NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN

(1)

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN

Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom bilbranschen (17.2.2000, dnr 11/011/2001).

Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm.

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

(2)

GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN INNEHÅLL

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR

GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN 1

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1

2.2 Bedömning av yrkesprov 3

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 7

3.1.1 Basfärdigheter inom bilbranschen, 20 sv 7 3.1B Studier differentierade enligt utbildningsprogram 10

Utbildningsprogrammet för bilteknik 10

3.1.2 Serviceteknik, 20 sv 10

3.1.3 Diagnostik, 20 sv 16

3.1.4 Motorreparation, 5 sv 19

3.1.6 Karossarbeten, 5 sv 26

3.1.7 Testning och reparation av fordonets elutrustning, 5 sv 30 3.1.8 Service och reparation av småmaskiner, 5 sv 33

3.1.9 Verkstadens direktservice, 5 sv 36

3.1.10 Service och reparation av bromssystemet på lastbilar, 10 sv 38 3.1.11 Reparation av lastbilschassier och manöverorgan, 10 sv 41 3.1.12 Service och reparation av hydraulik- och pneumatikanordningar, 10 sv 44 3.1.13 Metallkonstruktions- och svetsarbeten, 5 sv 47

Utbildningsprogrammet för bilplåtslagning 50

3.1.14 Karosskonstruktions- och materialteknik, 10 sv 50 3.1.15 Reparations- och riktningsteknik, 20 sv 52

3.1.16 Monteringsteknik, 10 sv 56

3.1.17 Grundning, 5 sv 61

3.1.18 Reparation av fordonsskador, 10 sv 63

3.1.19 Bilens säkerhetsteknik, 10 sv 66

3.1.20 Testning och reparation av karossens elutrustning, 5 sv 68

3.1.21 Verkstadens direktservice, 5 sv 71

Utbildningsprogrammet för billackering 73

3.1.22 Monteringsteknik, 5 sv 73

3.1.23 Karossarbeten, 5 sv 76

3.1.24 Förbehandling inför lackering, 15 sv 79

3.1.25 Sprutmålningsteknik, 15 sv 85

3.1.26 Färgtoningsteknik, 5 sv 91

3.1.27 Målning av ränder, text och figurer, 5 sv 94

3.1.28 Speciallackering, 10 sv 97

3.1.29 Rostskyddsbehandling, 5 sv 100

3.1.30 Reparation och målning av plastdelar, 5 sv 102

3.1.31 Karossarbeten, 5 sv 106

Utbildningsprogrammet för bilförsäljning 108

3.1.32 Allmänna färdigheter för bil- och reservdelsförsäljare, 10 sv 108

3.1.33 Marknadsföring, 5 sv 110

3.1.34 Försäljning och kundservice, 10 sv 112

(3)

3.1.35 Bilhandel, 10 sv 114

3.1.36 Fordonets grundteknik, 5 sv 116

3.1.37 Försäljning av bil- och tilläggsutrustning, 5 sv 118

3.1.38 Försäljning av nya bilar, 5 sv 119

3.1.39 Försäljning av begagnade bilar, 5 sv 121

3.1.40 Försäljning av firmabilar, 5 sv 122

3.1.41 Försäljning av varubilar, 5 sv 123

Utbildningsprogrammet för reservdelsförsäljning 125 3.1.42 Reservdelsförsäljning och kundbetjäning, 10 sv 125 3.1.43 Reservdels- och lagerarbete samt anskaffning, 10 sv 128 3.1.44 Försäljning av fordonstekniska reservdelar, 5 sv 130 3.1.45 Rådgivning och kostnadsförslag, 5 sv 133 3.1.46 Försäljning av karossdelar och ytbehandlingsämnen, 5 sv 136 3.1.47 Arbete med reservdelar för tunga fordon, 5 sv 138 3.1.48 Småmaskinsteknik och reservdelsförsäljning, 5 sv 141 3.1.49 Försäljning av reservdelar för arbetsmaskiner och hydraulik, 5 sv 144 3.1.50 Försäljning av el- och dieseltillbehör, 5 sv 147

(4)

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN

Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005.

I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och

genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas

arbetslokaler.

Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan

använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av

yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi.

Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och

arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet.

Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och utrustning som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet.

Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa

uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål.

Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5.

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter

I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer.

Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man

• planerar och genomför yrkesproven

• informerar om yrkesproven

(5)

• utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven

• granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det

• godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan

• övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas

• behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de

• planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande

• informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov

• observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna

• deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna

• sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet

• introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och utrustning som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet

• observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning

• berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

De studerande kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna

• planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten

• bedömer sitt eget kunnande

Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

(6)

2.2 Bedömning av yrkesprov

Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.

Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra

arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de

bedömningskriterier som man på förhand har fastställt.

Föremålen för bedömningen i yrkesproven är

• behärskandet av arbetsprocessen

• behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)

• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet

• behärskandet av arbetssäkerhet

• den för alla branscher gemensamma baskompetensen

• de gemensamma betoningarna

I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).

Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under

arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och

bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och

arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.

Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan

användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då

(7)

bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera

yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje

studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.

I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet:

• vem som utför yrkesprovet

• den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår

• var yrkesprovet ordnas

• en beskrivning av innehållet i yrkesprovet

• de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov

• komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå

• de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla

• underskrift av dem som deltog i bedömningen

I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

(8)

3 YRKESPROVMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA

Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är

obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande ska visa sitt kunnande genom yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat.

YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN , 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 20 sv

1. Basfärdigheter inom bilbranschen, 20 sv

Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 70 sv Utbildningsprogrammet för bilteknik (70 sv)

Studiehelhet 2 och 3

2. Serviceteknik 20 sv 3. Diagnostik 20 sv

samt totalt 30 sv för studiehelheterna 4–13 och 51 4. Motorreparation 5 sv

5. Reparationsarbeten på elanordningar och motorns styrsystem 10 sv 6. Karossarbeten 5 sv

7. Testning och reparation av fordonets elutrustning 5 sv 8. Service och reparation av småmaskiner 5 sv

9. Verkstadens direktservice 5 sv

10. Service och reparation av bromssystemet på lastbilar 10 sv 11. Reparation av lastbilschassier och manöverorgan 10 sv

12. Service och reparation av hydraulik- och pneumatikanordningar 10 sv 13. Metallkonstruktions- och svetsarbeten 5 sv

Utbildningsprogrammet för bilplåtslagning (70 sv) Studiehelhet 14, 15 och 16

14. Karosskonstruktions- och materialteknik 10 sv 15. Reparations- och riktningsteknik 20 sv

16. Monteringsteknik 10 sv

och totalt 30 sv för studiehelheterna 17–21 och 51 17. Grundning 5 sv

18. Reparation av fordonsskador 10 sv 19. Bilens säkerhetsteknik 10 sv

20. Testning och reparation av karossens elutrustning 5 sv 21. Verkstadens direktservice 5 sv

(9)

