximately 16 percent since 2000. However, the growth of the total Municipal expenditure on culture halted in 2009, only to decrease somewhat during 2010 and 2011. Three of the four areas of Municipal expenditure – Music and culture schools, Library and General culture expenditure – have grown during the period 2000–2011. Only one area – Support to study organisations – has decreased. There are very large differences in amounts between the Municipalities.

The spread is between SEK 1.9m to SEK 950m.

Divided per capita, the equivalent sums in 2011 are SEK 453 per capita, at the lowest, and SEK 1,769 per capita, at the highest.

All in all it can be established that the growth of public expenditure on culture slowed from 2007. This coincides with the financial crisis that became a fact during the last two quarters of 2008 and the economic downturn that followed both in Sweden and internationally. Further, adult education has been given a reduced scope within Government, Regional, County Council and Municipal expenditure on culture while dramatic art has received an increasingly larger share of the expenditures, at least for the Government and for the Regions and County Councils.

(10)

Samhällets totala utgifter för kultur

De senaste tillgängliga uppgifterna om hushållens utgifter för kultur är från 2009, vilka används här uppräknade till 2011 års priser. I efterföljd till tidigare beräkningar av samhällets utgifter för kultur presenteras hushållens utgifter för kultur exklusive investeringsutgifter, det vill säga utgifter för teknisk utrustning särskilt avsedda för mottagning och uppspelning av TV, radio eller digitalt lagrade medier.

När investeringsutgifterna dras bort från hushållens utgifter för kultur 2009 blir summan omräknat till 2011 års priser 38,5 miljarder kronor.

Total public expenditure on culture

The latest available data on household expenditure on culture is from 2009, which is used here recalculated to 2011 prices. Following previous calculations of society expenditure on culture, household expenditure on culture is presented excluding investment expenses, i.e., expenditure on technical equipment particularly intended for receiving and consuming TV, radio or digital media. When investment expenditure is deducted from the household expenditure on culture 2009, the sum recalculated to 2011 prices is SEK 38.5bn.

0 20 40 60 80 100

Kommuner

Regioner/landsting Stat

Figur 1

Figur 2

2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011

47 46 47 47 46 44 45 45 45

10 10 10 11 13 14 14 15 15

43 44 43 42 41 41 40 40 40

Stat

Regioner/landsting Kommuner

Hushåll Näringsliv

61%

17%

15%

6%

1%

Procent

Figur 2. Offentliga utgifter för kultur 2011, näringslivets kultursponsring 2011 och hushållens utgifter för kultur 2009 exklusive investeringsutgifter. 2011 års priser. Procent.

Figur 2. Public expenditures on culture 2011, business culture sponsorship 2011 and household expenditures on culture 2009 excluding expenditures for technical investments. 2011 prices. Percent.

Proportionerna mellan hushållens utgifter för kultur och de offentliga utgifterna för kultur har varit ungefär desamma under perioden 2000–2011. Om man räknar bort investeringskostnaderna utgör hushållens utgifter 61 procent av de totala utgifterna för kultur 2011. Offentliga utgifter utgör tillsammans 38 procent. Näringslivets sponsring till kultur uppgick 2011 enligt Institutet för reklam- och mediestatistik till 754 miljoner kronor, vilket utgör cirka 1 procent av samhällets utgifter för kultur om totalt cirka 63 miljarder kronor.

The proportions between household expenditure on culture and public expenditure on culture have remained more or less the same during the period 2000–2011. If the investment costs are excluded, household expenditure constitutes 61 percent of the total expenditure on culture for 2011. The combined public expenditure constitutes 38 percent.

The enterprise sponsorship to culture amounted to, according to the Institute for Advertising and Media Statistics, SEK 754m, which constitutes approximately one percent of society expenditure on culture for a total of approximately SEK 63bn.

(11)

Inledning

Figur 3. Samhällets utgifter för kultur schematiskt fördelat på aktörer.

Figure 3. Society expenditures on culture schematically divided into groups of actors.

Samhällets utgifter för kultur

Privata aktörer

Hushåll Näringsliv

Staten Regioner/

landsting Kommuner Offentliga aktörer

Samhällets utgifter för kultur definieras här som summan av alla penningströmmar från olika aktörer för kultur i alla former inom landets gränser. Det handlar om såväl privata som offentliga aktörers utgifter för kultur i Sverige.