Utbildningsprogrammet för billackering (70 sv) Studiehelhet 22–25

22. Monteringsteknik 5 sv 23. Karossarbeten 5 sv

24. Förbehandling inför lackering 15 sv 25. Sprutmålningsteknik 15 sv

och totalt 30 sv för studiehelheterna 26–31 och 51 26. Färgtoningsteknik 5 sv

27. Målning av ränder, text och figurer 5 sv 28. Specialmålning 10 sv

29. Rostskyddsbehandling 5 sv

30. Reparation och målning av plastdelar 5 sv 31. Karossarbeten 5 sv

Utbildningsprogrammet för bilförsäljning (70 sv) Studiehelhet 32–36

32. Allmänna färdigheter för bil- och reservdelsförsäljare 10 sv 33. Marknadsföring 5 sv

34. Försäljning och kundservice 10 sv 35. Bilhandel 10 sv

36. Fordonets grundteknik 5 sv

samt sammanlagt 30 sv för studiehelheterna 37–41, 44 och 51 37. Försäljning av bil- och tilläggsutrustning 5 sv 38. Försäljning av nya bilar 5 sv

39. Försäljning av begagnade bilar 5 sv 40. Försäljning av firmabilar 5 sv 41. Försäljning av varubilar 5 sv

44. Försäljning av fordonstekniska reservdelar 5 sv Utbildningsprogrammet för reservdelsförsäljning (70 sv) Studiehelhet 32, 33, 42–44

32. Allmänna färdigheter för bil- och reservdelsförsäljare 10 sv 33. Marknadsföring 5 sv

42. Reservdelsförsäljning och kundbetjäning 10 sv 43. Reservdels- och lagerarbete samt anskaffning 10 sv 44. Försäljning av fordonstekniska reservdelar 5 sv samt sammanlagt 30 sv för studiehelheterna 45–51

45. Rådgivning och kostnadsförslag 5 sv

46. Försäljning av karossdelar och ytbehandlingsämnen 5 sv 47. Arbete med reservdelar för tunga fordon 5 sv

48. Småmaskinsteknik och reservdelsförsäljning 5 sv

49. Försäljning av reservdelar för arbetsmaskiner och hydraulik 5 sv 50. Försäljning av el- och dieseltillbehör 5 sv

Valbara studier inom alla utbildningsprogram (0–20 sv):

Studiehelhet 51, Övriga valbara studier

(10)

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Basfärdigheter inom bilbranschen, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet

Det centrala kunnandet inom studiehelheten som visas i yrkesproven:

• kundbetjäning

• basfärdigheter för arbeten inom bilbranschen

• inställningen till arbeten inom bilbranschen

Den studerande förstår att arbetet inom bilbranschen är ett servicearbete och kan förmedla detta med sitt sätt att uppträda och agera.

I yrkesprovet utför den studerande en arbetshelhet: han förbereder och utför arbetet och slutför det på ett ändamålsenligt sätt.

När den studerande förbereder arbetet klarar han en kundbetjäningssituation, gör skriftliga förberedelser på datorn, väljer arbetsredskap och platsen där arbetet utförs samt skaffar utrustning och reservdelar. När arbetet utförs vidtar den studerande nödvändiga åtgärder och är eventuellt i kontakt med kunden. Till de avslutande arbetena hör att städa upp arbetsplatsen. Arbetet avslutas eventuellt med en kundsituation. Den studerande känner till bilbranschen så pass bra, att han kan diskutera med kunden om de serviceformer som erbjuds. Den studerande främjar kundtillfredsställelsen och beaktar de grundläggande aspekterna av

lagstiftning inom bilbranschen i sitt arbete.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovet utförs på en plats som lämpar sig för kundservice inom bilbranschen. Yrkesprovet kan göras i samband med en större yrkesprovshelhet. I yrkesprovsmiljön kan det samtidigt pågå annan arbetsverksamhet och yrkesprovet ska inte på ett konstgjort sätt avskärmas till ett eget område.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5)

Föremål för bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Kundbetjäning

klarar sig nöjaktigt i de olika skeden som kund- betjäningen består av.

klarar kundbetjäning som ansluter sig till arbetet.

kan betjäna kunden i de olika skeden som arbetet består av.

visar med sitt handlande att han förstår att arbetet inom bilbranschen är servicearbete.

Förbereder arbetet Utför arbetet Slutför arbetet

(11)

kan handla artigt i olika betjänings- och

interaktionssituationer.

kan beakta kundens förväntningar på arbetets kvalitet i sitt handlande.

Behärskande av arbetsuppgiften Klara en

kundbetjäningssituation

handlar kundorienterat:

vill utföra sitt arbete bra och omsorgsfullt för att han respekterar kunden och hans egendom, samt är tjänstvillig, d.v.s.

vänlig och visar med sitt uppträdande att han är villig att betjäna kunden.

sorterar miljöfarligt avfall inom bil-

branschen, d.v.s. ställer avfall som arbetet ger upphov till (spilloljor, oljefilter, förpackningar etc.,) på avsedda platser.

utför t.ex. smörjnings- service eller besiktnings- granskning på fordonet.

vill utföra sitt arbete så bra som möjligt (spänner oljefiltret för hand och granskar packningarnas täthet, spänner

tändstiften med en momentnyckel, lösgör hjulen om det inte går att kolla broms- klossarnas tjocklek på annat sätt osv.), men klarar inte att själv bedöma om arbetets kvalitet håller måttet.

känner igen sitt företags inre och yttre

kundgrupper.

klarar de viktigaste kundbetjänings- situationerna inom bilbranschen, d.v.s. tar emot arbetet direkt från kunden och överlämnar det direkt till kunden på ett artigt sätt som tillfredsställer kunden.

använder grundläggande maskiner, utrustning och redskap i syfte att utföra grundläggande arbeten inom branschen.

kan reparera enkla fel.

utför smörjningsservice och beaktar samtidigt arbetets kvalitet, d.v.s.

kan och vill själv bedöma arbetet och konstatera att kvaliteten är tillräcklig.

diskuterar arbetet med kunden och lägger fram olika alternativ och beaktar kundens behov kan och vill beakta kundens önskemål, t.ex.

erbjuder kunden olika alternativ om tilläggs- arbeten eller vid val av utrustning.

informerar kunden om de tilläggsarbeten som fordonet ev. behöver, d.v.s. kan delge sina observationer i samband med servicen och erbjuder kunden alternativ beträffande reparation och åtgärder.

betjänar vid behov kunden behjäpligt på det andra inhemska språket eller på något

främmande språk.

behärskar eller skaffar grundläggande kunskap eller färdigheter som behövs i arbetet.

kan lösa nya problem på ett kreativt sätt, d.v.s.

tillämpar tidigare kunskaper på ett nytt problem.

(12)

Behärskande av den kunskap som ligger till

grund för arbetet kan spara och behandla material, redskap och reservdelar, som ska behandlas omsorgsfullt.

förstår hur det egna arbetet utgör en del av helheten, d.v.s. utför ett produktivt arbete inom bilbranschen, så att det ska vara lönsamt för arbetsgivaren.

förstår att nöjda kunder är viktigt för arbetsplatsens fortlevnad.

inser i vilket skede kvaliteten på en produkt eller på en tjänst är tillräcklig, först efter att någon gjort honom uppmärksam på det.

känner till produkterna inom bilbranschen samt vet vilket slags arbete som krävs för att kunden ska vara nöjd.

känner till grunderna inom bilbranschens lagstiftning och följer dem: enligt konsumentskyddslagen ansvarar han för kvaliteten på sin verksamhet, känner till kundens rättigheter samt den lagstiftning som reglerar bilars service- och reparation.

Behärskande av

arbetssäkerhet skadar inte sig själv eller andra under yrkesprovet.

har rätta och trygga arbetsmetoder när han använder elapparater, så att han inte skadar sig själv eller andra när batterier laddas och anslutningar görs.

använder personlig skyddsutrustning rätt, t.ex. arbetskläder, skyddsskor, skydds- hjälmar samt vid behov hörselskydd, ögon- och svetsskydd och handskar kan utföra smörjning på ett ergonomiskt sätt enligt arbetarskyddets principer: ställer lyften

känner till i vilket skede en olycka kan ske i monterings- och servicearbete på en bil.

har trygga arbetssätt, d.v.s. tillämpar arbetsmetoder som han från tidigare vet är säkra.

uppmärksammar objekt och funktioner i

samband med montering och service av fordonet för att trygga arbetet.

undviker faromoment:

t.ex. granskar att bilen är på lyften på rätt sätt, torkar genast upp

utrunnen olja och samlar direkt ihop utrustning och redskap och ställer dem tillbaka på rätt plats.

(13)

på rätt höjd i varje arbetsskede, använder arbetsredskap som lämpar sig för

situationen och skadar varken sig själv eller andra.

ser till att omgivningen är snygg: städar efter sig under arbetets gång och håller någorlunda ordning på redskapen.

Baskompetens

Etiska kunskaper respekterar egendom som hör till kunden, arbetsgivaren eller någon annan, d.v.s. varken äventyrar eller skadar med ett likgiltigt handlande eller nonchalans.

är en del av arbetsteamet, d.v.s. ber om och får hjälp av studie- eller arbetskamrater, t.ex. i situationer som kräver tunga lyft eller montering.

följer överenskomna tider och pauser samt inleder och avslutar yrkesprovet vid fastställda tidpunkter.

förstår att arbete inom bilbranschen är servicearbete och ger uttryck för detta med sitt uppträdande och sitt handlande.

kan handla på ett sätt som ger nöjda kunder.

kan i olika interaktiva och servicekrävande situationer uppför sig på ett sätt som ger nöjda kunder, d.v.s. den studerande är positiv och hjälpsam.

har ingen skillnad om kunderna skiljer sig beträffande nationalitet, ras, religion eller

åldersgrupp.

känner till rättigheter och skyldigheter som kunden och

konsumenten har gällande en producerad vara eller tjänst samt beaktar detta i arbetet.

3.1B Studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för bilteknik

3.1.2 Serviceteknik, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet

• att utföra servicearbete

• att utföra reparationer av servicekaraktär

Att ta emot arbetet Att utföra servicearbetet Att slutföra arbetet

(14)

Att ta emot arbetet:

Den studerande tar emot arbetet och betjänar kunden. Han utför nödvändiga förberedande arbeten, t.ex.

tvättar, monterar skydd, väljer lyftanordning och lyfter upp bilen. Den studerande fastställer reparationsbehovet.

Att utföra servicearbetet:

Den studerande använder rätt slags verktyg och specialverktyg. Han använder reservdelar och

serviceutrustning på rätt sätt och ekonomiskt. Den studerande ser till att arbetsprestationen framskrider och gör en inspektion av det färdiga arbetet.

Att slutföra arbetet:

Den studerande sorterar miljöfarligt avfall enligt anvisningar. Han överlämnar arbetet och informerar kunden om de reparationsarbeten som har gjorts. Vid behov kör handledaren bilen till en annan plats.

Märket eller modellen på den personbil eller det fordon som man använder under yrkesprovet behöver inte vara sådana som den studerande känner till från förut. Det räcker att han har utfört motsvarande arbete på bilar av något annat märke. Man ser till att den studerande har möjlighet att utföra yrkesprovet med hjälp av manualer för reparation och märkesspecifika handböcker. Det här materialet ska finnas tillgängligt under yrkesprovet.

Den som utför ett yrkesprov ska göra upp en muntlig eller skriftlig arbetsplan, om det är möjligt. Vid behov gör han anteckningar i en checklista, motiverar sina lösningar i samband med den planerade reparationen och gör upp ett kostnadsförslag ifall prisinformation finns att få.

Reparations- och servicearbeten utförs enligt tillverkarens instruktioner och med beaktande av

försiktighetsåtgärder, säkerhet och arbetarskydd. Reparationer ska utföras enligt normala reparationsvillkor.

Garanti enligt normala reparationsvillkor ska skrivas ut.

En viktig del av servicetekniken och dess användning är att beakta sin egen och omgivningens arbetarskydd och snygghet. Att ta hand om redskapen är också viktigt. En del av arbetet är att sortera miljöfarligt avfall.

Yrkesprovet kan göras i utrymmen som är avsedda för service och reparation av bilar och där yrkesprovet kan utföras med rätt slags arbetsredskap och med hjälp av rätt arbetsmetoder. Vidare ska arbetarskyddet beaktas.

Överläggningar och samarbete som hör till arbetsplatsens vanor och till umgänget på arbetsplatsen inverkar inte menligt på bedömningen av yrkesprovet.

Yrkesprovet och dess fordonsservice, d.v.s. test, justering och/eller reparation, som omfattar hela studiehelheten, kan om möjlighet finns utföras som kundarbete.

Yrkesprovet kan utföras i en arbetsmiljö som lämpar sig för service och reparation av bilar. I sammanhanget ska man beakta arbetsförhållandena, arbetsredskapen samt testmöjligheterna och befintliga apparater.

Lyftanordningarnas, maskinernas och apparaternas arbetarskydd har förverkligats på ett ändamålsenligt sätt och personlig skyddsutrustning finns att tillgå. Arbetarskyddet i yrkesprovsmiljön följer på det hela taget gällande föreskrifter och bestämmelser om arbetarskydd.

(15)

Den studerande har tillgång till erforderliga arbetsmaskiner och –apparater, mätinstrument, testapparater, handverktyg, verkstadshandböcker och adb-program som normalt finns i verkstaden när kundarbeten utförs.