Offentliga aktörer indelas här i staten, regioner/

landsting och kommuner. Privata aktörer indelas i hushåll och näringsliv. Även stiftelser skulle kunna inkluderas i privat finansiering, men dessa finns inte med här eftersom dataunderlag helt saknas.

Alla aktörers utgifter för kultur är lika viktiga att fånga i statistiken, men olika aktörers utgifter är olika svåra att mäta. Det betyder att tillgången på data är ojämnt fördelad. Specifikt för denna rapport har data samlats in för de offentliga utgifterna. För regioner/

landsting och kommuner redovisas här nettokostnader för att undvika dubbelräkning, som exempelvis skulle bli fallet om bidrag som utbetalas från en offentlig nivå till en annan redovisas som utgifter för båda.

De senaste tillgängliga uppgifterna om hushållens utgifter för kultur insamlades av SCB år 2009 inom ramen för undersökningen av hushållens utgifter (HUT). Vad gäller näringslivets utgifter för kultur saknas samordnade insamlingar av data på nationell nivå.

Denna rapport inleds med ett avsnitt om statens utgifter för kultur. Därefter följer avsnitt om regionernas/

landstingens och kommunernas utgifter för kultur.

Rapporten innehåller även två kortare avsnitt om de privata aktörerna, det vill säga hushåll och näringsliv.

Vi har valt att lyfta fram dessa i egenskap av viktiga aktörer, även om inga data samlats in särskilt för den officiella statistiken. Avslutningsvis finns en analys av data, en beskrivning av insamlings- och bearbetningsmetoder samt en kvalitetsdeklaration.

(12)
(13)

Statens utgifter för kultur

Sammanfattning

Statens samlade utgifter för kultur har ökat med cirka 17 procent från år 2000 till år 2011 och uppgick 2011 till cirka 10,6 miljarder kronor. Den större delen av ökningen, eller cirka 15 procent, skedde fram till och med 2006. Därefter har statens utgifter för kultur stabiliserats.

Utgifterna är indelade i tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier. Huvudområdet Kultur ökade mest, drygt 25 procent mellan åren 2000 och 2006. Därefter har utgifterna stabiliserats på en nivå kring 6,5 miljarder kronor. Statens utgifter inom huvudområdet Folkbildning uppgick år 2011 till 3,3 miljarder och inom huvudområdet Medier till cirka 0,8 miljarder kronor. Dessa båda sistnämnda minskar i proportion till huvudområdet Kultur.

Inom huvudområdet Kultur kan konstateras att de största utgifterna finns inom delområdet Kulturmiljö, delområdet Teater och dans samt delområdet Museer och utställningar. De två sistnämnda ökade relativt kraftigt fram till 2006 och har därefter stabiliserats.

Statens utgifter inom delområdet Kulturmiljö ökade succesivt under perioden 2000–2011. Dessa tre delområden utgör en allt större andel av statens sammanlagda utgifter för kultur.

Små utgiftsområden, som minskat ytterligare under perioden 2000–2011, är delområdet Arkiv, delområdet Bildkonst, arkitektur, form och design samt delområdet Forskning. Små utgiftsområden som ökat marginellt, men över tid kommit att utgöra en allt mindre andel av de totala statliga utgifterna för kultur, är delområdet Film, delområdet Ersättning och bidrag till konstnärer samt delområdet Litteraturen, läsandet och språket.

Inledning

De statliga utgifterna för kultur bidrar bland annat till finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, som exempelvis Operan, Dramaten, Dansens Hus och de centrala museerna. Staten finansierar också regional kulturverksamhet och ger stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statliga utgifter för folkbildning inräknas i utgifterna för kultur.

Tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier

Statens utgifter för kultur kan delas upp i tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier.

År 2011 uppgick de samlade utgifterna för dessa tre områden till cirka 10,6 miljarder kronor, vilket är 1,33 procent av statsbudgetens totala utgifter på cirka 800 miljarder kronor. Som en jämförelse kan nämnas att statsbudgetens totala utgifter för år 2000 beräknades till cirka 698 miljarder kronor i löpande priser och samma år uppgick de samlade utgifterna för kultur till dryga 7,5 miljarder kronor i löpande priser, det vill säga att kulturen utgjorde 1,08 procent av statens budget.

Tabell 2. Statens utgifter för kultur 2000, 2002, 2004, 2006–2011 fördelat på huvudområden samt förändring jämfört med år 2000. Miljoner kronor. 2011 års priser.

Table 2. Government expenditures on culture 2000, 2002, 2004, 2006–2011 by main area and change compared to 2000. SEK million. 2011 prices.

År

Kultur Folkbildning Medier Summa Förändring sedan 2000

2000

5 183 3 067 787 9 037 0,0%

2002

5 492 2 970 726 9 188 1,7%

2004

5 974 2 997 747 9 718 7,5%

2006

6 601 3 047 739 10 387 14,9%

2007

6 559 3 398 725 10 681 18,2%

2008

6 386 3 312 690 10 388 15,0%

2009

6 496 3 388 736 10 620 17,5%

2010

6 560 3 439 781 10 780 19,3%

2011

6 499 3 325 761 10 585 17,1%

(14)

De statliga utgifterna för kultur har, räknat i 2011 års priser, ökat med cirka 1,5 miljarder kronor mellan 2000 och 2011, vilket motsvarar en ökning på cirka 17 procent. Huvuddelen av ökningen skedde fram till år 2007, varefter de sammanlagda statliga utgifterna för kultur har stabiliserats på en nivå kring 10,5 miljarder kronor årligen.

Mellan åren 2000 och 2011 ökade statens utgifter mest inom huvudområdet Kultur. Ökningen uppgick till drygt 25 procent. Utgifterna ökade för huvud- området Kultur fram till år 2006 för att därefter stabiliseras. Mellan 2004 och 2006 uppgick ökningen till drygt 600 miljoner kronor, varav närmare hälften fördelades som stöd till sysselsättningsåtgärder, med syfte att tillgängliggöra kulturarvet för allmänheten (satsningen Access genomfördes 2006–2009), men trenden är ökande under hela perioden 2000–2006.

De statliga utgifterna inom huvudområdet Kultur har stabiliserats kring 6,5 miljarder från år 2007 och framåt. Enda undantaget är år 2008, då de statliga utgifterna inom huvudområdet Kultur minskade med drygt 170 miljoner kronor i förhållande till föregående år. Detta kan till stor del hänföras till att utfasningen av Access påbörjades detta år.

Under perioden 2000–2011 ökade statens utgifter för kultur inom huvudområdet Folkbildning med drygt 8 procent. Från en stabil nivå på cirka 3 miljarder kronor mellan 2000 och 2006 ökade de statliga utgifterna för Folkbildning till cirka 3,4 miljarder kronor 2007 som ett resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) och har sedan stabiliserats på en nivå i storleksordningen 3,3–3,4 miljarder kronor åren 2007–2011.

Under samma period minskade de statliga kultur- utgifterna inom huvudområdet Medier från närmare 790 miljoner till drygt 760 miljoner kronor, eller med drygt 3 procent. År 2008 var de statliga kultur- utgifterna inom huvudområdet Medier som lägst med 690 miljoner kronor.

Tabell 3. Statens utgifter för kultur 2000, 2002, 2004, 2006–2011 totalt och för huvudområdet Kultur.

Kronor per invånare. 2011 års priser.

Table 3. Government expenditures on culture 2000, 2002, 2004, 2006–2011 total and by main area Culture.

SEK per capita. 2011 prices.

År

Kultur Folkbildning Medier Summa

2000

584 345 89 1 017

2002

614 332 81 1 028

2004

663 333 83 1 078

2006

724 334 81 1 140

2007

714 370 79 1 163

2008

690 358 75 1 122

2009

695 363 79 1 137

2010

697 365 83 1 145

2011

685 351 80 1 116 Omräknat till 2011 års priser var de sammanlagda statliga utgifterna för kultur allra högst år 2010. Detta belopp ska dock tolkas med försiktighet. I nominella belopp ökade de samlade statliga kulturutgifterna med 0,8 procent mellan 2010 och 2011, och huvudområdet Kultur med 1,68 procent. Baserat på årsmedelvärden ökade KPI med 2,68 procent mellan 2010 och 2011, samtidigt som PLO för det statliga anslaget för Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen uppgick till 0,5 procent.1 Det betyder att det höga värdet på statliga utgifter för kultur för år 2010 förklaras av att konsumentprisökningen varit kraftigare än pris- och löneomräkningen av anslagen mellan åren 2010 och 2011.

Av Tabell 3 framgår att statens totala utgifter för kultur per invånare har ökat med cirka 100 kronor, från drygt 1000 kronor år 2000 till drygt 1100 kronor 2011.

Ökningen skedde mellan åren 2000 och 2006. Tabellen visar att utgifterna inom huvudområdet Kultur räknat per invånare ökat än mer från år 2000 till år 20006, för att därefter stabiliseras på en nivå kring 690 kronor per invånare och år. Statens utgifter för huvudområdet Folkbildning har ökat marginellt räknat i kronor per invånare samtidigt som statens utgifter per invånare till huvudområdet Medier minskat något.