Exempel på apparatur:

• bromsdynamometer

• 1-, 2- och/eller 4-pelarlyft

• bromstrums- och bromsskivesvarv

• bromsluftnings apparat

• testapparat för stötdämpare

• glapptester på hjulbanelyft

• redskap för att mäta hjulvinklarna

• mätare för kompressionstryck

• mätare för förbiblåsningstest

• specialverktyg för att justera ventilerna

• verktyg för byte av transmissionsrem och övriga drivremmar

• verktyg för kontroll av transmissionsremmen och drivremmens spändhet

• avgasanalysator

• testapparat för motorn

• stroboskoplampa för tändningsinställning

• riktningsapparat för belysningen

• fjädertänger

• oljetrycksmätare av vilka en är försedd med avstängningsventil

• lufttryckmätare

• mätare för laddningstryck/undertrycksmätare

• undertryckspump

• tryckluftsverktyg

• /handverktyg

• adb-apparater med verkstadstillämpningar

• disketter med prisuppgifter

Därtill behöver man eventuellt specialarbetsredskap och mätutrustning som lämpar sig för fordonsreparation.

Läroböcker, handböcker om verkstadsreparation, märkes- och modellspecifika handböcker samt erforderlig litteratur med mätvärden finns till hands.

En studerande som utför yrkesprov i serviceteknik kan om normalt utförande det kräver assisteras av en eller flera studerande. Luftning av bromsarna är ett exempel på ett dylikt arbete. Den som utför yrkesprovet instruerar assistenterna vad de ska göra. I en del fall utförs normala uppgifter av två eller t.o.m. flera personer.

I de här fallen är det möjligt att erbjuda flera personer möjlighet att parallellt utföra respektive yrkesprov.

Yrkesprovet inverkar på bedömningen av studiehelheten. Karaktären på yrkesprovet och dess omfattning är avgörande på hur det inverkar på den slutliga bedömningen.

Bedömningen fokuserar på hur den studerande uppnår de uppställda målen. Den studerande ska ges möjlighet till att fördjupa sina insikter på sin professionella bana bl.a. med hjälp av egen utvärdering.

(16)

Det viktiga är att fokusera på inlärning och kunnande och inte på misslyckande.

arbetsprocessen Arbetsprocessens planenlighet

utför servicearbeten och byter ut delar enligt anvisningar.

utför på eget initiativ servicearbeten, mätningar och

justeringar som behövs i anslutning till

servicearbetena.

utför också på eget initiativ enklare

reparationsarbeten och byter ut delar.

utför planenligt servicearbeten och mätningar, felanalyser, justeringar, reparationer samt byte av delar som behövs i anslutning till servicearbetena.

Behärskande av arbetsuppgiften Utförande av servicearbete

Användning av testapparater

Service av chassit och bromsarna

utför grundläggande service omsorgsfullt och enligt konsumentskyddets bestämmelser

ansluter en testapparat till motorn.

byter ut krängnings- hämmare av Mc Pherson-typ på ett sätt som beaktar arbetarskyddet.

utför byte av bromsbelägg på ett sådant sätt att fordonet fortsättningsvis är i

utför grundläggande och periodiskt åter-

kommande servicearbeten omsorgsfullt och enligt konsument-

skyddets bestämmelser

använder

avgasanalysator för att mäta avgasvärden på ett fungerande fordon

använder mätare för förbiblåsningstest, mätning av

kompressionstryck och oljetryck.

mäter motorns oljetryck, kompressionstryck på rätt sätt samt utför förbi- blåsningstest på rätt sätt.

utför service- och reparationsåtgärder på chassi, bromsar och styrinrättning med rätta

utför de vanligaste grundläggande och periodiskt återkomm- ande serviceåtgärder och reparationer på motorernas el- och bränsle- system på ett omsorgsfullt sätt och i enlighet med konsumentskyddets bestämmelser.

använder apparatur för att mäta avgaser, avläser värdet och jämför det erhållna värdet med riktvärden.

definierar motorns skick genom yttre mätningar och gör motorn

funktionsduglig på nytt efter gjorda mätningar.

kan diagnostisera fel på chassi, bromsar och styrinrättning samt kan utföra service- och reparationsåtgärder på ett tryggt sätt och med beaktande av trafik- säkerheten.

(17)

Service av

kraftöverföringen

Service av hydraulik- och pneumatikapparaterna

trafiksäkert skick.

kontrollerar vätskenivån och klarar av påfyllning i hydrauliksystemet.

utför uppgifter som hör till daglig service av pneumatiksystem, t.ex.

avlägsnar vatten.

verktyg och rätt test- apparatur på ett tryggt sätt och genom att följa tillverkarens anvisningar.

utför enklare service- och reparationsåtgärder på den mekaniska kraftöverföringen.

kontrollerar och underhåller hydraulik- och pneumatiksystem.

utför på ett självständigt sätt enkla service- och reparationsåtgärder på mekaniska kraftöver- föringssystem utgående från felsymtom och egna observationer.

kontrollerar, underhåller och byter ut delar i hydraulik- och

pneumatiksystemen samt definierar grundläggande störningar i systemen.

grund för arbetet känner till trans-

missionens betydelse för motorns funktion.

känner till myndighets- bestämmelserna i

samband med reparation av chassier och

manöverorgan.

känner till behovet av att skydda fordonet i samband med service (t.ex. överdrag på säten).

använder manualer för informationssökning.

känner till de vanligaste motorkonstruktionerna och deras funktion.

utnyttjar litteratur och informationsteknik t.ex.

för informationssökning när han behöver teknisk data för bilen eller mät- värden för olika service- arbeten.

känner till principerna för hjulvinklar och deras inbördes beroende- förhållanden.

känner i huvuddrag till bromssystemet.

känner till

konstruktionen av de vanligaste systemen för kraftöverföring.

utnyttjar teknologi och informationsteknik t.ex.

för informationssökning när han behöver tekni- ska data eller mätvärden för olika servicearbeten.

förstår betydelsen och nödvändigheten av grundläggande service.

känner till olika slags hjulupphängningar, fjädringssystem och krängningsdämpningar samt förstår hur de fungerar.

känner till principerna för bromsanpassning.

känner till funktions- principerna för de vanligaste systemen för kraftöverföring.

(18)

känner till huvuddragen i hydraulik- och

pneumatiksystemen.

känner till funktions- principerna för hydraulik- och pneumatiksystemen.