Statens utgifter för kultur totalt, per invånare och som utgiftsandelar

De data om statens utgifter som presenterats ovan åskådliggörs i Figur 4. Där visar den horisontella axeln åren 2000, 2002 och 2004 samt åren 2006 till 2011. Den vänstra vertikala axeln visar miljoner kronor och den högra vertikala axeln visar kronor per invånare. Av figuren kan utläsas att det är utgifterna för huvudområdet Kultur som står för den största delen av de ökande statliga kulturutgifterna under perioden 2000–2011, men även statens utgifter för huvudområdet Folkbildning har ökat med totalt cirka 300 miljoner kronor.

(15)

0 20 40 60 80 100

Medier Folkbildning Kultur

Figur 5

2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011

57 60 61 64 61 61 61 61 61

34 32 31 29 32 32 32 32 31

9 8 8 7 7 7 7 7 7

0

Kr/inv Totalt Kr/inv Kultur Medier Folkbildning Kultur

Figur 4

2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Kr/inv

2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Mnkr

Figur 4. Statens utgifter för kultur 2000, 2002, 2004, 2006–2011 efter huvudområden. Miljoner kronor och kronor per invånare. 2011 års priser.

Figure 4. Government expenditures on culture 2000, 2002, 2004, 2006–2011 by main areas. SEK million and SEK per capita. 2011 prices.

(16)

I Figur 5 visar den horisontella axeln åren 2000, 2002 och 2004 samt 2006–2011. Den vertikala axeln visar andelar av statens samlande utgifter för kultur.

Andelen av statens utgifter för kultur som går till huvudområdet Kultur har ökat från 57 procent till 61 procent, medan andelarna för huvudområdena Folkbildning och Medier minskat från 34 procent till 31 procent, respektive från 9 procent till 7 procent. Det beror på att statens utgifter i absoluta tal under samma period ökar inom huvudområdet Kultur, ökar svagt inom huvudområdet Folkbildning och minskar svagt för huvudområdet Medier. Förändringar i andelar mellan 2004 och 2006 beror till stor del på introduktionen av sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (Access) 2006. Förändringarna mellan 2006 och 2007 beror på tillskottet av medel till folkbildningen 2007 som resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra.

0 20 40 60 80 100

Medier Folkbildning Kultur

Figur 5

2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011

57 60 61 64 61 61 61 61 61

34 32 31 29 32 32 32 32 31

9 8 8 7 7 7 7 7 7

0

Kr/inv Totalt Kr/inv Kultur Medier Folkbildning Kultur

Figur 4

2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Kr/inv

2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Mnkr

Figur 5. Statens utgifter för kultur 2000, 2002, 2004, 2006–2011 efter huvudområden. Procent.

Figure 5. Government expenditures on culture 2000, 2002, 2004, 2006–2011 by main areas. Percent.

Utvecklingen inom respektive delområde inom huvud- området Kultur

Som ovan visats har de sammanlagda utgifterna inom huvudområdet Kultur ökat från år 2000 till år 2011.

Nedan görs därför en mer detaljerad genomgång för att belysa utvecklingen.

(17)

Tabell 4. Statens utgifter för kultur 2000, 2002, 2004 och 2006–2011 efter huvud- och delområden.

Miljoner kronor. 2011 års priser.

Table 4. Government expenditures on culture 2000, 2002, 2004 and 2006–2011 by main and sub areas.

SEK million. 2011 prices.

År

Kultur

Museer och utställningar Teater och dans Kulturmiljö

Musik*

Kulturområdes- övergripande verksamhet**

Film

Arkiv

Ersättning och bidrag till konstnärer Litteraturen, läsandet och språket Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning

Skapande Skola

Folkbildning

Mediefrågor

Summa

2000

5 183

1 219

1 264 477

428

375

287

368

322

286

113

44

0

3 067

787

9 037

2002

5 492

1 245

1 358 559

456

431

307

382

313

287

110

44

0

2 970

726

9 188

2004

5 974

1 476

1 426 667

490

400

298

422

348

289

116

42

0

2 997

747

9 718

2006

6 601

1 530

1 464 752

498

796

351

445

337

280

107

41

0

3 047

739

10 387

2007

6 559

1 474

1 414 817

491

796

354

464

333

275

101

40

0

3 398

725

10 681

2008

6 386

1 464

1 447 915

462

504

352

405

331

313

100

41

52

3 312

690

10 388

2009

6 496

1 537

1 534 948

463

445

355

354

336

320

99

40

63

3 388

736

10 620

2010

6 560

1 549

1 570 950

469

433

319

353

352

319

97

39

110

3 439

781

10 780

2011

6 499

1 286

948 921

283

1 524

302

344

343

279

79

36

153

3 325

761

10 585

* För åren 2000, 2002, 2004 och 2006–2009 har Kulturrådet beräknat delområdet Musik genom att hämta uppgifter om statliga utgifter för utvecklingsbidrag, samarbetet med tonsättare, verksamhetsbidrag, musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien men även av Rikskonserters anslag ur bland annat Kulturrådets årsredovisning. För åren 2010 och 2011 har statens utgifter för Musik antagits utgöra 23 procent av de sammanlagda anslagen till teater-, dans- och musikverksamheter, mot bakgrund av att andelen till Musik varit fallande över tid och år 2009 uppgick till 23,2 procent.

** Från 2011 ingår det statliga anslag som fördelas av landstingen inom ramen för kultursamverkansmodellen i Kulturområdes- övergripande verksamhet. Noteras kan dock att mer än 95 procent av anslagsmedlen hänförs till delområdena Teater och dans, Musik, Museer och utställningar, Film, Arkiv samt Litteraturen, läsandet och språket.

(18)

Tabell 5. Statens utgifter för kultur 2000, 2002, 2004, 2006–2011 efter huvud- och del områden. Procent.

Table 5. Government expenditures on culture 2000, 2002, 2004, 2006–2011 by main and sub areas. Percent.

År

Kultur Museer och utställningar Teater och dans Kulturmiljö

Musik*

Kulturområdes- övergripande verksamhet**

Film

Arkiv

Ersättning och bidrag till konstnärer Litteraturen, läsandet och språket Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning

Skapande Skola

Folkbildning

Mediefrågor

Summa

2000

57,4 13,5

14,0 5,3

4,7

4,2

3,2

4,1

3,6

3,2

1,2

0,5

0,0

33,9

8,7

100

2002

59,8 13,5

14,8 6,1

5,0

4,7

3,3

4,2

3,4

3,1

1,2

0,5

0,0

32,3

7,9

100

2004

61,5 15,2

14,7 6,9

5,0

4,1

3,1

4,3

3,6

3,0

1,2

0,4

0,0

30,8

7,7

100

2006

63,4 14,7

14,1 7,2

4,8

7,7

3,4

4,3

3,2

2,7

1,0

0,4

0,0

29,3

7,1

100

2007

61,4 13,8

13,2 7,6

4,6

7,5

3,3

4,3

3,1

2,6

0,9

0,4

0,0

31,8

6,8

100

2008

61,5 14,1

13,9 8,8

4,5

4,9

3,4

3,9

3,2

3,0

1,0

0,4

0,5

31,9

6,6

100

2009

61,2 14,5

14,4 8,9

4,4

4,2

3,3

3,3

3,2

3,0

0,9

0,4

0,6

31,9

6,9

100

2010

60,9 14,4

14,6 8,8

4,4

4,0

3,0

3,3

3,3

3,0

0,9

0,4

1,0

31,9

7,2

100

2011

61,4 12,2

9,0 8,7

2,7

14,4

2,9

3,2

3,2

2,6

0,7

0,3

1,4

31,4

7,2

100

* För åren 2000, 2002, 2004 och 2006–2009 har Kulturrådet beräknat delområdet Musik genom att hämta uppgifter om statliga utgifter för utvecklingsbidrag, samarbetet med tonsättare, verksamhetsbidrag, musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien men även av Rikskonserters anslag ur bland annat Kulturrådets årsredovisning. För åren 2010 och 2011 har statens utgifter för Musik antagits utgöra 23 procent av de sammanlagda anslagen till teater-, dans- och musikverksamheter, mot bakgrund av att andelen till Musik varit fallande över tid och år 2009 uppgick till 23,2 procent.

** Från 2011 ingår det statliga anslag som fördelas av landstingen inom ramen för kultursamverkansmodellen i Kulturområdes- övergripande verksamhet. Noteras kan dock att mer än 95 procent av anslagsmedlen hänförs till delområdena Teater och dans, Musik, Museer och utställningar, Film, Arkiv samt Litteraturen, läsandet och språket.

(19)

18 19

Utvecklingen inom huvud- området Kultur

Flertalet jämförelser görs mellan åren 2000 och 2010 för att illustrera långsikta trender, på grund av de stora förändringar som genomförts i fördelningen mellan olika anslagsposter genom införandet av kultursamverkansmodellen från år 2011. Samma år infördes i statsbudgeten anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet2 genom att en rad tidigare anslag och delar av anslag sammanfördes.3

De största utgiftsområdena år 2010 var Museer och utställningar samt Teater och dans, som tillsammans utgör nästan hälften av statens samlade utgifter för kultur. Även Kulturmiljö utgör en stor andel av statens utgifter. Dessa tre delområden utgjorde sammantaget 62 procent av statens utgifter inom huvudområdet Kultur år 2010.

Stora utgiftsområden som ökar relativt kraftigt och utgör en allt större andel av statens utgifter för kultur

Som framgår av Tabell 4 ökade de statliga utgifterna inom huvudområdet Kultur till området Kulturmiljö från drygt 470 miljoner kronor år 2000 till drygt 920 miljoner kronor år 2011, vilket innebär att statens utgifter för kulturmiljö i det närmaste fördubblats.

År 2010 utgjorde området Kulturmiljö 14 procent av statens utgifter inom huvudområdet Kultur. De statliga

2 Prop 2010/11:1,Budgetpropostion för 2011, Utgiftsområde 17, Anslag 1:6.

3 Se vidare Tabell 2 i Myndigheten för kulturanalys rapport Kultursamverkansmodellen – En första utvärdering (2012) för en detaljerad genomgång av förändringarna i anslagsposterna.

Figur 6. Statens utgifter för kultur 2010 inom huvudområdet Kultur. Procent.

Figure 6. Government expenditures on culture 2010 within main area Culture. Percent.

Figur 6

Museer och utställningar Teater och dans

Kulturmiljö Musik

Kulturområdesövergripande verksamhet

Film Arkiv

Ersättning och bidrag till konstnärer

Litteraturen, läsandet och språket Bildkonst, arkitektur, form och design

Forskning Skapande skola

14%

24%

7%

24%

7%

5%

5%

5%5%

1% 2%

1%

Totala kulturavgifter per invånare Kulturutgifter exklusive inköp av konst per invånare

Kulturutgifter exklusive folkhögskolor och inköp av konst per invånare Utgifter för inköp av konst Utgifter för folkhögskolor

Kulturutgifter exklusive utgifter för inköp av konst och folkhögskolor

Figur 7

50 100 150 200 350 300 250 400 Kr/inv

500 1 000 2 000 2 500 3 500 4 000

1 500 3 000 Mnkr

utgifterna till kulturmiljö var som högst år 2010, dock ska det beloppet tolkas med försiktighet eftersom det delvis kan förklaras av att prisjusteringen gjorts med hjälp av KPI.

För tidsperiden 2000 till år 2010 ökar anslagen till Museer och utställningar samt Teater och dans med närmare 330 miljoner respektive drygt 300 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med i storleksordningen 25 procent för respektive område.

Museer och utställningar ökar från en nivå på cirka 1,2 miljarder kronor år 2000 till ungefär 1,5 miljarder kronor år 2006, därefter har utgifterna legat relativt konstant på cirka 1,5 miljarder kronor. För Teater och dans ökar statens utgifter från år 2000 till år 2004 med drygt 150 miljoner kronor till drygt 1,4 miljarder kronor. Efter år 2008 fortsätter ökningen av de statliga utgifterna för Teater och dans till cirka 1,5 respektive 1,6 miljarder kronor för åren 2009 och 2010. För dessa områden ökar områdets andel av statens kulturutgifter mellan åren 2000 och 2010.

De 1 241 statliga miljonerna till regional kultur- samverkan som från år 2011 delvis fördelats av regionerna/landstingen själva bedöms, baserat på Kulturrådets sammanställningar av regionernas/

landstingens fördelningsbeslut, ha fallit ut med drygt 900 miljoner kronor till teater-, dans- och musikverksamheter samt närmare 180 miljoner kronor för museiverksamhet. Det betyder att de statliga utgifterna för Museer och utställningar ligger

(20)

i storleksordningen 1,5 miljarder kronor för 2010 och 2011. De statliga utgifterna för Teater och dans och Musik har sammantaget uppgått till i storleksordningen drygt 2 miljarder kronor per år både 2010 och 2011.