Behärskande av

arbetssäkerhet satsar på trygga arbetsmetoder i sitt arbete.

följer givna

säkerhetsföreskrifter och –bestämmelser.

använder

lyftanordningen för fordon på ett tryggt sätt.

ser till att verktygen och arbetsplatsen är i ordning och i skick.

använder lyftanordning för fordon på ett tryggt sätt samt använder på eget initiativ skyddsutrustning för olika maskiner och personlig skyddsutrustning.

använder lyftanordning för fordon på ett tryggt sätt samt använder på eget initiativ skyddsutrustning för apparater och personlig skyddsutrustning samt ser till att de är i skick.

beaktar också att de som arbetar intill gärna arbetar i en trygg omgivning.

utvecklar en trivsam och trygg arbetsmiljö.

Baskompetens

följer överenskomna arbetstider.

förstår betydelsen av färdigheter i problem- lösning och interaktion i servicearbetet samt olika tillvägagångssätt.

informerar kunden om sina observationer samt diskuterar reparationsarbetet.

informerar kunden om sina observationer samt diskuterar olika

reparationsalternativ.

Gemensamma

betoningar utför grundläggande service omsorgsfullt och följer konsument- skyddet.

beaktar kundens önske- mål om servicearbeten.

sorterar miljöfarligt avfall och annat avfall enligt givna

instruktioner.

utför reparationer enligt bestämmelserna i konsumentskyddslagen.

sorterar miljöfarligt avfall och annat avfall på ett ändamålsenligt sätt.

visar prov på högklassigt och kundorienterat handlande i servicearbeten.

ser på eget initiativ efter att miljöfarligt avfall och övrigt avfall (t.ex.

använda oljor och vätskor samt utbytta reservdelar och deras förpackningar) tas tillvara och behandlas på

(19)

rätt sätt.

3.1.3 Diagnostik, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet

• att finna de fel som finns i fordonet

• att underhålla tänd- och bränslesystem Att ta emot arbetet:

Den studerande förbereder sitt arbete och ser till att testapparaterna fungerar. Han demonterar och nollställer självdiagnossystemen. Vid behov skaffar han fram fordonsspecifika riktvärden och arbetsinstruktioner samt väljer rätt metod för felsökning. Den studerande gör upp ett kostnadsförslag och informerar kunden om det.

Att diagnostisera ett mekaniskt och elektriskt fel:

Den studerande konstaterar felet med hjälp av en testapparat eller en motsvarande apparat eller gör observationer om felet sensoriskt. Han använder elkopplingsscheman och tolkar dem i samband med felsökningen. Vid behov väljer den studerande rätta metoder för att reparera bilen och använder maskinerna och arbetsredskapen på rätt sätt.

Att slutföra arbetet:

Den studerande överlämnar arbetet till kunden och informerar kunden om utförd feldiagnostik samt om eventuella reparationer.

Yrkesprovet görs i en bilverkstad eller på motsvarande plats med lämplig apparatur. Information om det fordon som ska repareras finns i en märkesspecifik testapparat eller så kan den studerande mata in

informationen i den testapparat som finns. Handböcker och dyl. i anslutning till reparationen ska också finnas tillgängliga om inte testapparatens programvara innehåller nödvändig information om den bil som ska

repareras. Också andra testapparater, t.ex. en universalmätare, ett oscilloskop, en bromsdynamometer och en avgasanalysator, är bra att ha. Samma gäller sådana specialredskap som behövs i arbetet samt en plats där kunder tas emot. Arbetarskyddet uppfyller gällande bestämmelser.

Inom diagnostiken är det speciellt viktigt att diskutera med kunden om hans observationer av felen och t.ex.

under vilka förhållanden felen har uppstått.

Den sociala omgivningen har behandlats i de allmänna instruktionerna. På den plats där provet utförs finns eventuellt andra arbetstagare och kunder, vilket bör beaktas när yrkesprovet görs.

Föremål för Bedömningskriterier

(20)

NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) bedömningen

arbetsprocessen Att utföra diagnostik och att reparera

utför feldiagnostik av enklare slag t.ex. i start-, laddnings- och tändsystemet.

utför feldiagnostik av enklare slag t.ex. i start-, laddnings- och tändsystemet samt reparerar dem enligt anvisningar.

gör upp en verksamhets- plan utgående från felsymtom, signallampa el.

dyl., som omfattar arbetsordning samt val av ändamålsenlig test- apparatur och arbetsredskap.

ändrar vid behov på sin plan så att den leder till rätt slutresultat.

tolkar mätvärden samt utför reparations- och servicearbeten utgående från dem.

Behärskande av arbetsuppgiften Att behärska mätmetoderna

använder en universal- mätare för att mäta spänningsfall.

mäter batteriets laddningstillstånd och belastning samt mäter spänningen i laddnings- och startsystemen.

gör ett avgastest och jämför resultaten med riktvärdena.

tolkar broms-

dynanometerns resultat i en personbil skilt för fram- och för bakaxeln.

väljer ändamålsenlig testapparat och arbetsredskap utgående från t.ex. felsymtom eller signallampa.

lokaliserar felet med hjälp av lämplig mät- apparat och fordonsspecifika instruktioner.

känner till bensin- insprutningssystemet och dess grundläggande service samt byte av delar.

utnyttjar en del fordons system för själv-

diagnostik.

bekantar sig med testapparatens anvisningar och använder de

mekaniska och elektriska felsökningsapparater som behövs när fel diagnostiseras:

universalmätare, apparat för att testa motorn, bromsdynamometer, avgasanalysator, lambda- testapparat samt de vanligaste verktygen och specialverktyg som behövs i sammanhanget.

läser fordonets elkopplings- och hydraulikscheman samt använder sig av dem i feldiagnostiken.

(21)

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Systemen och deras funktion

känner igen objekt som är problematiska ur elsäkerhetssynvinkel, t.ex. tändsystem och bilbatteriet.

vet hur felaktiga kopplingar inverkar på funktionen hos

elektriska apparater.

har bildat sig en upp- fattning om konstruktionen och funktionen av fordonets motor, el- och bränslesystem, chassi, broms- och styrin- rättning, kraftöverföring samt kaross och ram.

känner till elektricitetens grunder och viktiga elektriska fenomen (ström, resistans och spänning) samt deras inbördes beroende- förhållanden.

kan läsa ett elschema.

kan grunderna i något dieselsystem och kan skilja på olika system.

känner till betydelsen av ett system för

självdiagnostik.

förstår att det är viktigt att kunna diagnostisera fordonet (t.ex. motorns styrsystem).

har bildat sig en helhetsuppfattning om bilens konstruktion och funktion.

förstår att fordonets automationssystem, t.ex.

motorns styr- och säkerhetssystem fungerar som en helhet.

inser betydelsen av en provkörning och av sensorisk granskning.

Behärskande av

arbetssäkerhet använder en lyftanordning för fordon och en bromsdynamometer på ett tryggt sätt.

följer givna föreskrifter och bestämmelser för arbetarskyddet t.ex. när avgaser ska avlägsnas och när lösningsmedel används samt beaktar den höga

spänningen i tändsystemet.

skyddar vid behov sig själv och sitt arbete med rätt slags skyddsutrustning.

förstår betydelsen av säkerhetsutrustning i samband med sina arbetsmetoder, d.v.s kan undvika uppkomsten av ytterligare skador.

Baskompetens

informerar kunden om sina observationer.

informerar kunden om sina observationer och diskuterar

reparationsarbetet.

informerar kunden om sina observationer och diskuterar olika

reparationsalternativ.

(22)

tillämpar sådant som han känner till från förut och använder t.ex. ett

elkopplingsschema så att resultatet delvis blir nya mätningar.

Gemensamma

betoningar söker information från ett informationssystem som han känner till från förut.

söker information från tillgängliga informationssystem, t.ex. litteratur som behandlar reparationer och dataprogram.

letar rätt på och tillämpar information från tillgängliga

informationssystem, t.ex.

litteratur som behandlar reparationer och

dataprogram.

Utbildningsprogrammet för bilteknik, valbara yrkesinriktade studier 3.1.4 Motorreparation, 5 sv

Beskrivning av yrkesprovet

• att känna till de vanligaste motorernas konstruktion, deras funktion och vanligaste

konstruktionsmaterial (till motorkonstruktionerna hör t.ex. radmotorer, som fungerar som otto- eller dieselmotorer)

• att fastställa motorns skick

• metoder för att bearbeta och underhålla motorn

• att känna till konstruktionen av motorns cylinderlock, transmission och hjälpapparaterna samt hur de underhålls och iståndsätts

• åtgärder för att justera motorn

Följande skeden hör till studiehelhetens arbetsprocess:

• att fastställa motorns skick

• att lösgöra motorn

• motorreparation

• att montera motorn tillbaka på sin plats

• åtgärder för att justera motorn

Yrkesprovet kan utföras som en process som består av alla delområden. Det kan också utföras i flera delar som var för sig omfattar en mindre arbetshelhet.

Att fastställa motorns skick

Efter att den studerande har följt hur motorn beter sig när den har varit igång kan han avgöra vilka åtgärder som behövs för att konstatera dess skick. Mekaniska felsökningsmetoder, mätning av kompressionstryck och förbiblåsningstest kommer till användning. Utgående från resultaten gör den studerande slutledningar om eventuella reparationsbehov.

Motorreparation

(23)

Den studerande utför motorreparationens tekniska del på ett planenligt och konsekvent sätt och i enlighet med reparationsanvisningarna. Han demonterar och monterar motorn i rätt ordning. Den studerande fastställer behovet av delar som ska förnyas samt hur de delar som ska iståndsättas ska bearbetas.

Åtgärder för att justera motorn

Den studerande ansluter mätapparaten till fordonet och tolkar mätresultaten samt jämför dem med märkesspecifika riktvärden och lagstadgade gränsvärden. Han utför nödvändiga justeringar.

Yrkesprovet kan göras i arbetsutrymmen där de allmänna förhållandena lämpar sig för motorreparation.

Litteratur eller andra informationskällor ska finnas till hands i tillräcklig omfattning. Om motorn lösgörs ska t.ex. en lyftanordning eller bomlyft finnas att tillgå. Om yrkesprovet är ett kundarbete kan det innehålla olika slags situationer med kundbetjäning, t.ex. att den studerande tar emot jobbet samt gör upp en tidsplan och ett kostnadsförslag. Arbetarskyddsföreskrifterna och – bestämmelserna ska följas.

För att bedöma motorns skick är det bra att ha följande apparater:

• kompressionsmätare

• förbiblåsningsmätare

• oljetrycksmätare

• CO2- läckagetestapparat

• avgasanalysator

• undertrycksmätare

Följande maskiner och apparater är bra att ha när en motor repareras:

• monteringsställning för motorn

• momentnyckel

• redskap för hening

• ventilslipmaskin

• bearbetningsapparat för ventilsäten

• apparat för att iståndsätta ventilstyrningen

• mätverktyg, såsom

• yttermikrometerserie

• innermikrometerserie

• stickmått

• indikatorklockor

• lagerspelsmätning med plasttråd (plastgates)

• nödvändiga handverktyg

Följande apparater är bra att ha när motorn ska justeras:

• apparat för att granska tändningens och insprutningens inställning

• avgasanalysator

• opacitetsmätare

• undertrycksmätare och -pump

• mätare för överladdningstryck

(24)

Yrkesprovet avbryts om det visar sig att den studerande inte ens efter handledning kommer att klara av yrkesprovet. Speciellt om yrkesprovet är ett kundarbete är det viktigt att kunna avbryta det. Yrkesprovet avbryts också i det fall att den studerande trots anmärkning inte följer anvisningarna om arbetarskydd.

Den studerande skaffar eventuellt reservdelarna t.ex. efter konsultationer med handledaren på arbetsplatsen och/eller med läraren och exempelvis utgående från den lista som den studerande har gjort upp.

Litteratur som finns i verkstaden och övriga informationskällor används i samband med motorns reparation i den mån sådana finns att tillgå.

arbetsprocessen Motorreparation

kan använda redskap som ansluter sig till transmission och kan enligt anvisningar montera en ny kamaxel- rem med hjul.

fastställer motorns skick.

reparerar cylinderlocket och maskinbearbetning- arna i anslutning till detta samt byter ut ventilstyrningarna.

reparerar motorn eller reparerar delhelheter i motorn.

Behärskande av

arbetsuppgiften mäter avgaserna.

använder rätta reservdelar, rätt utrustning, oljeslag och rätt slags kylarvätskor.

väljer ut de mätningar och de metoder för maskinbearbetning som lämpar sig för att istånd- sätta cylinderlocket.

väljer ut och använder rätta reservdelar, rätt utrustning, oljeslag och rätt slags kylarvätskor.

väljer de lämpligaste mätningarna för att definiera behovet av motorreparation.

väljer självständigt och använder rätta reservdelar, rätt utrustning samt rätt slag av olja och kylarvätskor.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Motorns funktion

känner till hur viktigt det är för motorns funktion att transmissionen och ventilmekanismen är rätt inkuggad.

känner till hur konstruktionen och funktionen hos cylinderlocket i en fyrtakts otto- och

dieselmotor är uppbyggd och hur den fungerar.

känner till metoder för att rengöra olika delar av motorn.

känner till gjutstål och legeringar av lätt metall.

känner till hur en fyrtakts otto- och

dieselmotor är uppbyggd och hur den fungerar.

känner till olika slags oljor och deras

klassificering samt deras betydelse för motorns funktion.