Vad av utgifterna som använts för Teater och dans respektive Musik låter sig svårligen separeras efter införandet av kultursamverkansmodellen. I Tabell 4 och 5 har uppdelningen gjorts med hjälp av en schablon- beräkning som baseras på fördelningen tidigare år.

Små utgiftsområden som ökar marginellt men utgör en allt mindre andel av de totala statliga utgifterna för kultur

Statens utgifter inom delområdet Film ökade från närmare 290 miljoner kronor år 2000 till nästan 320 miljoner kronor år 2010, en ökning med 10 procent.

Dock minskar andelen av statens totala utgifter för kultur som går till film under samma period.

Utgiftsområdet Ersättning och bidrag till konstnärer ökade med 30 miljoner kronor, från drygt 320 miljoner år 2000 till 350 miljoner kronor år 2010. År 2011 uppgick statens utgifter för ersättningar och bidrag till konstnärer till drygt 340 miljoner kronor. Detta betyder att statens utgifter inom detta delområde, i förhållande till år 2000, ökat med 9 respektive 7 procent åren 2010 och 2011. Andelen av statens totala utgifter för kultur som går till Ersättning och bidrag till konstnärer minskar något under perioden 2000–

2011.

Statens utgifter för delområdet Litteraturen, läsandet och språket ökade med drygt 30 miljoner kronor, från närmare 290 miljoner till nästan 320 miljoner kronor, mellan åren 2000 och 2010. Den minskning av anslaget som en jämförelse mellan år 2000 och år 2011 visar på beror på överföring av anslagsmedel för biblioteksverksamhet till samverkansmodellen.

Trenden för utgifternas andel av statens totala utgifter för kultur är svagt fallande över tid.

Små utgiftsområden som minskar

Av Tabell 4 framgår också att de statliga utgifterna inom området Arkiv, området Bildkonst, arkitektur, form och design samt området Forskning har minskat under perioden 2000–2011. Dessa utgiftsområden var förhållandevis små år 2000. Arkiv utgjorde 4,1 procent, Bildkonst, arkitektur, form och design 1,2 procent samt Forskning 0,5 procent. Samtliga dessa områden har med tiden kommit att utgöra en än mindre andel av statens totala utgifter för kultur.

Statens utgifter inom området Arkiv ökade från närmare 370 miljoner kronor år 2000 till drygt 460 miljoner kronor år 2007, därefter har utgifterna minskat till cirka 355 miljoner kronor. Det är en minskning med ungefär 15 miljoner kronor eller cirka 4 procent mellan åren 2000 och 2010. Den ytterligare minskningen till år 2011 beror på att medel omfördelats mellan anslagsposter till följd av införandet av kultur- samverkansmodellen.

De statliga utgifterna inom delområdet Bildkonst, arkitektur, form och design minskade från 113 miljoner till 97 miljoner kronor, det vill säga en minskning med 16 miljoner kronor eller cirka 14 procent mellan åren 2000 och 2010. Från 2011 överfördes anslagsmedel för främjande av hemslöjd till anslaget för bidrag till regional kulturverksamhet, vilket förklarar den ytterligare nedgången. Utgifterna för Forskning minskade med 8 miljoner kronor, från 44 miljoner till 36 miljoner kronor mellan 2000 och 2011.

Övriga förändringar

Mellan åren 2010 och 2011 ökar statens utgifter för Kulturområdesövergripande verksamhet med drygt 250 procent. Ökningen beror på att statens utgifter för vissa regionala kulturverksamheter förts samman till ett och samma anslag i samband med införandet av kultursamverkansmodellen. Förändringen ska därför inte tolkas ytterligare.

Skapande skola är en politisk satsning från år 2008 och framåt. De statliga utgifterna för Skapande skola år 2011 innebär att utgiftsområdet är ett av de minsta inom statens samlade utgifter för kultur. Enbart områdena Bildkonst, arkitektur, form och design samt Forskning är mindre.

(21)

Regionernas/landstingens utgifter för kultur

Sammanfattning

De sammanlagda utgifterna för kultur för regionerna/

landstingen uppgick 2011 till drygt 3,5 miljarder kronor. Om man räknar bort utgifter för folkhögskolor och inköp av konst, som tillkommit från och med 2007, var utgifterna cirka 3,0 miljarder kronor. Det är en ökning med ungefär 58 procent sedan år 2000 räknat i 2011 års priser.