(25)

Behärskande av

arbetssäkerhet följer instruktioner om arbetarskydd.

använder på ett tryggt sätt arbetsredskap som behövs när transmissionsremmen ska bytas ut och använder också testapparater för motorn på ett tryggt sätt.

använder apparater för test av motorn och bearbetningsmaskiner för att iståndsätta cylinderlocket enligt säkerhetsföreskrifterna.

ser till att arbetsmiljön är ren och att sakerna är på sin rätta plats.

använder bearbetningsmaskiner och verktyg som behövs i motor- reparationen på ett tryggt sätt.

beaktar att andra som arbetar i närheten vill göra det i en trygg omgivning.

ser till att arbetsmiljön är ren och att sakerna är på sin rätta plats.

Baskompetens

följer överenskomna

arbetstider. letar efter användbar information i märkes- specifika instruktions- böcker när problem uppstår.

tillämpar allmänna reparationsinstruktioner och mätvärden samt fastspänningsmoment om märkesspecifika instruktionsböcker inte finns att tillgå.

tillverkar vid behov enkla specialredskap som behövs när en motor repareras.

Gemensamma

betoningar känner till hur

utvecklingen av motorns konstruktion och

arbetsredskapen inverkar på reparationsarbetet.

sorterar avfall som uppstår vid reparation av motorn

känner till hur utvecklingen av motorns konstruktion och arbetsredskapen inverkar på reparationsarbetet, samt använder sig av ny teknologi i arbetet.

sorterar avfall som upp- står vid reparation av motorn och känner till avfallets

miljökonsekvenser.

tillämpar en aktuell plan för avfallshantering, sorterar avfall som uppstår vid reparation av motorn och känner till avfallets

miljökonsekvenser

3.1.5 Reparationsarbeten på elanordningar och motorns styrsystem, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet

• reparation av elanordningar

(26)

• reparation av motorns styrsystem

Kunskaper i de grundläggande funktionerna samt konstruktionen av elanordningar och motorns styrsystem ingår i studiehelheten diagnostik.

Arbetsprocessen består av identifiering av felsymtom, felsökning och iståndsättande.

Den studerande granskar, underhåller eller reparerar bilars elanordningar och motorns styrsystem. Objektet är en vanlig bil med elektriska och elektroniska apparater. Yrkesprovet omfattar eventuellt översyn, underhåll eller reparation av elektrisk utrustning, t.ex. automatisk värme- och ventilationsaggregat, sätesvärmare eller eldrivna speglar.

Yrkesprovet omfattar eventuellt översyn, service och reparation av elektroniska motorstyrsystem som är relativt vanliga i fordon som drivs med diesel eller bensin. Yrkesprovet utförs eventuellt med hjälp av en universalmätare eller märkesspecifik testapparat. Då kopplas bilen till testapparaten och man väljer rätt testprogram och litteratur om mätvärden.

En viktig del av yrkesprovet är den egna och arbetsmiljöns arbetarskydd. Omgivningen ska hållas snygg.

Färgytan på den bil som är yrkesprovets objekt ska skyddas mot smuts och skråmor. Efter yrkesprovet överlämnas bilen i snyggt skick.

Yrkesprovet ska gärna fokusera på felkopplingarnas betydelse på elektroniska anläggningar samt konsekvenserna av dem.

Yrkesprovet kan göras i en miljö som beträffande maskiner och testapparater lämpar sig för att testa bilar, m.a.o. i samband med inlärning i arbetet eller i ett arbetsutrymme i en läroinrättning. Arbetarskyddet är ändamålsenligt och personlig skyddsutrustning finns att tillgå. Yrkesprovsmiljöns arbetarskydd fyller kraven för gällande arbetarskyddsinstruktioner och –bestämmelser.

Handverktyg och redskap som behövs i monteringsarbete ska finnas att tillgå. För elmätningar behövs dessutom en universalmätare och ett oscilloskop. För elektroniska mätningar behövs antingen en märkesspecifik eller en universal testapparat, som används för att tolka felkoder.

Eventuellt behövs märkesspecifika specialverktyg och mätredskap. Läroböcker, verkstadshandböcker, märkes- och modellspecifika instruktionsböcker samt erforderlig litteratur om mätvärden finns att tillgå.

Nödvändiga reservdelar skaffas på den studerandes framställan. Den som mottar yrkesprovet godkänner det kostnadsförslag som den studerande har gjort upp inom givna ramar. Alternativt är det kunden som

godkänner den studerandes förslag på reservdelar som ska skaffas.

I en yrkesprovsmiljö samverkar olika slags människor som är i olika position. Arbetskamraterna och förmännen bildar arbetsteamet som fungerar på daglig basis. I det utrymme där yrkesprovet utförs är eventuellt kunden närvarande. Den studerande informerar kunden om sina observationer och iakttagelser.

Yrkesprovet inom den här studiehelheten är i främsta hand en individuell prestation. Handledaren instruerar i det fall att arbetarskyddet eller det som ska repareras äventyras. Handledaren ingriper också i det fall att arbetet inte löper. Den studerande kan be handledaren om råd under arbetets gång. Yrkesprovet avbryts om det visar sig att den studerande trots handledning inte klarar av yrkesprovet. Det avbryts också i det fall att arbetarskyddet äventyras.

(27)

arbetsprocessen Test och reparation

testar motorns styrsystem enligt givna anvisningar.

testar motorns styranordningar och avläser felkoderna.

testar motorns styranordningar och avläser felkoderna och tolkar testresultaten med hjälp av instruktioner samt reparerar apparaten.

tillämpar allmänna reparationsanvisningar och kontrollvärden om märkesspecifika reparationsanvisningar saknas.

Behärskande av

arbetsuppgiften fastställer sensoriskt om felet ligger i start- eller laddningssystemet samt mäter laddnings-

spänningen.

utför spännings- och resistansmätning med universalmätare i bilens enskilda elanordningar såsom lampor eller bakrutevärmare.

ansluter ottomotorn till en avgasanalysator och jamför mätresultatet med tillverkarens riktvärden.

väljer och använder arbetsmetoder samt test- och mätapparater som lämpar sig för service och reparation av elapparater och motorstyranordningar.

utför enskilda mätningar av bilens elutrustning med hjälp av t.ex. en universalmätare och justerar apparaten vid behov.

föreslår vilka reservdelar och utrustning som behövs för att reparera elapparater.

väljer och använder sådana arbetsmetoder samt test- och mät- apparater som bäst lämpar sig för service och reparation av elapparater och motorstyranordningar, t.ex.

universala eller märkes- specifika testapparater, en testapparat för tänd- systemet samt en universalmätare.

utför enskilda mätningar av bilens elutrustning med hjälp av t.ex. en universalmätare och gör en översyn av och justera apparaten vid behov.

söker efter fel och diagnostiserar felen.

väljer på basis av bilens specifikation rätt typ av motor för värme- aggregatets fläkt.

(28)

byter ut munstyckets spridarända efter att ha övat det flera gånger.

söker fel och utför feldiagnostik enligt anvisningar.

kollar att säkerhets- anordningar fungerar efter service eller reparation (t.ex.

krockkudden i samband med att ratten har lösgjorts).

byter ut reservdelarna i de vanligaste el-

apparaterna enligt reparations- och serviceinstruktioner.

byter ut reservdelar i elapparater enligt reparations- och serviceinstruktioner.

grund för arbetet kan utnyttja t.ex.

informationsteknologi efter handledarens anvisningar t.ex. för informationssökning.

känner till hur felkopplingar inverkar på elektroniska apparater och deras funktion samt undviker felkopplingar i sina arbeten.

letar efter information i undervisningsprogram på cd och på bilbranschens Internetsidor.

gör skillnad på olika rengörings- och smörj- medel samt bränsleslag, d.v.s. känner till hur de inverkar på motorns styrsystem.

känner till hur felkopplingar inverkar på elektroniska apparater och deras funktion samt undviker felkopplingar i sina kopplingsarbeten.

utnyttjar teknologi och hämtar information i undervisningsprogram på cd, på webbsidor som har gjorts upp för olika testapparater och på bilbranschens internetsidor

gör skillnad på olika rengörings- och smörj- medel samt bränsleslag, d.v.s. känner till hur de inverkar på motorns styrsystem.

Behärskande av

arbetssäkerhet beaktar

arbetarskyddsföreskrifter i samband med arbeten som har att göra med elapparater och motorns styrsystem.

känner igen faromoment och problemsituationer i samband med elsäkerhet och följer arbetarskydds- föreskrifterna samt beaktar tryggheten för dem som arbetar i närheten.

förstår och undviker de faromoment som ansluter sig till till tänd- systemets högspänning.

förstår och undviker faromoment som ansluter sig till krockkuddesystemet.

skyddar vid behov sig

(29)

själv och arbetsobjektet med rätt skydds-

utrustning.

Baskompetens

förhåller sig på rätt sätt till sina arbetsuppgifter.

informerar kunden om sina observationer.

informerar kunden om sina observationer och diskuterar

reparationsarbetena.

informerar kunden på ett logiskt sätt om fel- symptomen i bilen och om sina observationer samt om eventuella reparationsalternativ.

tillämpar sådant som han lärt sig tidigare när han stöter på ny teknologi, t.ex. när han undersöker ett elkopplingsschema.

Gemensamma

betoningar betjänar kunderna i situationer som ansluter till reparation av bilen.

betjänar kunderna i situationer som ansluter till reparation av bilens elapparater och styr- anordning.

kan i olika situationer som har att göra med användning och

reparation av fordonets elapparater betjäna kunder på ett hövligt sätt.

3.1.6 Karossarbeten, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet

• att reparera en liten krock- eller korrosionsskada

• byta ut utrustning i bilkarossen

Arbetsprocessen består av att demontera delar i fordonets kaross, reparera dem, montera delarna.

Att reparera en liten krock- eller korrosionsskada

Den studerande riktar en karossdel eller del av ramen som har skadats i en krock, alternativt förnyar delarna.

Den studerande kan reparera en korrosionsskada på karossen eller ramen. Han kan gestalta vilka redskap, arbetssätt och material som behövs för att rikta en skadad del. Den studerande riktar delen med hjälp av en hammare och ett mothåll samt glidhammare och/eller metoder för att krympa ett uttöjt ställe genom värme och kyla t.ex. med hjälp av en kolstav eller med en gassvets. Den studerande beaktar egenskaperna hos olika material under riktningsarbetet, deras kvalitet samt hur de beter sig. Han känner till plastdelar i jämförelse med metalldelar.

Målytan på en del som ska riktas kan avlägsnas t.ex. med slipmaskin och ett slippapper av lämplig grovhet.

När den studerande utför reparationsarbete följer han arbetarskyddsbestämmelser och skyddar det fordon som ska repareras samt lackerings- och glasytor på övriga fordon med ett gnistskyddsöverdrag. Gaser som uppstår och avdunstande ångor sugs bort via t.ex. punktutsug.

(30)

Efter att karossens yta har riktats jämnar den studerande ut ytan med t.ex. plastkitt och slipar ytan. Ytan kan också rättas till med en fyllning av korgtenn. När plastdelar repareras ska man använda reparationsämnen som lämpar sig för materialet.

Den del som har reparerats ska rostskyddsbehandlas. Då ska man beakta hur karossen tidigare har skyddats och välja ett lämpligt skyddsmedel enligt det.

Den studerandes egna och omgivningens arbetarskydd utgör en viktig del av yrkesprovet.

Det centrala kunnandet inom detta yrkesprov:

• att känna till konstruktionen hos karosser och ramar

• att reparera en liten krockskada med hjälp av verktyg som en fordonsmekaniker använder och sådana reparationsverktyg som behövs i det aktuella fallet

• gas- och bågsvetsning, slipning och målning av delar samt att rikta delar och måla dem

• att känna till hur plastdelar repareras

• att demontera och montera en skadad karossdel, oberoende av hur delen har varit fastsatt

• arbetarskydd, service av verktygen och att placera dem på deras rätta plats samt sortering av avfall

• att förstå betydelsen av en rostskyddsbehandling

När man planerar och väljer yrkesprov ska man så mångsidigt som möjligt beakta ovanstående faktorer.

Att byta ut utrustning i bilkarossen

Den studerande kan utföra yrkesprovet i den här studiehelheten genom att t.ex. byta ut en glasruta i fordonets dörr eller någon utrustning i karossen. Arbetet utförs med beaktande av instruktioner från fordons- och utrustningstillverkaren.

När karossens delar byts ut ska man beakta inpassningar och gångmån.

Installeringen av utrustning i karossen borde kvalitetsmässigt motsvara den ursprungliga installeringen.

Beklädnad, lås och lister lämpar sig för att bytas ut i en bilkaross.

Det centrala kunnandet inom denna del av yrkesprovet:

• byte av glasrutor

• att utföra montering och justering i samband med byte av karossdelar

• att byta ut lås i karossdelar

• att byta ut lister

• att beakta arbetarskyddet, underhålla verktyg, att se till att arbetsobjektet är snyggt och att hålla ordning och reda samt att sortera avfallet

När yrkesprovet planeras ska man så mångsidigt som möjligt beakta ovannämnda faktorer.

Yrkesprovet kan göras i en arbetsmiljö där arbetsförhållandena lämpar sig för karossarbeten på bilar och delvis för rostskyddsbehandling. Belysningen ska vara tillräcklig, temperaturen lagom och ventilationen ska vara omskött. Lämpliga apparater ska finnas att tillgå. Vid behov kan man komplettera utbudet av

arbetsredskap med redskap som krävs för att utföra reparationer på karosser.

Apparater och verktyg som används under yrkesprovet ska följa arbetarskyddsbestämmelserna. Personlig skyddsutrustning ska vid behov finnas att tillgå. När karossdelar skyddas mot rost väljer man ett

arbetsutrymme där man kan utföra arbetet på ett tryggt sätt.