Samtliga regioner/landsting har ökat sina utgifter för kultur under perioden 2000–2011, även om Skåne och Västra Götaland står för en mycket stor del av den sammanlagda ökningen. Ökningstakten var som högst under första hälften av perioden. Även sedan år 2007 har regionernas/landstingens sammanlagda kulturutgifter fortsatt att öka varje år, men i allt långsammare takt. I några fall har utgifter för kultur till och med minskat under de senaste åren: fyra regioner/landsting har 2011 rapporterat lägre utgifter för kultur än 2007, medan nio har rapporterat lägre utgifter än 2009.

Områdena Teater och dans och Folkbildning och folk- rörelser utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens totala utgifter för kultur.

Folkbildning och folkrörelser har vuxit något sett till hela perioden, men området Teater och dans har vuxit kraftigare och är nu lika stort. Bara området Allmänna kulturutgifter har minskat i omfattning sett till hela perioden 2007–2011.

Inledning

I Sverige finns 20 landsting. Några av dessa har ett utökat regionalt utvecklingsansvar och kallas regioner, nämligen Skåne, Halland och Västra Götaland.4 Från och med denna rapport ingår även Gotland i insamlingen av regionernas/landstingens utgifter för kultur. Sedan 1971 har Gotland varit en kommun med landstingsansvar, och är formellt så fortfarande, men från 1 januari 2011 har Gotland ett utökat regionalt utvecklingsansvar och kallas region. Därutöver finns en rad varianter av regionförbund, som består av dels kommunerna i länet, dels länets landsting, vilka tillsammans bildar ett kommunalt samverkansorgan med ett regionalt utvecklingsansvar.5 I denna rapport beskrivs hela denna grupp av uppgiftslämnare konsekvent som regioner/landsting.

Sedan 2007 ingår utgifter för folkhögskolor i samman- ställningen av regionernas/landstingens utgifter för kultur. Detta för att totalsummorna ska bli mer jämför-

bara med statens och kommunernas totalsummor där olika typer av utgifter relaterade till folkbildning ingått sedan tidigare. Från 2007 ingår även utgifter för inköp av konst bland nettoutgifterna. Tidigare redovisades utgifter för inköp av konst separat under den nu borttagna rubriken kapitalutgifter. Tills en tillräckligt lång tidsserie med den nya avgränsningen av utgifter skapats kommer vi att låta två tidserier löpa parallellt i vissa tabeller och diagram.

De regionala kulturutgifterna samlas in via en enkät som riktas till kulturchefer på landsting eller motsvarande. Enkäten som använts för insamlingen av 2010 och 2011 års uppgifter är i stort sett densamma som använts för att samla in 2007–2009 års uppgifter.

Vilka uppgifter som efterfrågats i enkäten till regioner/

landsting framgår av Bilaga 3.

Utveckling av regionernas/

landstingens utgifter för kultur över tid

I Tabell 6 visas regionernas/landstingens utgifter för kulturändamål redovisat i fasta priser. För att kunna göra jämförelser med statliga och kommunala kulturgifter har regionernas/landstingens kultur- utgifter sedan 2007 inkluderat utgifter för folkhög- skolor och inköp av konst. Uppgifterna för åren 2000–2006 i tidserien för regionala kulturutgifter är därför inte jämförbara med åren 2007–2011. Hur stor skillnaden är framgår av grafiken i Figur 7.

4 http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_landsting_och_regioner

5 http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/regionala_forbund

References

Related documents

Utredningen om producentansvar för textil lämnade i december 2020 över förslaget SOU 2020:72 Ett producentansvar för textil till regeringen.. Utredningens uppdrag har varit

myndighetens uppgift at t arbeta för att människors grundläggande fri- och rät tighet er skyddas i samband med behandling av personuppgifter. Datainspektionen har inget att erinra

Åtgärder för att främja medie- och informationskunnighet (8.2.4) Som utredningen konstaterar pågår det ett arbete för att stärka medie- och.. informationskunnigheten

Beslut i detta ärende har fattats av rektor Anders Fällström efter föredragning av chefsjurist Arne Wahlström. Anders Fällström

tillgänglighet och VMA och välkomnar att frågan nu aktualiseras till följd av ändringsdirektivet. Utredningen menar att det är viktigt att meddelandena omedelbart kan sändas och

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) är generellt positiv till de tankar som lyfts i utredning i syfte att tillgängliggöra service digitalt för alla.. DIGG anser att Sverige

En leverantör som väljer att inte anmäla sig för registrering ska enligt förslaget kunna föreläggas att fullgöra sin anmälningsplikt (avsnitt 4.2.5). Om en leverantör,